Föreskrift om ändring i föreskriften (RFS 2000:2) om arbetsordning för riksdagsförvaltningen

Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling 2006:1

Riksdagsförvaltningens

föreskrifter

Riksdagsförvaltningens författningssamling

RFS 2006:1

Utkom från trycket den 18 maj 2006

Omtryck

Föreskrift

om ändring i föreskriften (RFS 2000:2) om arbetsordning för riksdagsförvaltningen;

utfärdad den 26 april 2006.

Riksdagsstyrelsen föreskriver i fråga om föreskriften (RFS 2000:2) om arbetsordning för riksdagsförvaltningen

dels att 34 och 35 §§ samt 46 § tredje stycket upphävs, dels att nuvarande 36-48 §§ skall betecknas 34-46 §§,

dels att ordet ”avdelnings-” stryks i 18 § sista stycket och att ordet ”Från” stryks i 27 a §,

dels att ordet ”säkerhetsskyddet” i 24 § skall bytas mot ”säkerheten” samt att ordet”säkerhetsskyddschefen” i 41 § skall bytas mot ”säkerhetschefen”,

dels att det skall införas en ny punkt, 17 § punkt 10, av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 32 § samt 32 och 33 §§ ges följande lydelse, dels att 3 §, 4 §, 17 § punkt 5 och 42 § första stycket första meningen ändras

samt ges följande lydelse.

Föreskriften kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna föreskrift träder i kraft.

Författningar

1 § Grundläggande bestämmelser för verksamheten inom riksdagsförvaltningen finns i

– riksdagsordningen (1974:153),

– lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Organisation

2 §1 Riksdagens förvaltning består av kammarkansliet, utskottens och EU- nämndens kanslier, administrativa kontoret, kansliet för informations- och kunskapsförsörjning samt riksdagens internationella kansli. Härutöver skall det finnas ett riksdagsdirektörens sekretariat.

Övriga bestämmelser om organisation och ansvarsområden meddelas i särskilda tjänsteföreskrifter. (RFS 2004:3).

1 Senaste lydelse RFS 2003:4.	1
Beställningsadress: Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm • Telefon: 08-786 58 10	• Fax: 08-
786 61 76

RFS 2006:1

Ledningsorganisation

3 § Närmast under riksdagsdirektören ansvarar

–kanslichefen vid kammarkansliet för ledningen av verksamheten vid detta kansli samt är ordförande i en planerings- och samordningsgrupp,

–kanslicheferna i utskotten och EU-nämnden för ledningen av verksamheten vid dessa kanslier,

–administrative direktören för ledningen av verksamheten vid administrativa kontoret,

–kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning för ledningen av verksamheten vid detta kansli samt

–kanslichefen vid riksdagens internationella kansli för ledningen av den löpande verksamheten vid detta kansli. (RFS 2006:1).

4 § Under administrative direktören ansvarar IT-chefen för verksamheten inom IT-området. (RFS 2006:1).

5 § Riksdagsdirektören, kanslichefen vid kammarkansliet, en tjänsteman med samordningsansvar beträffande utskottens kanslier, administrative direktören samt kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning utgör riksdagsförvaltningens ledningsgrupp.

Ledningsgruppen är ett forum för planering och samordning av frågor som rör riksdagsförvaltningen.

Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av riksdagsdirektören. (RFS 2003:10).

Riksdagsstyrelsen

6 § Bestämmelser om styrelsens sammansättning och uppgifter m.m. finns i riksdagsordningen och i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. (RFS 2003:10).

7 § Talmannen fastställer tid och plats för styrelsens sammanträden. Riksdagsdirektören bestämmer vilken tjänsteman som skall föredra ett

styrelseärende samt vilka tjänstemän som i övrigt skall närvara. Ledningsgruppens ledamöter får närvara vid styrelsens sammanträden.

8 § Styrelseärenden skall anmälas i god tid. Kallelse, dagordning och material till anmälda ärenden skall normalt tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet.

9 § Vid sammanträde med styrelsen skall föras protokoll, av vilket skall framgå ärendenas huvudsakliga innehåll och de beslut som fattats.

Personalansvarsnämnden

10 § Personalansvarsnämnden består av riksdagsdirektören som ordförande, personalföreträdarna, personalchefen och chefsjuristen samt de ytterligare ledamöter som riksdagsdirektören bestämmer.

Av 23 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen framgår

2att följande frågor skall prövas av nämnden:

RFS 2006:1

1.Skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning

2.Disciplinansvar

3.Åtalsanmälan

4.Avstängning. (RFS 2003:10).

11 § På begäran avger personalansvarsnämnden också yttrande till domstol i frågor som avses i 29 kap. 5 § 5 brottsbalken.

12 § Riksdagsdirektören fastställer tid och plats för personalansvarsnämndens sammanträden.

13 § Kallelse, dagordning och material till anmälda ärenden skall normalt tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet.

14 § Vid sammanträde med personalansvarsnämnden skall föras protokoll, av vilket skall framgå ärendenas huvudsakliga innehåll och de beslut som fattats.

15 § Ärendena avgörs efter föredragning.

Föredragande är personalchefen eller den tjänsteman som riksdagsdirektören bestämmer.

Vid omröstning tillämpas bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål. Avvikande mening skall antecknas i protokollet.

I fråga om jäv gäller förvaltningslagens bestämmelser.

Beslutanderätt m.m.

Riksdagsdirektören

16 § Av 25 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen framgår att ärenden, som inte enligt instruktionen skall beslutas av styrelsen respektive personalansvarsnämnden, skall avgöras av riksdagsdirektören, av annan tjänsteman enligt denna arbetsordning eller enligt särskilt beslut om delegation. (RFS 2003:10).

17 § Följande ärenden avgörs av riksdagsdirektören.

1.De föreskrifter respektive tjänsteföreskrifter som, utöver de föreskrifter som skall beslutas av riksdagsstyrelsen eller av annan enligt denna arbetsordning, behövs för förvaltningens verksamhet och organisation.

2.Fördelning av resurser ställda till förvaltningens förfogande och fastställande av verksamhetsplan, m.m.

3.Frågor som har behandlats i rådet för ledamotsnära frågor och sådana frågor av större vikt som inte ankommer på styrelsen.

4.Riksdagsförvaltningens övergripande riktlinjer beträffande personal, jämställdhet, arbetsmiljö och informationsteknik, m.m.

5.Utseende av utskottssamordnare, jourhavande tjänsteman och ledamöter i planerings- och samordningsgrupp.

6.Tjänsteresa och semester för chefer och annan personal direkt underställd

riksdagsdirektören.

3

RFS 2006:1

7.Samtliga ärenden som berör värden överstigande fem (5) miljoner kronor eller som kan leda till kostnader överstigande detta belopp om inte särskilt delegationsbeslut meddelats avseende viss typ eller grupp av ärenden.

8.Fastställande av beredskapsplaner.

9.Inledande av rättsligt förfarande – utom inkassoåtgärd – som inte ankommer på styrelsen.

10.Ärenden som rör ackreditering av företrädare för massmedier, om beslutet innebär att en begäran om ackreditering avslås eller att en ackreditering återkallas. (RFS 2006:1).

Administrative direktören

18 §2 Administrative direktören får utan hinder av bestämmelserna i 17 § fatta beslut i följande ärenden.

1.Tjänsteföreskrifter och riktlinjer rörande löpande ekonomiadministration, löpande personaladministration och annan gemensam administration i anslutning till administrativa kontorets uppgifter.

2.Slutande av lokala kollektivavtal.

3.Avskrivning av fordran enligt ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet.

4.Anställning av personal som inte avses i 15 § 9 lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. Ett sådant anställningsbeslut skall föregås av samråd med vederbörande verksamhetsansvarig chef.

Administrative direktören får fatta beslut i ärenden avseende ekonomiska dispositioner rörande riksdagsförvaltningen till det högsta belopp vilket fastställs i tjänsteföreskrift som avses i 19 §.

Beslut enligt första stycket 2–4 får delegeras till kansli-, respektive enhetschef eller den tjänsteman administrative direktören utser. (RFS 2006:1).

Övriga chefer

19 § Chef som avses i 3 och 4 §§ är behörig att, med de begränsningar och preciseringar som anges i särskilda tjänsteföreskrifter rörande ekonomisk dispositionsrätt och beslut i personalärenden m.m., avgöra samtliga ärenden inom respektive ansvarsområde som inte skall avgöras av styrelsen, personalansvarsnämnden, riksdagsdirektören eller av annan enligt denna arbetsordning eller särskild delegation från riksdagsdirektören.

Kanslichefen vid kammarkansliet, administrative direktören, kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning samt kanslichefen vid riksdagens internationella kansli är behöriga att besluta om organisatorisk indelning av enheter i sektioner inom sina respektive verksamhetsområden.

Innan ett beslut om indelning av enheter fattas skall samråd med personalenheten äga rum. Därefter och innan ett beslut om indelning av enheter fattas skall ärendet anmälas till riksdagsdirektören. (RFS 2004:3).

20 § Enhetschef och annan chef direkt underställd chef som avses i 3 och 4 §§ får i enlighet med tilldelad behörighet besluta i ärenden inom respektive enhets ansvarsområde med de begränsningar och preciseringar som anges i särskilda

42 Senaste lydelse RFS 2003:10.

RFS 2006:1

tjänsteföreskrifter rörande ekonomisk dispositionsrätt och beslut i personalärenden m.m.

20 a § Sektionschef direkt underställd enhetschef får, med de begränsningar och preciseringar som anges av enhetschefen, besluta i ärenden inom respektive sektions ansvarsområde.

Beslut om delegation skall vara skriftligt. (RFS 2004:3).

Delegation

21 § Chefs beslutanderätt enligt 19 och 20 §§ får överlämnas till annan tjänsteman inom respektive ansvarsområde.

Ärende för vilket särskilt bemyndigande att fatta beslut meddelats får inte utan medgivande delegeras vidare.

Beslut om delegation skall dokumenteras skriftligen.

22 § Varje chef skall noga pröva möjligheterna till delegering inom sitt ansvarsområde.

För att skapa större ansvarstagande och delaktighet i verksamheten skall delegation meddelas med utgångspunkt från att ärenden – med hänsyn till deras beskaffenhet – skall avgöras så nära verksamheten som möjligt.

23 § Av 15 § 12 lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen och 17 § 9 denna arbetsordning framgår att frågor av större vikt och principiell betydelse skall avgöras av styrelsen eller riksdagsdirektören.

Ärende i övrigt som är mycket omfattande, av svår beskaffenhet eller i vilket fråga uppkommer huruvida detta bör föras till rådet för ledamotsnära frågor skall överlämnas till närmaste chef för avgörande eller beslut om den fortsatta handläggningen.

(RFS 2003:10).

Chefsansvar

24 § Chefen har ansvar för verksamheten inom sitt ansvarsområde. Det innebär att chefen ansvarar för

–planering, ledning, samordning och uppföljning av verksamheten,

–att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den utvecklas och anpassas till de krav som ställs på den,

–att arbetet bedrivs i enlighet med verksamhetsplanen och fastställda mål,

–att verksamheten inom ansvarsområdet samordnas med verksamheten vid riksdagsförvaltningen i övrigt,

–att säkerheten har den nivå som krävs,

–att systemägaruppgifterna för de IT-system som finns inom ansvarsområdet fullgörs,

–att behov av ändringar i riksdagsförvaltningens föreskrifter, riktlinjer och tjänsteföreskrifter inom ansvarsområdet omgående anmäls till juridiska enheten,

–att interna instruktioner för verksamheten utarbetas samt

–att närmaste högre chef utan dröjsmål informeras om ärenden och händelser av större vikt inom ansvarsområdet. (RFS 2006:1).

5

RFS 2006:1

25 § Chefen har ansvar för personalen inom ansvarsområdet. Det innebär att chefen ansvarar för arbetsorganisation, arbetsmiljö, jämställdhet och kompetensutveckling samt det som i övrigt ankommer på chefen i dennes egenskap av arbetsgivarens företrädare.

26 § Chefen har ekonomiskt ansvar. Det innebär att chefen skall budgetera verksamheten och svara för att budgeten följs. Chefen ansvarar vidare för att det finns en rättvisande ekonomisk redovisning, uppföljning och en god intern kontroll.

27 § Chefen har ansvar för informationsverksamheten inom ansvarsområdet. Det innebär att chefen skall se till att

–personalen erhåller den information som behövs för verksamheten,

–ansvarsområdets utåtriktade information utformas och lämnas i samråd med informationsenheten.

Särskilt chefsansvar

27 a § Av riksdagsbeslut från år 1981 (rskr. 1980/81:200 och KU 1980/81:20) framgår att chefredaktören för tidningen Riksdag & Departement skall vara ansvarig utgivare för tidningen. (RFS 2006:1).

Vikarier

28 § Av 12 § andra stycket lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen framgår när uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen skall skötas av en vikarie. Under likartade förhållanden bör vikarie utses även för chef som avses i 3 och 4 §§ samt enhetschef och annan chef direkt underställd chef som avses i 3 och 4 §§. (RFS 2004:3).

Postbehandling, registrering och utlämnande av allmän handling

29 § Registrator inom administrativa kontoret ansvarar för riksdagsförvaltningens centrala diarium samt samordnar diarieföring och annan hantering av allmänna handlingar inom riksdagsförvaltningen.

Diariet får bara innehålla sådana uppgifter som anges i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) och uppgifter som i övrigt behövs för ärendets beredning.

30 § I tjänsteföreskrift skall meddelas de ytterligare föreskrifter som behövs för postbehandling, registrering, arkivering och förvaring samt utlämnande av allmän handling inom riksdagsförvaltningen.

Öppethållande, expeditionstider m.m.

31 § Registratorskontoret skall under arbetsdagar normalt vara öppet för externa besökare kl. 09.00–11.30 och kl. 13.00–16.00. Dag då arbetstiden är förkortad skall registratorskontoret vara öppet för externa besökare kl. 09.00–12.00.

Tiden då registratorskontoret hålls öppet skall anslås på riksdagsförvaltningens anslagstavla och i övrigt ges till känna på lämpligt sätt.

6Inskränkning i tiden bör ges till känna minst en vecka i förväg. (RFS 2004:3).

RFS 2006:1

Säkerhetschef

32 § Hos riksdagen skall det finnas en säkerhetschef, som är direkt underställd riksdagsdirektören. När säkerhetschefen inte är i tjänst eller är på tjänsteresa skall uppgifterna som säkerhetschef skötas av chefen för bevakningsenheten och i andra hand av tjänsteman inom riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utsett. (RFS 2006:1).

33 § Säkerhetschefen skall

1.ha tillsyn över arbetet med säkerhet och fredstida krishantering,

2.lämna råd och stöd till arbetsenheter och gruppkanslier,

3.hålla riksdagsdirektören underrättad om frågor som rör rikets säkerhet och fredstida krishantering i riksdagen,

4.följa tillämpningen av gällande föreskrifter rörande säkerhet och fredstida krishantering i riksdagen och, om anledning uppkommer, väcka fråga om ändring av föreskrifterna,

5.fatta beslut om placering av anställningar i säkerhetsklass och om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627). (RFS 2006:1).

Ekonomiadministration

34 § Riksdagsförvaltningen skall om inte annat beslutas normalt tillämpa de ekonomiadministrativa regler om redovisning som gäller inom det statliga området i övrigt. (RFS 2001:8).

Föredragning, begäran om upplysningar

35 § Av 27 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen framgår att ärenden som avgörs av riksdagsdirektören skall föredras. Den som berett ett ärende skall om möjligt också föredra det eller vara närvarande vid den slutliga handläggningen. Den chef till vilkens ansvarsområde ärendet hör har rätt att närvara vid föredragningen.

Av 28 § samma lag framgår vidare att riksdagsdirektören utan föredragning får fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras.

Ärende som avgörs av någon annan än riksdagsdirektören måste inte föredras. (RFS 2003:10).

36 § Innan ett ärende avgörs skall det beredas så allsidigt som möjligt. Den som handlägger ett ärende har behörighet att begära in de förklaringar, upplysningar eller yttranden som behövs för beredningen och för att ärendet skall kunna avgöras.

Beslut och protokoll

37 § Beslut genom vilket ett ärende avgörs skall dokumenteras i enlighet med bestämmelserna i 30 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen. Av en beslutshandling skall således framgå

–dagen för beslutet,

–beslutets innehåll,

–vem som har fattat beslutet,

–vem som har varit föredragande och

7

RFS 2006:1

–vem som varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. (RFS 2003:10).

38 § Protokoll skall föras över beslut genom vilket ett ärende avgörs om det inte finns någon annan beslutshandling. Protokollet skall undertecknas av protokollföraren och justeras av den som fattat beslutet eller den som utsetts att justera detsamma. Övriga som deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet bör signera protokollet. Av protokollet skall framgå ärendets diarienummer.

39 § Om föredraganden eller någon annan som har varit närvarande vid den slutliga handläggningen av ett ärende har skiljaktig mening skall denna antecknas.

Riksdagsförvaltningens föreskrifter och riktlinjer m.m.

40 § En författning meddelad av riksdagsstyrelsen, riksdagsdirektören eller i enlighet med denna arbetsordning skall benämnas Riksdagsförvaltningens föreskrift respektive Riksdagsförvaltningens tjänsteföreskrift. Av 2 § lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken framgår att en sådan författning skall kungöras i riksdagsförvaltningens författningssamling (RFS).

För rekommendationer m.m. som inte utesluter andra handlingssätt skall användas beteckningen Riksdagsförvaltningens riktlinjer.

Riksdagsförvaltningens riktlinjer skall utges med enhetligt utseende årsvis i en särskild numrerad serie.

Beslut som fattas av riksdagsförvaltningen och som är av särskilt eller allmänt intresse får utges i särskilda numrerade serier. (RFS 2004:3).

41 § De bestämmelser som utöver denna arbetsordning behövs för verksamheten vid riksdagsförvaltningen skall meddelas genom särskilda tjänsteföreskrifter.

Ansvarig chef enligt 3 och 4 §§ respektive säkerhetschefen svarar för att nödvändiga förvaltningsgemensamma tjänsteföreskrifter utarbetas och föreläggs riksdagsdirektören för beslut. (RFS 2006:1).

42 § Utöver vad i 41 § sägs skall för de organisatoriska delar som anges i 2 § samt för enhet meddelas nödvändiga interna bestämmelser om vad som skall gälla beträffande arbetsorganisation, fördelning av beslutanderätt och i vilken mån vikarie skall förordnas för annan tjänsteman än chef. Vid behov skall även regleras vad som utöver förvaltningsgemensamma föreskrifter skall gälla för verksamheten beträffande tystnadsplikt, säkerhetsskydd samt IT-säkerhet m.m.

Interna beslut som här avses skall dokumenteras skriftligen och förvaras samlat. (RFS 2006:1)

Bisyssla

43 § Medarbetares begäran om besked från riksdagsförvaltningen huruvida en bisyssla är förenlig med 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning skall göras skriftligen.

8

RFS 2006:1

Beslut i en sådan fråga fattas av administrative direktören såvitt avser personal vid administrativa kontoret och i övrigt av riksdagsdirektören. (RFS 2003:10).

Representation

44 § Återhållsamhet skall prägla riksdagsförvaltningens representation. Representation, såväl extern som intern, får beslutas av riksdagsdirektören,

chef som avses i 3 och 4 §§, enhetschef och annan chef direkt underställd chef som avses i 3 och 4 §§ samt den tjänsteman som meddelats särskilt bemyndigande därtill. (RFS 2006:1).

Anslagstavla

45 § Riksdagsförvaltningen skall ha en officiell anslagstavla med den placering riksdagsdirektören bestämmer.

Övrigt

46 § Riksdagsstyrelsen kan besluta om avvikelser från denna arbetsordning.

__________

Denna arbetsordning3 träder i kraft den 4 juli 2000 utom 36 § som träder i kraft den 1 januari 2001. Genom denna arbetsordning upphävs arbetsordningen (RFS 1996:5) för Riksdagens förvaltningskontor.

__________

Denna föreskrift4 träder i kraft den 1 januari 2001.

__________

Denna föreskrift5 träder i kraft den 1 juli 2001.

---

Denna föreskrift6 träder i kraft den 1 april 2003.

---

Denna föreskrift7 träder i kraft den 1 januari 2004.

---

Denna föreskrift8 träder i kraft den 1 juli 2004.

___________

3RFS 2000:2.

4 RFS 2000:8.

5 RFS 2001:8.

6 RFS 2003:4.

7 RFS 2003:10.

8 RFS 2004:3.

9

RFS 2006:1

Denna föreskrift9 träder i kraft den 1 juli 2006 då föreskriften (RFS 1984:4) om instruktion för säkerhetschefen i riksdagen, m.m. upphör att gälla.

RIK SDA GSFÖ RVA LT NINGEN

Anders Forsberg

Madeleine Kanold

10

9 RFS 2006:1.

Riksdagsförvaltningen, interntryckeriet 2006