Standardiserad mervärdesskattedeklaration

Fakta-pm om EU-förslag 2013/14:FPM26 : KOM (2013) 721

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2013/14:FPM26

Standardiserad 2013/14:FPM26 mervärdesskattedeklaration

Finansdepartementet

2013-11-27

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 721

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en standardiserad mervärdesskattedeklaration

Sammanfattning

Syftet med förslaget om en standardiserad mervärdesskattedeklaration är att företag i EU ska tillhandahålla skattemyndigheterna standardiserade mervärdesskatteuppgifter i ett gemensamt, företrädesvis elektroniskt, format. Skyldigheten att lämna en standardiserad mervärdesskattedeklaration ska gälla alla företag med få undantag. Regeringen delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att aktivt arbeta för att främja den gränsöverskridande handeln och samtidigt skapa förutsättningar för en effektivare och mer bedrägerisäker mervärdesskatt. Det behöver dock närmare analyseras om en harmonisering kan medföra en verklig förenkling för företagen som uppväger de administrativa bördor som skulle kunna uppstå till följd av förslaget.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Företag som bedriver affärer på den inre marknaden framför ofta att det är svårt att följa mervärdesskattereglerna. Företagen är skyldiga att regelbundet fylla i mervärdesskattedeklarationer med uppgifter som behövs för betalning och kontroll av mervärdesskatt. Kraven på vilka uppgifter som ska lämnas skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och företagen måste använda de

berörda medlemsstaternas språk. Dessa omständigheter leder sammantaget till ökade administrativa bördor, felaktigheter i lämnade deklarationer, att de inte lämnas i rätt tid och att den gränsöverskridande handeln hämmas.

Kommissionen har inom ramen för samrådet om grönboken om mervärdesskattens framtid KOM(2010) 695, inhämtat synpunkter på ett förslag om en standardiserad mervärdesskattedeklaration (jfr faktapromemoria 2010/11:FPM67). Med anledning av det positiva remissutfallet har kommissionen i meddelandet om mervärdesskattens framtid KOM(2011) 851 anfört att de har för avsikt att före utgången av 2013 lägga fram ett förslag om en standardiserad mervärdesskattedeklaration.

Förslaget presenterades av kommissionen den 23 oktober 2013.

1.2Förslagets innehåll

I förslaget behandlas innehållet i den standardiserade mervärdesskattedeklarationen samt när och hur deklarationen ska lämnas. Företag ska som mest behöva fylla i 26 uppgiftsfält, men medlemsstaterna kan välja att undanta företag från alla utom fem obligatoriska fält. De uppgifter som deklareras i en medlemsstat bör fastställas på exakt samma sätt som de fastställs i de andra medlemsstaterna. I förslaget fastläggs en gemensam tidsfrist för inlämnandet av deklarationen som inte får vara kortare än en månad eller längre än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod. Beskattningsperiodens längd ska enligt förslaget vara en månad, men medlemsstaterna ges möjlighet att tillåta beskattningsperioder upp till ett år. Företag vars årsomsättning inte överstiger 2 000 000 euro bör få inge kvartalsvisa mervärdesskattedeklarationer, om det inte äventyrar uppbörden och kontrollen av mervärdesskatten.

Fem uppgifter krävs i alla standardiserade mervärdesskattedeklarationer, nämligen: utgående skatt och ingående skatt, de därtill hörande nettobeloppen och det nettobelopp som ska betalas eller återbetalas. Samtliga medlemsstater kräver för närvarande dessa uppgifter. Därutöver kommer medlemsstaterna ha möjlighet att kräva ytterligare maximalt 21 uppgifter som bl.a. kan vara av värde för kontrolländamål och riskanalyser. Det föreslås också att medlemsstaterna ska tillåta, och få kräva, att mervärdesskattedeklarationer lämnas på elektronisk väg.

För att garantera att skyldigheten att ge in en standardiserad mervärdesskattedeklaration tillämpas enhetligt i hela unionen föreslås en ändring av artikel 272 i mervärdesskattedirektivet på så sätt att medlemsstaternas möjligheter till att befria företag från denna skyldighet begränsas till vissa särskilt utpekade fall – nämligen beskattningsbara personer vars gemenskapsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt, beskattningsbara personer som omfattas av skattebefrielsen

för små företag eller beskattningsbara personer som omfattas av den gemensamma ordningen för schablonbeskattning för jordbrukare. Det föreslås även att artikel 253 i mervärdesskattedirektivet ska slopas. Artikeln möjliggör för Sverige att tillämpa ett förenklat förfarande för små och medelstora företag enligt vilket mervärdesskattdeklarationen för beskattningsbara personer med enbart inhemska transaktioner får lämnas inom tre månader efter utgången av beskattningsåret för direkt beskattning.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget kommer huvudsakligen att medföra ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) och skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, men även andra regelverk kan komma att bli berörda.

Tidsfristen för lämnandet av den standardiserade mervärdesskattedeklarationen ska enligt förslaget vara minst en månad och högst två månader. Företag med en årsomsättning som understiger 2 miljoner euro per år ska enligt förslaget kunna ge in mervärdesskattedeklarationen kvartalsvis, men medlemsstaterna ska kunna tillåta beskattningsperioder upp till ett år. Enligt gällande svenska bestämmelser ska större företag som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag (exklusive unionsinterna förvärv och import) som överstiger 40 miljoner kronor lämna en mervärdesskattedeklaration senast den 26 i månaden efter utgången av beskattningsperioden. Företag med ett beskattningsunderlag som understiger 40 miljoner kronor per beskattningsår ska som huvudregel lämna mervärdesskattedeklaration som avser ett kalenderkvartal senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Företag med ett beskattningsunderlag som understiger 1 miljon kronor får redovisa mervärdesskatten i en skattedeklaration som avser ett helt beskattningsår.

Förslaget bör inte medföra några ändringar vad gäller redovisningsperioder, men det kan behövas ett klargörande i denna fråga. Bestämmelserna om deklarationstidpunkt kommer behöva ses över och det finns risk för att de nya föreslagna bestämmelserna om ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt (prop. 2013/14:28) inte längre blir möjliga att behålla. Syftet med förslaget, nämligen att underlätta skatteredovisningen för ca 500 000 företag med beskattningsunderlag på högst en miljon kronor och som inte handlar med andra EU-länder, går därmed förlorat. Ändringen i artikel 272 får till följd att Sverige i framtiden inte kommer kunna införa nationella undantagsbestämmelser från direktivets bestämmelser som avser den standardiserade mervärdesskattedeklarationen. Artikel 253 tillämpas inte i dagsläget, varför ett slopande inte får påverkan på gällande lagstiftning. I sammanhanget bör även nämnas att det för närvarande, förutom föreskriften i 26 kap. 21 § SFL om att en mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om utgående skatt, ingående skatt och uppgifter om omsättning, förvärv och överföring av varor som transporteras mellan EU-länder, i lag saknas detaljerade bestämmelser om vad för uppgifter en mervärdesskattedeklaration ska innehålla.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys och en sammanfattning av denna (SWD[2013] 427 final respektive (SWD[2013] 426 final). Av de alternativ som utvärderats är en för företagen obligatorisk standardiserad mervärdesskattedeklaration, med en standardiserad förteckning över de uppgifter som medlemsstaterna får begära in, det alternativ som förordas av kommissionen. Det föreslagna alternativet medger en minskning av företagens administrativa bördor samtidigt som kostnaderna för medlemsstaterna begränsas. Enligt kommissionens slutsatser skulle förslaget innebära en besparing på upp till 15 miljarder euro per år i administrativa kostnader inom EU samt en minskning av momsfel inom medlemsstaterna till följd av minskade antal fel. För svensk del kan förslaget innebära ökade administrativa bördor och kontrollproblem. Eventuella ekonomiska kostnader för Skatteverket med anledning av förslaget ska begränsas i största möjliga mån och utgångspunkten är att det ska hanteras inom befintliga och beräknade ekonomiska ramar.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att aktivt arbeta för att främja den gränsöverskridande handeln och samtidigt skapa förutsättningar för en effektivare och mer bedrägerisäker mervärdesskatt. Sverige har i jämförelse med många andra medlemsstater ett smidigt och enkelt deklarationsförfarande för mervärdeskatt. En förändring av mervärdesskattedirektivet bör inte tillåtas medföra någon ökning av de administrativa bördorna för företagen eller att effektiviteten i deklarationshanteringen minskar. Vidare måste det vara möjligt att upprätthålla en effektiv kontroll och Skatteverkets kostnader för hanteringen måste begränsas i största möjliga mån. Det behöver närmare analyseras om en harmonisering kan medföra en verklig förenkling för företagen som uppväger de administrativa bördor och kontrollproblem som skulle uppkomma. Regeringen slår vakt om styrkan i den svenska modellen för hantering av mervärdesskattedeklarationen och de tidpunkter för avlämnande av mervärdesskattedeklarationer som gäller i Sverige.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har remitterats den 6 november 2013. Remisstiden går ut den 10 januari 2014. Några synpunkter på förslaget har ännu inte inkommit.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén anta bestämmelser om harmonisering av bl.a. omsättningsskatter för att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen har anfört att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eftersom en harmonisering av de skyldigheter som hänför sig till mervärdesskattedeklarationer endast kan uppnås genom en förändring av mervärdesskattedirektivet. Regeringen delar denna uppfattning.

Vidare anför kommissionen att förslaget är nödvändigt för att uppnå en harmonisering av mervärdesskattedeklarationerna och begränsa kraven på uppgifter till vad som behövs för uppbörd och kontroll av mervärdesskatt, så att företagens administrativa bördor minskar och hinder för en väl fungerande marknad undanröjs. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för skattefrågor.

4.2Fackuttryck/termer

–