Förslag 1992/93:RFK4

Förslag 1992/93:RFK4

Förslag till riksdagen

1992/93:RFK4

Riksdagens förvaltningskontors förslag till
en lag om riksdagens informationssystem
RIXLEX

1992/93

RFK4

Sammanfattning

Förvaltningskontoret lägger fram ett förslag till en lag om informa-
tionssystemet RIXLEX. Systemet syftar bl.a. till att informera allmän-
heten om riksdagens beslut och om dess beslutsfattare. För att tillgodo-
se detta syfte är avsikten att upplåta de i RIXLEX ingående databaserna
till allmänheten mot ersättning. Lagförslaget framläggs för att möjliggö-
ra försäljning av de personuppgifter som finns i RIXLEX.

Datainspektionen har yttrat sig över förslaget.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

1 Riksdagen 1992/93. 2 saml. RFK4

Förvaltningskontorets förslag till

Lag om riksdagens informationssystem

RIXLEX

1 § Riksdagens förvaltningskontor far med hjälp av automatisk databe-
handling för de ändamål som anges i 2 § inrätta och föra personregis-
ter som ingår i riksdagens informationssystem RIXLEX.

2 § Ändamålen med registren skall vara att skapa underlag för pro-
duktion av riksdagstrycket och planering av riksdagens ärendehante-
ring, dokumentera riksdagens beslut samt att tillgodose riksdagens och
utomståendes behov av information om innehållet i riksdagstrycket
och om riksdagens beslutsfattare.

3 § Personuppgifterna i registren får avse

1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,

2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,

3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får anges

1. namn, födelsedatum och adressuppgifter

2. yrke och utbildningsbakgrund

3. partibeteckning och valkrets

4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra uppdrag

5. utgivna skrifter

I fråga om handläggare får anges namn och placering vid utskott. I
fråga om andra enskilda personer får anges de uppgifter om dem som
förekommer i riksdagstrycket.

4 § RIXLEX skall innehålla

1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,

2. register över riksdagens beslut,

3. register över interpellationer och frågor,

4. riksdagstrycket i löpande text och

5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Riksdagens förvaltningskontor får med de begränsningar som följer av
3 § meddela närmare föreskrifter om innehållet i registren.

5 § Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur RIXLEX till
utomstående.

1992/93:RFK4

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för automatisk
databehandling eller på annat sätt. Grunderna för prissättningen be-
stäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält att han
inte önskar att uppgifterna används för direktreklamändamål får hans
uppgifter inte säljas för sådant ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Förvaltningskontoret

1. Bakgrund

Som ett led i rationaliseringen av ärendehantering och dokumentpro-
duktion inom riksdagen har sedan hösten 1989 databaser i fulltext
byggts upp i riksdagens interna datorsystem över motioner, betänkan-
den och protokoll. Datorbaserade register över ärendenas hantering
har funnits sedan 1975. Verksamhetsåren 1975/76—1986/87 fanns de
hos DAFA AB. Sedan hösten 1987 finns de i riksdagens datorsystem.
Uppgifterna hos DAFA har försålts till allmänheten från 1980-talets
början.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för riksdags-
forskning avgav i oktober 1991 rapporten Riksdagstrycket i samhället.
Gruppen hade som utgångspunkt förvaltningsstyrelsens beslut från
hösten 1990 om att riksdagens databaser skulle göras tillgängliga för
allmänheten och att försök härmed skulle pågå under en femårsperiod.
Rapporten utmynnade i ett förslag som prövades i budgetarbetet hös-
ten 1991. Medel anvisades för verksamhetens bedrivande under budget-
året 1992/93. Till gruppens förslag hörde bl.a. en fullständigare redo-
visning av personuppgifter om ledamöterna, av voteringsresultat m.m.

Inom ramen för Samarbetsorganet för rättsväsendets informations-
system (SARI) inleddes under 1970-talet ett nära samarbete mellan
regeringskansliet och riksdagens förvaltningskontor. Samarbetet blev
mer omfattande efter beslutet att riksdagen avsåg att öppna sina
dataregister för allmänheten. Sedan 1980 har förvaltningskontoret varit
företrätt i SARI.

I rapporten (Ds 1991:75) Vissa rättsdatafrågor föreslås att riksdagens
dataregister och Justitiedepartementets dataregister i RÄTTSDATA
samordnas. Detta innebär bl.a. att Svensk författningssamling och
registret över samlingen skall göras tillgängliga i riksdagens publika
datorsystem — RIXLEX. Systemet skall administreras av riksdagens
förvaltningskontor.

Riksdagens förvaltningskontor, Statsrådsberedningen och Justitiede-
partementet har följt förslaget. Avtal härom har tecknats mellan konto-
ret och Justitiedepartementet.

2. RIXLEX

Huvudsyftet med RIXLEX är att dels skapa underlag för produktion av
riksdagstrycket, dels dokumentera riksdagens beslut och dels informera
om riksdagens beslut och om dess beslutsfattare för att därmed förbätt-
ra den demokratiska insynen i riksdagens arbete.

Till riksdagens publika databaser i informationssystemet RIXLEX
hör databaser över:

1. Ärendeplanering i kammare och utskott (registeruppgifter om
propositioner m.m. och betänkanden)

1992/93:RFK4

2. Yrkanden i motioner, propositioner, förslag, skrivelser och redo-
görelser (nummer, rubriker, motionärer, partitillhörighet, handlägg-
ning m.m.)

3. Interpellationer och frågor (rubriker, frågandes namn, partitillhö-
righet, svarande statsråd, handläggning m.m.)

4. Reservationer till utskottsbetänkanden (betänkandenummer, ru-
brik och partibeteckning på resp, reservation)

5. Voteringsordningar, voteringspropositioner och omröstningar i
kammaren (framställda yrkanden, voteringsresultat per ärende, med
uppdelning på partier och enskilda ledamöter)

6. Ledamöternas anföranden (namn, parti, ämne och hänvisning till
protokollsnummer)

7. Propositioner i fulltext

8. Motioner i fulltext

9. Utskottsbetänkanden i fulltext

10. Riksdagsprotokollen i fulltext

11. Fakta om ledamöter (valkrets, partitillhörighet, uppdrag i utskott
m.m. i riksdagen, utbildningsbakgrund, adress, telefonnummer m.m.)

Under 2, 3 och 6 redovisade databaser finns sedan år 1975. Databa-
serna under 1 och 4 finns sedan hösten 1987. Baserna under punkt 5
finns i begränsad omfattning från hösten 1990 och fullständigt från
hösten 1992. Under 8—10 upptagna databaser finns sedan hösten 1989.
Baserna över propositionstexterna (punkt 7) byggs upp sedan hösten
1991. Riksdagen har anvisat medel för inläsning och överföring till
elektroniskt medium av sådant riksdagstryck avseende riksmötena
1971/72—1990/91 som saknas i databaserna.

3. Datalagen m.m.

Personregister far enligt 2 § datalagen (1973:289) inrättas och föras
endast av den som anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis
(licens). Sådan licens utfärdades för riksdagens förvaltningskontor den
4 maj 1983 (nr 82120554).

Utöver licens behövs tillstånd av Datainspektionen för personregis-
ter som skall innehålla uppgifter om bl.a. någons politiska uppfattning.
Undantagna från tillståndsplikt är enligt 2 a § datalagen s.k. statsmakts-
register, dvs. personregister vars inrättande beslutas av riksdagen eller
regeringen. Innan ett statsmaktsregister inrättas skall dock yttrande
inhämtas från inspektionen om registret kommer att innehålla uppgif-
ter om bl.a. politisk uppfattning. RIXLEX innehåller uppgifter om
riksdagsledamöternas politiska uppfattning.

Enligt 7 § datalagen skall personregister inrättas och föras så att inte
otillbörligt intrång i en registrerads personliga integritet uppkommer.
Därvid skall bl.a. särskilt iakttas att uppgifter inte utan medgivande av
den registrerade av myndigheter försäljs annat än i enlighet med lag,
förordning eller särskilt beslut av regeringen (7 § 3 p). I avtal vid
försäljning eller utlämnande på annat sätt bör mottagarna erinras om
att uppgifterna inte får användas för automatisk databehandling i strid
med datalagen.

1992/93 :RFK4

För att möjliggöra att riksdagens databaser upplåts till allmänheten
mot ersättning även i de delar som rör personuppgifter föreslås en lag.
Lagförslaget innefattar de i RIXLEX ingående registren i sin helhet.

4. Datainspektionens yttrande m.m.

Förvaltningskontoret har begärt Datainspektionens yttrande enligt
2 a § datalagen över ett förslag till lag om riksdagens informationssys-
tem RIXLEX, bilaga I.

Datainspektionens yttrande har intagits i bilaga 2. I yttrandet har
inspektionen framfört vissa synpunkter på lagförslaget som beaktats av
förvaltningskontoret.

5. Förvaltningskontorets lagförslag

I enlighet med det anförda har inom förvaltningskontoret upprättats
förslag till lag om riksdagens informationssystem RIXLEX.

Hemställan

Riksdagens förvaltningskontor hemställer

att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till lag om
riksdagens informationssystem RIXLEX.

I detta beslut har, förutom undertecknad ordförande, deltagit riksdags-
ledamöterna Bo Forslund (s), Rolf Clarkson (m), Iréne Vestlund (s),
Per Olof Håkansson (s), Wiggo Komstedt (m), Oskar Lindkvist (s),
Carl-Johan Wilson (fp) och Bengt Kindbom (c).

Stockholm den 10 mars 1993

1992/93 :RFK4

Ingegerd Troedsson

Anders Forsberg

Förslag till lag om riksdagens informationssystem
RIXLEX

1 § Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av automatisk databe-
handling för de ändamål som anges i 2 § inrätta och föra personregis-
ter som ingår i riksdagens informationssystem RIXLEX.

2 § Ändamålen med registren skall vara att skapa underlag för pro-
duktion av riksdagstrycket och planering av riksdagens ärendehanter-
ing, dokumentera riksdagens beslut samt att tillgodose riksdagens och
utomståendes behov av information om innehållet i riksdagstrycket
och om riksdagens beslutsfattare.

3 § Personuppgifterna i registren får avse

1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,

2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,

3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får anges

1. namn, födelsedatum och adressuppgifter

2. yrke och utbildningsbakgrund

3. partibeteckning och valkrets

4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra uppdrag

5. föräldrarnas namn och yrke

6 utgivna skrifter

I fråga om handläggare vid riksdagen Sr anges namn och placering vid
utskott. I fråga om andra enskilda personer får anges de uppgifter om
dem som förekommer i riksdagstrycket.

4 § RIXLEX skall innehålla

1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,

2. register över riksdagens beslut,

3. register över interpellationer och frågor,

4. riksdagstrycket i löpande text och

5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Riksdagens förvaltningskontor får med de begränsningar som följer av

3 § meddela närmare föreskrifter om innehållet i registren.

5 § Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur RIXLEX till
utomstående. Dessa får använda uppgifterna för automatisk databe-
handling för att tillgodose det egna behovet av information enligt 2 §.

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för automatisk
databehandling eller på annat sätt. Grunderna för prissättningen be-
stäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält att han
inte önskar att uppgifterna används för direktreklamändamål får hans
uppgifter inte säljas för sådant ändamål.

1992/93:RFK4

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Datainspektionen

Yttrande 1993-02-26

Dnr 936-93

1992/93:RFK4

Bilaga 2

Yttrande enligt 2a § datalagen över förslag till lag
om riksdagens informationssystem RIXLEX

Riksdagens förvaltningskontor har hemställt om Datainspektionens
yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över de personregister som
föreslås ingå i riksdagens publika informationssystem RIXLEX. På
grundval av de handlingar som har överlämnats till inspektionen och
som innefattar ett upprättat lagförslag om informationssystemet far
inspektionen anföra följande.

När Datainspektionen avger ett sådant yttrande som avses i 2 a §
datalagen skall inspektionen enligt 11 § dataförordningen (1982:480)
göra en bedömning av registret/registren enligt samma grunder som
vid en prövning av ett tillståndsärende. Det överlämnade underlaget
ger enligt inspektionens mening inte möjlighet till en ingående pröv-
ning beträffande de skilda register som enligt 4 § lagförslaget skall ingå
i RIXLEX. Emellertid är enligt vad som kan utläsas fråga om redan
inrättade register som nu skall anpassas till ett informationssystem i
enlighet med lagförslaget.

Det kan konstateras att informationssystemet bl.a. är avsett att tillgo-
dose starka och berättigade intressen av insyn i riksdagens arbete. I
lagförslaget har gjorts begränsningar i fråga om vilka slags personupp-
gifter som far förekomma i registren betr, ledamöter, ersättare och
handläggare. Personuppgifter om andra personer har inskränkts till
sådana som förekommer i riksdagstrycket.

På föreliggande underlag har Datainspektionen gjort bedömningen
att registren inte kommer att innehålla sådana uppgifter om enskilda
som utöver sekretessen enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100)
åtnjuter sekretesskydd med hänsyn till skyddet för enskildas förhållan-
den. För att utlämnande av uppgifter ur registren skall kunna ske utan
hinder av 7 kap. 16 § sekretesslagen kan det i förevarande fall vara
lämpligt att i en avtalsklausul vid försäljning eller på annat sätt erinra
de utomstående mottagarna om att uppgifterna inte far användas för
automatisk databehandling i strid med datalagen.

Datainspektionen har mot den nu angivna bakgrunden inte någon
invändning mot att registren far ingå i det angivna informationssyste-
met RIXLEX. Dock anser inspektionen att uppgift om ledamots eller
ersättares föräldrar (namn och yrke enligt 3 § andra stycket femte
punkten lagförslaget) inte är uppgifter vilkas registrering står i överens-
stämmelse med de angivna ändamålen enligt 2  §. Uppgifter om

föräldrar bör därför inte anges i register som skall ingå i RIXLEX.

När det gäller utlämnande av uppgifter ur registren ges föreskrifter i
5 § lagförslaget. Av föreskriften i 5 § första stycket andra meningen
och av sidan 10 i underlaget framgår att mottagare, enskilda eller
myndigheter, skall få rätt att behandla information från RIXLEX på
datamedium för det egna behovet av information om innehållet i
riksdagstrycket och om riksdagens beslutsfattare.

Den närmare innebörden av denna föreskrift framgår inte klart.
Datainspektionen utgår från att avsikten är endast att befria mottagar-
na från den tillståndsplikt enligt datalagen som annars inträder i
situationer där mottagarna får anses föra självständiga personregister
med information från RIXLEX. Ett sådant personregister med person-
registeransvar för mottagaren kan enligt Datainspektionens synsätt
uppkomma om mottagaren erhåller en kopia av registren i RIXLEX
eller delar därav och genom eget förfogande inte endast läser informa-
tionen utan också påverkar dess innehåll.

En generell föreskrift i en särskild lag som innebär ett undantag
från tillståndsplikten och eventuellt även licensplikten enligt datalagen
torde från lagstiftningstekniska utgångspunkter vara en nyhet och
inspektionen har svårt att överblicka dess konsekvenser från integri-
tetssynpunkt, bl.a beroende på att saken varken har behandlats närma-
re i underlaget eller blivit belyst genom något remissförfarande. Emel-
lertid kan konstateras att uppgifterna i registren är i stort sett neutrala
från integritetssynpunkt.

Om man mot bakgrund av det angivna huvudsyftet med RIXLEX,
att förbättra den demokratiska insynen i riksdagens arbete, avser att
lagstifta om undantag från datalagens tillståndsplikt (och eventuellt
licensplikten), anser inspektionen att innebörden av föreskriften i 5  §

första stycket andra meningen behöver förtydligas genom omformuler-
ing och genom att tydliga motiv anges. Undantaget kan behöva framgå
också av datalagen. Datainspektionen anser att datalagens regler i
övrigt bör gälla för personregister hos mottagarna av informationen
från RIXLEX, även om registren innehåller endast sådan information.
Med hänsyn till skyddet för de registrerades personliga integritet bör
också klargöras att undantaget från tillståndsplikten inte skall gälla om
andra personuppgifter än sådana från RIXLEX registreras.

Datainspektionen vill framhålla att lämpligheten av att göra undan-
tag från tillståndsplikten måste bedömas annorlunda om RIXLEX
skulle komma att innefatta även andra personregister än de som
angivits i lagförslaget.

Vid sin bedömning har Datainspektionen vägt in att Datalagsutred-
ningen denna dag väntas avge sitt slutbetänkande med förslag till en ny
datalagstiftning vari tillstånds- och licensplikten ersätts med en anmäl-
ningsskyldighet.

1992/93:RFK4

Bilaga 2

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro
av chefsjuristen Leif Lindgren, föredragande, tekniska direktören Anita
Lagerkvist och avdelningsdirektören Mats Björklund.

Anitha Bondestam

Leif Lindgren

gotab 43298, Stockholm 1993