RIKSBANKEN8 SEDELTRYCKERI1961

Framställning / redogörelse 1952:RB

BERÄTTELSE

TILL

1952 ÅRS RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER

år 1951.

8TOCKHOLM

RIKSBANKEN8 SEDELTRYCKERI
1961.

.: ; ■■ i

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, få härmed
avgiva den berättelse angående granskningen av riksbankens tillstånd
och förvaltning, som i 6 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktion
finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1949 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1951 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1949 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1950 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1950 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
den 13 september.

Stockholm den 15 december 1951.

Albert Forslund
B. A. Nilsson
Karl Bergström
Alfred Nilsson

Anders Olsson
Adolv Olsson
Karl Aug. Johanson
R. Lundqvist

Edgar Sjödahl
Abel Andersson
Anders Pettersson
Per A. Johnsson

V. Arvidsson

5

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i -

Enligt 1950 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver
dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

1949

Kr. 36,713,075:66

„ 50,000,000: —
„ 65,000,000: —
„ 20,000,000: —
„ 2,863,441:32

„ 3,904,401:86

„ 23,780,053:16

„ 36,713,075:66
Kr. 202,260,972: 29

nettovinst

1950

kr. 63,372,404: 44

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1950 års slut utgjordes
av:

grundfonden ...............................

avbetalningslånefonden......................

reservfonden ...............................

tjänstepensionsfonden.......................

familjepensionsfonden.......................

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från

föregående år............ kr. 493,129:11

vinst för år 1949 ......... „ 63,372,404: 44

kr. 50,000,000: —
„ 65,000,000: —
„ 20,000,000: —
„ 2,863,441:32

„ 3,904,401:86

„ 63,865,533:66

och utvisar 1949 års bokslut för riksbanken
ett kapitalöverskott av.................... kr. 205,633,376: 73

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
ställning m.m

Jämlikt beslut vid 1951 års riksdag kvarstår av riksbankens vinst för
år 1950 och föregående år ett belopp av 865,533: 55 kr. hos banken, medan
48 milj. kr. tagits i anspråk för överföring till kursdifferenskontot och 15
milj. kr. inlevererats till statsverket.

6

Tillgångar och
skulder.

Riksbankens rörelse under år 1950.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Från riksbankens utgående balansräkning 1950 meddelas här följande
huvudposter:

Tillgångar:

1949 1950

Kr. 154,122,262:27 GuldbeMIlning.............................. kr. 198,360,678: 66

„ 207,648,055:61 Övervärde å guld............................ „ 267,250,222:37

„ 32,773,815:27 Annan kassatillgång ......................... „ 48,082,545:06

„ 3,183,608,947:26 Statspapper och obligationer.................. „ 3,443,277,471: 26

v 199,917,434:67 Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m.. „ 271,845,695:97

„ 1,033,588,176:42 Utrikesrörelsen, utländska statspapper, fordran

hos utländska banker, växlar m. m......... „ 1,030,535,181: 70

„ 6,767,843:18 Hos riksgäldskontoret........................ v 6,767,843:18

„ 120,000,000: — Riksgäldskontorets förbindelse................ „ —: —

„ 19,078,367:26 Övriga tillgångar och fordringar.............. „ 23,346,261:73

„ 12,000,000: — Förskott till staten enl. Washingtonöverensk. „ —: —

Kr. 4,969,504,901: 83 Summa kr. 5,289,465,899: 81

Skulder:

Kr. 3,287,284,834: — Utelöpande sedlar............................ kr.3,512,753,748: —

» 7,854,074:73 Postväxelräkning ............................ „ 3,893,396:19

„ 906,810,637: 37 Checkräkning................................ „ 866,887,535: 26

„ 1,056,334: 14 Depositionsräkning........................... „ 422,498:87

» 300,000: — Kapitalräkning .............................. „ 300,000: —

„ 46,000,000: — Uppsägningsräkning.......................... „ 62,114,248:62

„ 238,707,624:12 Spärrkonto.................................. „ 357,706,301:20

v 126,093,041:74 Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m.m. „ 231,867,840:76

it 136,135,767:78 Kursdifferenskonto........................... „ 45,060,007:43

» 17,001,615:66 Övriga skulder .............................. „ 2,826,946:76

Kr. 4,767,243,929: 64 Summa kr. 5,083,832523,: 08

Kr. 202,260,972: 29 Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1

härovan angivna behållna tillgångar.......... kr. 205,633,376: 73

Kr. 4,969,504,901: 83 erhålles det under rubriken tillgångar upptagna

beloppet............. ................... kr.5,289,465,899:81

7

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid

slutet av år 1950:

1949 1950

Kr. 55,984,526: 22 Tillgångar (riksbankens mynt- och medalj samling,

internationella bankens aktier, taxeringsvärdet
av riksbankens fastigheter
och utländska obligationer) .......... kr. 64,984,526:22

„ 20,283: 37 Skulder lånebanksobligationer m. m........... „ 20,283: 37

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1950 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter: -

Inkomster och vinster:

1949 1950

Kr. 4,952,157:79 Lånerörelsen....................................... kr. 6,392,567:81

, 4,424,130:81 Utrikesrörelsen..................................... „ 6,396,807:03

„ 75,672,992:43 Statspapper och obligationer........................ „ 61,129,214:17

„ 1,823,356:06 Övriga inkomster och vinster............... „ 1,068,626: 09

Kr.86,872,687: 09 Summa kr. 74,987,215:10

Utgifter och förluster:

Kr. 342,280:66 Lånerörelsen

kr. 315,547:26

Förvaltningskostnad:

Kr. 6,078,454:41
„ 1,444,346:65
„ 1,893,236:03
„ 624,540:71

„ 682,338: 12

, 94,364:95

Kr. 11,159,561: 43

Arvoden och avlöningar.....

Pensioner...................

Förvaltningsutgifter..........

Kostnader för sedeltryckeriet
„ „ pappersbruket

Övriga utgifter .............

kr. 6,112,903: 06
„ 1,520,689: 24

„ 1,829,707: 46 kr. 9,463,299: 76

.............. „ 1,200,412:85

.............. „ 666,768:45

.............. , 68,782: 35

Summa kr. 11,614,810: 66

„ 39,000,000: — Avskrivning å utländska obligationer.............. ■ kr._—: —

Kr.50,159,561: 43 kr. 11,614,810: 66

,,86,872,637:09 Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster. „ 74,987,215:10

„ 50,159,561: 43 dragits nyssnämnda utgifter och förluster........... ■ „ 11,614,810: 66

Kr. 36,713,076: 66 återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1950 kr. 63,372,404: 44

Inkomster och
utgifter.

8

Riksbankens pappersbruk.

§ 3.

Balansräkningen den 31 december 1950 visar följande:

1949 Tillgångar. 195o

Kr. 117,043:67 Kassa och postgiro................................ kr. 94,506:08

„ 756,678:31 Fastigheter (tax.-värde kr. 2,403,900:—)........... „ 772,678:31

„ 1,110,512:77 Maskiner ( „ „ 419,200: —)........... „ 1,245,977:82

„ 43,479:19 Inventarier och verktyg........................... „ 56,061: 63

„ 78,654: 74 Maskiner och material å nyanläggningar m. m...... „ 191,627: 96

„ 166,684: 34 Papper, kuvert etc. i lager........................ „ 82,596: 72

„ 124,493: 06 Papper och papp under arbete ...................... 90,764: 28

„ 256,160:67 Förråd........................................... „ 176,937:70

„ 145,788: 10 Fordringar........................................ „ 248,910:46

Kr. 2,799,494: 76 Summa kr. 2,960,060: 86

Skulder.

Kr. 331,707:60 Förnyelsefonder ................................. kr. 431,168:28

„ 54,261: 20 Avlöningar för december.......................... ,, 52,927: 76

„ 44,351: 70 Skattemedel...................................... „ 33,783: —

„ 3,055:60 Diverse........................................... „ 3,055:60

„ 2,366,118: 85 Kapital.................................... „ 2,439,126: 32

Kr. 2,799,494:76 Summa kr. 2,960,060:86

Kostnader och intäkter visa följande:

1949 Kostnader. 195o

Kr. 1,061,091:82 Löner ............................................ kr. 998,462:64

„ 199,110:74 Pensioner ........................................ „ 204,932:63

„ 822,645:60 Material......................................... „ 1,060,673:46

„ 275,576:60 Tillverkningsomkostnader ......................... „ 285,932:06

„ 80,730: 08 Administrativa omkostnader......................... 72,776: 56

„ 89,286:81 Bränsle........................................... „ 107,086:89

„ 87,224:93 Avskrivningar.................................... „ 106,478:18

„ 46,329:70 Diverse .......................................... „ 43,263: 78

Kr. 2,661,996:18 Summa kr. 2,879,606:09

Intäkter.

Kr. 2,103,112:48 Försäljning av annat papper än sedelpapper........ kr. 2,414,689:32

„ 2,106: 66 Inkomst av hemmanet............................ „ 2,229: 66

„ 69,711: 32 Hyror............................................ „ 70,149:07

„ 15,008:91 Diverse.......................................... „ 14,894:94

„ 449,895: 81 Kostnad för sedelpapper .......................... „ 493,760:98

Kr. 2,639,835:17 Summa kr. 2,995,723:97

„ + 22,161: 01 ökning eller minskning av lager.................. kr. —116,117: 88

Kr. 2,661,996:18 Summa kr. 2,879,606: 09

9

Riksbankens sedeltryckeri.

§ 4.

Balansräkningen den 31 december 1950 visar följande:

Tillgångar.

1949 1950

Kr. 6,649: 40 Kassa och postgiro ............................... kr. 3,656: 48

„ 196,424:17 Fordringar ....................................... „ 273,210:42

„ 191,135:86 Förråd ........................................... ,, 188,508:78

„ 75,392:04 Beställningar under arbete........................ „ 144,627:61

„ 322,751: 83 Maskiner och inventarier.......................... „ 790,799: 67

„ 231,995: 71 Erlagda förskottslikvider för inköp av maskiner---- „_173: 60

Kr. 1,024,349: 01 Summa kr. 1,400,976: 26

Skulder.

Kr. 23,470: — Skattemedel...................................... kr. 25,304: —

„ 37,396: 47 Skulder till leverantörer.......................... „ 43,964: 44

„ 963,482: 64 Kapital..................................... »» 1,331,707: 82

Kr. 1,024,349: 01 Summa kr. 1,400,976: 26

Kostnader och intäkter visa följande:

Kostnader.

1949 1950

Kr. 827,655:08 Löner............................................ kr. 875,437:87

„ 69,409:66 Pensioner ........................................ >» 74,072:07

„ 279,767:17 Material.......................................... » 264,523:83

„ 59,694:37 Avskrivningar.................................... » 55,124: 66

„ 430,429:39 Omkostnader.............................. » 354,281:60

Kr. 1,666,955: 67 Summa kr. 1,623,440: 02

Intäkter.

Kr. 1,446,877:03 Försäljning av annat tryck än sedeltryck.......... kr. 676,180: 66

„ 3,689: 60 Diverse.......................................... » 3,326: 32

„ 407,730: 08 Kostnad för tryckning av sedlar............ » 874,697: 67

Kr. 1,858,296: 61 Summa kr. 1,554,204: 66

„ — 191,341:04 ökning ( + ) resp. minskning (—) under året av be~
'' " ställningar under arbete......................... „ + 69,235:47

Kr. 1,666,955: 67 Summa kr. 1,623,440: 02

10

Sedeltrycket har under år 1950 omfattat följande antal sedlar, nämligen

1949 1950

— st. av 1,000 kronors valör ......... 219,600 st.

1,237,000 „ „ 100 „ „ 8,202,000 „

228,300 „ „ 50 „ ........... 7,033,700 „

19,476,800 „ „ 10 „ „ 19,800,000 „

12,305,000 „ „ 5 „ „ 2,801,800 „

33,247,100 st. eller sammanlagt .............. 38,057,100 st.

11

§ 5.

Av det totala antalet utelöpande sedlar under år 1951, räknat i sedelenheter, av
omkring 140 milj. st. utgjorde 5-kronesedlar ungefär 20 miljoner svarande mot ett
värde av cirka 100 miljoner kronor. För 5-kronesedlar uppgivas säsongvariationerna
vara jämförelsevis ringa.

En 5-kronesedel befinner sig i omlopp genomsnittligt mellan 1 % och 2 år. Ärligen
måste därför 10 å 12 miljoner nya 5-kronesedlar tillverkas för att ersätta de förbrukade.
Antalet utelöpande sedlar av olika valörer har särskilt det sista decenniet
visat en fortgående ökning, för 5-kronesedlar från omkring 10 miljoner år 1939 till
ovan angivna antal omkring 20 miljoner.

Tillverkningskostnaden för en sedelenhet kan något variera men torde genomsnittligt
kunna anges till omkring 3,5 å 4 öre. För 10 miljoner sedelenheter blir tillverkningskostnaden
då 350 000 å 400 000 kronor per år. Härtill kommer kostnaden för
sedelräkning och förstöring av indragna sedlar, vilken kostnad är svår att mera exakt
ange. För sedelräkning finnes enbart inom riksbanken över 100 personer anställda.
5-kronesedlarna uppgivas vid räkningen omfatta omkring en tredjedel av samtliga
räknade sedlar. Enbart riksbankens kostnader för räkning av 5-kronesedlar få därför
beräknas uppgå till åtskilliga hundra tusen kronor. Därtill kommer den kostnad, som
denna räkning åsamkar övriga banker och andra.

Med hänsyn till de relativt sett betydande kostnader, som tillverkningen och handhavandet
av 5-kronesedlar medföra, synes det kunna ifrågasättas, om tiden icke vore
inne att ersätta denna sedel med ett mynt av metall. Medellivslängden för ett sådant
mynt uppskattas till 50 år. Sedan tillräckligt antal mynt präglats har kostnaden för
den årliga ersättningspräglingen uppskattats till 40 000 kr., i vilken summa beräknad
metallförlust ingår med 31 000 kr. Kostnaden skulle alltså bli avsevärt lägre än för
pappersmynt.

Givetvis kan man inte bortse från svårigheten att anskaffa erforderliga metaller och
kostnaden härför, vilka frågor böra närmare utredas.

Därutöver bör framhållas, att sedeltryckeriets lokaler redan nu äro trånga i förhållande
till erforderlig produktion. Kan avlastning ske genom successiv övergång till
5-kronors metallmynt, synes emellertid utvidgning kunna i vart fall uppskjutas. Å
andra sidan uppgives myntverket efter någon tid på grund av redan gjorda beställningar
ernå sådan kapacitet, att prägling av jämväl 5-kronorsmynt låter sig genomföra.

Då metallmynt av denna typ mera allmänt cirkulera, blir det möjligt att väsentligt
nedbringa kostnaden för räkning. Metallmynt kunna nämligen räknas maskinellt,
vilket visat sig icke vara fallet med sedlar. Den besparing, som riksbank och andra,
som ha att räkna ett stort antal mynt av 5-kronorsvalör, härvid kunna göra, är emellertid
svår att beräkna men bör bli ganska betydande.

12

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

Revisorerna få därför förorda, att fullmäktige måtte ägna uppmärksamhet åt frågan
om ersättande av 5-kronesedlar med lämpligt metallmynt.

§ 6.

Revisorerna ha med anledning av de omfattande valutabedrägerier, som ägt rum,
infordrat uppgift om de kontrollåtgärder, som av riksbanken vidtagits dels före och
dels efter det bedrägerierna upptäckts. Med anledning av vad som förekommit ha
revisorerna förvissat sig om att numera vidtagna kontrollåtgärder anses vara betryggande,
samtidigt som nödig hänsyn tagits till att valutaväxling även vid valutareglering
bör ske så smidigt som möjligt, vilket revisorerna finna riktigt.

För tydlighetens skull vilja revisorerna påpeka, att riksbanken givetvis icke gjort
någon ekonomisk förlust genom de upptäckta brotten mot valutaförordningen.

§ 7.

Med anledning av den i 19 § av gällande instruktion meddelade föreskrift få revisorerna
slutligen härmed för riksdagen meddela, att med avseende på riksbankens
förvaltning under den tid granskningen omfattat revisorerna ej funnit anledning till
erinran samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

>