Redogörelse till riksdagen 1989/90:20
Framställning / redogörelse 1989/90:20
Redogörelse till riksdagen
1989/90:20
Riksdagens revisorers berättelse över
granskningen av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet under år 1989
Redog.
1989/90:20
Enligt lagen om revision av riksdagsförvaltningen m.m. (SFS 1988:46, ändr.
1988:1389) skall riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds
verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till att fondens organisation
av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen
är tillfredsställande.
Vi anmäler härmed vår granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds
verksamhet under år 1989.
Verksamhetsåret 1989. Intern revision
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond fick nya stadgar den 1 januari 1988.
En aktivare medelsförvaltning har därefter kunnat bedrivas. Av styrelsens
berättelse till riksdagen över fondens verksamhet och förvaltning under år
1989 (redog. 1989/90:21) framgår att 71 milj. kr. fördelats som anslag till
forskning år 1989, vilket är en ökning med 7,6 % jämfört med år 1988. Från
1989 års överskott har en avsättning på 97,5 milj. kr. gjorts till stiftelsekapitalet.
Avsättningen motsvarar penningvärdeförsämringen enligt konsumentprisindex.
Fr.o.m. år 1989 har stiftelsen redovisat såväl bokföringsmässigt
som realt resultat.
Enligt stadgarna skall styrelsen för stiftelsen svara för att intern revision
sker av stiftelsen. Revisionsbyrån Hagström & Olsson har under åren 1988
och 1989 haft detta uppdrag. Ett revisionsutlåtande från internrevisorerna
ingår i fondstyrelsens redogörelse till riksdagen. Vi har också delgetts en av
internrevisorerna upprättad revisionsrapport avseende årsbokslutet 1989.
Av rapporten framgår att revisionsbyråns Hagström & Olsson granskning
under år 1989 varit inriktad på att bedöma den interna kontrollens omfattning
och effektivitet. Därvid har inte konstaterats några svagheter i bokföringsrutinerna,
utan dessa har av internrevisorerna bedömts ändamålsenliga
i förhållande till den verksamhet som jubileumsfonden bedrivit.
Placeringsbestämmelser
Bestämmelser för hur stiftelsens medel får placeras finns intagna i stadgarna
för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, vilka fastställdes av riksdagen år
1987 (rskr. 1987/88:67). Beträffande placeringsbestämmelserna anförde finansutskottet
i sitt av riksdagen godkända betänkande 1987/88:4 följande.
Stiftelsens styrelse har i riksbanksfullmäktiges förslag till nya stadgar givits
1 Riksdagen 1989/90. 2 sami. Nr 20
relativt stor frihet att bestämma inriktningen på fondens placeringar. Enligt Redog. 1989/90:20
fullmäktige bör i princip alla ändamålsenliga transaktioner, som normalt kan
anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader, vara tillåtna. I
enlighet härmed föreslås att stiftelsens medel skall få placeras i bank, i räntebärande
värdepapper, aktier, fastigheter m.m. Möjlighet öppnas också att
sluta avtal om termins- och optionsaffärer. Styrelsen föreslås också få rätt
att inom ramen för gällande valutareglering förvärva aktier och konvertibler
utfärdade av utländska bolag. Däremot skall stiftelsen inte få lämna direktlån.
Syftet med det tilltänkta medelstillskottet är att långsiktigt lösa finansieringen
av jubileumsfondens verksamhet och att säkerställa fondens framtida
utdelningskapacitet. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att
öppna möjlighet för stiftelsen att göra de placeringar som erfordras för att
uppnå en god avkastning. Stiftelsen bör kunna utnyttja de instrument som
är allmänt förekommande på marknaden och således även ges rätt att sluta
avtal om termins- och optionsaffärer. Syftet med den sistnämnda typen av
engagemang skall självfallet vara att begränsa riskerna. En given utgångspunkt
är att dessa instrument inte får användas på ett sådant sätt att stiftelsens
förvaltade tillgångar äventyras.
Utskottet anser att styrelsen i första hand måste inrikta verksamheten på
att lägga grunden för en stabil ekonomi för att kunna upprätthålla en real
anslagskapacitet av dagens omfattning. Delar av avkastningen måste därför
löpande fonderas och återinvesteras så att de förvaltade tillgångarna värdesäkras.
Något formellt avkastnings- eller fonderingskrav har inte införts i
stadgarna. Fullmäktige har emellertid i sin framställning (förs. 1987/88:6, s.
3-4) redovisat vissa synpunkter på placeringsinriktningen liksom på behovet
av fondering m.m. Utskottet har inget att erinra mot det förslag till riktlinjer
för styrelsens placeringar som fullmäktige där lagt fram.
Riksdagens revisorers granskning
I vår egenskap av externa revisorer för Riksbankens jubileumsfond har vi
vid granskningen av jubileumsfondens verksamhet år 1989 liksom tidigare år
biträtts av Bohlins Revisionsbyrå AB. Auktoriserade revisorn Per Melin har
varit huvudansvarig för granskningen.
Som framgår av bilagda granskningsrapport har revisionsbyrån vid sin
granskning uppmärksammat att fonden under år 1989 i stor utsträckning
gjort kortsiktiga aktieplaceringar. Vidare har i rapporten noterats att fonden
förvärvat en andel om 40 % i ett amerikanskt partnership, som i sin tur förvärvat
tomtmark i Atlanta, USA. Revisionsbyrån ifrågasätter om den typen
av placeringar skall ingå i fondens placeringar.
I övrigt har revisionsbyråns granskning inte gett anledning till anmärkning.
Fonden innehade den 31 december 1989 svenska aktier till ett bokfört
värde av ca 420 milj. kr. och utländska aktier för drygt 40 milj. kr. Motsvarande
marknadsvärden uppgick till 437,7 resp. 42,0 milj. kr. Vi noterar att
stiftelsen under år 1989 bedrivit en mycket aktiv aktieförvaltning, som bl.a.
återspeglas i stora courtagekostnader (4,8 milj. kr.) och i stora belopp för
omsättningsskatten på värdepapper (12,4 milj. kr.). Under räkenskapsåret
redovisas vinster och förluster vid aktieförsäljningar på 49,9 milj. kr. resp.
0,9 milj. kr.
2
Ur inkomstskattemässig synvinkel är Riksbankens jubileumsfond en all- Redog. 1989/90:20
männyttig stiftelse som enligt 7 § 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är
skattskyldig endast för inkomst av rörelse och inkomst av fastighet. I granskningsrapporten
från Bohlins Revisionsbyrå noteras att om kortsiktiga placeringar
blir dominerande i fondens förvaltning, så finns det risk för att fondens
verksamhet i det hänseendet kommer att bli betraktad som rörelse, dvs.
bli föremål för beskattning.
Bedömningen om en allmännyttig stiftelse skall anses bedriva skattepliktig
rörelse görs utifrån allmänna grunder. För att rörelse skall anses föreligga
måste tre huvudkriterier vara uppfyllda. Dessa är självständighet, yrkesmässighet
- med viss varaktighet - och vinstsyfte.
Som förklaring till den livliga aktieomsättningen anförs i fondens verksamhetsberättelse
dels att stiftelsen byggde upp sin aktieportfölj under 1989,
dels att stiftelsen i stor utsträckning valt att genom försäljningar realisera
uppkomna värdestegringar. I sammanhanget kan också nämnas att en kvalificerad
organisation byggts upp för stiftelsens förmögenhetsförvaltande uppgift.
Vid kansliet har sålunda anställts både en finansdirektör och en portföljförvaltare/finansanalytiker.
Vad först gäller fondens aktieplaceringar vill vi anföra följande.
Syftet med det kapitaltillskott som Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
fick år 1988 och de friare placeringsregler som riksdagen samtidigt medgav
var att långsiktigt lösa finansieringen av fondens verksamhet och att säkerställa
den framtida utdelningskapaciteten. Stiftelsens aktieförvaltning under
år 1989 får ses mot denna bakgrund. Vi utgår från att förvaltningen av aktieportföljen
efter det nu avslutade inledande skedet kommer att präglas av
större långsiktighet. Vidare utgår vi från att den risk för skattskyldighet vid
kortsiktiga placeringar som yppas i revisionsrapporten från Bohlins Revisionsbyrå
har beaktats av jubileumsfonden. Det är därför inte behövligt att
riksdagen nu gör något uttalande i denna fråga.
Beträffande markförvärvet i USA noterar vi att stiftelsen inte gjort några
andra fastighetsförvärv än detta. Valet av objekt är ur den aspekten ägnat
att förvåna. Vi vill erinra om att jubileumsfonden genom det förutnämnda
riksdagsbeslutet direkt givits rätt att förvärva aktier och konvertibler utfärdade
av utländska bolag. Något motsvarande uttalande beträffande fastigheter
har inte gjorts, vilket kan sammanhänga med att sådana placeringar på
grund av valutaregleringen inte kunde förekomma vid den aktuella tidpunkten.
I övrigt har granskningen inte gett oss anledning att göra några särskilda
uttalanden.
Förslag
Under hänvisning till det anförda får vi såsom externrevisorer föreslå
att riksdagen med godkännande av vad riksdagens revisorer anfört
lägger Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds berättelse över verksamhet
och förvaltning under år 1989 (redog. 1989/90:21) utan anmärkning
till handlingarna.
3
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit Redog. 1989/90:20
revisorerna Kjell Nilsson (s), Alf Wennerfors (m), Hans Lindblad (fp),
Anita Johansson (s), Anders G Högmark (m), Torsten Karlsson (s), StenOve
Sundström (s), Per Stenmarck (m), Inga-Britt Johansson (s) och Bengt
Kronblad (s).
Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh och revisionsdirektören Britt-Marie Holmgren (föredragande).
Stockholm den 29 mars 1990
På riksdagens revisorers vägnar
Kjell Nilsson
Britt-Marie Holmgren
4
Redog. 1989/90:20
Bilaga
Till Riksdagens revisorer
Granskningsrapport för Riksbankens jubileumsfond 1989
Riksdagens revisorer har utsett Bohlins Revisionsbyrå AB att såsom utomstående
sakkunnig på externrevisionens område biträda vid granskningen av
Riksbankens jubileumsfond. Vi får härmed avge följande rapport över vår
granskning av fondens räkenskaper och förvaltning under år 1989.
Vi har tagit del av Riksbankens jubileumsfonds förvaltningsberättelse och
bokslut per 31 december 1989 samt styrelsens protokoll. Vi har vidare tagit
del av Hagström & Olsson ABs, i egenskap av internrevisorer, granskningsrapporter
samt i övrigt bildat oss en uppfattning om de vidtagna granskningsåtgärderna.
Vi noterar att fonden under 1989 i stor utsträckning gjort kortsiktiga aktieplaceringar.
Om kortsiktiga placeringar blir dominerande, finns risk för
att fondens verksamhet kommer att betraktas som rörelse, dvs. bli föremål
för beskattning. Fondens placeringsbestämmelser bör därför enligt vår mening
preciseras, så att fondens långsiktiga placeringsuppgift betonas.
Fonden har vidare förvärvat en andel om 40 % i ett amerikanskt partnership,
som i sin tur förvärvat tomtmark i Atlanta, USA. Marken är avsedd för
bebyggelse. Vi ifrågasätter om denna typ av placeringar skall ingå i fondens
placeringar.
Den av oss utförda granskningen har i övrigt inte givit anledning till anmärkning.
Stockholm den 6 mars 1990
Bohlins Revisionsbyrå AB
Per Melin
5
gotab 96292, stockholm 1990