Förslag 1990/91:16
Förslag 1990/91:16
Förslag till riksdagen
1990/91:16
Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag
om ändring i lagen (1988:589) om
ersättning m.m. till riksdagens ledamöter
Förs.
1990/91:16
Sammanfattning
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår ändringar i lagen (1988:589)
om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter.
Ersättningsiagens bestämmelser om bl.a. traktamenten bygger på det
allmänna reseavtalet för statens tjänstemän. Sedan detta avtal upphört
att gälla har det blivit nödvändigt att införa en annan reglering.
Förslaget innehåller nya regler som relaterar traktamentets storlek till
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vid utformningen av
reglerna har hänsyn tagits till skattereformen. Sammantaget innebär
förslaget en viss sänkning av traktamentsförmånernas storlek.
I sammanhanget har också kostnadsersättningen behandlats. Den
föreslås bli bestämd till ett enhetligt belopp lika för alla. På årsbasis
föreslås en viss uppjustering till två basbelopp.
De förändringar i kompensationsnivån vid sjukdom som enligt
riksdagsbeslut bör gälla på svensk arbetsmarknad har föranlett förslag
om reduktion av ledamöternas arvoden vid sjukdom.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1991. De bör dock
tillämpas fr.o.m. den 1 mars.
Nuvarande bestämmelser
Traktamente
Det s.k. riksdagstraktamentet är till storleken relaterat till det trakta-
mentsbelopp som utgår vid långtidsförrättning enligt det allmänna
reseavtalet för statens tjänstemän (ARA) (245 kr./dygn år 1990 dvs.
7 350 kr. för en månad om 30 dagar). Detta belopp utgår enligt
ersättningslagen för den som är bosatt längre än 7 mil fågelvägen från
riksdagshuset. Till den som bor 3,5 resp. 1,5 mil från riksdagshuset
betalas reducerat traktamente. Traktamentet utgår veckans alla dagar
under hela riksmötet med undantag för juluppehållet.
Traktamentet var t.o.m. år 1990 skattefritt. Fr.o.m. 1991 är trakta-
mentet beskattningsbart, men en ledamot som har mer än 5 mils
resväg från bostaden till riksdagshuset har å andra sidan rätt att göra
avdrag under de dagar han eller hon vistas i Stockholm eller på annan
ort än hemorten för att fullgöra uppdraget som ledamot. Avdraget är
1 Riksdagen. 1990/91. 2 saml. Nr 16
150 kr. de första 90 dagarna av ett riksmöte och därefter 100 kr. per Förs. 1990/91:16
förrättningsdag. Därutöver får avdrag göras för bostadskostnaden i
Stockholm.
I samband med utbetalning av traktamente förutsätts preliminärt tre
övernattningar per vecka utanför hemorten under riksmötestid. Även
sammanträdesfria perioder med undantag av juluppehållet tas med vid
beräkningen, vilket innebär att för perioder då riksdagen sammanträ-
der i praktiken fyra dagar presumeras för sammanträden utanför
hemorten. Sedan avdrag gjorts härför och för bostadskostnaderna tas
resterande traktamentsbelopp upp som inkomst vid beskattningen. En
ledamot som haft övernattningar utöver vad som preliminärt antagits
får i sin självdeklaration yrka avdrag för detta.
Kostnadsersättning
Kostnadsersättning betalas med 135 % av basbeloppet till ledamot som
uppbär traktamente och 165 % av detta belopp till ledamot som inte
är traktamentsberättigad. För år 1991 är basbeloppet 32 200 kr. Det
innebär att för ledamot som uppbär traktamente är kostnadsersättning-
en 3 623 kr./mån. eller 43 470 kr7år. För annan ledamot är kostnads-
ersättningen 4 428 kr./mån. eller 53 130 kr./år.
Kostnadsersättningen är avsedd för olika kostnader som inte täcks av
traktamente eller reseersättning. Sådana kostnader kan bl.a. vara:
- hyra, i den mån traktamente ej utgår (sommartid)
-telefonkostnader, porton
-tidningar, litteratur
-assistenthjälp eller experthjälp utöver vad som tillhandahålls i riks-
dagen
-vissa rese- och övernattningskostnader (konferenser och partimöten)
-studieresor och fortbildning
-kostnader för teknisk utrustning, t.ex. ADB och telefax. (Riksdagen
tillhandahåller viss sådan utrustning mot avdrag på kostnadsersätt-
ningen)
- representation
-serviceavgifter till partigruppkanslier
Att kostnadsersättningen är något högre för ledamöter i Stockholms-
området hänger samman med att de har vissa utgifter som för andra
ledamöter täcks av traktamentet.
Kostnadsersättningen är skattepliktig men ledamöter har möjlighet
att på vanligt sätt göra avdrag för inkomsternas förvärvande.
Arvode vid sjukdom
Under sjukdom utgår med tillämpning av 3 § lagen (1988:589) om
ersättning m.m. till riksdagens ledamöter fullt arvode till ledamöterna
fr.o.m. den första sjukdagen. Detsamma gäller tilläggsarvode enligt 4 §.
Arbetsgivarinträde äger rum enligt 5 §. Det innebär att riksdagens
förvaltningskontor från allmän försäkringskassa får ersättning som
motsvarar en sjuk ledamots sjukpenning.
Förslag
Förs. 1990/91:16
Traktamente
ARA har upphört att gälla. Det är därför nödvändigt att bestämma en
ny grund för beräkning av traktamenten. Vid bestämmande av nya
normer bör hänsyn tas till utformningen av avdragsreglerna enligt
skattereformen samtidigt som strävan bör vara att behålla de administ-
rativa fördelar som de nuvarande schablonmässiga reglerna innebär.
Enligt skattereglerna fordras minst 5 mils reseavstånd mellan bostad
och arbetsplats för att avdrag skall godtas för traktamentsersättning.
Riksdagstraktamentena bör följa denna norm. Traktamente vid kortare
reseavstånd bör alltså upphöra. Det innebär att de olika formerna för
reducerade traktamenten försvinner. Liksom hittills bör traktamente
utgå under riksmötestid dock med undantag för juluppehållet.
Vid beräkning av traktamentenas storlek bör man kunna utgå från
de preliminära avdragsbelopp som tidigare redovisats. Det innebär
100 kr. resp. 150 kr. under ca 100 dagar per år. Till detta skall läggas
kostnader för bostad i Stockholm. Som beräknad norm för detta kan
läggas den genomsnittliga hyreskostnaden för år som ledamöterna
betalar för lägenheter riksdagen tillhandahåller och som är något över
3 000 kr./mån. Totalt innebär denna schablonmässiga beräkning att
traktamentet i dagens läge bör beräknas till ca 50 000 kr.
Traktamentet bör i framtiden, liksom fallet är i dag för kostnadser-
sättningen, relateras till basbeloppet. Därigenom far man en följsamhet
med utvecklingen av levnadskostnaderna. Med den tidigare angivna
beräkningen av traktamenten i kronor som grund bör dagtraktamentet
anges till 1/150 basbelopp dvs. 214:66 kr./dag eller 6 440 kr. för en
månad om 30 dagar. Det innebär en minskning av nuvarande trakta-
mentsförmån med ca 12 %.
Som en följd av det anförda bör 7 § ersättningslagen ändras. 8 § i
lagen kan utgå och 9 § bör justeras med hänsyn till att det nya
traktamentet avser dygn och inte är uppdelat på en dag- och en
nattdel.
Kostnadsersättning
Kostnadsersättningen har sedan länge relaterats till basbeloppet. Så bör
ske även i framtiden. Det finns dessutom anledning att överväga
kostnadsersättningens storlek. Med hänsyn bl.a. till vad som föreslagits
beträffande traktamentsförmåner finns det knappast längre skäl att ha
en differentierad kostnadsersättning. Den bör bestämmas till ett enhet-
ligt belopp för alla ledamöter och liksom hittills utgå under årets
samtliga månader.
För att öka ledamöternas möjligheter att anlita biträden eller anskaf-
fa teknisk utrustning samt att göra resor i och utanför valkretsen bör
en viss mindre uppjustering av kostnadsersättningen göras. Denna bör
bestämmas till två basbelopp per år eller 16 2/3 % av basbeloppet per
månad.
Arvode vid sjukdom
Förändringar i kompensationsnivån vid sjukdom förutsätts enligt riks-
dagens beslut (prop. 1990/91:59, SfU 9) på svensk arbetsmarknad
fr.o.m. den 1 mars 1991. I beslutet understryks de statliga arbetsgivar-
nas ansvar för att de avtal som träffas inom deras förhandlingsområden
anpassas till de angivna ramarna för kompensation från arbetsgivaren.
Motsvarande anpassning bör göras för riksdagens ledamöter även be-
träffande arvodet och tilläggsarvodet vid sjukdom. Detta innebär att
dessa arvoden bör minskas med 25 % under de tre första dagarna med
sjukpenning och med 10 % för tiden därefter i varje sjukperiod. Om
sjukpenning utbetalas med tillämpning av 3 kap. 4 b § lagen om
allmän försäkring skall dock avdraget från arvodena under de tre
första dagarna utgöra endast 10 %.
Förvaltningsstyrelsen föreslår tillägg till 6 § ersättningslagen i enlig-
het med det sagda.
De föreslagna reglerna aktualiserar förfarandet vid anmälan om
sjukdom. I dag anmäls vissa sjukdomsfall till kammarkansliet. Vid
korttidssjukdom inkommer inte alltid anmälan till kansliet utan anmä-
lan görs endast till partiets kvittningsman. Det har hittills saknat
betydelse för ledamöternas arvoden som i båda fallen utgått utan
reduktion. Efter införandet av en regel med lägre kompensation för de
första sjukdagarna måste det ske en striktare tillämpning av anmäl-
ningsförfarandet. Anmälan skall göras till kammarkansliet för alla
sjukdomsfall oavsett när de inträffar under året och alltså oberoende av
om riksmöte pågår eller inte. Tillämpningsföreskrifterna bör innehålla
en tydlig regel härom.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1991. Bestämmelserna
i sin nya lydelse bör dock tillämpas för tid fr.o.m. den 1 mars 1991.
De traktamentsbelopp som gällde den 31 december 1990 bör fa gälla
till dess de nya bestämmelserna börjar tillämpas.
Hemställan
Förvaltningsstyrelsen hemställer
att riksdagen antar det i bilagan intagna förslaget till lag om
ändring i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens
ledamöter.
I detta beslut har, förutom undertecknad ordförande, deltagit riksdags-
ledamöterna Rolf Clarkson (m), Oskar Lindkvist (s), Bo Forslund (s),
Iréne Vestlund (s), Birgit Friggebo (fp), Martin Olsson (c), Bertil
Måbrink (v) och Wiggo Komstedt (m).
Förs. 1990/91:16
Stockholm den 13 mars 1991
Förs. 1990/91:16
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Thage G Peterson
Anders Forsberg
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:589) om ersättning
m.m. till riksdagens ledamöter
Förs. 1990/91:16
Bilaga
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:589) om
ersättning m.m. till riksdagens ledamöter
dels att 8 § skall upphöra att gälla,
dels att 6, 7, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
Beviljas en ledamot ledighet under mer än femton dagar i följd av
annat skäl än offentligt uppdrag eller sjukdom och annat laga förfall,
görs avdrag från arvodet med två tredjedelar från och med den
sextonde dagen.
Om en ledamot är frånvarande
på grund av sjukdom görs avdrag
för samma tid med 25 procent av
arvodet under de tre första dagarna
med sjukpenning och med 10 pro-
cent för tiden därefter i varje sjuk-
period. Om sjukpenning utges med
tillämpning av 3 kap. 4 b § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
görs avdrag på arvodet under de
tre första dagarna med sjukpenning
i en sjukperiod med endast 10 pro-
cent.
Vad som sagts om minskning av
arvode skall också gälla tilläggsar-
vode.
7 §
En ledamot som har längre
färdväg än 50 kilometer från bosta-
den till riksdagshuset far för tid då
riksmöte pågår, med undantag för
uppehåll i samband med jul och
nyår, traktamente för varje påbör-
jat dygn med Hl50 av basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
En ledamot som är bosatt utan-
för ett område, som begränsas av
en cirkel med 70 kilometers radie
och med riksdagshuset som medel-
punkt, får för tid då riksmöte på-
går, med undantag för uppehåll i
samband med jul och nyår, trak-
tamente beräknat efter sammanlag-
da lägsta beloppen för dag och natt
enligt det allmänna reseavtal som
tillämpas för statliga tjänstemän.
Detsamma gäller vid sammanträde
eller annan förrättning för riksda-
gen i Stockholm under tid då riks-
möte inte pågår.
Nuvarande lydelse
Om en ersättare, som inte kan
beredas bostad i riksdagens hus,
har kostnader för övernattning
som överstiger nattraktamen-
tet, kan förvaltningskontoret be-
vilja särskild ersättning härför.
Om en ledamot varit frånvaran-
de mer än femton dagar i följd
upphör traktamentet för dag från
och med den första dagen. Det-
samma gäller om en ledamot under
frånvaro uppbär annat dagtrakta-
mente.
Vid frånvaro mer än femton
dagar i följd minskas traktamentet
för natt till hälften från och med
den sextonde dagen.
Efter frånvaro mer än nittio d
traktamente.
Föreslagen lydelse
Om en ersättare, som inte kan
beredas bostad i riksdagens hus,
har kostnader för övernattning
som överstiger hälften av trakta-
mentet för dygn, kan förvaltnings-
kontoret bevilja särskild ersätt-
ning härför.
§
Om en ledamot varit frånvaran-
de mer än femton dagar i följd
halveras traktamentet för dygn
från och med den första dagen.
Om en ledamot under frånvaro
uppbär annat dagtraktamente upp-
hör detta vid samma tidpunkt.
Vid frånvaro mer än femton
dagar i följd minskas traktamentet
för dygn till en fjärdedel från och
med den sextonde dagen.
>ar i följd utgår inte längre något
Förs. 1990/91:16
Bilaga
10 §'
Till en ledamot betalas kost-
nadsersättning för månad. Kost-
nadsersättning utgör för år räknat
för ledamot som är berättigad till
traktamente 135 procent av basbe-
loppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och för annan
ledamot 165 procent av basbelop-
En ledamot är berättigad till
kostnadsersättning som betalas
årets samtliga månader. Kostnads-
ersättningen för månad utgör
16 213 procent av basbeloppet en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
pet.
För ledamot som disponerar viss teknisk utrustning tillhörig riksda-
gen minskas kostnadsersättningen enligt föreskrifter som meddelas av
riksdagens förvaltningskontor.
Efter frånvaro mer än nittio dagar i följd upphör kostnadsersättning-
en. Då skall, om inte annat överenskoms mellan förvaltningskontoret
och den enskilda ledamoten, den tekniska utrustningen återställas.
Talmannen är inte berättigad till kostnadsersättning.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991. Bestämmelserna i sin nya
lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 mars 1991.
1 Senaste lydelse 1989:607
gotab 98232, Stockholm 1991