Förslag 1995/96:TK1

Förslag 1995/96:TK1

Förslag till riksdagen

1995/96:TK1

Skrivelse från talmanskonferensen med förslag
till reform av spörsmålsinstituten

1995/96

TK1

En arbetsgrupp inom talmanskonferensen har utarbetat ett förslag till re-
form av spörsmålsinstituten.

Talmanskonferensen ställer sig bakom det framlagda förslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Talmanskonferensen föreslår att riksdagen

antar det av talmanskonferensens arbetsgrupp framlagda förslaget till lag
om ändring i riksdagsordningen.

Stockholm den 8 november 1995

Birgitta Dahl

/Gunnar Grenfors

I detta beslut har förutom talmannen deltagit: förste vice talman Christer
Eirefelt (fp), Sven Hulterström (s), Sonja Rembo (m), Per-Ola Eriksson
(c), Isa Halvarsson (fp), Bjöm Samuelson (v), Marianne Samuelsson (mp),
Göran Hägglund (kds), Birgit Friggebo (fp), Lars Hedfors (s), Gun Hells-
vik (m), Anita Persson (s), Arne Andersson (m), Maj-Inger Klingvall (s),
Åke Gustavsson (s), Jan Björkman (s), Monica Öhman (s), Lennart Daléus
(c), Johnny Ahlqvist (s) och Lennart Nilsson (s).

1 Riksdagen 1995/96. 15 saml. Tkl

Till talmanskonferensen

Talmanskonferensen tillsatte i november 1994 en arbetsgrupp för att be-
handla vissa frågor som rör riksdagens arbete. Gruppen, som leds av tal-
mannen, består i övrigt av de av partigrupperna utsedda ledamöterna i tal-
manskonferensen jämte suppleanten för den socialdemokratiska leda-
moten. Dessutom har de vice talmännen deltagit i det nu avslutade arbetet
på en reform av spörsmålsinstituten. Riksdagsdirektören har varit gruppens
sekreterare.

Arbetsgruppen lägger nu fram ett förslag om reformering av spörsmåls-
instituten.

Förslag

Talmanskonferensens arbetsgrupp föreslår att talmanskonferensen god-
känner arbetsgruppens förslag och föreslår att riksdagen
antar det framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.

Stockholm den 25 oktober 1995

1995/96

TK1

Birgitta Dahl

Sven Hulterström

Lars Tobisson

Per-Ola Eriksson

Lars Leijonborg

Björn Samuelson

Marianne Samuelsson

Göran Hägglund

Ingegerd Sahlström

/Gunnar Grenfors

1 * Riksdagen 1995/96. 15 saml. Tkl

Sammanfattning

Talmanskonferensens arbetsgrupp föreslår en reform av spörsmålsinsti-
tuten. Reformen syftar till att tillgodose behovet av skilda fråge- och de-
battformer. Riksdagen skall på så sätt bättre kunna fullgöra sina kontroll-
funktioner samtidigt som de nya formerna är ägnade att skapa ett ökat
intresse för riksdagens arbete och därmed ge riksdagen en starkare ställ-
ning i den politiska debatten.

En ledamot som vill ha ett snabbt svar på en konkret skriftlig fråga utan
att det finns behov av en muntlig debatt i ämnet skall kunna få ett skriftligt
svar inom cirka fem dagar. Under längre uppehåll i riksdagsarbetet skall
svaret liksom för närvarande kunna lämnas inom 14 dagar.

Varje torsdag då riksdagen sammanträder skall företrädare för regering-
en med statsministern eller vice statsministern i spetsen omedelbart besva-
ra direkt ställda frågor från ledamöter i kammaren. Avsikten är att ledamö-
ternas ställning i denna frågedebatt skall stärkas i syfte att skapa ett intres-
sant meningsutbyte om aktuella problem i samhällsdebatten.

Ledamöterna skall också kunna aktualisera frågor som kräver ett mera
omfattande muntligt meningsutbyte. Ett reviderat interpellationsinstitut
skall kunna användas härför. Det skall vara möjligt att väcka inter-
pellationer på samma enkla sätt som i dag gäller för frågor. Svarstiden
kortas från fyra till två veckor. I den efterföljande debatten skall även
andra ledamöter än statsrådet och interpellanten kunna delta. Debatterna
kortas och reglerna görs enklare än vad som i dag gäller för inter-
pellationsdebatter.

Vid sidan av de redovisade förslagen skall den särskilda debattformen
aktuell debatt finnas kvar. Sådana debatter kan med kort varsel påfordras
av ett partis ledning. Debattreglema har stora likheter med vad som i dag
gäller för interpellationsdebatter. En skillnad är dock att ett parti får före-
trädas av endast en talare.

1995/96

TK1

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrives i fråga om riksdagsordningen

dels att tilläggsbestämmelserna 6.2.1 och 6.2.2 upphör att gälla,

dels att rubriken närmast före 6.2.1 utgår,

dels att tilläggsbestämmelserna 2.14.1 och 2.15.1, 6 kap. 1 §,
tilläggsbebestämmelsema 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3, 2 §, 3 § och
tilläggsbestämmelsen 6.3.1 skall ha följande lydelse,

dels att tilläggsbestämmelsen 6.3.2 skall ha beteckningen 6.4.2,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 kap. 4 § och
tilläggsbestämmelsen 6.4.1,

dels att rubriken närmast före 6.3.1 skall lyda ”Tilläggsbestämmelse”,
dels att det i lagen införs en ny rubrik före tilläggsbestämmelsen 6.4.1
som skall lyda ”Tilläggsbestämmelser”.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

2 kap.

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

1995/96

TK1

Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren skall såvitt möjligt
göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det sammanträ-
de då överläggningen skall inledas. Sådan anmälan skall uppta den beräk-
nade tiden för anförandet.

Anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga
sex minuter, om icke talmannen finner skäl att medgiva längre tid.

Nytt anförande från den som tidi-
gare haft ordet vid överläggningen i
en viss fråga får inte överstiga tre
minuter.

Nytt anförande från den som tidi-
gare haft ordet vid överläggningen i
en viss fråga får inte överstiga två
minuter.

Vad som föreskrives i första, andra och tredje stycket skall ej tillämpas
när interpellation eller fråga besvaras. Lag (1990:126).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

1995/96

TK1

Oberoende av talarordningen kan
talmannen lämna ordet till ledamot
för genmäle som innehåller upp-
lysning eller rättelse med anledning
av föregående talares anförande
eller bemötande av angrepp från
dennes sida. Tiden för genmäle får
ej överstiga tre minuter, om ej tal-
mannen av särskilda skäl medgiver
utsträckning till sex minuter. Varje
talare kan få avgiva två genmälen på
samma huvudanförande.

Oberoende av talarordningen kan
talmannen lämna ordet till ledamot
för genmäle som innehåller upp-
lysning eller rättelse med anledning
av föregående talares anförande
eller bemötande av angrepp från
dennes sida. Tiden för genmäle får
ej överstiga två minuter, om ej
talmannen av särskilda skäl med-
giver utsträckning till fyra minuter.
Varje talare kan få avgiva två gen-
mälen på samma huvudanförande.

6 kap.

1§

Interpellation skall ha bestämt innehåll och vara försedd med motive-
ring.

Om ett statsråd inte besvarar en
interpellation inom fyra veckor från
det att talmannen eller riksdagen
medgav att interpellation fick fram-
ställas, skall ett statsråd före ut-
gången av denna tid muntligen eller
skriftligen meddela riksdagen varför
svar uteblir eller anstår. Sådant
meddelande får ej följas av över-
läggning.

Om ett statsråd inte besvarar en
interpellation inom två veckor från
det att den ingivits skall ett statsråd
före utgången av denna tid meddela
riksdagen varför svar uteblir eller
anstår. Sådant meddelande för ej
följas av överläggning.

Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det riksmöte då den
väcktes. Lag (1991:432).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1995/96

TK1

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

Interpellation ingives till kammar-
kansliet. Talmannen anmäler utan
dröjsmål vid sammanträde med
kammaren beslut att interpella-
tionen får framställas eller förslag
att interpellationen inte skall få
framställas. Förslag att interpella-
tion inte skall få framställas av-
göres vid närmast följande sam-
manträde och tages upp på före-
dragningslistan till detta samman-
träde. Medgiver talmannen eller
riksdagen att interpellationen får
framställas, låter talmannen skynd-
samt statsrådet få del av den.

Talmannen fastställer efter sam-
råd med de av partigrupperna utsed-
da ledamöterna i talmanskon-
ferensen dag under riksmöte då
interpellation senast får ingivas till
kammarkansliet. Om särskilda skäl
föreligger får dock riksdagen med-
giva att interpellation får framställas
även om den ingivits efter denna
dag.

Interpellation ingives till kammar-
kansliet. Den skall vara egen-
händigt undertecknad av inter-
pellanten. Talmannen låter utan
dröjsmål statsrådet få del av inter-
pellationen och anmäler den vid
närmast följande sammanträde.

Talmannen fastställer efter sam-
råd med de av partigrupperna utsed-
da ledamöterna i talmanskon-
ferensen dag under riksmöte då
interpellation senast får ingivas till
kammarkansliet. Om särskilda skäl
föreligger får dock talmannen med-
giva att interpellation får framställas
även om den ingivits efter denna
dag.

6.1.2

När statsråd ämnar besvara inter-
pellation, bestämmer talmannen
efter samråd med statsrådet och
interpellanten vid vilket samman-
träde svaret skall lämnas. Med-
delande härom anslås senast klock-
an 11 dagen före sammanträdet och
tages upp på föredragningslistan.

Svar på interpellation får delas ut
till ledamöterna i förväg. Har så
skett kan statsrådet begränsa sitt
anförande till en sammanfattning av
svaret.

När statsråd ämnar besvara inter-
pellation, bestämmer talmannen
efter samråd med statsrådet och
interpellanten vid vilket samman-
träde svaret skall lämnas. Med-
delande härom lämnas utan dröjs-
mål på sätt talmannen bestämmer
och tages upp på föredragnings-
listan.

Svar på interpellation får delas ut
till ledamöterna i förväg.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1995/96

TK1

6.1.3

När ett statsråd besvarar en inter-
pellation får svaret lämnas i ett
anförande som räcker längst tio
minuter. Statsrådet kan därutöver få
ordet för ytterligare två anföranden i
interpellationsdebatten om vardera
längst sex minuter.

Interpellanten kan få ordet för
högst tre anföranden, varav det
första får räcka längst sex minuter
och övriga två längst tre minuter.
Detsamma gäller för de ledamöter
som senast dagen före det sam-
manträde då svaret skall lämnas
har anmält att de önskar ordet vid
överläggningen.

Andra talare kan få ordet för
högst två anföranden, varav det
första får räcka längst sex minuter
och det andra längst tre minuter.

Kortare inlägg från statsråd som
avses i 2 kap. 15 § får i en interpel-
lationsdebatt ej överstiga tre minu-
ter. På sådana inlägg får inte avges
genmäle.

När ett statsråd besvarar en inter-
pellation får svaret lämnas i ett
anförande som räcker längst sex
minuter. Statsrådet kan därutöver få
ordet för ytterligare två anföranden i
interpellationsdebatten varav det
första får räcka längst fyra minuter
och det andra längst två minuter.

Interpellanten kan få ordet för
högst tre anföranden, varav de
första två får räcka längst fyra minu-
ter och det tredje längst två minuter.

Andra talare kan få ordet för
högst två anföranden, varav det
första får räcka längst fyra minuter
och det andra längst två minuter.

Kortare inlägg från statsråd som
avses i 2 kap. 15 § får i en interpel-
lationsdebatt ej överstiga två minu-
ter. På sådana inlägg får inte avges
genmäle.

Fråga skall ha bestämt innehåll.
Den får vara försedd med en kort
inledande förklaring. När fråga
besvaras, får endast den ledamot
som har framställt frågan och det
statsråd som lämnar svaret taga del
i överläggningen. Dock får tal-
mannen medgiva att vid förhinder
för den ledamot som har framställt
frågan annan ledamot får deltaga i
överläggningren i dennes ställe.
Riksdagen kan föreskriva begräns-
ning i yttranderätten för dessa
talare utöver vad som följer av 2
kap. 14 §.

Fråga kan vara muntlig eller
skriftlig. Den skall ha ett bestämt
innehåll.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1995/96

TK1

Under längre uppehåll i kam-
marens arbete än en månad kan
fråga få framställas för skriftligt
svar.

Muntlig fråga framställs vid frå-
gestund som anordnas i kammaren.
Den besvaras omedelbart.

Talmannen beslutar om vem som
skall få ordet vid frågestund. Tal-
mannen kan besluta om begräns-
ning av anförandenas längd till
högst en minut.

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

Talmannen beslutar efter samråd
med de av partigrupperna utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen
när frågor får framställas för
skriftligt svar.

Fråga för skriftligt svar ingives
till kammarkansliet. Frågan skall
vara egenhändigt undertecknad av
den ledamot som framställer frå-
gan. Talmannen låter utan dröjsmål
statsrådet få del av frågan.

Skriftligt svar på fråga inlämnas
till kammarkansliet, som överläm-
nar svaret till den ledamot som
framställt frågan.

Om svar inte lämnas inom fjorton
dagar efter det att frågan fram-
ställts skall statsrådet meddela kam-
markansliet när frågan kommer att
besvaras eller att den icke kommer
att besvaras.

Frågestund anordnas torsdag de
veckor som riksdagen samman-
träder för annan handläggning än
bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riks-
dagen kräver det, får talmannen
besluta att frågestund anordnas på
annan dag än torsdag eller att
frågestund inställes.

Regeringen anmäler till kammar-
kansliet senast på fredag i veckan
före frågestunden vilka statsråd som
kommer att vara närvarande. Med-
delande härom lämnas utan dröjs-
mål på sätt talmannen bestämmer.

4§

Skriftlig fråga får vara försedd
med kort inledande förklaring.
Sådan fråga besvaras skriftligen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1995/96

TK1

Tilläggsbestämmelser

6.4.1

Skriftlig fråga ingives till kam-
markansliet. Den skall vara egen-
händigt undertecknad av den leda-
mot som framställer frågan. Tal-
mannen låter utan dröjsmål statsrå-
det få del av frågan och anmäler
den vid närmast följande samman-
träde.

Skriftligt svar inlämnas till kam-
markansliet som överlämnar svaret
till den ledamot som ställt frågan.

De skriftliga frågor som under en
vecka ingivits senast klockan 10 på
fredag skall besvaras senast klock-
an 12 på onsdag i följande vecka.

Under längre uppehåll i kam-
marens arbete än en månad får svar
lämnas inom fjorton dagar efter det
att frågan framställts. Om svar inte
lämnas inom denna tid skall stats-
rådet meddela kammarkansliet när
frågan kommer att besvaras eller att
den inte kommer att besvaras. Tal-
mannen beslutar efter samråd med
de av partigrupperna utsedda leda-
möterna i talmanskonferensen när
frågor får framställas med tillämp-
ning av detta stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. Äldre bestämmelser tillämpas
vid besvarandet av interpellation eller fråga som framställts före ikraft-
trädandet.

10

Bakgrund

Inledning

I riksdagen finns i dag fyra olika slag av frågor. Vid sidan av de båda
traditionella instituten interpellationer och tisdagens frågestund med
muntliga svar finns sedan cirka fem år den muntliga frågestunden cirka en
gång per månad (torsdag em.) och fr.o.m. i år under sommartid skriftliga
frågor med skriftliga svar. Dessutom har vi sedan ett par år institutet ak-
tuell debatt med regler som påminner om bestämmelserna för interpella-
tionsdebatter.

Det finns nu anledning att se över de olika frågeinstituten i syfte att för-
enkla och effektivisera verksamheten. Vid bedömningen av frågeinstituten
bör man se till helheten. Instituten skall sammantaget uppfylla de mål
riksdagen uppställer samtidigt som det inte bör finnas fler varianter än
nödvändigt.

Det kan var värt att notera att antalet skriftliga frågor för muntliga svar
sedan förra valperioden minskat med över 25 %. Även antalet inter-
pellationer visar en tendens att minska. Mot detta står de muntliga frågorna
som ökat i antal och det skriftliga frågeinstitutet som tillkommit under
sommaren i år och där antalet frågor uppgick till ca 200.

Krav på frågeinstituten

Målen för ett effektivt system för frågor och interpellationer - ett av riks-
dagens kontrollinstrument - kan beskrivas på följande sätt.

-  Ledamöterna skall ha möjlighet att snabbt få svar på aktuella frågor
som rör statsrådens ämbetsutövning.

-  Svaren skall vara så innehållsrika som möjligt.

-  Viktigare frågor skall kunna bli föremål för ett muntligt meningsutbyte
varvid i viss omfattning även andra än frågeställaren och statsrådet skall
kunna delta.

-  En frågestund i veckan bör organiseras så att riksdagen framstår som
en intressant politisk arena med åtföljande intresse från medierna att till
allmänheten vidareförmedia aktuella politiska meningsutbyten.

Synpunkter på nuvarande institut

Mot interpellationsinstitutet kan man rikta kritik för att ett statsråd har så
lång tid som fyra veckor för att svara på en interpellation. Inte sällan drar
det ännu längre ut på tiden. Det innebär att det problem som tas upp i en
interpellation ofta inte har samma aktualitet då interpellationen besvaras.
Det är måhända en av anledningarna till att institutet sällan används av
partiledare och gruppledare trots att debattformen vid besvarandet ger
goda möjligheter till ett effektivt meningsutbyte. Slutligen kan noteras att
antalet närvarande ledamöter utöver den som deltar i debatten är mycket
lågt. Massmediernas intresse är generellt sett inte heller särskilt stort.

1995/96

TK1

11

Frågestunden på tisdagar har medfört en del problem. Innan dessa ven-
tileras bör det noteras att den stora fördelen med de nuvarande frågesvaren
är att de nästan undantagslöst är väl förberedda och förankrade. De är
alltså auktoritativa.

Beträffande kritiken mot frågestunden kan följande framhållas. För det
första innebär placeringen på riksdagens veckoschema att en i övrigt tids-
mässigt pressad dag för ledamöterna blir än mer belastad för den som
ställer frågor. Tempot som innebär att frågor som ställs senast fredag kl. 10
skall besvaras påföljande tisdag har också varit svårt att upprätthålla då ett
relativt stort antal statsråd, bl.a. till följd av engagemang i Bryssel, har haft
svårigheter att inställa sig. Vid flera tillfällen har det förekommit att hälf-
ten av alla statsråd anmält att de varit förhindrade att besvara frågor. De
korta svarstiderna blir därför delvis en chimär. Även ledamöter har i icke
obetydlig omfattning varit förhindrade att ta emot svar. Frågestunden har
också ibland blivit mycket lång. Det är inte alltid som två och en halv
timme (kl. 14-16.30) räckt till utan frågestunden har fått fortsätta på kväl-
len efter partigruppernas möten.

När det gäller debattformen framstår den som tämligen rapp om än de
relativt många replikerna innebär en hel del onödiga upprepningar.

Frågestunden tilldrar sig föga direkt intresse bland ledamöterna vilket till
en del torde hänga samman med placeringen på tisdag eftermiddag. Det är
sällan andra ledamöter närvarande än den som tar emot svaret jämte två tre
andra som väntar på sina svar på följande frågor. Trots ansträngningar med
bl.a. ett särskilt talarstolsarrangemang för att främja ett snabbare replikskif-
te har etermedierna inte visat frågestunden något intresse. Responsen
bland tidningarna är inte heller särskilt stor.

Den muntliga frågestunden på torsdag eftermiddag tilldrog sig i början
ett stort intresse och närvaron bland ledamöterna var mycket stor. Efter
hand har intresset minskat och under det senaste riksmötet låg den runt 50
ledamöter. Den ökade möjligheten till uppföljningsfrågor m.m. har inte
haft någon större inverkan på närvaron. Tanken att med jämna mellanrum
få ett politiskt intressant i förväg inte förberett tankeutbyte mellan regering
och opposition har knappast förverkligats. Skälen härför kan sammanfattas
på följande sätt.

-  Det är för glest mellan frågestunderna. Om de inte förekommer oftare
än var tredje eller fjärde vecka blir institutet inte etablerat och väcker inte
det intresse som en varje vecka återkommande frågestund skulle innebära.

-  Partiledare är sällan närvarande och inte heller partiernas gruppled-
ningar och andra ledande företrädare har i uppmärksammat institutet i till-
räcklig grad.

-  Ytterligare ett tecken på att institutet fallit i intresse är att stats-
ministern under det senaste året uteblivit vid nästan hälften av fråge-
stunderna och att vid ett par sådana tillfällen inte heller vice statsministern
varit närvarande. Det är självklart att detta har haft betydelse för svaren på
de övergripande frågorna och därmed negativt påverkat ledamöternas och
mediernas intresse för frågestunden.

1995/96

TK1

12

Förslag till reform

1995/96

TK1

Principer

Som tidigare framhållits bör man se på de totala effekterna av de olika
instituten och bedöma i vad mån de uppfyller uppställda önskemål.

En reform bör bygga på följande principer.

1. De skriftliga frågorna med skriftliga svar utvecklas och tillämpas hela
året. Därmed tillgodoses önskemålet om snabb information i sådana fall då
muntlig debatt inte är omedelbart påkallad.

2. Det traditionella frågeinstitutet och interpellationema slås samman till
ett gemensamt frågeinstitut benämnt interpellation. Ledamöterna skall
alltså även i fortsättningen kunna få direkta debatter med statsråden på
grundval av en skriftlig fråga (interpellation). Även andra än frågeställaren
skall kunna gå in i debatten.

3. Det muntliga frågeinstitutet utvecklas så att det uppmuntrar även le-
dande företrädare för partierna att delta. En muntlig frågestund hålls varje
vecka då riksdagen är samlad, dvs. ungefär tre gånger i månaden. Statsmi-
nistern eller vid förfall vice statsministern inställer sig tillsammans med
minst en tredjedel av övriga statsråd.

4. Institutet aktuell debatt skall fylla det behov som finns att snabbt ordna
en debatt i en fråga av mer allmänt intresse. Debattreglema ansluter redan i
dag till det nuvarande interpellationsinstitutet. En debattframställning kan
betecknas som en slags ”partiinterpellation”.

Detaljutformningen av de reformerade frågeinstituten

Skriftliga frågor

Skriftliga frågor kan ställas under hela året. Frågor som lämnas till kam-
markansliet senast kl. 10 en fredag skall besvaras skriftligen senast kl. 12
påföljande onsdag. Svaret lämnas till kammarkansliet som sänder det till
frågeställaren.

Under sommaruppehållet (längre uppehåll än en månad) skall som i dag
frågor i princip besvaras inom två veckor. Om svar inte kan lämnas inom
denna tid eller avses utebli bör detta liksom i dag anmälas till kammar-
kansliet.

Skriftliga frågor och svar på dessa tas in i protokollet varje vecka.

13

Muntliga frågor

Frågestunder av detta slag ordnas varje vecka då det inte är plenifritt.
Tidpunkten bestäms till torsdagar kl. 14. Efter frågestunden kan regeringen
också lämna information i aktuella ämnen med åtföljande rätt för ledamö-
terna att ställa frågor.

Regeringens företrädare leds av statsministern eller undantagsvis av vice
statsministern. Om dessa båda är sjuka anmäler regeringen vilket statsråd
som besvarar övergripande frågor. I övrigt bör minst en tredjedel av övriga
statsråd vara närvarande. Ett statsråd bör alltså finnas tillgängligt för
muntliga frågor minst en gång per månad.

Regeringen bör senast fredagen kl. 11 i veckan före frågestunden anmäla
vilka statsråd som kommer att närvara.

En ledamot som önskar ställa frågor till ett statsråd kan anmäla detta till
kammarkansliet (utan att ange frågans innehåll) under de 24 timmar som
föregår frågestunden. Ledamoten har därmed begärt ordet och behöver inte
på annat sätt markera detta i plenisalen.

För frågeställandet och svaren föreslås i princip samma regler som i dag.
Det innebär bl.a. att en frågeställare kan räkna med att få återkomma i
princip två gånger med följdfrågor och kommentarer. Inläggen bör inte
överstiga en minut.

Även andra ledamöter som önskar ställa följdfrågor till en huvudfråga
bör få möjlighet till detta. Antalet inlägg får normalt i sådana fall inte
överstiga två.

Ambitionen bör vara att alla som önskar fråga också skall få ordet men
någon absolut garanti för detta kan inte ges. Talmannen avgör hur lång
frågestunden får bli. Normalt bör tiden ligga mellan en och två timmar.
Talmannen kan i undantagsfall organisera frågestunden så att frågor under
en del av frågestunden får riktas till vissa statsråd. Dessa kan sedan de
svarat lämna plenisalen.

Interpellationer

Detta institut är tänkt att ta över den uppgift som interpellations- och frå-
geinstituten har i dag. Den nya frågeformen, som bör ha beteckningen
interpellation, är tänkt för spörsmål med en viss tyngd utan att det därför
uppställs sådana krav som i dag gäller för interpellationer. Tanken är att ta
till vara det bästa i de nuvarande spörsmålsinstituten.

Interpellationen skall kunna framställas på ungefär samma premisser
som i dag gäller för frågor. Svar skall lämnas inom 14 dagar på någon av
de tider som reserverats i riksdagens veckoschema och som i det enskilda
fallet kan passa både frågeställaren och statsrådet.

I den debatt som uppkommer vid avlämnandet kan även andra än fråge-
ställaren delta. Följande regler bör tillämpas i samband med besvarandet.
Reglerna bygger i princip på det nuvarande interpellationsinstitutet men
har förenklats samtidigt som tiden för inlägg kortats.

1995/96

TK1

14

Statsrådet

Anf. 1 Anf. 2 Anf. 3 Anf. 4

1995/96

TK1

Interpellanten

Övriga ledamöter 4

Aktuell debatt

Sådana debatter kan efter beslut av talmannen ordnas på onsdag förmiddag
eller torsdag eftermiddag. Debatten skall avse en aktuell fråga och begäran
skall göras av ett partis partiledare eller gruppledare. I debatten skall en
företrädare för regeringen delta. Övriga partier har rätt att ha en deltagare i
debatten. Framställningen om debatt bör göras skriftligen och vara försedd
med en kortfattad motivering. För att en debatt skall kunna ordnas en viss
vecka bör framställningen ha kommit in senast måndag kl. 12 i samma
vecka. Denna debattform har hittills reglerats genom samråd med partierna
enligt RO 2:10. Denna ordning bör gälla även i framtiden. Debattreglema
bör med viss förenkling av nuvarande bestämmelser i princip vara följan-
de.

	Inledn. Anf. 1	Anf. 2	Anf. 3 Avslutn.
Statsrådet	10	4	4       2
Parti som begär debatt	2 6	4	2
Övriga partier	6	2

15

Kommentar till lagförslaget

2.14.1 och 2.15.1

I dessa bestämmelser regleras hur lång en replik får vara och hur lång tid
en talare som hållit ett anförande får tala i nästa anförande i samma debatt.

Sedan en tid tillämpas enligt överenskommelse mellan partierna två mi-
nuter som längsta repliktid (fyra minuter för förlängd replik). Det innebär
en sänkning från tre resp, sex minuter. Det föreslås nu att de tillämpade
kortare tiderna skrivs in i riksdagsordningen. Motsvarande reglering före-
slås för anföranden av talare som redan hållit ett huvudanförande.

6 kap. 1 §

Denna bestämmelse innehåller de viktigaste föreskrifterna för inter-
pellationer. Kravet på att en interpellation bör gälla angelägenhet av större
allmänt intresse är borttaget liksom talmannens och kammarens särskilda
prövning om detta krav är uppfyllt. Prövningen kommer i framtiden liksom
i dag är fallet med interpellationer och frågor att gälla om en interpellation
avser angelägenhet som angår statsrådets ämbetsutövning. Den förenkling
av institutet som ligger i den föreslagna reformen innebär att svaren gene-
rellt sett kan väntas bli kortare än i dag.

Svarstiden för interpellation har sänkts från fyra till två veckor. Be-
stämmelsen om underrättelse till riksdagen om svaret anstår eller uteblir
har bibehållits liksom regeln att en interpellation förfaller om den inte
besvarats under det riksmöte den väckts. Meddelande från statsrådet om
försenat eller uteblivet interpellationssvar kan som i dag lämnas muntligen
eller skrifligen. Någon särskild föreskrift om formen är inte nödvändig.

6.1.1

Denna bestämmelse innehåller föreskrifter om väckande av interpellation.
Reglerna om anslag har utmönstrats. Det förutsätts att information om
väckta interpellationer och besvarandet av dessa kommer att ges genom
riksdagens datoriserade informationssystem.

6.7.2

Bestämmelsen ansluter till vad som i dag gäller för fastställande av tid-
punkt för besvarande av interpellation. Även i detta sammanhang har den
formella föreskriften om anslag om dagen för besvarandet tagits bort.
Också här hänvisas till de möjligheter som finns att informera genom
riksdagens datoriserade informationssystem.

Enligt nuvarande praxis överlämnas interpellationssvar ett dygn i förväg
till kammarkansliet som vidarebefordrar svaret till interpellanten och håller
det tillgängligt för andra intresserade. Någon anledning att ändra på denna
ordning finns inte.

1995/96

TK1

16

Möjligheten för statsråd att läsa upp en sammanfattning av svaret - en
möjlighet som numera inte utnyttjas - har tagits bort då den knappast har
något praktiskt värde.

6.1.3

Bestämmelsen återger de debattregler som redovisats i den allmänna moti-
veringen.

6 kap. 2 §

I bestämmelsen definieras de båda formerna för frågor. Under 3 § med till-
läggsbestämmelse redovisas det muntliga institutet och motsvarande be-
stämmelser beträffande det skriftliga institutet finns i 4 § med tilläggsbe-
stämmelser.

6 kap. 3 §

I denna paragraf finns de grundläggande bestämmelserna för det muntliga
frågeinstitutet. Om frågestunden skall kunna anpassas till olika situationer
och utgöra ett vitalt inslag i det parlamentariska arbetet bör talmannen inte
bindas för hårt av formella regler. Talmannen bör på vanligt sätt enligt RO
2:10 samråda med partiföreträdama i talmanskonferensen när det gäller
riktlinjerna för uppläggningen av frågestunden.

6.3.1

Bestämmelsen innehåller närmare föreskrifter för anordnandet av den
muntliga frågestunden. Meddelanden om vilka statsråd som skall svara på
frågor bör lämpligen ske genom riksdagens datoriserade informations-
system.

6 kap. 4 §

Denna paragraf innehåller huvudbestämmelser för skriftliga frågor.

6.4.1

Denna bestämmelse innehåller den närmare regleringen av det skriftliga
frågeinstitutet. Bestämmelsen anslutes till de regler som redan gäller för
skriftliga frågor som ställs under längre uppehåll i riskdagsarbetet än en
månad. Svarstiden är under sådana perioder 14 dagar. Som redovisats i den
allmänna motiveringen bör svarstid vara betydligt kortare under övriga de-
lar av året. Skriftliga frågor som i en vecka ställs på fredagen skall ha ett
skriftligt svar på onsdagen i följande vecka. Denna korta svarstid stämmer
i stort med vad som i dag gäller för skriftliga frågor som besvarats på tis-
dagens frågestund.

1995/96

TK1

Gotab, Stockholm 1995

17