Visionen för jordbruk och livsmedel

Fakta-pm om EU-förslag 2024/25:FPM20 : COM (2025) 75

Faktapromemoria

Riksdagsår: 2024/25

FPM-nummer: 20

2025-03-18

Visionen för jordbruk och livsmedel

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Dokumentbeteckning

COM (2025) 75  Celexnummer 52025DC0075

Meddelande FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN                                                                              En vision för jordbruk och livsmedel att tillsammans forma en attraktiv jordbruks- och livsmedelssektor för kommande generationer

Sammanfattning

Meddelandet presenterades den 19 februari 2025 och utgör en vision för en attraktiv; konkurrenskraftig, hållbar, resilient och framtidssäker sektor som arbetar med naturen; samt uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden (inklusive arbetsvillkor). Visionen omfattar hela livsmedelskedjan inklusive fiske och vattenbruk. Digitalisering, innovation och kunskapsöverföring beskrivs som horisontella prioriteringar, jämte förenkling. Visionen anger en långsiktig inriktning på politiken med en arbetsplan.

Regeringens ser positivt på ambitionen att visionen ska leda till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som den bidrar till miljö- och klimatarbetet. Med tanke på nuvarande globala utmaningar är det viktigt att fokusera på att främja en motståndskraftig primärproduktion, som bidrar till livsmedelstrygghet och ökad beredskap. Regeringen anser att markfrågorna är en nationell kompetens och att äganderätten ska värnas. Regeringen välkomnar att revideringen av djurskyddslagstiftningen omnämns i visionen.

Sverige driver samtidigt en generell budgetrestriktiv hållning. Eventuella ökade utgifter på EU-budgeten ska finansieras genom omprioritering inom den fleråriga budgetramen.

1.   Förslaget

1.1   Ärendets bakgrund

Visionen ska utgöra en färdplan för jordbruket och livsmedelsproduktionen till 2040. Det övergripande syftet är att EU:s jordbrukssektor ska vara attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar. Därtill ska rättvisa villkor för EU:s jordbrukare i värdekedjan garanteras och den gröna omställningen möjliggöras. Kommissionen har även inrättat en särskild grupp med representanter från hela livsmedelskedjan som har konsulterats vid framtagandet av visionen och som även kommer följa arbetet vid genomförandet.

1.2   Förslagets innehåll

Visionen riktar sig till hela livsmedelskedjan, inklusive fiske och vattenbruk, men med särskilt fokus på jordbrukssektorn. Inledningsvis betonas att arbetet i högre grad behöver bygga på ökad tillit och dialog. Även internationellt samarbete berörs i viss mån. Kopplat till fiske och vattenbruk, nämns den kommande havspakten och visionen för fiske och vattenbruk som viktiga instrument för att nå målsättningarna på dessa områden.

1. En attraktiv sektor

Vikten av en rättvis levnadsstandard för jordbrukare och att kunna tillgodogöra sig inkomster från olika källor betonas. Livsmedelskedjan ska vara rättvis och jordbrukare ska inte tvingas att systematiskt sälja sina produkter under produktionskostnaden. Det hänvisas till förslagen att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och den kommande utvärderingen av UTP-direktivet (reglerar otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan).

Stödet till jordbrukare ska bli rättvist och mer riktat, med bättre balans mellan lagkrav och incitament. Små och medelstora gårdar lyfts fram som särskilt viktiga och kommissionen ska överväga att utvidga förenklade inkomststödsverktyg. Arealbaserade stöd ska riktas mot aktiva jordbrukare, särskilt de med störst behov (områden med geografiska begränsningar, unga och nya jordbrukare, gårdar med blandad produktion). Kommissionen ska även överväga ökad nedtrappning och tak för stödbelopp till större jordbruk. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ska bli mer målinriktad och de strategiska planerna mer strategiska.

Vidare nämns att klimatneutrala och naturpositiva lösningar, som ekologisk produktion och agroekologi, kan ge nya inkomstkällor, liksom bioekonomin och ökad cirkularitet. Behov kopplat till kommersialisering och nya marknadsmöjligheter lyfts fram i ljuset av den kommande bioekonomistrategin. Även kolinlagrande jordbruk (CRCF), naturkrediter och produktion av förnybar energi lyfts fram som möjligheter till nya inkomstkällor.

Ett resilient och hållbart livsmedelssystem kräver omfattande investeringar, såväl från GJP och andra EU-källor som från den privata sektorn. Kommissionen ska leverera en holistisk strategi för generationsväxling under 2025, vilken även kommer inkludera rekommendationer för nationella åtgärder. Marktillgång lyfts fram som särskilt viktigt och ett kommande EU-observatorium för jordbruksmark nämns.

2. En konkurrenskraftig och resilient sektor

Under denna rubrik lyfts vikten av global livsmedelstrygghet och EU:s livsmedelssuveränitet kopplat till EU:s säkerhet, konkurrenskraft och hållbarhet. Försörjningskedjor måste diversifieras och i det sammanhanget nämns en proteinplan, liksom tillgången till gödselmedel (inklusive RENURE).

Gällande reciprocitet för importerade produkter (i andra sammanhang används begreppet spegelklausuler) nämns särskilt bekämpningsmedel, inklusive frågan om importtoleranser, där en konsekvensanalys ska utföras under innevarande år. Även frågan om förbud av export av förbjudna bekämpningsmedel och kemikalier ska utvärderas. På djurskyddsområdet ska framtida lagstiftning ses över utifrån principen om att samma krav ska gälla för produkter som produceras i EU som för produkter som importeras från tredjeländer. Sådana importkrav ska dock enligt meddelandet vara baserade på konsekvensanalys och vara förenliga med WTO-rätten. Kommissionen ska även tillsätta en särskild arbetsgrupp för att stärka importkontroller.

Vid illojal konkurrens föreslås utvecklandet av ett ambitiöst gemensamt säkerhetsnät för EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri. Vidare aviseras att om ett tredjeland bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller EU:s medlemsstater kommer EU:s jordbrukssektor att försvaras med de medel som står till buds. Bland annat genom svarsåtgärder enligt EU:s lagstiftning om ett instrument mot ekonomiskt tvång (det s.k. Anti-Coersion Instrument, ACI).

Ytterligare åtgärder som föreslås för att stärka EU:s jordbrukssektor är exportkrediter för riskreducering och den tidigare aviserade reserven kopplat till Mercosur. Kommissionen ska även presentera ett förenklingspaket för ökad konkurrenskraft, föreslå utökad ursprungsmärkning och intensifiera handelsfrämjande insatser, inklusive att vissa handelsförenklingar endast ska erbjudas de länder som tillämpar likadana handelsförenklingar i förhållande till EU.

Det konstateras vidare att det behövs en stärkt och mer flexibel verktygslåda för risk- och krishantering för åtgärder, såväl på gårdsnivå som riskdelning genom t.ex. producentorganisationer och kooperativ. Regler för krisstöd ska i högre grad länkas till förebyggande åtgärder. Även behovet av försäkringslösningar berörs.

Meddelandet nämner även att arbetet med livsmedelskedjans beredskapsmekanism (EFSCM) bör utvecklas och kopplas till den kommande övergripande beredskapsstrategin. I sammanhanget nämns bl.a. livsmedelsreserver, gemensam upphandling och ökad transparens i kristider och behovet av nationella och regionala beredskapsplaner.

Vidare understryks behovet av klimatanpassning som är formad efter regionala behov. Kommande initiativ såsom klimatanpassningsplanen och vattenresiliensstrategin nämns, men även behovet av innovativa lösningar som nya genomiska metoder. Därtill konstateras att jordbruksreserven behöver utvärderas med fokus på kriser av större omfattning, så som stora marknadsstörningar och utbrott av växt- och djursjukdomar.   

Visionen anger att nötkreaturssektorn kommer fortsätta att vara en nödvändig del av jordbruket och viktig för dess konkurrenskraft. Sektorns utmaningar kommer att analyseras samt förslag för att utveckla den och öka hållbarheten och konkurrenskraften.

Kommande förenkling för jordbrukssektorn inkluderar ett GJP-förenklingsförslag och förenkling av lagstiftning utanför GJP. Även tekniska lösningar nämns, t.ex. genom användning av satellitdata.

3. En framtidssäker sektor som arbetar med naturen

Utsläppsminskningar och andra klimatåtgärder behövs för att jordbrukssektorn ska bidra till 2030-, 2040- och 2050-målen. Samtidigt understryks att hänsyn måste tas till sektorns konkurrenskraft, tryggad livsmedelsförsörjning och en stärkt bioekonomi, samt att arbetet ska ske i dialog med sektorn och medlemsstaterna. Detta ska reflekteras i översynen av lagstiftningen om växthusgasutsläpp, inklusive LULUCF (nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning). Det konstateras att livsmedelsindustrin måste bidra i arbetet.

Vidare understryks att hållbarhetsarbetet kan bidra med nya inkomstkällor (här nämns t.ex. kolinlagring, CRCF). Samtidigt är det viktigt att undvika spretig hållbarhetsrapportering, varför kommissionen avser föreslå ett frivilligt benchmarkingsystem (benämns hållbarhetskompass) bl.a. för att hjälpa jordbrukarna att gradvis införa mer hållbara metoder och hitta nya finansieringskällor samt för att underlätta konsumenternas val.

I meddelandet tydliggörs att befintlig lagstiftning måste genomföras och efterlevas, men för detta behöver jordbrukarna en mer utvecklad verktygslåda, inklusive ekonomiska incitament för ett mer miljöanpassat jordbruk.

Kommissionen lyfter ambitionen att minska användningen av skadliga växtskyddsmedel, men noterar samtidigt att införandet av alternativ (dvs biologiska eller innovativa växtskyddsmedel med låg risk) inte skett i samma takt som tillbakadragandet av verksamma ämnen från EU-marknaden. Om denna trend fortsätter kommer kommissionen vara mer försiktig med att förbjuda substanser om alternativ ännu inte finns tillgängliga, såvida det inte innebär ett hot mot människors hälsa eller miljön. Vidare avser kommissionen att föreslå nya regler för att påskynda godkännande av biologiska växtskyddsmedel som en del av ett förenklingspaket och säkerställa att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har tillräckliga resurser.

Den kommande strategin för vattenresiliens kommer adressera bl.a. effektiv vattenanvändning och vattenföroreningar. Vidare nämns rådgivning för jordhälsa och hantering av näringsämnen på gårdsnivå, det senare med hänvisning till den kommande översynen av nitratdirektivet.

4. Uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden (inklusive arbetsvillkor)

Här nämns ökade synergier och komplementaritet mellan GJP och andra politikområden, särskilt sammanhållningspolitiken. Kommissionen ska presentera en uppdaterad handlingsplan för landsbygdsområden och fortsätta arbetet med landsbygdssäkring. Därtill ska även arbetet med gemenskapsinitiativet för landsbygdens utveckling LEADER/CLLD (samhällsledd lokal utveckling) och andra former av samarbete stärkas.

Vidare nämns satsningar på arbetsmiljö, mental hälsa i sektorn samt en kommande plattform för kvinnor i jordbrukssektorn. Gällande värdesättande av mat nämns behovet av att återställa kopplingen till säsongsmat, kulturer, lokala och nationella traditioner, samt konsumenternas tillgång till pålitlig information om t.ex. hållbarhet.

Kommissionen avser lansera en årlig livsmedelsdialog för att diskutera kostvanor, matpriser, åtgärder mot livsmedelsfattigdom samt en studie om ultraprocessade livsmedel. Kommissionen ska lägga fram ett lagförslag för att stärka offentlig upphandling, inklusive principen om ”bästa värde”, snarare än bara ”lägsta pris”.

Även vikten av korta försörjningskedjor berörs. Kommissionen avser se över skolprogrammen, fortsätta främjandepolitiken och verka för ökat upptag av geografiska beteckningar för livsmedel. Fiskeri- och vattenbruksprodukter nämns specifikt i texten om säljfrämjande (idag ges endast stöd för dessa produkter om man söker tillsammans med en jordbruksprodukt).

Det konstateras att det behövs en holistisk ansats för att stärka hela livsmedelskedjan (konkurrenskraft, innovation, resiliens, hållbarhet) och kommissionen avser följa upp arbetet med den frivilliga uppförandekoden.

Det konstateras också att frågan om innovativa lösningar i livsmedelssammanhang är känslig och att ökad dialog behövs. Kommissionen avser presentera en översyn av befintlig djurskyddslagstiftning. Kommissionen har även för avsikt att säkerställa att samma djurskyddskrav gäller för import från tredjeland. Vikten av att minska matsvinn betonas.

Digitalisering, innovation och kunskapsöverföring jämte förenkling

Kommissionen avser lansera en digital strategi för jordbruket. Vidare betonas att innovationer måste nå kedjans aktörer snabbare och kommissionen ser behov av en ny strategisk ansats för forskning och innovation. Även kunskapsöverföring (AKIS, rådgivning) och fortbildning berörs. Det senare med hänvisning till Union of skills.

1.3   Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet ändrar inte svensk lagstiftning. Däremot redogör visionen för en färdplan som kan resultera i att faktiska lagstiftningsförslag presenteras framöver.  

1.4   Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

Meddelandet har ingen budgetär konsekvens för Sverige. Eventuella kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

2.   Ståndpunkter

2.1   Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar visionen och dess betoning på ökad konkurrenskraft och lönsamhet som i stor utsträckning går i linje med målsättningarna för den svenska livsmedelsstrategin. Regeringen är positiv till horisontella prioriteringar som digitalisering, kunskap och innovation samt regelförenkling. Regeringens övergripande inställning är att företagens regelbörda och administrativa börda ska minska. Sverige driver samtidigt en generell budgetrestriktiv hållning. Eventuella ökade utgifter på EU-budgeten ska finansieras genom omprioritering inom den fleråriga budgetramen.

Regeringen välkomnar en ökad dialog med sektorns aktörer rörande genomförande av visionen och de föreslagna insatserna. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att nya politiska strategier och lagstiftningsförslag föregås av heltäckande konsekvensanalyser.

En attraktiv sektor

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvecklas mot mer riktade och effektiva stöd som ökar förutsättningarna för tillväxt, lönsamhet, företagande, sysselsättning och hållbarhet. Det är viktigt att hänsyn tas till situationen i olika medlemsstater och att tillräcklig flexibilitet ges för det nationella genomförandet. Den prestationsbaserade genomförandemodellen behöver också förenklas ytterligare. Regeringen delar kommissionens bedömning om behovet av att åtgärda finansieringsgapet inom sektorn och välkomnar inriktningen mot incitament i stället för villkor. Därtill ser regeringen positivt på att kommissionen under 2025 kommer att ta fram en strategi för generationsväxling.

Regeringen är positiv till visionens fokus på jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och anser att den bör stärkas, vilket kan ske genom mer ändamålsenliga regler för producentorganisationer och fortsatt utveckling av lagstiftning om otillbörliga handelsmetoder. Samtidigt bör en bibehållen marknadsorientering och en fungerande inre marknad värnas. Regeringen är tveksam till förslag som syftar till att lantbrukare inte ska tvingas sälja sina produkter under produktionskostnaden.

Regelförenkling är av central betydelse, men för att nå visionens ambitioner behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och återkommande revideringar av befintlig lagstiftning. Ett attraktivt, hållbart, och konkurrenskraftigt jordbruk kräver därtill en samstämmighet mellan olika initiativ, och minskat överlapp mellan befintlig lagstiftning, olika förslag under förhandling och tillkommande förslag.

Regeringen välkomnar vidare att visionen lyfter de många möjligheter som bioekonomin erbjuder så som att skapa arbetstillfällen på landsbygden, nå klimatmål och minska kritiska beroenden. Även ökad cirkularitet spelar en viktig roll. Det finns en stor potential i ökad innovation inom bioekonomin och EU bör ha en ledande roll globalt. Frågor gällande markanvädning, inklusive skydd av jordbruksmark, är en nationell kompetens och äganderätten måste värnas. Regeringen är därför tveksam till ett EU-observatorium för jordbruksmark.

Regeringen delar kommissionens syn på att systemet för skyddade beteckningar är en kvalitetsstämpel som har potential att gynna den lokala livsmedelsproduktionen och även stärka besöksnäringen i regioner. Regeringen anser dock att det är viktigt att systemet är attraktivt för samtliga medlemsstater

En konkurrenskraftig och resilient sektor

Ökat fokus på livsmedelstrygghet och beredskap, en stärkt konkurrenskraft, robusthet, hållbarhet och resiliens i jordbruket och för vattenbruket krävs. Det är därför positivt att kommissionen tar initiativ att utarbeta en 2040-vision för fiskeri- och vattenbrukssektorn som ska säkerställa långsiktig konkurrenskraft och hållbarhet. En förutsättning för detta vad gäller fiskesektorn, är att fiskbestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser. Regeringen välkomnar att en beredskapsstrategi ska presenteras liksom ambitionen att ta tillvara på det arbete som gjorts inom ramen för EFSCM och utveckla detta för att bättre koppla till den kommande övergripande beredskapsstrategin. Regeringen anser att det är viktigt att samordna arbetet med krisberedskap och klimatanpassning i jordbruks- och livsmedelssektorn.

Regeringen stödjer arbetet med att säkra insatsvaror, som gödsel och foderprotein, både genom ökad produktion och genom mer diversifierade försörjningskedjor. Regeringen anser att det är viktigt att utveckla och öka konkurrenskraften för EU:s produktion av proteingrödor samt att det behövs utveckling av nya sorter som är anpassade till regionala odlingsförhållanden och ett ändrat klimat.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att fasa ut skadliga växtskyddsmedel samtidigt som förekomsten av alternativ i form av biologiska växtskyddsmedel eller växtskyddsmedel med låg risk beaktas. Samtidigt bör hänsyn tas till att om införandet av alternativ till dessa växtskyddsmedel inte blir tillgängliga i samma takt som tillbakadragandet av verksamma ämnen från EU-marknaden, kan det negativt påverka EU:s förmåga att säkerställa livsmedelsproduktionen. Sverige har idag brist på tillgång till effektiva växtskyddsmedel för vissa användningsområden. Regeringen välkomnar att kommissionen under år 2025 utvärderar frågan om att förbjuda export av farliga kemikalier såsom bekämpningsmedel som är förbjudna i EU.

Regeringen välkomnar visionens tydliga fokus på ökad dialog med omvärlden och de nya partnerskapskapsdialoger som ska inrättas med bilaterala och regionala partners. Regeringen konstaterar att kommissionen kan komma att föreslå s.k. spegelklausuler (dvs samma krav ska ställas på importerade produkter som sådana producerade i EU), men välkomnar att ansatsen är begränsad och därmed inte aviseras som en generell princip. Regeringen anser att ansatsen om livsmedelssuveränitet och reciprocitet måste balanseras med fördelarna av internationell handel och EU:s förmåga till anpassning i samband med betydande störningar i försörjningskedjorna. 

Regeringen delar uppfattningen om behovet av att se över befintliga risk- och krishanteringsinstrument och vill understryka vikten av att prioritera förebyggande åtgärder och att säkerställa en marknadsorienterad utgångspunkt. Regeringen välkomnar ansatsen att utveckla nötkreatursektorn för att nå en ökad konkurrenskraft och hållbarhet med hänsyn till olika förhållanden inom EU.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att röra sig mot ett mer incitamentsbaserat och skräddarsytt system för miljö- och klimatåtgärder inom GJP men vill betona vikten av att konkurrensneutralitet mellan medlemsstater beaktas. En avvägning i förhållande till ambitionen att inrätta effektiva uppföljnings- och kontrollsystem kan också behövas. Regeringen ser även positivt på att utveckla finansieringsformer för miljön som kan komplettera den offentliga finansieringen av sådana åtgärder exempelvis genom frivilliga certifieringssystem inom områden där frivilliga certifieringssystem idag saknas.

En framtidssäker sektor som arbetar med naturen

Regeringen är positiv till en frivillig marknad för kolkrediter och naturkrediter. För genomslag bör aktiviteter som certifieras vara förenliga med pågående brukande för att inte minska areella näringars produktion. En frivillig marknad för kolkrediter behöver också utformas så att utsläppsläckage minimeras. Därtill behöver metoder anpassas efter nationella och regionala förutsättningar.

Det finns behov av nya tekniker, även bioteknologiska, så som nya genomiska metoder, för att ta fram klimatresilienta och konkurrenskraftiga växtsorter. Regeringen ser därför positivt på kommissionens ambition att, i nära samarbete med rådet och parlamentet, slutföra och snabbt genomföra lagstiftningen om nya genomiska metoder. Regeringen välkomnar vidare att kommissionen avser att föreslå nya regler för att påskynda godkännande av biologiska växtskyddsmedel som en del av ett förenklingspaket.

Regeringen välkomnar ökat fokus på klimatanpassning, bland annat kommande klimatanpassningsplan och vattenresiliensstrategi men betonar också vikten av att anpassning till klimatförändringarnas effekter är integrerat i arbetet med att framtidssäkra jordbruks-och livsmedelssektorn. Regeringen ser också behovet och välkomnar en ny syn på vatten. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionens strategi för vattenresiliens även bidrar till att skapa goda förutsättningar för jordbruket att hantera och använda vatten för att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det är också viktigt att vattenresiliensstrategin hanterar vattenföroreningar. Vattenbrist och vattenkvalitet är nära sammanflätade eftersom minskad tillgång på vatten kan försämra vattenkvaliteten och sämre vattenkvalitet minskar tillgången till vatten. Av särskild vikt är att ett generellt förbud mot PFAS i produkter införs på EU-nivå för att skydda våra vattenresurser, människors hälsa och vår miljö mot allvarliga och långsiktiga effekter till följd av PFAS. Undantag kan enbart göras för samhällsviktig användning.

Regeringen bedömer att det finns behov av att kartlägga befintliga initiativ samt utvärdera de möjligheter som finns i befintlig EU-lagstiftning om informationssystem för jordbrukets hållbarhetsarbete. Ett eventuellt införande av ett benchmarkingsystem behöver ske på ett sätt som genererar verklig nytta för jordbruksföretagen, samtidigt som systemet inte innebär ökade kostnader och administrativ börda för företag och myndigheter. Regeringen är tveksam till förslaget om ett EU-observatorium för jordbruksmark bland annat på grund av en ökad risk för administrativ börda.

Inom ramen för det arbete som sker med EU:s klimatmål för 2040, och översyn av befintlig lagstiftning som reglerar utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruket och LULUCF, stödjer regeringen som utgångspunkt ett mål som innebär att nettoutsläppen minskar med 90 procent till 2040, jämfört med 1990, förutsatt att dess genomförande bedöms vara realistiskt. I det avseendet och i relation till LULUCF anser regeringen att EU inte kan förlita sig på svåruppnåeliga åtaganden för nettoupptaget i sektorn, som präglas av osäkerheter i metod och uppföljning samt naturliga variationer och begränsad möjlighet att på kort sikt påverka genom åtgärder.

Sverige bör verka för att på EU-nivå införa en harmoniserad, träffsäker och kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp som inte snedvrider konkurrensen på livsmedelsmarknaden, skapar läckage av utsläpp eller hämmar livsmedelsproduktionen. Regeringen välkomnar en översyn av EU:s skolprogram som bör leda till en minskad administrativ börda för medlemsstaterna i genomförandet av programmet.

Uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden (inklusive arbetsvillkor)

Regeringen välkomnar kommissionens vision på djurskyddsområdet. Det är hög tid att kommissionen lägger fram återstående förslag inom ramen för översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Det är angeläget att denna översyn blir ambitiös och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden samtidigt som behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad, minskad administrativ börda och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen beaktas.

Digitalisering, innovation och kunskapsöverföring jämte förenkling

Satsningar på kunskap och innovation är avgörande för att sektorn ska uppnå en hållbar produktion med högre produktivitet. Regeringen är positiv till en ny strategisk ansats för forskning och innovation.

2.2   Medlemsstaternas ståndpunkter

Visionen har på ett övergripande plan välkomnats av medlemsstaterna, men medlemsstaternas positioner är ännu inte kända i detalj.

2.3   Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter om meddelandet är ännu inte kända.

2.4   Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Visionen har generellt mottagits väl från olika intressenter och branschorganisationer. Någon remittering av visionen har inte gjorts i Sverige.

3.   Förslagets förutsättningar

3.1   Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej tillämpligt. Kommissionens meddelande avser en vision som inte utgör ett konkret lagförslag men som ger information om planerade kommande förslag och åtgärder.

3.2   Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Ej tillämpligt. Kommissionens meddelande avser en vision som informerar om planerade kommande förslag och åtgärder.

4.   Övrigt

4.1   Fortsatt behandling av ärendet

Visionen diskuteras i olika rådskonstellationer under våren.

4.2   Fackuttryck och termer