Förslag 1994/95:RFK2
Förslag 1994/95:RFK2
- Inlämnat av
- Riksdagens förvaltningskontor
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Bordläggning
- 1995-04-07
- Inlämning
- 1995-04-07
- Hänvisning
- 1995-04-18
- Motionstid slutar
- 1995-04-26
Förslag till riksdagen
1994/95:RFK2
Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om
följdlagstiftning med anledning av förlängningen
av riksmötet, m.m.
1994/95
RFK2
Förslagets huvudsakliga innehåll
Riksmötets längd har ändrats. Detta aktualiserar följdändringar i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (den s.k.
ersättningslagen), lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ och i lagen (1987:518)
med instruktion för riksdagens revisorer. Förvaltningsstyrelsen fram-
lägger förslag till sådana ändringar.
Bestämmelser om tilläggsarvode till EU-nämndens presidieledamöter
införs.
Lagändringarna görs i avvaktan på resultatet av en av förvaltnings-
styrelsen den 8 februari 1995 beslutad översyn av ersättningslagen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 1995. Bestämmelserna
om tilläggsarvode till EU-nämndens presidieledamöter skall dock till-
lämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 1995.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar förvaltningskontorets
förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter,
2. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,
3. lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion för riksdagens
revisorer.
2. Lagtext
Förvaltningskontoret har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 3 kap. 2 § och 4 kap. 1 § lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter skall ha
följande lydelse.
1 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RFK2
Nuvarande lydelse
1994/95:RFK2
Med riksdagsår avses i denna
lag tiden från inledningen av ett
riksmöte till inledningen av nästa
riksmöte.
Föreslagen lydelse
1 kap. 3 §
Med riksdagsår avses i denna
lag tiden från inledningen av ett
lagtima riksmöte till inledningen
av nästa lagtima riksmöte.
För tid före 1975/76 års riksmöte gäller att tiden den 1 januari—den
15 oktober 1975 utgör ett riksdagsår och att för tiden dessförinnan
varje kalenderår utgör ett riksdagsår.
Tilläggsarvode betalas för må-
nad till vice talman med 12 pro-
cent, till ordförande i utskott med
8 procent och till vice ordförande
i utskott med 4 procent av leda-
motsarvodet.
3 kap. 2 §
Tilläggsarvode betalas för må-
nad till vice talman med 12 pro-
cent, till ordförande i utskott och
i EU-nämnden med 8 procent och
till vice ordförande i utskott och i
EU-nämnden med 4 procent av
ledamotsarvodet.
En ledamot som från sin bostad
på hemorten har längre färdväg
än 50 kilometer till Riksdagshuset
far för tid då riksmöte pågår, med
undantag för uppehåll i samband
med jul och nyår, traktamente för
varje påbörjat dygn med en ett-
hundrafemtiondel av basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Detsamma gäller vid sammanträ-
de eller annan förrättning för riks-
dagen i Stockholm under tid då
riksmöte inte pågår.
4 kap. 1 §
En ledamot som från sin bostad
på hemorten har längre färdväg
än 50 kilometer till Riksdagshuset
får traktamente för varje påbörjat
dygn med en etthundrafemtiondel
av basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Traktamente utgår dock inte mel-
lan det sista sammanträdet i kam-
maren i december och det första i
januari eller mellan det sista sam-
manträdet i kammaren i juni och
det första under det följande riks-
mötet, om inte ledamoten deltar i
sammanträde eller annan förrätt-
ning för riksdagen i Stockholm.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. De nya bestämmelserna i 3
kap. 2 § skall dock tillämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 1995.
2.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:
1. Sveriges riksbank
Fullmäktig som inte är tjänsteman: 2 000 kronor för månad.
Fullmäktiges ordförande: 3 000 kronor för månad utöver fullmäkti-
gearvodet.
Suppleant för fullmäktig som inte är tjänsteman: 650 kronor för
månad.
2. Riksdagens förvaltningsstyrelse
Ledamot: 1 000 kronor för månad.
Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen: 350 kronor för månad ut-
över ledamotsarvodet.
Ordförande i direktionen: 450 kronor för månad utöver arvodet
som ledamot av förvaltningsstyrelsen.
Ledamot av direktionen som inte är vice ordförande i förvaltnings-
styrelsen eller ordförande i direktionen: 350 kronor för månad utöver
arvodet som ledamot av förvaltningsstyrelsen.
Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 300 kronor för månad.
3. Riksdagens revisorer
Revisor: 1 200 kronor för månad.
Ordförande: 500 kronor för månad utöver arvodet som revisor.
Vice ordförande: 400 kronor för månad utöver arvodet som revisor.
Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordfö-
rande eller tjänsteman vid kansliet: 300 kronor för månad utöver
arvodet som revisor.
Suppleant: 300 kronor för månad.
4. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbetsutskottet: 250 kronor för månad.
Ordförande: 650 kronor för månad utöver arvodet som ledamot av
arbetsutskottet.
Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode enligt 2 §.
5. Riksdagens besvärsnämnd
Ledamot: 200 kronor för månad.
Ordförande: 600 kronor för månad utöver ledamotsarvodet.
Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 §.
6. Vaiprövningsnämnden
Ledamot och suppleant: dagarvode med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen (1978:45) om ersättning vid kommit-
téuppdrag.
Ordföranden och dennes ersättare: 1 000 kronor för månad utöver
dagarvodet.
1994/95 :RFK2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1994/95:RFK2
7. Utrikesnämnden 7. Utrikesnämnden
Ledamot och suppleant: Sam- Ledamot och suppleant: Sam-
manträdesarvode enligt 2 § under manträdesarvode enligt 2 § under
tid då riksmöte inte pågår. tid då traktamente inte utgår till
ledamoten eller suppleanten enligt
4 kap. 1 § lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter.
8. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
Ledamot och suppleant: 900 kronor för månad.
Ordförande: 1 100 kronor för månad utöver ledamotsarvodet.
Vice ordförande: 550 kronor för månad utöver ledamotsarvodet. Lag
(1990:756).
För resor som företas för fullgö-
rande av uppdrag som avses i 1 §
1, 5 och 6 utgår resekostnadser-
sättning, traktamente och annan
ersättning enligt allmänt
reseavtal som gäller för statens
tjänstemän eller, när det är fråga
om utrikes resa, enligt utlandsre-
seförordningen (1991:1754).
För riksdagsledamot, som upp-
bär traktamente enligt lagen
(1988:589) om ersättning m.m. till
riksdagens ledamöter 7 och 8 §§,
minskas dock dagtraktamentet
med det belopp för dag som utgår
enligt nämnda bestämmelser.
För resor som företas för fullgö-
rande av uppdrag som avses i 1 §
1, 5, 6 och 8 utgår resekostnads-
ersättning, traktamente och annan
ersättning enligt de kollektivavtals-
bestämmelser som gäller för ar-
betstagare vid den inre riksdagsför-
valtningen eller, när det är fråga
om utrikes resa, enligt utlandsre-
seförordningen (1991:1754).
Av 4 kap. 3 § lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor för riks-
dagens ledamöter framgår att
traktamente enligt första stycket
för en riksdagsledamot samordnas
med traktamente enligt nämnda
lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
2.3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion
för riksdagens revisorer
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1987:518) med instruktion för
riksdagens revisorer skall ha följande lydelse.
1994/95:RFK2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Särskilda föreskrifter finns om arvoden till revisorerna och supple-
anterna.
Under de resor och förrättning-
ar som revisorerna och supple-
anterna företar för sitt uppdrag
skall de ha ersättning enligt ersätt-
ningsstadgan (1971:1197) för riks-
dagens ledamöter och tillämp-
ningsföreskrifterna till denna.
När ersättningen skall beräknas
enligt de regler som enligt kollek-
tivavtal gäller för statsjänstemän i
allmänhet eller enligt utlandsrese-
reglementet (1953:666), skall riks-
dagens hus i Stockholm anses
som tjänsteställe under den tid då
riksmöte pågår. Under andra
tider skall bostaden i hemorten
anses som tjänsteställe.
Under de resor och förrättning-
ar som revisorerna och supple-
anterna företar för sitt uppdrag
skall de ha ersättning enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska vill-
kor för riksdagens ledamöter och
tillämpningsföreskrifterna till
denna.
När ersättningen skall beräknas
med tillämpning av de kollektivav-
talsbestämmelser som gäller för ar-
betstagare vid den inre riksdagsför-
valtningen eller enligt utlandsrese-
förordningen (1991:1754) skall
riksdagens hus i Stockholm anses
som arbetsställe. Under tid då trak-
tamente inte utgår till revisorn eller
suppleanten enligt 4 kap. 1 § lagen
(1994:1065) om ekonomiska vill-
kor för riksdagens ledamöter skall
dock bostaden i hemorten anses
som arbetsställe.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
3. Ärendet och dess beredning
Riksdagen antog 1994 (bet. 1994/95:KU1) ändringar i regeringsformen
som innebär att ordinarie val till riksdagen skall hållas vart fjärde år i
stället för som hittills vart tredje år. Riksdagen (bet. 1994/95:KU2)
beslöt också ändra bl.a. 1 kap. 2 § riksdagsordningen så att riksmöte
pågår till dess nästa riksmöte börjar och inte som hittills till dess
sommaruppehållet börjar, varvid begreppet lagtima riksmöte togs bort.
Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1995.
Följdlagstiftning på grund av ändringarna skulle läggas fram av
regeringen med undantag för vissa riksdagsinterna författningar
(1993/94:KU18). Med de senare avsågs lagen (1983:1061) med instruk-
tion för riksdagens förvaltningskontor, lagen (1994:1065) om ekono-
miska villkor för riksdagens ledamöter (den s.k. ersättningslagen),
lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ, arvodeslagen, och lagen (1987:518) med in-
struktion för riksdagens revisorer.
Frågan om följdändringarna i instruktionen för förvaltningskontoret
behandlades av konstitutionsutskottet i betänkandet 1994/95:KU21.
Andringar i de övriga lagarna borde enligt utskottet närmare övervägas
inom förvaltningsstyrelsen innan de bereds i utskottet. Detta gällde
frågor om ledamöternas ekonomiska förhållanden såsom arvoden,
traktamenten och ersättningar vid resor liksom pensioner m.m. Olika
ledamotssynpunkter kunde enligt utskottet diskuteras där och sam-
manvägas. Synpunkter kunde också behöva inhämtas från andra håll.
Förvaltningsstyrelsen beslöt vid sammanträde den 8 februari 1995
tillsätta en parlamentarisk beredningsgrupp för behandlingen av de
nämnda frågorna. Gruppen beräknas lägga fram förslag om lagändring-
ar med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1996. Vissa lagändringar som
sammanhänger med ändringen av riksmötets längd erfordras dock
redan inför sommaruppehållet 1995. Förvaltningsstyrelsen lägger fram
förslag om sådan ändringar i ersättningslagen, arvodeslagen och i
instruktionen för Riksdagens revisorer. En bestämmelse om tilläggsar-
voden för EU-nämndens presidieledamöter föreslås i ersättningslagen.
Förslagen framläggs i avvaktan på resultatet av beredningsgruppens
arbete.
4. Överväganden och förslag
4.1 Ersättningslagen
1 kap. 3 §
Ersättningslagens regler om riksdagsår bygger på begreppet lagtima
riksmöte och har betydelse för rätten till pension och livränta.
Ett riksdagsår definieras i 1 kap. 3 § som tiden från inledningen av
ett lagtima riksmöte till inledningen av nästa lagtima riksmöte. Be-
stämmelsen bör — sedan begreppet lagtima riksmöte borttagits ur
lagstiftningen — omformuleras med bibehållande av det materiella
innehållet. Enligt förslaget skall riksdagsåret motsvaras av riksmötet.
1994/95:RFK2
3 kap. 2 §
Enligt 3 kap. 2 § betalas tilläggsarvode för månad till vice talman med
12 procent, till ordförande i utskott med 8 procent och till vice
ordförande i utskott med 4 procent. En bestämmelse att EU-nämndens
presidium far motsvarande tilläggsarvoden införs i förevarande para-
graf.
4 kap. 1 §
Ledamöternas rätt till traktamente bestäms enligt 4 kap. 1 § med
hänsyn till om riksmöte pågår eller inte. En ledamot som bor längre
bort från riksdagshuset än fem mil far för tid då riksmöte pågår, med
undantag för uppehåll i samband med jul och nyår, traktamente med
en etthundrafemtiondel av basbeloppet för varje påbörjat dygn. Mot-
svarande gäller vid sammanträde eller annan förrättning för riksdagen
i Stockholm under tid då riksmöte inte pågår.
Ändringar föreslås i bestämmelsen som en konsekvens av att riks-
möte numera pågår hela året. Det materiella innehållet ändras inte.
4.2 Arvodeslagen
1 § 7
Enligt 1 § 7 har ledamöter och suppleanter i Utrikesnämnden rätt till
sammanträdesarvode för dag under tid då riksmöte inte pågår. Av skäl
som framgått beträffande ändringen av 4 kap. 1 § ersättningslagen
omformuleras bestämmelsen så att därav framgår att arvodet skall
utbetalas för sammanträden under tid då traktamente för riksdagsleda-
mot inte utgår till ledamoten eller suppleanten.
3 §
Rätten till ersättning för resor för fullgörande av uppdrag åt Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond har medtagits i första stycket av 3 §.
Andra stycket innehåller en bestämmelse om samordning av trakta-
menten enligt arvodeslagen och den tidigare ersättninglagen från 1988.
Den nuvarande ersättningslagens samordningsregel i 4 kap. 3 § skall
gälla. En erinran härom har intagits i bestämmelsen.
Reseersättning, traktamente och annan ersättning utbetalas enligt
andra stycket med tillämpning av allmänt reseavtal för statens tjänste-
män. Detta avtal har för riksdagsförvaltningen ersatts med kollektivav-
talsbestämmelser för arbetstagare vid den inre riksdagsförvaltningen.
Bestämmelsen omformuleras med hänsyn härtill.
1994/95 :RFK2
4.3 Instruktionen för Riksdagens revisorer
19 §
Genom bestämmelsen har revisorerna och suppleanterna hos Riksda-
gens revisorer samma rätt till ersättningar för resor och förrättningar
som riksdagsledamöterna. En samordning sker så att reseersättningarna
inte kan uppbäras både som revisor eller suppleant och i egenskap av
riksdagsledamot.
I den nuvarande bestämmelsen hänvisas till tid då riksmöte pågår
och till tjänsteställe. Riksmötets längd har som nämnts ändrats och
begreppet tjänsteställe finns inte längre. Genom lagförslaget sker en
anpassning härtill.
Ändringar föreslås också på grund av hänvisningar till numera
upphävda författningar.
4.4 Ikraftträdande
Lagändringarna bör, med anledning av att begreppet riksmöte numera
omfattar även uppehåll för sommaren, träda i kraft dessförinnan,
förslagsvis den 1 juni 1995. Bestämmelserna i ersättningslagen om
tilläggsarvoden till EU-nämndens presidium skall dock tillämpas för
tid fr.o.m. den 1 januari 1995.
I detta beslut har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdags-
ledamöterna Mats Lindberg (s), Iréne Vestlund (s), Rolf Dahlberg (m),
Per Olof Håkansson (s), Roland Larsson (c), Gullan Lindblad (m) och
Carl-Johan Wilson (fp).
Stockholm den 5 april 1995
Riksdagens förvaltningsstyrelse
1994/95 :RFK2
Birgitta Dahl
Anders Forsberg
gotab 48278, Stockholm 1995
Förslagspunkter (2)
- 1att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till
- Behandlas i
Betänkande 1994/95:KU42- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till
- Behandlas i
Följdmotioner (2)
- med anledning av förs. 1994/95:RB2 Förslag om vissa långsiktiga internationella låneåtagandenMotion 1994/95:Fi26
- med anledning av förs. 1994/95:RB2 Förslag om vissa långsiktiga internationella låneåtagandenMotion 1994/95:Fi26 av Johan Lönnroth m.fl. (V)