Berättelse om 1969 års verksamhet

Framställning / redogörelse 1970:rfk

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
7
PDF

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

12.3.1970

Dnr 70-H.9/70

Till Riksdagen

Berättelse om 1969 års verksamhet

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor får härmed avgiva berättelse
om sin verksamhet under år 1969.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har haft följande sammansättning.

Ledamöter har varit från första kammaren herrar Thorsten Larsson
(ep), Wärnberg (s), Augustsson (s) och Tistad (fp) och från andra
kammaren herr Lindholm (s), fru Kristensson (m) och herr Martinsson (s).

Suppleanter har varit från första kammaren herrar Åke Larsson (s),
Wååg (s), och Eskilsson (m) och från andra kammaren herrar Adamsson
(s), John Eriksson i Bäckmora (ep), Ullsten (fp) och fröken Sandell
(s).

Styrelsens ordförande har varit herr Lindholm och dess vice ordförande
herr Thorsten Larsson.

Som sekreterare har förutom direktören tjänstgjort byråcheferna vid förvaltningskontoret
O. Cederstrand t. o. m. 24.4., M. Huss fr. o. m. 9.5.
t. o. m. 10.10. och L. Olson fr. o. m. 4.11.

Sammanträden

Styrelsen har under året hållit 24 sammanträden, nämligen den 15 januari,
6, 13 och 25 februari, 7, 13 och 25 mars, 11 och 24 april, 9, 29 och 30 maj,
7 juni, 12 juli, 7 och 19 augusti, 11 september, 2 och 10 oktober, 4, 6 och 25
november samt 5 och 16 december.

Organisation och personal m. m.

Riksdagens förvaltningskontor är enligt gällande instruktion för kontoret
(RFS 1967:3) riksdagens centrala myndighet för handläggning av riksdagens
förvaltningsärenden och för förhandling om anställnings- eller arbetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.

2 samt.

2

För förvaltningskontoret gäller en av styrelsen 30.5.1968 fastställd arbetsordning.

Till följd av ökad arbetsbelastning har npplysningstjänsten förstärkts
med en arvodestjänst som amanuens fr. o. in. 1.10.

Från samma tidpunkt har den centrala skrivbyrån fått en tjänst som
kontorsskrivare i lönegrad Ae 13 med funktion som biträdande föreståndare.
Fr. o. m. höstsessionen 1969 är skrivbyrån bemannad under pågående sammanträde
i någon av kamrarna under kvällsplenum, i allmänhet dock längst
till kl. 22.

En halvtidstjänst som kontorsskrivare i lönegrad Ag 13 har inrättats för
tiden 1.9.1969—31.12.1970 med placering hos internationella sekretariatet.

Vissa upplysningar om förvaltningskontorets arbetsuppgifter

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Liksom föregående verksamhetsår har riksdagens lokalfrågor på längre
sikt varit en av förvaltningskontorets viktigaste arbetsuppgifter. Riksdagen
beslöt våren 1969 (BaU 1969: 26) att fortsatt utredning av riksdagens lokalfrågor
på längre sikt skulle bedrivas enligt av bankoutskottet närmare angivna
riktlinjer och alt program för en arkitekttävling skulle avse förslag
till riksdagshus enligt i princip något av alternativen 1 och 2 i byggnadsstyrelsens
utredning »Riksdagens hus», d. v. s. ombyggnad respektive nybyggnad
på Helgeandsholmen. Lokalprogrammet för ett permanent riksdagshus
och programmet för arkitekttävlingen skulle innefatta riksdagsbiblioteket
i den utsträckning som utskottet angivit. Förberedelserna för arkitekttävlingen
skulle slutligen avse en nordisk arkitekttävling.

Styrelsen för förvaltningskontoret har utsett en prisnämnd bestående av
fyra riksdagsledamöter, en representant för Stockholms stad och sex fackmän.
Prisnämnden har fastställt preliminärt tävlingsprogram för arkitekttävlingen,
vilket med skrivelse 4.11.1969 av förvaltningskontorets styrelse
underställts riksdagen. Enligt programmet avses tävlingen genomföras i
två steg. Vad gäller bedömningen av första steget har utsagts att resultatet
skulle hållas hemligt intill dess andra steget är avgjort. Bankoutskottet ifrågasatte
(BaU 1969:51), huruvida det funnes laglig grund för sekretess i
angivna hänseende. Vid utformningen av det slutliga tävlingsprogrammet
torde därför utfästelsen om sekretess böra ändras. Utskottet framhöll att
det enligt dess mening vore värdefullt om resultatet av tävlingens första
steg kunde bli föremål för allmän diskussion. Riksdagen beslöt i överensstämmelse
med utskottets förslag.

Reglerna för arkitekttävlingar har förutsatt, att inlämnade förslag icke
offentliggörs förrän bedömningen av en tävling är avslutad. De ändrade
förutsättningarna för tävlingen om nytt riksdagshus har bedömts böra underställas
de nordiska arkitektförbunden för godkännande. En viss försening
av tävlingens igångsättande torde härigenom bli ofrånkomlig.

3

Riksdagens provisoriska lokaler

Under år 1969 har huvuddelen av den detaljerade projekteringen för de
provisoriska lokalerna vid Sergels torg genomförts. Jämsides härmed har
upphandling av inredning och utrustning påbörjats. Under våren 1970 beräknas
upphandlingen i allt väsentligt vara avslutad.

I viss utsträckning har modifikationer genomförts i det från början fastlagda
lokalprogrammet. Bl. a. har den tilltänkta nya utskottsorganisationen
påverkat de för utskottens sammanträden avsedda utrymmena på så sätt,
att lokalytorna bedömts böra disponeras om för ett större antal sammanträdesrum
än tidigare. Ändringsarbetena har lett till ofrånkomliga merkostnader.
I jämförelse med beräknade kostnader för framtida ombyggnad
av de aktuella lokalerna har dock ändringarna skett till väsentligt
lägre kostnader då de kunnat genomföras i samband med pågående byggnadsarbeten.
Den närmare dispositionen av kontorslokalerna för enkammarriksdagens
personalorganisation torde få anstå till dess att definitiva
beslut föreligger beträffande organisationens utformning och kan då komma
att ytterligare öka kostnaderna.

Under senhösten 1969 beslöt förvaltningskontoret förhyra vissa delar av
den blivande hotellbyggnaden som reserv för oförutsedda lokalbehov. Huvuddelen
av de tillkommande lokalerna avses tills vidare hyras ut för annan
statlig verksamhet.

Övriga fastighets- och lokalfrågor

Under hösten 1969 har riksdagens revisorers kansli flyttat in i nya lokaler
i kvarteret Rosenbad. Det är landshövdingens i förutvarande Stockholms
län bostad som genom byggnadsstyrelsens försorg byggts om. I samband
härmed tillkom fem extra rum, som fördelats mellan partierna för att i
första hand användas som ledamotsrum.

Reparationerna av riksdagshuset har med hänsvu till riksdagens förestående
flyttning till Sergels torg begränsats till nödvändiga åtgärder att
hålla fastigheten funktionsduglig ett antal år framåt i avvaktan på ombyggnad
eller rivning.

För att förhindra läckage har vissa takarbeten måst vidtagas. Dessa arbeten
beräknas fortsätta under år 1970.

I likhet med tidigare år har lokaler upplåtits för i första hand allmänna
ändamål. Upplåtelse har skett vid 1 181 tillfällen, därav 237 för riksdagspartier,
75 för andra politiska organisationer, 97 för departement, statliga
verk och myndigheter, 292 för statliga kommittéer och utredningar, 22 för
landsting och kommunala organ, 16 i samband med kongresser och utländska
besök, 11 för fackliga organisationer, 22 för ideella sammanslutningar
samt 50 för andra nyttjare. Härutöver har lokaler vid 200 tillfällen upplåtits
för enskild riksdagsledamots räkning för sammanträden in. in. I samband
med visning av riksdagshuset för skolklasser in. fl. för information har
lokaler upplåtits vid 86 tillfällen.

4

Förhandlingsverksamhet

Förhandlingar har bedrivits mellan förvaltningskontoret och de statsanställdas
huvudorganisationer om 1969 års löner m. in. efter i huvudsak samma
riktlinjer som motsvarande förhandlingar inom den Kungl. Maj :t underställda
förvaltningen.

Förhandlingarna resulterade 12.7.1969 i ett avtal om löner 1969—1970
för vissa tjänstemän hos riksdagen och dess verk (RALS 1969—70).

I övrigt har förvaltningskontoret slutit följande avtal
avtal med Sveriges arbetsledareförbund om förhandlingsordning 2.6.1969,
avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer om resekostnadsersättning
vid tjänsteresa med egen bil 30.6.1969,

avtal med Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion om anställningsvillkor för personal
huvudsakligen anställd för sedelräkning vid riksbanken 12.7.1969.

Med anledning av omorganisation av riksdagens revisorers kansli slöt
förvaltningskontoret 5.11.1969 avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer
om lönegradsplacering in. m. för tjänster vid riksdagens revisorers
kansli.

I anslutning till kollektivavtalen har förvaltningskontoret meddelat föreskrifter
och anvisningar angående handläggningen av lönegradsfrågor m. in.
(s. k. arbetsgivarnycklar).

Gemensamma administrativa bestämmelser

Utöver i det föregående nämnda föreskrifter och anvisningar i anslutning
till ingångna kollektivavtal har förvaltningskontorets styrelse med stöd
av gällande instruktion eller särskilda bemyndiganden meddelat ett antal
gemensamma föreskrifter för riksdagen och dess verk. De flesta beslut om
sådana föreskrifter har åsyftat att i fråga om arvoden, löner, ersättningar
och pensioner åvägabringa motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen
av bestämmelser som meddelats av Kungl. Maj :t för den övriga delen
av statsförvaltningen.

Personalutbildning

Tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen har även under år 1969
beretts tillfälle att genomgå av statskontoret och statens personalutbildningsnämnd
anordnade kurser.

Den tidigare startade grundutbildningen i engelska för riksdagsvaktmästare
har fortsatts under året.

Riksdagstryck

(Siffrorna inom parentes avser 1968.)

Antalet avlämnade propositioner och skrivelser utgjorde 171 (171). Under
höstsessionen behandlades 7 (6) från vårsessionen uppskjutna propositioner
och skrivelser med tillhörande motioner.

5

Motioner väcktes till ett antal av 1 132 (1 037) i första kammaren och
1 309 (1 313) i andra kammaren. För behandling under hösten hade från
vårsessionen uppskjutits i första kammaren 78 (49) och i andra kammaren
156 (154) fristående motioner.

Följande antal utlåtanden (betänkanden) och memorial avgavs:

utrikesutskottet ........................................ 24 ( 14)

konstitutionsutskottet .................................... 52 ( 40)

statsutskottet .......................................... 191 (201)

bevillningsutskottet ...................................... 76 ( 72)

bankoutskottet .......................................... 54 ( 71)

första lagutskottet ...................................... 60 ( 57)

andra lagutskottet ...................................... 89 ( 73)

tredje lagutskottet ...................................... 64 ( 72)

jordbruksutskottet ...................................... 57 ( 4g)

allmänna beredningsutskottet ............................ 53 ( 57)

sammansatta utrikes- och första lagutskottet .............. 1 ( —)

Antalet riksdagsskrivelser utgjorde 430 (421).

Antalet debattprotokoll utgjorde i första kammaren 109 (112) och i andra
kammaren 116 (115) samt definitiva protokoll i första kammaren 120 (123)
och i andra kammaren 134 (132).

Interpellationer framställdes till ett antal av i första kammaren 55 (58)
[varav 4 obesvarade] och i andra kammaren 169 (150) [varav 7 obesvarade].
Antalet enkla frågor var i första kammaren 69 (89) [samtliga besvarade]
och i andra kammaren 287 (263) [varav 3 obesvarade].

Riksdagens författningssamling

Riksdagens författningssamling (RFS) har under året utkommit med
sex nummer.

»Aktuellt från riksdagens förvaltningskontor»

Förvaltningskontorets publikation med denna titel har utgetts två gånger
under året. I publikationen lämnas information i aktuella frågor.

Övrig publikations- och informationsverksamhet
Under året har utgivits

Allmänt avlöningsavtal för tjänstemän hos riksdagen och dess verk
(RAST), gällande från 1.1.1969

Allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande tjänster vid riksdagen och
dess verk (RATF), gällande från 1.1.1969

Bilersätlningsavtal för riksdagen och dess verks tjänstemannaområde,
gällande från 1.7.1969 samt
Personalförteckningar.

En för 1970 års riksdag avsedd ny och översedd upplaga av »Riksdagspromemorian»
har färdigställts.

6

Riksdagens upplysningstjänst

Informations- och utredningsuppdragen har under år 1969 uppgått till
3 045, vilket innebär en ökning från föregående år med 308. Av uppdragen
härrörde 2 900 från 279 riksdagsledamöter och återstoden från kammaroch
utskottskanslier in. fl. Uppdragen har på vanligt sätt fullgjorts genom
utarbetande av utredningar eller kortare rapporter, genom överlämnande av
framtaget material och genom muntliga upplysningar. Större utredningar
har gjorts främst i sysselsättnings-, lokaliserings-, miljö- och bostadsfrågor
samt i fråga om riksdagens arbetsformer och arbetsförhållanden, statlig affärsverksamhet,
kommunikationer, utrikeshandel, socialpolitik och skatter.
Arbetsbalansen vid årets slut omfattade 107 uppdrag.

Årsregister till riksdagstrycket har genom upplysningstjänstens försorg
utarbetats och utgivits av trycket i sedvanlig omfattning.

Vissa utredningar

Riksdagen har uppdragit åt förvaltningskontoret att genomföra en förstudie
beträffande möjligheten att utnyttja ADB i riksdagsarbetet (BaU
1969: 37). Resultatet av förstudien beräknas kunna redovisas för riksdagen
under 1970 års vårsession.

Styrelsen har tillsatt en utredning för teknisk översyn av riksdagstrycket
inför enkammarreformen. Resultatet beräknas föreligga under våren 1970.
Utredningen om vaktmästargöromålens organisering och bedrivande efter
enkammarreformens genomförande har hösten 1969 avgivit förslag. Sedan
grundlagberedningen framlagt betänkande om ny utskottsorganisation, avser
utredningen att komplettera sitt förslag.

En utredning om ADB-uträkning av riksdagsledamöternas arvoden och
tjänstemännens löner resulterade i att styrelsen 4.11.1969 efter hörande
av partiernas riksdagsgrupper beslöt att uträkningsrutinerna skulle överföras
till ADB och ombesörjas av försvarets civilförvaltning fr. o. in. 1.1.
1970.

I anslutning till frågorna om inredning och utrustning av provisoriska lokaler
för riksdagen vid Sergels torg har en kommitté tillsatts för den konstnärliga
utsmyckningen av nämnda lokaler.

Inom ramen för 1969 års organisationsutredning har två arbetsgrupper
tillsatts. Förvaltningskontorets direktör har enligt uppdrag av utredningen
inbjudit kamrarnas och utskottens sekreterare till överläggningar inom
den s. k. kanslichefsgruppen, som behandlar ett antal spörsmål rörande utformningen
av betänkanden, protokoll m. in. Byråchefen för den sammanslagna
andra och tredje arbetsenheten deltar i den s. k. lcontorsrutingruppen
som gör en översyn av främst frågor om diarieföring och annan registrering,
om arkivering in. in.

7

Vissa statistiska uppgifter

Under år 1969 var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
416 mot 477 för 1968. 128 var s. k. direktörsärenden, 74 hänförde sig till arbetsenheten
för fastighets- och intendenturfrågor, 81 till förhandlings-, personal-
och författningsenheten, 115 till löne- och pensionsenheten, 16 till
enheten för riksdagstryck m. in. samt 2 till upplysningstjänsten. Härtill
kommer 188 ansökningar till tjänster.

Enligt gällande praxis föres liggare över allt riksdagstryck m. m. separat
och utgör huvuddelen av denna enhets ärenden. Till upplysningstjänsten
riktade fråge- och utredningsuppdrag registreras direkt inom denna enhet.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, herrar Wärnberg, Augustsson och Tistad samt fröken Sandell.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Magnus Huss