Kungl. Maj:ts tal på rikasalen

Framställning / redogörelse 1917:Kmtal

Kungl. Maj:ts tal på rikasalen.

1

Kungl. Maj:ts tal

på rikssalen vid riksdagens öppnande den 16 januari 1917.

Gode Herrar och Svenske Män!

Tung är den tid, vari Konung och Riksdag åter mötas i samfällt
ansvar för rikets säkerhet och framtid. Jag hälsar Eder välkomna, när
I nu samlens till Edert viktiga värv.

Till Eder och allt Sveriges folk önskar Jag vid detta tillfälle rikta
en allvarlig vädjan. Världskriget rasar nu på det tredje året med tilltagande
häftighet, och om vi än genom Guds nåd hittills undgått att
däri indragas, hava vi dock på mångfaldigt sätt fått lida av dess verkningar.
Svårigheterna ökas för varje dag, ju längre kriget varar, och
vi varken kunna eller böra blunda för tidens djupa allvar. Sveriges
folk måste lära sig att inse detta och därför under dessa brydsam ma
förhallanden lata inbördes skiljaktigheter vila. Inre oenighet försvårar
i hög grad Mitt arbete, då däremot enighet underlättar förverkligandet
av det mål, som Jag med anslutning från hela landet föresatt Mig att
eftersträva, nämligen att trygga rikets frihet och självbestämningsrätt
och bevara dess neutralitet.

Den ökade försvarsberedskap hos rikets stridskrafter till lands och
vatten, som Jag funnit nödigt påbjuda, måste alltjämt vidmakthållas.
Till följd av krigsoperationernas växande omfattning i våra gräns vatten
har Jag måst vidtaga särskilda åtgärder.

De enhälliga uttalanden, som under senaste riksdag gjordes i Ålandsfrågan,
äro för Mig ett stöd vid Mina bemödanden att bringa denna
fråga till en sådan lösning, som Sveriges livsintressen kräva.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml.

2

Kungl. Maj:ts tal på rikssalen.

Insikten om förpliktelsen för alla neutrala stater att upprätthålla
folkrätten, omvårdnaden om gemensamma rättmätiga intressen, strävandet
att medverka till en varaktig fred, som tryggar deras framtida ställning
och utveckling, hava manat Sverige att träda i förbindelse med andra
neutrala makter, i främsta rummet de båda övriga skandinaviska rikena,
för gemensamma rådslag och beslut. Det är Min livliga förhoppning,
att den samverkan mellan neutrala stater, som redan ernåtts, skall ytterligare
stärkas och utvidgas.

Den knapphet kriget framkallat i världsförrådet av förnödenheter
liksom även de hinder krigförande makter rest för vår tillförsel hava
medfört allt mera kännbara svårigheter för vårt folk.

I syfte att säkerställa tillförsel av viktiga förnödenheter, dock utan
åsidosättande av andra väsentliga intressen, har Jag inlett förhandlingar
med vissa krigförande makter. Omsorgen om anskaffandet på den utländska
marknaden av särskilt erforderliga varuslag och deras hemförande
på skäliga villkor är föremål för Min synnerliga uppmärksamhet. Nödvändigheten
att trygga en rättvis fördelning av oumbärliga livsmedel
har bjudit Mig att utfärda föreskrifter, som djupt ingripa i den enskildes
liv. I avsikt att genom åtgärder för prisminskning lindra dyrtidens verkningar
ämnar Jag framlägga förslag, som förutsätta mycket betydande
statsutgifter.

Statens strävanden att hjälpa och skydda de svaga i samhället kunna
dock hava sin fulla framgång endast om de stödjas av folkets villiga
och laglydiga medverkan samt av dess självuppfostran i tidens hårda
skola till starkare samhörighetskänsla och till frigörelse från begär efter
oskälig vinning.

För statstjänstemän och pensionstagare ämnar Jag föreslå en särskild
krigstidshjälp i betydligt vidgad omfattning och för vissa tjänstinnehavare
andra ekonomiska förbättringar.

Under den söndringens och våldets tid, vars slut ej nu kan förutses,
kräver rikets säkerhet, att försvaret stärkes genom tillgodogörande
av under kriget vunnen erfarenhet. Eder medverkan härtill kommer att
av Mig begäras.

Jag ämnar föreslå Eder förändringar av rikets grundlagar åsyftande
bland annat ändrad departementsindelning och beredande av lättnad i
Edert arbete. Jag har även för avsikt att förelägga Eder förslag till
lagar om barn utom äktenskap och om adoption samt om expropriation
och om fastighetsbildning i stad.

3

Kungl. Maj.ts tal på rikssalen.

På den sociala lagstiftningens område haven I att vänta förslag
till lagstiftning i syfte att främja freden på arbetsmarknaden.

Arbetet med utveckling av pensionsförsäkringen och den därmed
sammanhängande sjukvårdande verksamheten pågår. Såsom ett led i
detta arbete är att betrakta det förslag till utvidgning av vanförevården,
som kommer att föreläggas Eder.

Det är Min förhoppning att frågan om fögderiförvaltningens omorganisation
skall kunna framläggas för detta riksmöte.

Förslag till anläggande av tvärbanor mellan inlandsbanan och norra
stambanan kommer att ånyo bänskjutas till Eder prövning. För böjande
av statsjärnvägarnas trafikförmåga samt för utvecklingen av telefonnätet
äskar Jag betydande anslag.

I avvaktan på fullbordandet av förarbetena för en reform av kommunalbeskattningen
begär Jag av Eder anslag till understödjande av
särskilt skattetyngda kommuner.

En fullständig plan kommer att föreläggas Eder för slutligt täckande
inom kortaste möjliga tid av dels redan gjorda, dels förestående utgifter
för neutralitetsskyddet och andra av kriget eller dess erfarenheter föranledda
behov. Denna plan är huvudsakligen grundad på en väsentlig
skärpning under viss kortare tid av inkomst- och förmögenhetsskatten,
för så vitt denna åligger mera bärkraftiga samhällslager.

I haven även att vänta förslag till egnahemsrörelsens ytterligare
främjande.

Vid uppgörande av förslag till statsregleringen bar iakttagits all
den sparsamhet, som förhållandena medgiva. Förslag om nya skatter
komma dock att för Eder framläggas.

Jag har för avsikt att av Eder äska särskilda deputerade att med
Mig överlägga.

Femtio år hava nu förflutit sedan den dag, då en Riksdag bestående
av svenska folkets valda ombud efterträdde den gamla ståndsriksdagen.
I haven från denna tagit i arv plikterna mot fäderneslandet. Större
krav än tillförene ställas på Eder av den skickelsedigra tid vi nu genomleva.

Under nedkallande av Guds välsignelse över Eder och Edra arbeten
förklarar Jag detta riksmöte öppnat och förbliver Eder, Gode Herrar
och Svenske Män, med all kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.