Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om vissa bemyndigandenmed anledning av nytt huvudavtal och medbestämmandeavtal inomriksdagens och dess verks område (Framställning / redogörelse 1978/79:5)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1978/79:5

Förslag

1978/79:5

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om vissa bemyndiganden
med anledning av nytt huvudavtal och medbestämmandeavtal inom
riksdagens och dess verks område

1978-10-25

Dnr 11: 9/78 F

Till riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse har den 26 april 1978 för sin del godkänt
dels nytt huvudavtal dels ock medbestämmandeavtal för riksdagens
och dess verks område (MBA-R), vilka avtal träffats mellan förvaltningskontoret
och de statsanställdas centrala arbetstagarorganisationer
SACO/SR, SF och TCO-S. Avtalen har godkänts av riksdagens lönedelegation
den 30 maj 1978.

Avtalen, vilka trädde i kraft den 1 juli 1978, överensstämmer i tilllämpliga
delar med motsvarande avtal som för statsförvaltningen i övrigt
träffats mellan statens avtalsverk och de centrala arbetstagarorganisationerna.
Sistnämnda avtal — huvudavtal den 2 mars 1978 och medbestämmandeavtal
samma dag för det statliga arbetstagarområdet (MBAS)
— har godkänts av riksdagens lönedelegation den 29 mars 1978.

De nya avtalen utgör en uppföljning inom den statliga sektorn av de
reformer inom arbetsrättens område som inleddes genom ikraftträdandet
den 1 januari 1977 av lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet
(MBL) och lagen (1976: 600) om offentlig anställning (LOA).

Huvudavtalet

I det nya huvudavtalet för riksdagen och dess verk har — liksom i
det tidigare gällande huvudavtalet — intagits bl. a. regler om bildande
av ett organ, benämnt tjänstenämnden för riksdagen och dess verk, med
uppgift att i förekommande fall söka förhindra samhällsfarliga konflikter
inom avtalsområdet. Enligt avtalet utser de centrala arbetstagarorganisationerna
var sin ledamot i nämnden. Riksdagen eller organ som riksdagen
bestämmer utser lika många ledamöter som de centrala arbetstagarorganisationerna
tillsammans. För varje ledamot utses enligt samma
grunder två ersättare. Reglerna för tjänstenämnden är likalydande
med motsvarande regler i det äldre huvudavtalet.

1 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 5

Förs. 1978/79:5

Enligt beslut av riksdagens (BaU 1970: 90, rskr 482) bemyndigades
konstitutionsutskottet att utse arbetsgivarföreträdare i den tjänstenämnd,
för vilken regler gavs i det äldre huvudavtalet. Konstitutionsutskottet bör
erhålla bemyndigande att utöva motsvarande befogenhet enligt det nya
huvudavtalet.

Medbestämmandeavtalet

I bilaga till MBA-R Avsnitt I, 3 kap. I regleras former, under vilka
de anställdas medbestämmande kan få utövas enligt lokalt kollektivavtal.

Medbestämmandeform A enligt avtalet innebär, att i lokalt kollektivavtal
får föreskrivas att arbetsgivaren i viss fråga skall förhandla med
lokal arbetstagarorganisation innan han beslutar. Föreskrift om sådan
förhandlingsskyldighet kan ersätta arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet
enligt 11 § MBL eller avse fråga i vilken sådan skyldighet
inte föreligger. I avtalet får också föreskrivas att arbetsgivaren inte behöver
iaktta skyldighet som eljest skulle föreligga enligt de regler i MBL
som är dispositiva.

Enligt medbestämmandeform B måste de fackliga organisationernas
godkännande inhämtas innan arbetsgivaren fattar beslut i vissa fall. Det
gäller i fråga om användning av psykologiska lämplighetsprov, systematiserade
planeringssamtal och användningen av systematiserade avskedsintervjuer.

Medbestämmandeform C ger de fackliga organisationerna rätt att
under vissa förutsättningar och efter förhandling med myndigheten
själva besluta i fråga om information till de anställda i samband med
rationalisering och administrativ utveckling, introduktion, former och
tider för regelbundna arbetsplatsträffar samt personalinformation i personaltidning
eller i annan periodisk form.

Kopia av avsnittet Medbestämmandeformer i avtalets kapitel 3 bifogas
(bilaga 1).

Medbestämmandeformerna B och C överensstämmer inte med de regler
för beslutsfattande som fastlagts genom av riksdagen antagna instruktioner
eller reglementen för riksdagen och dess verk. Dessa regler
innebär, att beslut fattas av en styrelse (motsvarande) eller i vissa fall av
en tjänsteman utan särskilda villkor om medbestämmande för arbetstagarna.
För att lokala kollektivavtal innehållande nyssnämnda medbestämmandeformer
skall kunna träffas och tillämpas inom riksdagens
och dess verks område måste en författningsmässig reglering ske.

I fråga om statsförvaltningen i övrigt har regeringen meddelat föreskrifter
i förordningen (1978: 592) om medbestämmandeformer i statlig
tjänst.

När det gäller riksdagens och dess verks område har riksdagens förvaltningsstyrelse
enligt lagen (RFS 1975: 2) med instruktion för riksda -

Förs. 1978/79: 5

gens förvaltningskontor ett övergripande ansvar i fråga om förhandling
om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och
dess verk i likhet med vad statens avtalsverk och regeringen har inom
den övriga statsförvaltningen.

Förvaltningsstyrelsen har också enligt instruktionen befogenhet att
meddela för riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter.

Det synes naturligt, att förvaltningsstyrelsen anförtros uppgiften att
utfärda de föreskrifter, som behövs för att göra det möjligt att inom
riksdagen och dess verk träffa lokala kollektivavtal i samma slags frågor
och med samma grad av medbestämmande som gäller inom statsförvaltningen
i övrigt.

Den föreslagna befogenheten för förvaltningsstyrelsen föreslås komma
till uttryck i tillägg till 1, 2 och 12 §§ lagen (RFS 1975: 2) med instruktion
för riksdagens förvaltningskontor. Befogenheten bör gälla generellt
för de medbestämmandeavtal som träffats eller kan komma att träffas
med stöd av MBL.

Förslag bifogas (bilaga 2).

Vid bifall till förslaget har förvaltningsstyrelsen för avsikt att i fråga
om de nu aktuella medbestämmandeformerna enligt MBA-R utfärda
föreskrifter av den lydelse som framgår av bilaga 3. Föreskrifterna
överensstämmer i sak med innehållet i ovannämnda förordning (1978:
592).

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer förvaltningsstyrelsen

1. att riksdagen bemyndigar konstitutionsutskottet att utse företrädare
för arbetsgivarparten i tjänstenämnden för riksdagen och dess verk,

2. att riksdagen antar det i bilaga 2 upptagna förslaget till lag om
ändring i lagen (RFS 1975: 2) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Thorsten Larsson, Erik Wärnberg,
Karl Leuchovius, Erik Adamsson, Karin Andersson, Maj Pehrsson,
Karl-Erik Strömberg och Oskar Lindkvist samt personalföreträdarna
Sonja Berg von Linde, Sigfrid Larsson och Hakon af Malmborg.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/ Eric Lindström

lt Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 5

Förs. 1978/79: 5

Bilaga 1

I Medbestämmandeformer

1. Medbestämmandeform B

Myndighet skall förhandla med samtliga lokala arbetstagarorganisationer
och inhämta deras godkännande (medbestämmandeform B) innan
myndigheten meddelar beslut i fråga om

a. användningen av psykologiska lämplighetsprov som inte är betingade
av säkerhetsskäl eller reglerade i författning,

b. användningen av systematiserade planeringssamtal och

c. användningen av systematiserade avskedsintervjuer.

Om lokal arbetstagarorganisation efter förhandling inte anser sig kunna
godta den föreslagna åtgärden, skall den inom tio arbetsdagar skriftligen
motivera sitt ställningstagande och lämna ett skriftligt alternativt
förslag. Om parterna efter förhandling om sistnämnda förslag inte enas
och arbetsgivaren inte återtar sitt förslag, får arbetstagarorganisation,
om den vill utnyttja sin vetorätt, föra frågan till förhandling mellan parter
som avses i 9 § respektive 10 § i medbestämmandeavtalet för det
statliga arbetstagarområdet (MBA-S). Sådan förhandling påkallas skriftligen
inom fem arbetsdagar efter det förhandlingen på den lägre nivån
avslutades. Om förhandling påkallas i enlighet härmed och de parter
på arbetstagarsidan som avses i 10 § MBA-S vid förhandlingen är ense
om att inte godta arbetsgivarens förslag, är arbetsgivaren förhindrad att
fatta och verkställa beslut i frågan (facklig vetorätt).

2. Medbestämmandeform C

Om vid en myndighet (motsvarande) en eller flera lokala arbetstagarorganisationer,
som företräder minst 80 % av de vid myndigheten anställda
vilka tillhör någon av de centrala arbetstagarorganisationerna,
skriftligen begär det, får lokal arbetstagarorganisation under de förutsättningar
som anges nedan och i punkt 3 och efter förhandling med
myndigheten besluta i fråga om

a. hur information till de anställda i samband med rationalisering och
administrativ utveckling skall genomföras,

b. hur introduktion skall utformas och genomföras,

c. former och tidsförläggning för regelbundna arbetsplatsträffar och

d. personalinformation i personaltidning, där sådan utges, eller i annan
periodisk form.

Som förutsättning för utövande av medbestämmandeform C i viss
fråga gäller att lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i MBA-S slutits i
det ämne enligt a—d till vilket frågan hör, nämligen beträffande a. enligt
16 § tredje strecksatsen, beträffande b. enligt 33 § femte strecksatsen,
beträffande c. enligt 35 § andra strecksatsen och beträffande d. enligt
38 § första strecksatsen.

Medbestämmande enligt C får utövas endast om samtliga lokala arbetstagarorganisationer
är ense om beslutet. Lokal arbetstagarorganisation
får dock avstå från att delta i beslut och skall i sådant fall skriftligen
anmäla detta till de övriga lokala arbetstagarorganisationerna och till
myndigheten.

Förs. 1978/79: 5

Beslut enligt C får inte innebära att arbetstagare som inte tillhör beslutande
organisation på grund härav missgynnas i förhållande till arbetstagare
som tillhör sådan organisation.

Om de lokala arbetstagarorganisationerna inte enas om beslut enligt
C, får central arbetstagarorganisation påkalla central förhandling i ärendet
i syfte att en samförståndslösning skall kunna åstadkommas. Den
centrala förhandlingen förs av avtalsverket samt SACO/SR, SF och
TCO-S. Om de centrala arbetstagarorganisationerna därvid enas i frågan,
gäller deras mening som beslut enligt C.

Beslutande arbetstagarorganisation skall, om inte annat överenskommes,
skriftligen underrätta myndigheten om beslut enligt medbestämmandeform
C.

För tid då beslut som uppfyller de i denna punkt och punkt 3 angivna
förutsättningarna inte föreligger, får vederbörande myndighet — med
iakttagande i tillämpliga delar av denna punkt och punkt 3 — fatta och
verkställa beslut i fråga som avses i a—d.

Medbestämmande enligt C utövas inom de ekonomiska och andra
ramar som fastlagts i lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i MBA-S och
med beaktande i övrigt i sakfrågan av vad som intagits i centralt eller
lokalt kollektivavtal.

Beslut enligt medbestämmandeform C får inte innebära, att viss åtgärd
skall vidtas av annan än den berörda myndigheten och får inte
heller innehålla bestämmelse rörande frågan vilken arbetstagare hos en
myndighet som skall på myndighetens vägnar vidta viss åtgärd.

Beslut enligt medbestämmandeform C får inte strida mot lag eller
annan författning.

3. Gemensamma bestämmelser

I fråga om medbestämmande enligt B eller C har bestämmelserna i
huvudavtalet om gemensamt samverkansorgan motsvarande tillämpning.

Utövandet av medbestämmande enligt B eller C får inte kränka den
politiska demokratin sådan den beskrivs i prop. 1975/76:105, bilaga 2.

Mål om tillämpningen av bestämmelserna om medbestämmandeform
B och C handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.

II Övrigt

Kollektivavtal som sluts med stöd av MBA-S behöver inte underställas
regeringen för godkännande.

Förs. 1978/79: 5

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 2) med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor

Riksdagen föreskriver att 1, 2 och 12 §§ lagen (RFS 1975: 2) med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse
1§

Riksdagens förvaltningskontor
är riksdagens centrala myndighet
för handläggning av riksdagens
förvaltningsärenden och för förhandling
om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare hos
riksdagen och dess verk.

2 §

Förvaltningskontoret skall om ej
annat är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående
förhandling om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare hos
riksdagen och dess verk samt anställnings-,
tjänstledighets-, vikariats-
och andra personalärenden
för arbetstagare inom riksdagen;

2. meddela för riksdagen och
dess verk utom riksbanken och
riksgäldskontoret gemensamma
förvaltningsföreskrifter och ombesörja
utgivningen av Riksdagens
författningssamling;

3. handlägga frågor angående
uträkning av arvoden och ersättningar
till riksdagens ledamöter
samt av avlöningar och ersättning -

Föreslagen lydelse
1§

2 §

Förvaltningskontoret skall om
ej annat är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående
förhandling om anställnings- och
arbetsvillkor samt om medbestämmande
för arbetstagare hos riksdagen
och dess verk samt anställnings-,
tjänstledighets-, vikariatsoch
andra personalärenden för arbetstagare
inom riksdagen;

2. meddela föreskrifter om medbestämmandeformer
för arbetstagare
hos riksdagen och dess verk i
frågor som avses i 32 § lagen
(1976: 580) om medbestämmande
i arbetslivet;

3. meddela för riksdagen och
dess verk utom riksbanken och
riksgäldskontoret gemensamma
förvaltningsföreskrifter och ombesörja
utgivningen av Riksdagens
författningssamling;

4. handlägga frågor angående
uträkning av arvoden och ersättningar
till riksdagens ledamöter
samt av avlöningar och ersättning -

Förs. 1978/79: 5

Nuvarande lydelse

ar till personal hos riksdagen och
dess verk utom riksbanken och
riksgäldskontoret ävensom frågor
angående pensioner m. m. till
nämnda ledamöter och personal
och deras efterlevande, i den mån
ej uppgiften ankommer på annan
myndighet;

4. handlägga frågor om lokaler
för riksdagen och dess verk med
undantag av riksbanken och riksgäldskontoret; 5.

handlägga frågor om inköp
och därtill hörande service för
riksdagen;

6. handlägga frågor angående
riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående
riksdagsbiblioteket;

8. handlägga frågor angående
riksdagens upplysningstjänst;

9. handlägga frågor angående
arkiv hos riksdagen;

10. handlägga frågor angående
studiebesök hos riksdagen, kontakter
mellan riksdagen och skolan
samt information i övrigt om riksdagen
och dess arbete, i den mån
ej uppgiften ankommer på annan
myndighet.

Föreslagen lydelse

5. handlägga frågor om lokaler
för riksdagen och dess verk med
undantag av riksbanken och riksgäldskontoret; 6.

handlägga frågor om inköp
och därtill hörande service för
riksdagen;

7. handlägga frågor angående
riksdagstrycket;

8. handlägga frågor angående
riksdagsbiblioteket;

9. handlägga frågor angående
riksdagens upplysningstjänst;

10. handlägga frågor angående
arkiv hos riksdagen;

11. handlägga frågor angående
studiebesök hos riksdagen, kontakter
mellan riksdagen och skolan
samt information i övrigt om riksdagen
och dess arbete, i den mån
ej uppgiften ankommer på annan
myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som åvilar eller åläggs det
enligt särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

Kontoret äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den
som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksdagen
eller dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret.

12 §

Av förvaltningsstyrelsen avgörs

1. frågor om slutande av kollektivavtal, om avbrytande av annan förhandling
än förhandling i tvist om avtal, om lockout eller annan stridsåtgärd
samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller
större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess
verk;

2. frågor som avses i 2 § sista
stycket samt frågor om gemensamma
förvaltningsföreskrifter för
riksdagen och dess verk utom riksbanken
och riksgäldskontoret och
om utgivande av författningar

2. frågor som avses i 2 § första
stycket 2 och i 2 § sista stycket
samt frågor om gemensamma förvaltningsföreskrifter
för riksdagen
och dess verk utom riksbanken
och riksgäldskontoret och om ut -

Förs. 1978/79: 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ävensom viktigare frågor i övrigt givande av författningar ävensom

om arbetsordning, organisation el- viktigare frågor i övrigt om arbets ler

tjänsteföreskrifter; ordning, organisation eller tjänste föreskrifter; 3.

frågor om inrättande av tjänster, om tillsättning av tjänst i lägst
lönegrad F 5 eller med motsvarande arvode;

4. frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning
från tjänsten eller läkarundersökning;

5. skiljande från tjänst eller uppdrag;

6. andra viktigare personalärenden;

7. frågor om beslut enligt ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter;

8. frågor om anslagsframställningar ävensom sådana lokalfrågor, inköpsfrågor
och andra frågor som har större ekonomisk betydelse;

9. andra frågor som styrelsen finner vara av större vikt eller som
förvaltningsdirektören hänskjuter till styrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Förs. 1978/79: 5

Bilaga 3

Stadga
om vissa medbestämmandeiormer inom riksdagen och dess myndigheter utfärdad

den 1978.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreskriver följande:

Inledande bestämmelser

1 § Denna stadga är föranledd av medbestämmandeavtalet den 25
april 1978 för riksdagens och dess verks område (MBA-R) och gäller,
med de undantag som framgår av 2 och 3 §§, vissa frågor som rör förhållandet
mellan riksdagen och dess myndigheter å ena sidan samt arbetstagare
hos dessa å andra sidan.

2 § Stadgan gäller inte, om Sverige kommer i krig eller om regeringen
förordnar om beredskapstillstånd eller inkallar värnpliktiga till tjänstgöring
med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom. värnpliktslagen
(1941: 967).

Stadgan gäller inte heller frågor, som rör planläggningen för totalförsvarets
verksamhet i krig.

3 § Stadgan tillämpas inte på handläggning i kammaren och utskott
av ärende som avses i 3 kap. riksdagsordningen.

Stadgan tillämpas inte heller på

1. arbetstagare som av arbetsmarknadsmyndighet meddelas arbetslöshetshjälp
i form av beredskapsarbete eller arkivarbete,

2. arbetstagare inom yrkesgrupp och område för vilken anställningseller
arbetsvillkoren inte regleras eller brukar regleras efter förhandling
med central arbetstagarorganisation eller organisation som tillhör sådan
organisation.

4 § Utövande av medbestämmande enligt denna stadga får inte kränka
den politiska demokratin.

5 § Vid tillämpningen av denna stadga avses med

central arbetstagarorganisation Centralorganisationen
SACO/SR, Statsanställdas förbund eller TCO:s statstjänstemannasektion
(TCO-S),

lokal arbetstagarorganisation sådan del av central
arbetstagarorganisation som denna bestämmer och varom berörd myndighet
skriftligen har underrättats,

central förhandling förhandling mellan riksdagens förvaltningskontor
och central arbetstagarorganisation,
lokal förhandling förhandling mellan riksdagens förvaltningskontor
eller annan riksdagens myndighet och lokal arbetstagarorganisation,

Förs. 1978/79: 5

centralt kollektivavtal avtal som sluts vid central förhandling
och som inte avser endast viss eller vissa myndigheter,

lokalt kollektivavtal avtal som sluts vid lokal förhandling
eller som avser endast viss eller vissa myndigheter,

facklig vetorätt rätt för de centrala arbetstagarorganisationerna
att, om de är ense om att inte godtaga myndighetens förslag till
beslut om åtgärd i viss fråga, hindra myndigheten att fatta eller verkställa
beslutet.

6 § Finns vid en myndighet fler än en lokal arbetstagarorganisation
inom samma centrala arbetstagarorganisation, fullgörs de uppgifter som
enligt denna förordning ankommer på lokal arbetstagarorganisation av
ett gemensamt samverkansorgan som den centrala arbetstagarorganisationen
bestämmer och varom myndigheten skriftligen
har underrättats.

Medbestämmandeform A

7 § Om medbestämmandeform A finns föreskrifter i bilaga till
MBA-R.

Medbestämmandeform B

8 § Myndighet skall förhandla med samtliga berörda lokala arbetstagarorganisationer
och inhämta deras godkännande innan beslut meddelas
i fråga om användningen av

1. psykologiska lämplighetsprov, som inte är betingade av säkerhetsskäl
eller reglerade i författning,

2. systematiserade planeringssamtal,

3. systematiserade avskedsintervjuer.

9 § Uppnås inte enighet vid lokal förhandling enligt 8 §, får myndigheten
inte meddela sitt beslut ifall lokal arbetstagarorganisation, som
inte vill godtaga myndighetens föreslagna åtgärd, inom tio arbetsdagar
efter förhandlingens avslutande skriftligen motiverar sitt ställningstagande
och lämnar ett skriftligt motförslag till åtgärd.

Enas inte parterna vid ny lokal förhandling och återtar inte myndigheten
sitt förslag, får myndigheten inte meddela sitt beslut ifall arbetstagarorganisation,
som vill förhindra beslutet, inom fem arbetsdagar
efter förhandlingens avslutande skriftligen påkallar central förhandling
i frågan. Vid sådan förhandling kan de centrala arbetstagarorganisationerna
utöva facklig vetorätt.

10 § Har lokal förhandling enligt 9 § förts av myndighet, som lyder
under central förvaltningsmyndighet, skall även den centrala förvaltningsmyndigheten
och dess motparter förhandla, innan frågan får tas
upp till central förhandling. Därvid skall vad som föreskrivs i 9 § andra
stycket om påkallande av central förhandling tillämpas.

Medbestämmandeform C

11 § Lokal arbetstagarorganisation vid myndighet får efter förhandling
med myndigheten och på de villkor och med de begränsningar som
framgår av 12—17 §§ besluta i fråga om

Förs. 1978/79: 5

1. sättet att genomföra information till de anställda i samband med
rationalisering och administrativ utveckling,

2. sättet att utforma och genomföra introduktion av anställda,

3. formerna och tidsförläggningen för regelbundna arbetsplatsträffar,

4. personalinformation i personaltidning, där sådan utges, eller i annan
periodisk form.

12 § Beslutanderätt enligt 11 § föreligger under förutsättning

dels att lokalt kollektivavtal enligt bilagan till MBA-R slutits i ämne
som omfattar

1. inriktning och omfattning av informationen till de anställda vid
arbete med rationalisering beträffande 11 § 1,

2. inriktning och omfattning av introduktion beträffande 11 § 2,

3. inriktning och omfattning av regelbundna arbetsplatsträffar som
syftar till att inom en arbetsenhet eller arbetsgrupp utbyta erfarenheter
och information som rör arbetsuppgifterna och diskutera gemensamma
frågor beträffande 11 § 3 och

4. inriktning och omfattning av personalinformation i personaltidning,
där sådan utges, eller i annan periodisk form beträffande 11 § 4,

dels att en eller flera lokala arbetstagarorganisationer, som företräder
minst 80 procent av de arbetstagare vid myndigheten, vilka tillhör någon
av de centrala arbetstagarorganisationerna, skriftligen hos myndigheten
har begärt att föreskrifterna om sådan beslutanderätt skall tillämpas.

13 § Beslutanderätt enligt 11 § utövas inom de ekonomiska och andra
ramar som har lagts fast i lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i bilagan
till MBA-R och med beaktande i övrigt av föreskrifter i centralt eller
lokalt kollektivavtal.

14 § Beslutanderätt enligt 11 § får utövas endast om samtliga lokala
arbetstagarorganisationer vid myndigheten är ense om beslutet. Lokal
arbetstagarorganisation får dock avstå från att deltaga i visst beslut eller
viss grupp av beslut, om organisationen skriftligen anmäler detta till
myndigheten och till övriga lokala arbetstagarorganisationer där.

Enas inte de lokala arbetstagarorganisationerna om beslut enligt 11 §,
får central arbetstagarorganisation påkalla central förhandling i ärendet.
Enas därvid de centrala arbetstagarorganisationerna, gäller deras mening
som beslut enligt 11 §.

15 § Arbetstagarorganisation skall skriftligen underrätta myndigheten
om sitt beslut enligt 11 §, om inte myndigheten medger annat.

16 § Har arbetstagarorganisation fattat beslut enligt 11 §, är myndigheten
med de undantag som framgår av 17 § skyldig att rätta sig efter
beslutet. Denna skyldighet inträder den dag som anges i beslutet, dock
ej tidigare än tio arbetsdagar från den dag då myndigheten fick ta del
av beslutet, om inte myndigheten medger annan tid.

17 § Myndighet får inte rätta sig efter beslut enligt 11 §, om myndigheten
finner att beslutet innebär

1. att åtgärd eller beslut av myndigheten skulle strida mot lag eller
annan författning,

2. att åtgärd skall vidtas av annan än myndigheten,

Förs. 1978/79: 5

3. föreskrift att åtgärd skall vidtas av viss enhet eller arbetstagare hos
myndigheten, eller

4. att arbetstagare missgynnas på grund av att han tillhör eller inte
tillhör viss arbetstagarorganisation.

Övriga bestämmelser

18 § Med författning avses i denna stadga inte bestämmelse som har
meddelats i arbetsordning eller motsvarande föreskrift.

Denna stadga träder i kraft den 1 januari 1979.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780042