FÖRVALTNINGSKONTOR 1973-02-14 (Framställning / redogörelse 1973:9)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR 1973-02-14

Dnr 23-H. 9/73

Till Riksdagen

Berättelse om 1972 års verksamhet

Riksdagens förvaltningsstyrelse får härmed avge berättelse om verksamheten
inom riksdagens förvaltningskontor under år 1972.

Förvaltningsstyrelsens sammansättning

Enligt 68 § riksdagsstadgan är talmannen förvaltningsstyrelsens ordförande.

I övrigt har förvaltningsstyrelsen haft följande sammansättning.
Ledamöter har varit herrar Larsson i Staffanstorp (c), Wärnberg (s),
Adamsson (s), Ullsten (fp), fröken Sandell (s), fru Kristensson (m) samt
herrar Augustsson (s), Andersson i Knäred (c) [t. o. m. den 21 april
1972] och Larsson i Borrby (c) [fr. o. m. den 27 april 1972].

Suppleanter har varit herrar Eriksson i Bäckmora (c), Petersson i
Nybro (s), Larsson i Karlskoga (s), Andersson i örebro (fp), fru Lindberg
(s) samt herrar Regnéll (m), Wååg (s) och Stridsman (c).

Styrelsens vice ordförande har varit herr Larsson i Staffanstorp.
Personalrepresentanter har varit herrar Sigfrid Larsson, Edmar och
Dahl.

Suppleanter för personalrepresentanterna har varit herr Edlund, fru
Berg von Linde och fru Tengwall.

Som sekreterare har tjänstgjort avdelningsdirektören vid förvaltningskontoret
A.-G. Bergh.

Sammanträden

Styrelsen har under året hållit 14 sammanträden, nämligen den 20 januari,
16 februari, 15 mars, 12 april, 17 och 29 maj, 29 juni, 15 augusti,
2 och 17 oktober, 9,14 och 29 november samt 13 december.

Organisation och personal m. m.

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om
anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess

1 Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 9

1973: 9

verk. Under år 1972 har gällt en den 15 december 1970 utfärdad instruktion
för riksdagens förvaltningskontor (RFS 1970: 4).

För förvaltningskontoret gäller t. v. en den 30 maj 1968 fastställd arbetsordning.

Till berättelsen har som bilaga fogats organisationsföredragandens
årsredogörelse för tiden den 1 juli 1971—30 juni 1972.

Följande tjänster har inrättats under året, nämligen en tjänst som
föredragande med arvode motsvarande högst C 1 och med sessionstjänstgöring
vid kulturutskottet, en tjänst som kanslist i högst Ag 18 med
helårstjänstgöring vid kammarkansliet i utbyte mot en tjänst i högst
Ag 18 med sessionstjänstgöring, en tjänst i högst Ae 18 med helårstjänstgöring
vid serviceenheten för kultur- och utbildningsutskotten i
utbyte mot en tjänst som kanslist i högst Ag 18 med sessionstjänstgöring,
en tjänst som kontorsassistent i Ae 17, en tjänst som överstäderska
i Ae 15 och en halvtidstjänst som kontorsassistent i Ae 14 vid enheten
för intendenturfrågor i utbyte mot motsvarande arvodestjänster, en halvtidstjänst
som kontorsassistent i Ae 13 vid enheten för administrativa
frågor, två tjänster som expeditionsassistent i högst Ae 13 vid enheten
för intendenturfrågor, gemensam service.

Riksdagens lokaler vid Sergels torg

Lokalplaneringen och genomförandet av 1972 års FN-konferens har
under första halvåret 1972 ingått i förvaltningskontorets arbetsuppgifter.
Under själva konferensdagarna i juni fick allt tillgängligt utrymme
och riksdagens vakt- och servicepersonal ställas till konferensens förfogande.

Under året har förbättringar vidtagits, såväl i fråga om teleteknik
som inredning. Ny utrustning i riksdagens växel gör det numera möjligt
att spärra telefoner utanför 07—08-området. Alla allmänt nyttjade apparater
i hytter, korridorer och sammanträdesrum har hittills spärrats.
Komponenter inom teletekniska anläggningarna har nyanskaffats, vilket
bl. a. möjliggör fjärrstyrning av Eidophor och TV-kameror och snabbt
uppdagande av felkällor i anläggningarna. Diverse andra förbättringar
på talmanspodiet har också vidtagits.

I plenisalen har nedanför barriären på läktaren uppsatts skydd till förhindrande
av att nedtappade föremål rullar vidare ned i plenisalen. En
annan säkerhetsåtgärd är att kamerabåsens öppningar försetts med glasskivor.

I restaurangen har inom den del, där bordsservering äger rum, en
helt ny inredning åstadkommits syftande till att ge större avskildhet åt
mindre grupper vid intagande av måltid. I talmanssalongen har väggarna
dekorerats med ett flertal talmansporträtt, nya stolar anskaffats
och effektbelysning av talmansporträtten påbörjats.

1973: 9

Till musik- och andaktsrummet har anskaffats en ny väggdekoration
samt ett piano.

Anslagstavlor med hithörande belysning har under året uppsatts på
alla de platser, där de hittills saknats. Garderober har inköpts till alla
de rum, som från början ej erhållit sådana.

Riksdagens flaggstång som från början placerats på taket, vilket berett
svårigheter för dem som skött flaggningen, har nu fått sin slutgiltiga
placering utanför huvudentrén.

Vykort och stillbilder på riksdagshusets yttre och inre liksom en stillfilm
om Sveriges riksdag avsedd för verksamheten riksdag—skola har
färdigställts. Likaså har dokumentärfilmen om tvåkammarriksdagen
blivit färdig och överlämnats till förvaltningskontoret.

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Resultatet av den allmänna nordiska arkitekttävlingen om riksdagshus
i Stockholm offentliggjordes den 28 november 1972, varvid prisnämnden
överlämnade sitt utlåtande till förvaltningsstyrelsen. Förvaltningsstyrelsen
avser sedermera att underställa riksdagen frågan för
slutligt ställningstagande.

Förhandlingsverksamhet

Med anledning av 1971 års riksdags beslut om ändrad personalorganisation
för Nordiska rådets svenska delegations kansli (KU 1971:
72) slöt förvaltningskontoret den 10 april 1972 avtal dels med Statsanställdas
förbund och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,
dels med Statstjänstemännens riksförbund och Sveriges
akademikers centralorganisation om lönegradsplacering av tjänster vid
Nordiska rådets svenska delegations kansli.

Förvaltningskontoret har vidare slutit

dels den 26 juni 1972 Allmänt arbetstidsavtal för tjänstemän vid
riksdagen och dess verk (RARB) med Statsanställdas förbund och
Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion,

dels den 28 juni 1972 Översynsavtal för 1971 angående tjänster vid
riksdagen och dess verk med Statsanställdas förbund, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion,

dels den 10 november 1972 avtal om ändring i avtal den 26 juni
1972 om visst tillägg till bilaga 2 till Allmänt avlöningsavtal för tjänstemän
hos riksdagen och dess verk (RAST) med Statsanställdas förbund
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion.

It Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 9

1973: 9

Gemensamma administrativa bestämmelser

Utöver i det föregående nämnda föreskrifter och anvisningar i anslutning
till ingångna kollektivavtal har riksdagens förvaltningsstyrelse
med stöd av gällande instruktion eller särskilda bemyndiganden meddelat
ett antal gemensamma föreskrifter för riksdagen och dess verk.
De flesta beslut om sådana föreskrifter har åsyftat att i fråga om arvoden,
löner, ersättningar och pensioner åvägabringa motsvarande tillämpning
inom riksdagsförvaltningen av bestämmelser som meddelats av
Kungl. Maj:t för den övriga delen av statsförvaltningen.

F öre tagsnämnden

Företagsnämnden för den inre riksdagsförvaltningen har under året
hållit åtta sammanträden, nämligen den 13 januari, 13 mars, 10 april,
15 maj, 5 juni, 18 september, 30 oktober samt 18 december.

Förvaltningsdemokrati

Förvaltningsstyrelsen beslöt den 17 maj godkänna en av den av styrelsen
tillsatta arbetsgruppen för förvaltningsdemokrati avgiven rapport.
Detta beslut innebar

dels inbjudan till personalorganisationerna att föreslå företrädare att
som adjungerade ledamöter delta i handläggningen av styrelseärenden
samt att föreslå ledamöter och suppleanter i en personalnämnd,

dels ock att företagsnämnden inom den inre riksdagsförvaltningen
skulle delges arbetsgruppens rekommendation om samrådsgrupper.

Personalrepresentanterna i förvaltningsstyrelsen återfinns på s. 1 under
rubriken Förvaltningsstyrelsens sammansättning.

Riksdagens personalnämnd har haft följande sammansättning.

Ledamöter har varit herr Selfvin, fru Tengwall och herr Lindh.

Suppleanter har varit herr Blomqvist, fru Lindahl och fru Lindegren.

Nämndens ordförande har varit herr Selfvin.

Samrådsgrupper har etablerats inom de lokala enheterna.

Personalutbildning

Under kammarrättslagman Leif Ekbergs ledning har två seminariekurser
för företagsnämndsledamöter kring utbildningspaketet ”Samarbete”
anordnats på statens kursgård, Sjudarhöjden, Sigtuna, den 20—
21 januari och den 5—6 september. Antalet deltagare var 12 i vardera
kursen.

Tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen har även under år
1972 beretts tillfälle att genomgå av statskontoret och statens personalutbildningsnämnd
anordnade kurser.

Språkundervisningen för riksdagens ledamöter och tjänstemän har
pågått under året.

1973: 9

Riksdagstryck

(Siffrorna inom parentes avser 1971)

Antalet avlämnade propositioner och skrivelser utgjorde 147 (181),
varav 5 (4) uppskjutits från vårsessionen för behandling under höstsessionen.
Fyra propositioner med tillhörande motioner har beviljats uppskov
till vårsessionen 1973.

Framställningar och berättelser avlämnades till ett antal av 20 (23),
varav 2 (3) uppsköts till höstsessionen.

Motioner väcktes till ett antal av 1 917 (1 643). För behandling under
höstsessionen hade från vårsessionen uppskjutits 371 (345) fristående
motioner.

Följande antal betänkanden och yttranden avgavs:

	Betänkanden	Yttranden
konstitutionsutskottet	58	(78)	1	(-)
finansutskottet	42	(54)	—	(—)
skatteutskottet	68	(73)	3	( 2)
justitieutskottet	30	(29)	1	( 1)
lagutskottet	26	(28)	—	(—)
utrikesutskottet	21	(22)	2	(—)
försvarsutskottet	25	(24)	2	( 1)
socialförsäkringsutskottet	42	(43)	1	( 2)
socialutskottet	45	(45)	1	( 1)
kulturutskottet	24	(30)	2	(—)
utbildningsutskottet	51	(33)	3	( 2)
trafikutskottet	22	(28)	1	( 1)
jordbruksutskottet	63	(69)	1	( 1)
näringsutskottet	70	(55)	3	( 2)
inrikesutskottet	28	(38)	2	( 1)
civilutskottet	35	(32)	2	( 2)

Antalet riksdagsskrivelser utgjorde 349 (362).

Antalet snabbprotokoll var 151 (173) och definitiva protokoll 148
(153).

Interpellationer framställdes till ett antal av 238 (222), varav 5 (4)
förblev observerade eller återtogs. Antalet enkla frågor utgjorde 365
(410), varav 4 (12) förblev obesvarade eller återtogs.

Riksdagens författningssamling

Riksdagens författningssamling (RFS) har under året utkommit med
nio nummer.

1973: 9

Övrigt

RD-nytt

”RD-nytt”, som skall förmedla kontakt mellan arbetsgivare och arbetstagare
samt sprida allmän information, har utkommit med elva
nummer under året.

Övrig publikations- och informationsverksamhet

Det ankommer på förvaltningskontoret att framställa kataloger över
riksdagsledamöterna. Med hänsyn härtill har Förteckning över riksdagens
ledamöter 1972 och Förteckning över riksdagens utskott m. fl. 1972
färdigställts.

Nytt handläggningscirkulär har utgivits.

Informationsskrifter om Sveriges författning på engelska och franska
språken har färdigställts under år 1972.

Riksdagens upplysningstjänst

Informations- och utredningsuppdragen har under år 1972 uppgått till
3 363, vilket innebär en minskning från föregående år med 353. Av uppdragen
härrörde 3 263 från 289 riksdagsledamöter och återstoden från
kammar- och utskottskanslier m. fl. Uppdragen har på vanligt sätt fullgjorts
genom utarbetande av utredningar eller kortare rapporter, genom
överlämnande av framtaget material och genom muntliga upplysningar.
Arbetsbalansen vid årets slut omfattade 146 uppdrag.

Årsregister till riksdagstrycket har genom upplysningstjänstens försorg
utarbetats och utgivits av trycket.

Vissa utredningar

Utredningen om ADB i riksdagsarbetet har fortsatt sitt arbete under
året. Ordföranden och sekreteraren har tillsammans med experter från
statskontoret besökt Institutionen för informationsbehandling vid Tekniska
högskolan i Helsingfors den 9—11 mars 1972 för att studera ett
nytt tryckproduktionsprojekt under ledning av professor Hans E. Andersin.
Professor Andersin och hans medarbetare har därefter gjort två besök
vid riksdagen i Stockholm för att förbereda en studie av möjligheten
att använda det finländska systemet för produktion av riksdagstryck i
kombination med informationssökning.

Den av förvaltningsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen med uppgift att
göra en utredning angående upplysningstjänstens verksamhet har avgivit
sin slutrapport, som under våren 1973 kommer att överlämnas till utredningen
om riksdagens informationsbehov.

1973:9

Vissa statistiska uppgifter

Under år 1972 var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
337 mot 428 för år 1971. 38 var s. k. direktörsärenden, 61 hänförde
sig till enheten för intendenturfrågor, 231 till enheten för administrativa
frågor och 4 till enheten för riksdagstryck samt 3 till riksdagens
upplysningstjänst. Härtill kommer 291 ansökningar till tjänster.

Enligt gällande praxis förs liggare över allt riksdagstryck m. m. separat
och utgör huvuddelen av ärendena inom enheten för riksdagstryck.
Till upplysningstjänsten riktade fråge- och utredningsuppdrag registreras
direkt inom denna enhet.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, herrar Larsson i Staffanstorp, Wärnberg, Adamsson och
Ullsten, fröken Sandell samt herrar Augustsson och Larsson i Borrby.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/Eric Lindström

1973: 9

Bilaga

Organisationsföredragandens årsredogörelse för tiden
1.7.1971—30.6.1972

Härmed får jag lämna följande redogörelse för framlagda rationaliseringsförslag
under tiden 1.7.1971—30.6.1972.

Meddelanden ang. tillsatta tjänster och återsändande av ansökningshandlingar Förutvarande

ordning: Varje gång en tjänst tillsatts och när ansökningshandlingar
efter besvärstidens utgång skulle återsändas till de
sökande skrev registratom stenciler med meddelanden till de sökande.
Anledningen till att dessa stenciler skrevs vid varje tjänstetillsättning
m. m. var den att diarienumren angavs på meddelandena.

Förslag: Med hänsyn till att diarienumren knappast torde ha intresse
för de sökande föreslogs att blanketter skulle framställas innehållande
ifrågavarande meddelanden men utan diarienummer. Av
blanketterna skulle också framgå om en eller flera tjänster sökts.

Förslaget har genomförts.

Personalregistrering inom upplysningstjänsten

Förutvarande ordning: Inom upplysningstjänsten skedde en fullständig
personalregistrering avseende upplysningstjänstens personal. Samma
registrering sker på löne- och pensionsdetaljen.

Förslag: Med hänsyn till att personalregistreringen inom upplysningstjänsten
utgjorde ett dubbelarbete i förhållande till personalregistreringen
inom löne- och pensionsdetaljen föreslogs att all personalregistrering
inom upplysningstjänsten skulle slopas fr. o. m. 1.7.1972 samt
att alla handlingar rörande personalen inom denna enhet skulle överlämnas
till löne- och pensionsdetaljen.

Förslaget har genomförts.

Övertidsregistrering inom upplysningstjänsten

Förutvarande ordning: Inom upplysningstjänsten registrerades personalens
övertidsarbete för varje månad varjämte de övertidsuppgifter
som lämnades till löne- och pensionsdetaljen kopierades.

Förslag: Arbetet med registrering av övertidsarbete inom upplysningstjänsten
och med kopiering av övertidsuppgifter föreslogs slopat
fr. o. m. 1.7.1972.

Däremot borde den av arbetarskyddsstyrelsen föreskrivna övertidsjournalen
föras inom upplysningstjänsten liksom inom den övriga delen
av den inre riksdagsförvaltningen.

Förslaget har genomförts.

1973: 9

Vissa rationaliseringsförslag rörande arbetet inom löne- och pensionsdetaljen a.

Förvaring av övertidsuppgifter m. m.

Förutvarande ordning: De till detaljen inlämnade övertidsuppgifterna
förvarades på följande sätt:

1. Övertidsuppgifter för vilka gottgörelse i form av övertidstillägg
skulle utbetalas genom försvarets civilförvaltning förvarades månadsvis
tillsammans med tjänstgöringsuppgiftema i personnummerordning.

2. Övertidsuppgifter för vilka gottgörelse skulle utgå som kompensationsledighet
förvarades i bokstavsordning.

3. Övertidsuppgifter för vilka gottgörelse skulle utgå i form av både
övertidstillägg och kompensationsledighet kopierades. Originalet förvarades
enligt 1. ovan och kopian enligt 2. ovan.

Förslag: Förvaringssättet enligt 1.—3. ovan föreslogs upphöra
fr. o. m. 1.7.1972. Därjämte föreslogs att samtliga övertidsuppgifter
fr. o. m. nyssnämnda dag skulle förvaras i bokstavsordning med den
sista uppgiften för varje tjänsteman överst. Framför sistnämnda uppgift
borde finnas ett sammandrag över vederbörandes övertidstjänstgöring
under året så att man lätt kunde se hur mycket övertid som
ännu inte kompenserats. Blankett härför hade utformats.

Förslaget har genomförts.

b. Arbetet med löneunderlagsrapporter och avbrottsrapporter

Förutvarande ordning: Uppgifter som föranleder löneunderlagsrapporter
och avbrottsrapporter samlades, och arbetet med rapporten
skedde på en gång i början av månaden.

Förslag: Utskrift av löneunderlagsrapporter och avbrottsrapporter
bör ske successivt under varje månad och även insändas till försvarets
civilförvaltning vartefter de blir färdiga. Detta förfarande underlättar
arbetet för sistnämnda myndighet. För löne- och pensionsdetaljen
hopas inte heller det besvärliga arbetet med rapporterna under den
ändå intensiva rapporteringsperioden i början av varje månad.

Förslaget har genomförts.

c. Arbetet med tjänstgöringsuppgifter och införande av uppgifter på
journalkorten

Förutvarande ordning: För att medhinna arbetet med datarapporteringen
hade löne- och pensionsdetaljen funnit sig tvungen att begära
att tjänstgöringsrapportema skulle omfatta tiden fr. o. m. den tjugufemte
i en månad till och med den tjugofjärde i nästa månad. Därigenom
skulle man vinna tiden fr. o. m. den tjugufemte till månadens
slut, vilken man ansåg sig behöva för datarapporteringen. Avdrag och
tillägg infördes också på journalkorten i enlighet härmed.

Förslag: Sedan förslaget under punkt b. ovan genomförts torde mer
tid kunna stå till förfogande för datarapporteringen. Därför torde ledighetsuppgiftema
m. m. på tjänstgöringsuppgiftema, vilka blanketter
är avsedda för hel kalendermånad, också böra omfatta hel sådan
månad.

Förslaget har genomförts.

1973: 9

d. Utbetalning av vissa löner

Förutvarande ordning: När månadsanställd tjänsteman slutade sin
anställning hos riksdagen utbetalades hans lön den sista månaden av
riksgäldskontoret genom postgiro. Lönen uträknades manuellt av löneoch
pensionsdetaljen.

Förslag: En sådan tjänsteman torde — om han inte övergår till
annan statstjänst — ha rätt att utfå innestående lön samma dag han
slutar sin anställning, dock torde för viss vaktmästarpersonal med
oregelbunden arbetstid i vissa fall undantag få göras. Det föreslogs därför
att månadsanställd tjänsteman skulle få hämta sin månadslön —
sedan erforderliga avdrag verkställts — hos riksgäldskontoret den sista
anställningsdagen. Härför föreslogs att följande rutin skulle utbildas:

Originalet av lönelistan överlämnas snarast möjligt på tjänstemannens
sista anställningsdag till riksgäldskontoret. Tjänstemannen uppmanas
av löne- och pensionsdetaljen att på lämplig tid under sistnämnda
dag infinna sig hos någon tjänsteman inom detaljen, som till
honom överlämnar hans lönespecifikation, som skall företes för att
få ut lönen hos riksgäldskontoret. Samtidigt bör man på lönedetaljen
avkräva honom nyckel (nycklar), tjänstekort och ev. magnetkort.

Förslaget har genomförts.

e. Uträknande av kompensationsledighet för Nordiska rådets svenska
delegation

Förutvarande ordning: Inom löne- och pensionsdetaljen har uträknats
kompensationsledighet för utfört övertidsarbete inom Nordiska
rådets svenska delegation. Så har inte skett för övriga riksdagens
verk, för vilka förvaltningskontoret är avlöningsuträknande myndighet.

Förslag: Arbetet med att uträkna kompensationsledighet torde
i detta fall böra åligga Nordiska rådets svenska delegations kansli.

Förslaget har genomförts.

Samtliga förslag har genomförts i samråd med berörd personal.

Av undertecknad framförda förslag till ny arbetsordning för förvaltningskontoret,
organiserandet av en kameral- och inköpsdetalj och förfaringssättet
vid beviljande av semestrar och tjänstledigheter samt
meddelande av vikariatsförordnanden inom den inre riksdagsförvaltningen
har ännu inte kunnat behandlas inom förvaltningskontoret.

Stockholm 6.12.1972
A.-G. Bergh

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730042