Förslag 1991/92:15

Förslag 1991/92:15

Förslag till riksdagen

1991/92:15

Talmanskonferensens förslag om inrättande av
ett särskilt utskott för behandling av den
väntade propositionen om godkännande av
EES-avtalet m.m.

Förs.

1991/92:15

Sammanfattning

I förslaget förordas att riksdagen inrättar ett särskilt utskott för bered-
ning av den väntade propositionen om godkännande av EES-avtalet
med tillhörande motioner. Utskottets arbetsuppgifter föreslås härutöver
kunna omfatta även andra ärenden av central betydelse för EES-avtalet
och som skall slutbehandlas före den 1 januari 1993.

Vidare föreslås att det behov av samråd mellan regering och riksdag,
som kan uppstå beträffande frågor som rör utvecklingen av EES-
avtalet och behandlingen av Sveriges ansökan om medlemskap i EG,
tills vidare bör hanteras inom ramen för de organ som finns i dag.

Till förslaget har fogats en reservation (s och v).

Bakgrund och utgångspunkter

Riksdagsutredningen har inom ramen för sitt arbete att pröva utskot-
tens organisation och arbetssätt tagit upp frågan om hur riksdagen
skall behandla den väntade propositionen om EES-avtalet och hur
riksdagen skall organisera sitt samråd med regeringen när det gäller
EES- och EG-frågor. I anslutning härtill har också diskuterats arbetet
med EG-frågorna på längre sikt.

Utredningen har granskat problemen med tre olika tidsskeden som
utgångspunkt. En huvudfråga har varit om beredning av ärenden skall
hållas isär från det löpande samrådsförfarande som är nödvändigt
mellan regeringen och riksdagen när det gäller EES- och EG-frågorna.

'Som det första skedet definierar utredningen tiden för behandlingen
av den väntade propositionen om godkännande av EES-avtalet och
möjligen en del andra propositioner som har en direkt anknytning till
avtalet. Detta skede avslutas den 1 januari 1993, då avsikten är att
EES-avtalet skall träda i kraft. Förutom behandlingen av propositionen
och motioner finns under detta skede behov av samråd mellan rege-
ring och riksdag i frågor som rör utvecklingen av EES-avtalet. Härut-
över kan det uppkomma samrådsfrågor vid behandlingen av Sveriges
ansökan till den gemensamma marknaden.

1 Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 15

Skede två har utredningen bestämt från den I januari 1993 fram till Förs. 1991/92:15
ett eventuellt medlemskap. Utgångspunkten härför har varit den 1
januari 1995. Under detta skede finns sannolikt ett intensivt behov av
samråd mellan regering och riksdag. Skedet avslutas — om utveckling-
en leder fram till medlemskap — med ett beslut om Sveriges anslut-
ning till EG.

Skede tre gäller tiden sedan ett medlemskap trätt i kraft. Frågan är
då hur riksdagen skall fa information och inflytande i frågor som
löpande kommer upp inom ramen för samarbetet i EG. Här behövs
ett permanent forum för samråd och eventuellt andra frågor.

Inom utredningen har diskuterats om riksdagen redan nu skall sikta
på en mera långsiktig lösning och skapa en organisatorisk form som
kan fungera i alla de tre skedena. Utredningen har emellertid funnit
att det är för tidigt att ha en säker uppfattning om en definitiv
organisatorisk form. En sådan form bör bl.a. bedömas tillsammans
med frågor som rör utskottsorganisationen i stort och eventuella
förändringar i beredningsformerna i riksdagen. I sammanhanget bör
också noteras att utredningen om grundlagarna och EG skall pröva
hur samverkan mellan regering och riksdag skall organiseras efter ett
inträde av Sverige i gemenskapen. Dessa frågor har den utredningen
ännu inte kommit in på. Mot denna bakgrund har riksdagsutredning-
en valt att begränsa sitt ställningstagande till det första skedet, dvs.
perioden fram till den 1 januari 1993.

Ett särskilt EES-utskott

Utredningen anser att ett särskilt utskott bör skapas för att behandla
den väntade EES-propositionen jämte tillhörande motioner. Det bör
hållas öppet om utskottet därutöver skall behandla vissa andra proposi-
tioner som läggs efter EES-propositionen och som kan ha central
betydelse i EES-sammanhanget.

De avgörande skälen för att inrätta ett särskilt utskott är behovet av
att hålla ihop behandlingen av denna viktiga fråga samt möjligheten
för partierna att ge utskottet en för ändamålet lämplig sammansättning.
Det är önskvärt att alla partier blir representerade, samtidigt som
antalet ledamöter helst inte bör överstiga 15. Det far ankomma på
valberedningen att lösa denna fråga.

Utskottets beredningsuppgift kan vara slutförd redan under inneva-
rande riksmöte, och under alla omständigheter bör utskottets mandat
upphöra vid årsskiftet 1992-1993.

EES-propositionen kommer att behandla ett stort antal ämnesområ-
den, och EES-utskottet kommer därför att ha behov av samarbete med
andra utskott. Hur denna samverkan skall utformas ankommer det på
EES-utskottet att avgöra. Olika beredningsformer är tänkbara. Vissa
delar av propositionen kan EES-utskottet lämna vidare till fackutskott
för direkt beredning. I andra fall kan det visa sig lämpligare att
inhämta yttrande från fackutskott och slutligen väga ihop olika syn-
punkter i EES-utskottet.

Utskottet kommer sannolikt inte att kunna inrättas förrän efter Förs. 1991/92:15
allmänna motionstidens utgång i januari. Man får därför förutsätta att
en del centrala motioner, som gäller EES-frågor och som hänvisats till
andra utskott, överlämnas till EES-utskottet från de olika fackutskot-
ten.

Samrådsfrågorna regeringen — riksdagen

Förutom frågan om hur beredningsarbetet skall organiseras har frågan
om utformningen av information och samråd mellan regering och
riksdag varit central för utredningen. Olika samverkansmodeller har
övervägts. En del ledamöter i utredningen har ansett att det särskilda
utskottet borde ha hand om samrådsfunktionen. Andra ledamöter har
hävdat att man inte i ett och samma organ bör lägga både berednings-
och samrådsuppgifter.

Utredningen har stannat för att förorda att i vart fall i nuläget
beredningsuppgiften och samrådsfunktionen hålls isär. Det finns både
praktiska och principiella skäl för en sådan ståndpunkt. Utredningen
vill dock inte utesluta att man i en framtid kan pröva en ordning som
innebär att ett utskott för EG-frågor får både samråds- och berednings-
uppgifter. En sådan konstruktion fordrar emellertid ytterligare övervä-
ganden och analyser.

Enligt utredningens uppfattning bör samrådsfunktionen tills vidare
kunna hanteras inom ramen för de organ som finns i dag. De större
övergripande frågorna behandlas av utrikesnämnden och vid överlägg-
ningar mellan partiledarna. EFTA-delegationen bör kunna fortsätta att
vara samrådspart vid utvecklingen av EES-avtalet och för sådana
förhandlingsfrågor som rör EG och som är speciella och därför
mindre lämpade för utrikesnämnden. Det sistnämnda slaget av frågor
bedöms inte som särskilt omfattande under 1992.

Den organisation med ett särskilt utskott för beredning av EES-
avtalsfrågor och med samverkan mellan regering och riksdag i de
inarbetade former som utredningen föreslår bör kunna fungera väl
under 1992. Man bör också — om förslagen genomförs — få erfarenhe-
ter som kan vara värdefulla i de fortsatta övervägandena om en mer
permanent lösning som utredningen är inställd på att presentera i ett
senare sammanhang.

Praktiska frågor

Ett särskilt utskott kan inrättas genom ett beslut i kammaren i anslut-
ning till remitteringen av en proposition. Någon beredning behövs
därför inte i och för sig av den frågan. Med hänsyn till det nu
föreslagna utskottets speciella karaktär, möjligheten att till utskottet
remittera fler ärenden än EES-propositionen och diskussionen om
samrådsförfarandets organisation har utredningen ansett det lämpligt
att frågan om inrättandet av utskottet prövas av riksdagen som ett
ärende. Härigenom öppnas också möjligheten till att väcka motioner.

En riksdagsbehandling av frågan medför att utskottet inte kan inrät- Förs. 1991/92:15
tas förrän i februari. Detta bör kunna fungera tillfredsställande efter-
som den aktuella propositionen inte lär komma riksdagen till handa
före denna tidpunkt.

För att utskottet skall komma i gång omedelbart sedan det bildats är
det nödvändigt att i förväg sätta upp ett kansli och lösa andra praktiska
frågor t.ex. lokaler. Det bör ankomma på riksdagens förvaltningskon-
tor att i samverkan med riksdagsutredningen lösa dessa frågor.

Talmanskonferensen

Talmanskonferensen ansluter sig till de överväganden som ovan redo-
visats om inrättande av ett särskilt utskott för EES-frågor och om
organisationen för samråd mellan regering och riksdag i EES- och
EG-frågor under år 1992.

Hemställan

Talmanskonferensen hemställer

1. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt utskott för bered-
ning av dels den väntade propositionen om godkännande av
EES-avtalet med tillhörande motioner, dels andra ärenden av
central betydelse för EES-avtalet och som skall slutbehandlas
före den 1 januari 1993,

2. att riksdagen godkänner vad riksdagsutredningen föreslagit
om organisationen tills vidare för samråd mellan regering och
riksdag i frågor som rör EES och EG.

Stockholm den 11 december 1991

På talmanskonferensens vägnar

Ingegerd Troedsson

Gunnar Grenfors

I beslutet har deltagit: talman Ingegerd Troedsson (m), förste vice
talman Stig Alemyr (s), andre vice talman Christer Eirefelt (fp), tredje
vice talman Bertil Fiskesjö (c), Jan Bergqvist (s), Lars Leijonborg (fp),
Rosa Östh (c), Göran Hä^glund (kds), lan Wachtmeister (nyd), Wiggo
Komstedt (m), Annika Ahnberg (v), Thage G Peterson (s), Per-Ola
Eriksson (c), Knut Wachtmeister (m), Holger Gustafsson (kds), Arne
Andersson (m), Gullan Lindblad (m), Ann-Cathrine Haglund (m),
Birger Rosqvist (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s) och Bo
Forslund (s).

Reservation

Förste vice talman Stig Alemyr (s), Jan Bergqvist (s), Annika Åhnberg
(v), Thage G Peterson (s), Birger Rosqvist (s), Oskar Lindkvist (s) och
Bo Forslund (s) anför:

Det särskilda utskott som föreslås bli inrättat bör få ett vidare bered-
ningsansvar än vad som anges i förslaget. Utskottet bör således få
bereda ärenden angående övergripande, centrala frågor om Sveriges
ekonomiska Europasamarbete. Som exempel kan nämnas motioner
om inriktningen av förhandlingarna om EG-anslutning samt informa-
tions- och utbildningsinsatser inför folkomröstningen om EG-medlem-
skap.

Utskottet bör också få i uppgift att, vid sidan av utrikesnämnden,
företräda riksdagen vid samråd med regeringen rörande dess ställnings-
tagande i förhandlingar dels mellan EFTA och EG inom ramen för
EES-avtalet, dels med EG om svenskt medlemskap. Det är viktigt att
alla frågor om EES och EG kan hanteras i samma organ i riksdagen
och att den kompetens som utvecklas i det särskilda utskottet tas till
vara även för samrådsuppgifterna.

Om berednings- och samrådsansvaret samlas i det särskilda utskottet,
bör utskottet få verka under resten av innevarande mandatperiod.
Efter valet 1994 kan man ta ställning till en mer permanent organisa-
tion.

Med den inriktning som nu föreslås för det särskilda utskottet bör
det få en benämning som bättre motsvarar dess uppgifter, t.ex. utskot-
tet för Sveriges relationer till EG.

Vi förutsätter att konstitutionsutskottet vid beredning av detta ären-
de föreslår nödvändiga ändringar i riksdagsordningen.

Förs. 1991/92:15

gotab 40403, Stockholm 1991