Socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning

Fakta-pm om EU-förslag 2013/14:FPM32 : KOM(2013) 740

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2013/14:FPM32

Socialt trepartstoppmöte för tillväxt och 2013/14:FPM32 sysselsättning

Arbetsmarknadsdepartementet

2013-12-16

Dokumentbeteckning

KOM(2013) 740

Förslag till rådets beslut om ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning

Sammanfattning

De sociala trepartstoppmötena för tillväxt och sysselsättning har hållits i anslutning till Europeiska rådets möten sedan 1997. I ett rådsbeslut från 2003 formaliserades denna praxis från 1997. I syfte att anpassa 2003 års beslut till Lissabonfördragets betydande institutionella förändringar presenterade kommissionen den 31 oktober 2013 ett förslag till rådsbeslut om ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning. Regeringen är positiv till att det sker en anpassning till de institutionella förändringar som ägt rum efter 2003.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning inrättades genom rådets beslut 2003/174/EG. I och med beslutet formaliserades praxisen från 1997, om att hålla informella högnivåmöten inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin, som sedan fortsatte inom ramen för Lissabonstrategin.

I slutsatserna från sitt möte den 28 juni 2013 erinrade Europeiska rådet om att den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension bör stärkas och framhöll också betydelsen av dialogen med arbetsmarknadens parter. Kommissionen förklarade därefter i sitt meddelande (KOM(2013) 690) från

den 2 oktober 2013 om den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension, att den skulle lägga fram ett förslag om översyn av 2003 års rådsbeslut om ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen framhåller i förslaget att avsikten inte har varit att göra en grundlig översyn av det sociala trepartstoppmötets funktionssätt. Det förslag man nu lägger fram anpassar det gällande beslutet till de institutionella förändringar som skett genom Lissabonfördraget.

Det sociala trepartstoppmötet är ett forum för dialog mellan EU- institutionerna på ordförandenivå och de europeiska arbetsmarknadsparterna (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna) på högsta ledningsnivå. På agendan återfinns teman som rör alla ekonomiska sektorer och arbetstagarna i EU. Målet är att förstärka kopplingen mellan rådets och kommissionens politiska riktlinjer för tillväxt och sysselsättning och de initiativ som utvecklats av arbetsmarknadens parter i Europa, inom deras egna sociala dialoger.

Det nya förslaget ska återspegla de positiva resultaten av den senaste praktiska erfarenheten med det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning. I syfte att förbättra kvaliteten på texten i beslutet görs också vissa redaktionella ändringar.

I korthet innebär förslaget förändringar på följande områden:

Hur rådet företräds vid de sociala trepartstoppmötena

I enlighet med den praxis som gäller sedan Lissabonfördragets ikraftträdande förslås följande ändringar:

–De officiella kallelserna undertecknas framgent även av Europeiska rådets ordförande,

–Mötena leds gemensamt av kommissionens respektive Europeiska rådets ordförande, som öppnar mötet respektive lägger fram slutsatserna. Stats- eller regeringschefen i det medlemsland som är ordförande i rådet talar en gång under mötet.

–Rådets innevarande ordförande och de två nästkommande ordförandena deltar på stats- eller regeringschefsnivå och på arbetsmarknadsministernivå.

Mötesfrekvensen

I det gällande rådsbeslutet från 2003 föreskrivs att det sociala trepartstoppmötet ska hållas minst en gång per år. I praktiken har det sociala trepartstoppmötet hållits två gånger per år, före Europeiska rådets vårrespektive höstmöte. Kommissionen anser även här att erfarenheten av nuvarande ordning har varit positiv och att behovet av ett effektivt och

synligt samråd (på hög nivå mellan EU-institutionerna och arbetsmarknadens parter på EU-nivå motiverar) att det hålls två sociala trepartstoppmöten per år.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget får inga effekter på svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har inga konsekvenser för EU-budgeten eller den svenska statsbudgeten.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag. De sociala trepartstoppmötena är ett viktigt forum för att diskutera sociala frågor och sysselsättningsfrågor på högsta nivå före Europeiska rådets vår- och höstmöten.

Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning har på ett positivt sätt bidragit till utvecklingen av den sociala dialogen på EU-nivå i enlighet med Lissabonstrategin.

Det är välkommet att kommissionen nu lägger fram ett förslag som tar hänsyn till de institutionella förändringar och den praxis som utvecklats sedan Lissabonfördragets ikraftträdande.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.2Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Remissinstansernas ståndpunkter

Arbetsmarknadens parter har konsulterats och inga invändningar mot förslaget framkom.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för antagandet av rådets beslut föreslås vara artikel 352 i EUF-fördraget. Förslaget antas med enhällighet och Europaparlamentet är medbeslutande.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Artikel 352 i EUF-fördraget är kringgärdat av ett antal begränsningar syftar till att värna medlemsstaternas och de nationella parlamentens möjligheter att förhindra att befogenhet överförs till unionen på något annat sätt än genom en fördragsändring. Till dessa hör kravet på enhällighet i rådet, förbudet mot harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning och kommissionens särskilda skyldighet att inom ramen för subsidiaritetsprövningsförfarandet i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen uppmärksamma de nationella parlamenten på förslag som använder sig av artikel 352.

Inrättande av ett forum för deltagande på högsta nivå för samråd mellan aktuella organ förutsätter dock ett samarbete på EU-nivå. Syftet med beslutet kan därmed inte uppnås enbart av medlemsstaterna var för sig. Regeringen ser därför att det finns ett behov av åtgärder på EU-nivå.

Åtgärderna som föreslås inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppfylla målsättningen med förslaget och regeringen anser därmed att proportionalitetsprincipen är tillgodosedd.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgrupp under början av det grekiska ordförandeskapet våren 2014.

4.2Fackuttryck/termer

-