på rikssalen vid riksdagens öppnande den It januari 1922

Framställning / redogörelse 1922:Kmtal

Kungl. Maj:ts tal.

1

Kung!. Maj:ts tal

på rikssalen vid riksdagens öppnande den It januari 1922.

Svenska män och kvinnor, valda ombud för Sveriges folk!

Jag hälsar Eder välkomna till det ansvarsfulla värv, som I nu träden
till i kraft av svenska folkets samfällda fria val, vid vilket Sveriges
kvinnor sida vid sida med Sveriges män i full och lika medborgarrätt
deltagit. Mer än någonsin boren I alltså känna Eder såsom hela nationens
representanter med de förpliktelser, som därav följa. Med tillförsikt
hälsar Jag den nya ordning i Sveriges statsliv, som beseglas med
detta riksmöte.

Samling av nationens kraft kräver tiden. Tunga och tryckande äro
bekymren. omkring oss. Jag vädjar till Eder redebogenhet att bistå,
däi nöd råder, och till Eder beslutsamhet att föra Sverige genom svårigheterna
fram mot de ljusare tider, på vilka Jag förtröstar.

Denna framtidsljusning beror förvisso icke av Sveriges kraft allena.
Gemensam var världskrigets olycka för mänskligheten. Gemensamma
äro verkningarna av den världsfamnande förstörelsen och söndringen.
Gemensamt måste ock återställandets värv bliva i det nya Europa, som
ur tidens födslovåndor framgått med rikare nationella utvecklingsmöjligheter.

Jag begär Edert fasta stöd för Sveriges medverkan bland andra nationer,
större och mindre, i denna uppgift för hela mänskligheten. I
skolen därmed tjäna det svenska folkets sanna intressen. Ty avgörande
lättnad även här i Norden kan först motses genom Europas återupp.
i en försonlig samverkans anda, som över krigstidens bittra
minnen riktar blicken på framtidens väldiga gemensamma uppgifter att
höja alla folks breda lager i välstånd och kultur.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt.

2

Kungi. Maj.ts tal.

Nationernas förbund borde enligt sin idé vara en medelpunkt för
alla de stora mellanfolkliga problemens handläggning. Förbundet är
dock ännu eu alltför ny och för litet omfattande skapelse att intaga eu
sådan plats i världens medvetande. Sverige, som med uppriktigaste
önskan att tjäna freden och samförståndet mellan alla nationer anslutit
sig till detta förbund, hälsar med glädje, att även stater, som nu stå
utanför detsamma, i handling visa sig besjälade av dess grundtankar.
Washingtonkonferensens arbete för utjämnande av tvistefrågor och för
väsentliga inskränkningar i stormakternas krigsfartygsbyggen är ett löftesrikt
tidens tecken.

Sedan ett tillräckligt antal stater i likhet med Sverige ratificerat
Nationernas förbunds beslut om upprättande av en fast mellanfolklig
domstol och val av domare ägt rum, träder nu domstolen i funktion.

Den till förbundets råds avgörande hänskjutna frågan om ivlandsöarnas
ställning har blivit av rådet slutbehandlad. I överensstämmelse
med dess utslag förbliver den svenska Ålandsbefolkningen inom den
finländska staten, dock med åtnjutande av vissa särrättigheter till skydd
för sitt nationella självbestånd. Dessa hava nyss blivit av Finlands
riksdag godtagna. Vidare ha i samma utslag uttryckligen erkänts det
berättigade i Sveriges krav på nödig trygghet genom ögruppens neutralisering.
Konvention härom har ingåtts mellan Östersjömakterna jämte
Europeiska stormakter, och har Jag för Sveriges del ratificerat densamma.
Slutligen har svensk minister på nytt tillsatts i Helsingfors.

Den politik av intimt samförstånd med våra båda skandinaviska
grannländer, som under krigsåren fick särskild styrka och fasthet, har
under det gångna året alltjämt fullföljts.

Sedan de överenskommelser, vilka sommaren 1920 träffades i syfte
att möjliggöra handelsförbindelser mellan Sverige och Ryssland och som
också lett till ett visst varuutbyte, befunnits ej längre tillräckligt svara
mot förhållandenas utveckling, hava förhandlingar inletts för att söka
få till stånd ett direkt handelsavtal mellan de båda länderna. Dessa
förhandlingar pågå alltjämt. De äro ett led i det arbete, som kräves
för att inom vårt eget land i görligaste mån mildra världskrisens följder.

Den ekonomiska depression, som alltjämt gör sig gällande, har medfört
städse ökad arbetslöshet och nöd för stora massor av det svenska
folket. Tecken till ljusning saknas visserligen icke. Men det nuvarande
läget är dock i hög grad bekymmersamt, då viktiga industrigrenar alltjämt
ligga lamslagna.

3

Kttnyl. Maj.ts till.

Sedan tull- och traktatkommittén enhälligt avstyrkt införande under
förhanden varande förhållanden av difierentialtullar mot valutasvaga
länder, har Jag givit kommittén i uppdrag att i vissa hänseenden komplettera
den verkställda utredningen samt avgiva utlåtande, huruvida i
nuvarande situation hittills icke prövade statliga åtgärder må kunna vidtagas
till näringslivets stöd.

Innan näringslivet börjat återhämta sig, är emellertid arbetslösheten
det störa sociala bekymmer, som överskuggar alla andra. Med hänsyn
härtill äskar Jag mycket betydande anslag till bekämpande av arbetslöshet
och lindrande av nöd. Proposition i ämnet, innefattande förslag angående
nödhjälpsarbeten, arbetslöshetsunderstöd och statsbeställningar hos
industrin, kommer att föreläggas Eder vid något av Edra närmast förestående
sammanträden. Jag är förvissad om, att I skolen ägna denna
djupt allvarliga fråga Eder synnerliga uppmärksamhet.

Med hänsyn till att statsverkets tillgångar äro begränsade har i
det förslag till statsreglering, Jag nu förelägger Eder, en sträng gallring
måst ske av utgiftsanslagen. I detta läge är Jag nödsakad att för
närvarande undanskjuta betydelsefulla frågor, som avvakta sin lösning,
och att föreslå Eder att indraga eller starkt beskära flera anslag till behjärtansvärda
ändamål.

Det förslag till ny riksstat, som nu förelägges Eder, omfattar allenast
första hälften av 1923. Förslaget bygger icke på någon ökning av beskattning
av inkomst och förmögenhet. Jag kommer däremot att föreslå
Eder en höjning av tobaksskatten. Vidare ämnar Jag underställa Eder
prövning förslag om reglering av partihandeln med rusdrycker och därmed
i sammanhang stående omläggning av nu utgående omsättningsoch
utskänkningsskatt, vilken erfordras även under första halvåret 1923.

För finansiering av såväl riksstaten som den tilläggsstat för år 1922,
Jag samtidigt förelägger Eder, är det nödvändigt, med hänsyn bland
annat till tidpunkten för uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatten,
att i avsevärd omfattning anlita statsverkets reserverade medel. Ett betydande
belopp är avsett för avveckling av ännu icke reglerad förlust
å bränslekommissionens verksamhet.

Anslagen till försvarsändamål har Jag beräknat under förutsättning
att nu gällande provisorisk ordning skall i avvaktan på slutförande av
försvarsrevisionens arbete alltjämt vidmakthållas.

I haven att motse förslag om införande av öppen omröstning i
riksdagen.

4

Kungl. Maj.ts tal.

Det är vidare Min avsikt att förelägga Eder förslag till bestämmelser
av allmän lags natur angående kvinnors tillträde till statstjänster.
Såsom nya resultat av gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete föreligga
förslag till sjömanslag samt till bestämmelser om förvärvande och förlust
av medborgarrätt. I dessa ämnen haven I att motse framställningar
från min sida. På den allmänna lagstiftningens område förberedas i
övrigt åtskilliga förslag, bland annat angående skydd för släktnamn,
angående skyndsammare rannsakning med häktade samt angående rätt
i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område.

Förslag till lag om allmänna vägar på landet i syfte att utjämna
vägbållningstungan kommer Jag att förelägga den nu samlade riksdagen.

Proposition förberedes angående beskattning av automobiler. Inflytande
medel äro avsedda att helt komma landsbygdens vägväsen och
gatuhållningen i städerna till godo.

Frågan om en reformerad sparbankslagstiftning torde Jag ock bliva

i tillfälle att i år förelägga riksdagen.

Jag ämnar föreslå Eder löneregleringar för personal vid tullverket,
lotsverket och vårdanstalter för sinnessjuka samt åtgärder till lättande
av vissa f. d. befattningshavares bekymmersamma ställning.

Nedkallande Guds välsignelse över Eder och Edra arbeten förklarar
Jag detta lagtima riksmöte öppnat och förbliver Eder med all kunglig
nåd och ynnest städse välbevågen.

Stockholm 1922, Kurt Lindberg, Boktryckeriaktiebolag.