FÖRVALTNINGSKONTOR 16.11.1971 Dnr 381—H.9/71 (Framställning / redogörelse 1971:22)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR 16.11.1971 Dnr 381—H.9/71

Till Riksdagen
Riksdagsbeslutet

Riksdagsbeslutet är en på gammal tradition vilande sammanfattande
förteckning över avgjorda riksdagsärenden som årligen sammanställes
och förses med underskrifter av samtliga riksdagens ledamöter. Dokumentet
publiceras i riksdagstrycket, där det har sin plats efter riksdagens
skrivelser.

Riksdagsbeslutets utformning regleras sedan år 1934 av ett särskilt
riksdagsbeslut, enligt vilket däri skall ingå

1. Uppräkning i följd av rubrikerna dels å de av riksdagen i anledning
av kungl, propositioner antagna lagar och författningar, dels
å de av riksdagen i anledning av inom densamma väckta förslag
för dess del beslutade lagar och författningar, dels ock å de instruktioner
och reglementen som riksdagen ensam äger fastställa och
fastställt.

2. Uppräkning av de av riksdagen antagna bevillningsstadgar.

3. Riksstatens inkomst- och utgiftssida utan specifikationer och
bilagor.

Upprättandet av riksdagsbeslutet har enligt nämnda beslut varit uppdraget
åt kanslideputerade.

Framställningen av riksdagsbeslutet har tillgått på följande sätt. Förslag
till text har uppgjorts av kanslideputerades sekreterare och framlagts
av deputerade vid höstsessionens slut. Dokumentet har då förelegat
i ett pär maskinskrivna exemplar. Som sista ärende under årets riksdag
har riksdagsbeslutet anmälts och godkänts utan särskild föredragning.
Under någon tid dessförinnan har pappersark varit utlagda, på vilka
ledamöterna avsetts skola lämna sin underskrift - in blanco - till riksdagsbeslutet.
Komplettering av namnteckningarna har kunnat göras
fram till tryckningen, som brukat verkställas i januari påföljande år.
Därefter har vidtagit framställning av ett textat arkivdokument som
getts en konstnärlig utformning. Till detta dokument har fogats de ovan
nämnda arken med namnteckningarna. Arkivdokumentet har förelegat
färdigt vanligen först fram emot hösten. Det har utställts någon tid i
riksdagslokalema, varefter det inbundits och överlämnats till riksarkivet.

Riksdagsbeslutet saknar sedan länge rättslig betydelse och får numera
anses även ha ett mycket ringa informationsvärde. Under 1900-talet har
den fortsatta framställningen av detta dokument ifrågasatts vid flera tillfällen,
bl. a. i samband med 1932/33 års grundlagsändringar, då bestäm -

Riksdagen 1971. 2 sami.

melser härom borttogs ur riksdagsordningen. Skälen för riksdagsbeslutets
bibehållande synes väsentligen ha varit dels det därmed förknippade
traditionsvärdet, dels dess betydelse som bärare av riksdagsledamöternas
namnteckningar. Att endast slopa dess tryckning har ej heller ansetts
motiverat då kostnaden härför är liten.

Vid tillkomsten av riksdagens förvaltningskontor år 1966 förutsattes
att kanslideputerade, som då inte kunde helt avskaffas med hänsyn till
att dess verksamhet delvis var reglerad i grundlag, dock skulle befrias
från de åligganden som grundade sig på särskilda riksdagsbeslut. Dessa
skulle överföras till förvaltningskontoret (KBaU 1966: 1 s. 12). Så har
emellertid ej kommit att ske beträffande riksdagsbeslutet, som fortsatt
att handhavas av kanslideputerade till och med år 1970. Sedan detta
organ numera upphört torde ansvaret för ifrågavarande uppgift vila på
riksdagens förvaltningsstyrelse.

Mot bakgrunden av bl. a. ändringarna i riksdagens organisation har
förvaltningsstyrelsen ansett sig böra initiera en förnyad prövning av frågan
om ett bibehållande av riksdagsbeslutet. Styrelsen har vid sina överväganden
kommit till den uppfattningen att ett mot riksdagsbeslutet
svarande dokument bör framställas årligen även i fortsättningen. Styrelsen
har därvid fäst särskilt avseende vid den lämpliga och värdiga
form för bevarande åt eftervärlden av riksdagsbiografiskt material som
ledamöternas där samlade namnteckningar utgör. Till syftet ansluter sig
detta nära till den insamling av ledamotsfotografier och biografiska data
om ledamöterna som riksdagsbiblioteket på riksdagens uppdrag bedriver
och häremot svarande upptagning av röstprov i samarbete mellan kungliga
biblioteket (nationalfonoteket) och kammarkansliet.

Enligt styrelsens mening bör emellertid textdelen av det nuvarande
riksdagsbeslutet, som torde sakna praktiskt värde, kraftigt reduceras i
omfång och omformas till en kortfattad redogörelse för väsentliga riksdagsdata
(konstituering av kammare och utskott, sessioner, antal riksdagsärenden
av olika slag, antal utskottsbetänkanden och spörsmål).
Dokumentets huvuddel blir då underskrifterna av de ledamöter som
deltagit i årets riksdagsarbete. Vid en sådan utformning bör dokumentet
inte heller betecknas som »riksdagsbeslut» utan får ges en mera allmän
rubricering som t. ex. (1971) års riksdag e. d.

I och med att »riksdagsbeslutet» omformas på ovan angivet sätt synes
det inte längre finnas någon anledning att framlägga dokumentet för
riksdagens godkännande och att intaga det i riksdagstrycket. I övrigt bör
framställningen tekniskt kunna ske som hittills och sålunda ett konstnärligt
utformat arkivdokument fortfarande framställas.

Som ovan nämnts torde det för närvarande åligga förvaltningsstyrelsen
att föranstalta om riksdagsbeslutet. Uppgiften synes emellertid - antingen
dokumentet omformas på ovan föreslaget sätt eller ej - till sin art när -