.1 o t < { i »i v S. -t f i \ o f■>". i ji f -< (TI tf! t i”-'7 ‘f

Framställning / redogörelse 1960:RGK

RIKSDAGENS

, .1 o t < { i »i v S. -t f i \ o f■>". i ji f -< (TI tf! t i”-''7 ‘f

REVISORERS BERÄTTELSE

om den år 1959

i •kV! c in^qr. ''i r.tiii) i > i ''■ < i J ilif tu/l fl*'';;: ? 11 >!<-. t i t-ij., otot

av dem verkställda granskningen

>ciu 0** ufif» UU ilgiffl/u Oi ivA''> a »ni iit};toUruf \ j fn^iv <>!?<>

av

RIKSGÄLDSKONTORET

m? r i,n / /.i v /o.iiin i/.q

Stockholm 1959

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

2

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka enligt
föreskriften i 6 § av den för riksdagens revisorer gällande instruktionen
innevarande dag fullbordat granskningen av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning, få härmed avgiva berättelse därom, såsom i nämnda paragraf
finnes föreskrivet.

Riksgäldskontorets räkenskaper intill den 1 juli 1958 äro granskade av
förra årets revisorer, och vid 1959 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige
i riksgäldskontoret beviljad för alla beslut och åtgärder som finnas
antecknade i deras protokoll till och med den 9 januari 1959. Den nu förrättade
granskningen har till följd därav omfattat räkenskaperna för budgetåret
1958/59 och därjämte den del av det löpande årets förvaltning som
är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till den 20 augusti
1959. Stockholm den 15 december 1959.

LARS LINDAHL

LARS JONSSON AXEL LANDGREN

RAGNHILD SANDSTRÖM SVEN EM. OHLON
LAGE SVEDBERG N. ELOWSSON

ERIK W. NORÉN
SVEN VIGELSBO
BIRGER GEZELIUS

/ Per Dahlberg

3

30 juni 1958

2 538 900: —
888 795: —

11 811 046: 50
10 862 511:84
155 153: 48
9 635 145: 48
910 250 000: —
2 851 835: 36
581 480: —
58 419: —
13 871 427: 57

3 425 000 000: —

2 344 787: 73
1 732 645: 26

4 392 582 147: 22

101 691 988: 84
1 457 682 795:15

1 937 297 109: 22

2 880 920 834: 34
379 783 358: 49
115 000 000: —

78 839 834: 19
568 397 856: 37
651 712 804: 58
52 726 506: 35

3 926 064 491:34
1 571 161 305: 17

863 410 336: 47
787 000 000: —
365 699 153: 02
290 386 004: 92
243 999 764: 24
2 016 994: 30
1 144 904 480: 35
50 678 000: —
15 275:97
1 054 974: 09
97 114 860:21

17 567 558 727: 61
21 960 140 874:83

§ 1.

Riksgäldskontorets balansräkning

Tillgångar:

Riksgälds fonden:

Uppköpta obligationer..........................kr.

Lån till AB Bond............................. »

Oredovisade obligationer av 1959 års premielån... »
Fordran hos riksgäldskontorets kommissionärer ... »

Lån till vissa företag inom träindustrien......... »

Från järnvägsstyrelsen övertagna obligationer m. m. »

Förskott...................................... »

Rörliga krediter.................... »

Garantimedel för Österrikes konverteringslån 1934/59 »

Fordran hos förbundsrepubliken Tyskland....... »

Sparobligationsmedel........................... »

Oreglerade anslagsmedel........................ »

Kassaförstärkning åt statskontoret................ »

Postgiro...................................... »

Checkräkning.......................... »

Summa kr.

Statens kapitalfonder:

Postverkets fond .............................. kr.

Televerkets fond............................... »

Statens järnvägars fond........................ »

Statens vattenfallsverks fond.................... »

Domänverkets fond............................ »

Riksbanksfonden.............................. »

Luftfartsfonden................................ »

Statens allmänna fastighetsfond................. »

Försvarets fastighetsfond........................ »

Försvarets fabriksfond ......................... »

Statens utlåningsfonder......................... »

Fonden för låneunderstöd...................... »

Fonden för statens aktier....................... »

Folkpensioneringsfonden ....................... »

Pensionsfonder................................ »

Fonden för förlag till statsverket................ »

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond...... »

Fonden för Södertälje kanalverk................ »

Fonden för kreditgivning till utlandet............ »

Jordfonden................................... »

Arrendeegnahemsfonden........................ »

Statens reproduktionsanstalts fond............... »

Statens reservförrådsfond....................... »

Summa kr.
Totalsumma »

30 juni 1959

2 106 300: —
738 795: —
68 750: —

2 525 827: 50
8 056 610: 88

111 661: 44
8 639 054: 86
668 250 000: —

3 029 257: 90
523 332: —

24 290: 50
8 063 921:29
2 365 000 000: —
1 743 131: 61
6 087 742: 83

3 074 968 675:81

99 905 432: 72

1 509 729 011:30

2 041 264 601: 11

3 216 164 030: 89
380 142 602: 34

115 000 000: —

116 409 509:77
611 963 804: 61
668 947 512: 39

51 100 645: 27

4 851 009 213: 12
325 693 331: 09

1 028 410 936: 47
1 337 000 000: —
365 699 153: 02
288 868 053: 20
249 938 118: 65
1 900 577: —
1 130 849 011:56

52 678 000: —
246 987: 34

1 049 535: 24
97 114 860:21

18 541 084 927: 30
21 616 053 603: 11

4

Skulder:

30 juni 1958

Riksgäldsfonden:

30 juni 1959

18 361 740 061:66	Statsskulden ..................................	kr.	19 173 373 984: 98
21 222 553:24	Förfallna obligationer..........................	»	14 539 660: 99
10 667 014: 80	Förfallna kuponger m. m.......................	»	9 894 797:74
77 926: 57	Obeställbara räntor m. m.......................	»	86 476: 79
	Icke disponerade medel:
76 425: —	Sekundärlånefonden för rederinäringen..........	»	580 950: —
260 439: —	Skattemedel...................................	»	592 724: —
985 001: 83	Kostnader för 1956 års skattepremielån..........	»	984 409: 98
434 098: 54	Kostnader för 1957 års skattepremielån..........	»	215 981:24
18 395 463 520: 64	Summa kr.	19 200 268 985: 72
1 164 077 140: 48	Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.....	»	14 981 412: 77
2 400 600 213:71	Statens eget kapital............................	»	2 400 803 204: 62
21 960 140 874: 83	Summa kr.	21 616 053 603: 11
	§ 2.
	Statsskulden
Den fonderade statsskulden uppgick vid budgetårets slut till följande
belopp:
30 juni 1958			30 juni 1959
11 412 751 270: —	Obligationslån.................................	kr.	12 197 946 520: —
	därav prem. obl. lån år 1958 2 001 185 600: —
	» » » » 1959 1 951 185 850: —
25 041 854: 65	Sparobligationer...............................	»	14 929 382: 44
421 585 200: —	Statsskuldförbindelser..........................	»	1 106 585 200: —
96 092 190: —	Marshall-lånet.................................	»	92 315 754: —
646 888 623: 62	Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m.	»	477 275 878: 33
827 307 564: 31	Hos statsinstitutioner, fonder m. m...............	»	764 352 383: 27
15 133 815: 86	övertagna lån ................................	»	12 476 267: 41
13 444 800 518: 44	Summa	kr.	14 665 881 385: 45
Den tillfälliga statsskulden (lån med kortare löptid	än	fem år) upp-
gick till:
1 072 302 000: —	Obligationslån.................................	kr.	1 531 082 000: —
3 525 700 000: —	Skattkammarväxlar............................	»	2 791 550 000: —
198 937 543: 22	Hos statsinstitutioner och fonder m. m...........	»	134 860 599: 53
50 000 000: —	Statsskuldförbindelser..........................	»	50 000 000: —
70 000 000: —	Kortfristig affärsbankskredit.....................	»	—
4 916 939 543: 22	Summa kr.	4 507 492 599: 53

Den totala statsskulden uppgick alltså till 19173 373 984 kronor 98 öre
mot 18 361 740 061 kronor 66 öre vid budgetårets ingång.

5

Räntorna å statsskulden uppgingo under budgetåret till:

1957/58 1958/59

337 122 908	— Räntelöpande obligationslån............	.........kr.	393 894 066	—
54 120 150	— Premieobligationslån..................		58 488 500	—
1 170 882	— Sparobligationer......................		633 748	—
2 476 558	— Marshall-lånet........................		2 382 023	—
11 082 730	— Statsskuldförbindelser ................		24 791 060	—
40 496 149	— Hos statsinstitutioner och fonder m. m...		39 657 490	—
518 947	— Övertagna lån .......................		441 992	—
162 658 257	— Skattkammarväxlar...................		118 040 514	—
1 834 444	— Kortfristig affärsbankskredit............		1 260 097	—
404 544	— övrig statsskuld......................		404 544	—
611 885 569	—	Summa kr.	639 994 034	—

Beloppet motsvarar en medelränta å genomsnittsskulden om 3,41 %.*
Den effektiva medelräntefoten å den totala statsskulden utgjorde 3,64 %.

* Medelräntan påverkas i sänkande riktning därav att någon ränta ej betalats å de under
senare delen av budgetåret upptagna lånen.

§ 3.

Revisorerna ha i sin berättelse angående statsverket, § 28, behandlat
frågan om kostnaderna för riksdagstrycket, vartill revisorerna i förevarande
sammanhang få hänvisa.

§ 4.

Ansvarsfrihet för fullmäktige

Till fullgörande av föreskriften i 24 § av gällande instruktion få revisorerna
anmäla, att revisorerna för sin del tillstyrka, att ansvarsfrihet för
riksgäldskontorets förvaltning under den tid revisonen omfattat beviljas
fullmäktige.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

yttrande över vissa av riksdagens
revisorer gjorda uttalanden

Till Riksdagen

Riksdagens revisorer har i sin berättelse om den år 1959 av dem verkställda
granskningen av riksgäldskontoret under § 3 meddelat, att revisorerna
i sin berättelse angående statsverket, § 28, behandlat frågan om kostnaderna
för riksdagstrycket, vartill revisorerna hänvisat. Revisorernas framställning
i ämnet utmynnar i vissa rekommendationer och förslag, som syftar
till ett nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.

Revisorerna erinrar bl. a. om de rekommendationer i fråga om recitskrivningen
inom utskotten, som på sin tid lämnades av en av fullmäktige tillsatt
sakkunnigutredning angående rationalisering av riksdagstrycket (se
bankoutskottets uti. nr 44/1947) och föreslår, att dessa rekommendationer
mer allmänt än som hittills skett skall lända till efterrättelse vid utformningen
av utskottens utlåtanden. Fullmäktige biträder detta förslag, som torde
vara ägnat att icke obetydligt nedbringa kostnaderna för riksdagstrycket.
I anslutning till vad revisorerna i övrigt i förevarande sammanhang anfört
vill fullmäktige framhålla, att fullmäktige för sin del är beredda att, där så
påkallas, lämna sin medverkan till varje åtgärd, som kan anses lämplig och
ändamålsenlig för att minska dessa kostnader.

I detta sammanhang har fullmäktige funnit lämpligt att upptaga ett annat
spörsmål, som berör riksdagstrycket och kostnaderna för detsamma, nämligen
utgivningen av snabbprotokollen från riksdagens debatter. Dessa snabbprotokoll,
här nedan benämnda Riksdagsdebatterna, började på försök utgivas
vid 1952 års riksdag, sedan 1951 års riksdag på hemställan av sammansatt
konstitutions- och bankoutskott i utlåtande nr 1 fattat beslut härom
och uppdragit åt fullmäktige att ombesörja utgivningen av särskilda debattprotokoll.
Utgivningen har sedermera fortsatt vid alla efterföljande riksdagar
och sålunda nu blivit en mera permanent institution. Emellertid har
det under den gångna tiden visat sig, att Riksdagsdebatterna icke tilldragit
sig det intresse utanför riksdagen, som man från början säkerligen räknade
med, och delta Irots de åtgärder, som från fullmäktiges sida vidtagits för att
bland allmänheten sprida kännedom om dessa debattprotokoll. Antalet prenumeranter
på Riksdagsdebatterna är sålunda fortfarande jämförelsevis
ringa (f. n. 408 för första kammarens och 704 för andra kammarens protokoll)
och tenderar snarare att minska än tilltaga. Samtidigt har kostnaderna
för Riksdagsdebatterna successivt stegrats och uppgår för närvarande till
ca 136 000 kronor för år. Det synes under sådana omständigheter kunna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 2 samt.

2

ifrågasättas, huruvida de fördelar man avsett att vinna med utgivningen av
Riksdagsdebatterna motiverar de relativt höga kostnaderna för desamma.
Om så icke skulle anses vara fallet, torde frågan om Riksdagsdebatternas
fortsatta utgivning nu böra upptagas till omprövning. Självfallet bör härvid,
därest Riksdagsdebatterna skulle befinnas böra upphöra, åtgärder vidtagas
för alt få fram riksdagsprotokollen väsentligt snabbare än vad som för närvarande
är fallet. Målsättningen torde här böra vara, att ett protokoll av
ordinär storlek (omfattande högst 10 ark) skall kunna föreligga färdigt på
åttonde dagen efter plenum. En av fullmäktige föranstaltad preliminär undersökning
har givit vid handen, att möjlighet torde finnas alt, särskilt om
protokollens stomme göres mindre omfattande än för närvarande, uppnå en
sådan snabb utgivningstakt av kamrarnas protokoll inom en relativt måttlig
kostnadsram. Merkostnaderna i jämförelse med den nuvarande ordningen
för de definitiva protokollens tryckning beräknas sålunda komma att uppgå
till allenast ca 46 000 kronor. Mot denna merkostnad bör ställas den kostnadsbesparing,
som skulle uppstå genom nedläggningen av Riksdagsdebatterna,
ca 136 000 kronor. En nettobesparing av omkring 90 000 kronor skulle
sålunda kunna vinnas genom de nu ifrågasatta åtgärderna.

Fullmäktige är för sin del beredda att, därest riksdagen så skulle finna
lämpligt, verkställa den ytterligare utredning av frågan, som kan finnas erforderlig
för genomförandet av den ovan berörda omläggningen, innan slutlig
ställning tages i ärendet.

Stockholm den 8 januari 1960

AXEL STRAND

ERIK HAGBERG WALD. SVENSSON

BIRGER ANDERSSON

STEN WIDLUND
Riksgäldsdirektör

Torsten Bjerlöw

ANDERS PETTERSSON
SVEN HEDQVIST

600094 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag