Förs. 1981/82:7
Framställning / redogörelse 1981/82:7
Förs. 1981/82:7
Förslag
1981/82:7
Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till anvisning av medel på
tilläggsbudget för riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82
1981-11-26
Till riksdagen
Till anslaget Dl Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader har för budgetåret
1981/82 anvisats ett förslagsanslag av 33 573 000 kr. Finansutskottet
har vid sin behandling av anslaget för budgetåret 1981/82 (FiU 1980/81:29)
anfört: ”Utskottet har inhämtat att riksgäldskontoret fr. o. m. innevarande
budgetår har infört ett förbättrat internbudgetsystem. Detta bör enligt
utskottets uppfattning verksamt bidra till att fullmäktige bättre kan
överblicka den faktiska utgiftsutvecklingen och om förutsättningarna för
anslagsberäkningarna ändras begära ökade medel på tilläggsbudget.” Mot
bakgrund av de dimensioneringsbeslut som fullmäktige träffat för budgetåret
1981/82 och de förändringar som i övrigt skett vad gäller förutsättningarna för
anslagsberäkningarna hemställer fullmäktige här att ytterligare medel
anvisas på tilläggsbuget.
Ökning av lönekostnaderna
På grund av riksgäldskontorets starkt ökade arbetsuppgifter under senare
år har det varit nödvändigt att i flera etapper öka personalstyrkan utöver den
dimensionering som kontoret gavs vid organisationsreformen 1979. En viktig
faktor bakom denna ökning under budgetåret 1980/81 var den starkt växande
statliga utlandsupplåningen. För verksamheten under 1981/82 är det speciellt
de nya kraven på den inhemska upplåningen som nödvändiggjorde en
förstärkning av resurserna. Denna utveckling har fortlöpande redovisats i
fullmäktiges anslagsskrivelser till riksdagen.
Den ökning av de beräknade lönekostnaderna för 1981/82 som avses i
denna skrivelse har i första hand samband med en obalans mellan kontorets
personaldimensionering å ena sidan och anslagsberäkningarna å den andra.
Fullmäktige fann det nämligen nödvändigt under sommaren 1980 att
fastställa en dimensioneringsram för 1980/81 uppgående till totalt 144
årsverken, att jämföra med de 138 årsverken som beräknades då anslagsframställningen
för detta år utarbetades hösten 1979. Härvid hade fullmäktige
anledning räkna med att dimensioneringen delvis skulle kunna minskas
genom de rationaliseringar som var under genomförande eller förutsågs.
1 Riksdagen 1981/82. 2 sami. Nr 7
Förs. 1981/82:7
2
Den kontinuerligt ökade arbetsvolymen under det senaste året har dock gjort
att en sådan minskning ännu inte kommit till stånd.
I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82, som utarbetades under
hösten 1980, förutsätts en ökning av personalstyrkan till sammanlagt 147
årsverken. I den komplettering av anslagsframställningen som redovisades
till riksdagen i mars 1981 (förs. 1980/81:20) höjdes riktpunkten till 152
årsverken inkl. en tjänst som vice riksgäldsdirektör.
Beräkningen av lönekostnaderna i anslagsframställningen för budgetåret
1981/82 gjordes å andra sidan enligt budgetpraxis med motsvarande
beräkningar i anslagsframställningen för föregående budgetår som bas.
Detta innebar att uppräkningen av löneposten under anslaget utgick från 138
i stället för 144 årsverken.
En annan följd av det starkt ökade trycket på riksgäldskontoret och dess
personal är att det varit ofrånkomligt att ersätta med vikarier de tjänstemän
som blir lediga för längre tid, även om det är fråga om betald ledighet. De här
föreliggande utgiftsberäkningarna tar hänsyn till detta förhållande.
Tillsammans innebär vad som här angivits att lönekostnaderna för
budgetåret 1981/82 beräknas öka med 1 500 000 kr. jämfört med anslagsframställningen.
Härav beräknas att 900 000 kr. hänför sig till den ökade
dimensioneringen och till lönegradsplaceringar högre än enligt schablonberäkningarna
i tidigare anslagsframställningar och att 600 000 kr. hänför sig till
vikariekostnader. Denna ökning kan med hänsyn till kontorets arbetsbelastning
inte ses som tillfällig.
Ökade kostnader för förändringar i datasystem
För erforderliga förändringar i vissa datasystem kommer utgifterna att
öka. De premieobligationer som utgivits i höst har i motsats till tidigare fått
garanterade vinster på hundraföljder. Detta har gjort det nödvändigt med en
omprogrammering av vinstdragningssystemet för vilken kostnaderna beräknats
till 150 000 kr.
De förändringar vad gäller vinstsparandet, som beslutats av riksdagen
under våren 1981, har också gjort det nödvändigt med föändringar i
existerande datasystem. Kostnaderna för detta har för innevarande budgetår
beräknats till 100 000 kr.
Minskade inkomster
I anslagsframställningen för 1981/82 räknade kontoret med inkomster på
250 000 kr. genom att expeditionsavgifter skulle tas ut vid postförsäljning av
premieobligationer. Genom den förändrade situationen på premiemarknaden
är inte detta längre möjligt.
Förs. 1981/82:7
3
Sammanfattning
Enligt ovanstående beräkningar kommer utgifterna till följd av de åtgärder
fullmäktige funnit nödvändigt vidta att öka med 1 750 000 kr. Härav hänför
sig 1 500 000 kr. till lönekostnader och 250 000 kr. till förändringar av vissa
datasystem.
Dessa utgiftsökningar kan enligt fullmäktiges uppfattning inte motverkas
genom en minskning av andra utgifter inom given anslagsram.
Inkomsterna beräknas dessutom minska med 250 000 kr. till följd av
uteblivna möjligheter att ta ut expeditionsavgifter vid postförsäljning av
premieobligationer.
Utfallet för förvaltningskostnadsanslaget för 1981/82 beräknas därmed bli
35 573 000 kr., en ökning med 2 000 000 kr. i förhållande till tidigare
beräkningar.
Utöver vad som här angivits ökar lönekostnaderna till följd av centrala
avtal. I förhållande till vad som beräknades i samband med anslagsframställningen
kan ökningen nu beräknas till ca 1 500 000 kr. Vidare ökar
lönekostnaderna om en tjänst som vice riksgäldsdirektör inrättas enligt
fullmäktiges förslag. Uppgifterna beräknas då på helårsbasis öka med
253 000 kr. Dessa utgifter är inte inräknade i här redovisade totalberäkningar.
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer fullmäktige att på
tilläggsbudget för budgetåret 1981/82 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
anvisas 2 000 000 kr.
På fullmäktiges vägnar
LARS LINDMARK
Ingmar Jansson