Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer

Fakta-pm om EU-förslag 2020/21:FPM45 : COM(2020) 698

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2020/21:FPM45

Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer

2020/21:FPM45

Arbetsmarknadsdepartementet

2020-12-17

Dokumentbeteckning

COM(2020) 698

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025

Sammanfattning

Den 12 november 2020 presenterade kommissionen meddelandet En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025. I meddelandet slår kommissionen fast målsättningen att varje hbtqi-person i EU ska vara säker, ha lika möjligheter och fullt ut delta i samhällslivet. Strategin innehåller ett antal riktade åtgärder, inklusive rättsliga åtgärder och finansiering, för att adressera diskriminering, ojämlikhet och andra problem som hbtqi-personer möter. Strategin innehåller även inriktningen att integrera hbtqi-jämlikhet i alla unionens politikområden, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram. Åtgärderna inom strategin innehåller följande pelare:

1.hantera diskriminering av hbtqi-personer,

2.säkerställa trygghet för hbtqi-personer,

3.bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer, och

4.leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen.

Regeringen välkomnar meddelandet och delar på övergripande nivå den analys och de slutsatser som kommissionen presenterar. De fyra pelarna som strategin bygger på är väl avvägda. Den valda metodiken, med en kombination av konkreta åtgärder och integrering av frågorna, har potential att vara verkningsfull så länge denna genomförs på ett balanserat sätt med det avsedda resultatet i fokus.

1

1

Förslaget

2020/21:FPM45

1.1Ärendets bakgrund

Fördragen föreskriver att respekten för människans värdighet, jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, är delar av Europeiska unionens grundläggande värden. Medlemsstaternas samhällen ska bl.a. kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans och jämställdhet. Vidare är det en grundläggande rättighet att inte utsättas för diskriminering.

Kommissionen antog 2015 en åtgärdslista för att främja hbti-jämlikhet. Därefter har ett antal medlemsstater, Europaparlamentet och organisationer i det civila samhället efterfrågat en strategi för arbetet för jämlikhet för hbtqijämlikhet. Unionen har dock inte tidigare haft en sådan strategi.

Kommissionen presenterade meddelandet den 12 november 2020.

1.2Förslagets innehåll

I meddelandet konstaterar kommissionen att situationen för hbtqi-personer har förbättrats över de föregående årtiondena genom ändrad lagstiftning, ny praxis och nya politiska initiativ. Samtidigt visar undersökningar att även när det finns stöd och acceptans för lika rättigheter och möjligheter i samhället har detta inte alltid medfört ett förbättrat läge för hbtqi-personer inom EU.

En undersökning genomförd 2019 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att samtidigt som 76 % av EU-medborgarna anser att bi- och homosexuella personer borde ha samma rättigheter som heterosexuella personer (jämfört med 71 % 2015) upplevde 43 % av hbtqipersonerna att de blivit diskriminerade (jämfört med 37 % 2012). Till följd av denna situation är det alltjämt kommissionens mål att varje hbtqi-person i EU ska vara trygg, ha lika möjligheter och fullt ut delta i samhällslivet.

Mot denna bakgrund har kommissionen antagit den första strategin för hbtqipersoners jämlikhet. Detta som en del av kommissionens strävan mot en jämlikhetsunion. Genom strategin avser kommissionen att ta upp den ojämlikhet och de utmaningar som påverkar hbtqi-personer, med beaktande av att hbtqi-personer är en heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. Kommissionen lyfter även att trans-, icke-binära och intersexpersoner befinner sig i en särskilt utsatt situation. I strategin fastställs ett antal centrala mål inom fyra pelare som ska uppnås under åren 2020–2025. De fyra pelarna är: hantera diskriminering av hbtqi-personer, säkerställa trygghet för hbtqipersoner, bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer samt leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen. Utöver åtgärder inom dessa pelare är målsättningen från kommissionen att integrera hbtqipersoners rättigheter inom unionens politiska arbete, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram.

2

1.2.1 Hantera diskriminering av hbtqi-personer

2020/21:FPM45

Kommissionen betonar att rättsligt skydd mot diskriminering är avgörande för att främja hbtqi-jämlikhet och kommer vidta åtgärder för att genomdriva och förbättra det rättsliga skyddet mot diskriminering. Bland annat kommer en kartläggning av tillämpningen av arbetslivsdirektivet från 2000 att genomföras. Som uppföljning till rapporten avser kommissionen att under 2022 föreslå ny lagstiftning för att stärka jämlikhetsorganens roll. Kommissionen avser även säkerställa att kommande förslag till regelverk om artificiell intelligens (AI) fullt ut beaktar mänskliga rättigheter, bl.a. för hbtqi-personer, och den risk för diskriminering som är inbyggd i sådana system.

Kommissionen lyfter fram behovet av att främja inkludering och mångfald på arbetsplatsen och avser att fortsätta genomföra främjande åtgärder, inklusive att föregå med gott exempel i sina egna rekryteringsförfaranden. Behovet av att bekämpa ojämlikhet i utbildning, hälso- och sjukvård samt kultur och idrott betonas och behovet av erfarenhetsutbyte mellan medlemsstater, stärkt utbildning och forskning samt effektiv användning av finansieringsprogram lyfts fram som åtgärder.

Att upprätthålla rättigheter för hbtqi-personer som söker internationellt skydd lyfts fram som ett målområde. Kommissionen betonar att det europeiska asylsystemet adresserar den specifika situationen och de specifika behoven som utsatta ansökande, inklusive hbtqi-personer, har. Kommissionens förslag till ändringar på området har beaktat dessa omständigheter. Kommissionen anser därtill att det finns behov av erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna samt utvecklad utbildning för dem som hanterar de aktuella ärendena.

1.2.2Säkerställa trygghet för hbtqi-personer

I meddelandet lyfts att alla har rätt till personlig säkerhet, oavsett om den enskilde befinner sig i hemmet, på allmän plats eller online. Kommissionen anför att hbtqi-personer i oproportionerligt stor utsträckning är utsatta för hatbrott, hatpropaganda och våld samtidigt som underrapportering av brott alltjämt är ett allvarligt problem. Mot denna bakgrund krävs ytterligare åtgärder för att sörja för hbtqi-personers trygghet.

För att stärka hbtqi-personers rättsliga skydd mot hatbrott och hatpropaganda avser kommissionen att under 2021 lägga fram ett förslag om att utvidga den rättsliga grunden för materiellt straffrättslig EU-lagstiftning till att omfatta hatbrott och hatpropaganda som bl.a. riktar sig mot hbtqi-personer. Kommissionen avser även att vidta åtgärder för att bekämpa hatpropaganda och desinformation på nätet, något som identifierats som ett växande problem. För att bidra till att fler anmäler hatbrott som riktar sig mot hbtqi-personer avser kommissionen att stödja medlemsstaterna så att de kan förbättra utbildning och kapacitetsbyggnad för att rättsväsendet bättre ska kunna upptäcka och dokumentera fördomar och öka rapporteringen av dessa brott. Därutöver avser kommissionen att använda relevanta finansieringsprogram för att sörja

3

för hbtqi-personers trygghet, bl.a. genom det arbete för att motverka hatbrott	2020/21:FPM45
och hatpropaganda som bedrivs av det civila samhällets organisationer.
I tillägg till åtgärder mot brott anser kommissionen att det är nödvändigt att
skydda och främja hbtqi-personers kroppsliga och psykiska hälsa. Exempel-
vis kommer kommissionen att inkludera ett intersektionellt perspektiv med
fokus på lesbiska och intersexuella kvinnor i den kommande rekommenda-
tionen om förebyggande av skadliga sedvänjor gentemot kvinnor och flickor
som aviserats i jämställdhetsstrategin.
1.2.3 Bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fastslår rätten till respekt för
privatlivet och familjelivet, liksom barns rätt till det skydd och den
omvårdnad som behövs för deras välfärd. Det finns en bredd av olika
familjekonstellationer inom EU, inklusive regnbågsfamiljer med en eller
flera hbtqi-personer. Kommissionen anser att skillnaderna i den nationella
lagstiftningen inom EU medför att familjeband inte alltid erkänns när
regnbågsfamiljer rör sig över EU:s inre gränser, och att detta har blivit än
tydligare under den pågående pandemin.
Kommissionen avser därför att lägga fram ett förslag till lagstiftning om
ömsesidigt erkännande av föräldraskap, och överväga olika åtgärder för att
stödja ömsesidigt erkännande av samkönat partnerskap mellan medlems-
staterna. I samma syfte lyfts behovet av att säkerställa att regelverket i fråga
om den fria rörligheten tillämpas på ett korrekt sätt. Kommissionen anser
vidare att det krävs åtgärder i medlemsstaterna för att säkerställa att
erkännande av transpersoner, ickebinära och intersexpersoner sker på sätt
som är proportionerliga och förenliga med internationell rätt, inklusive i
nationella administrativa förfaranden. Kommissionen avser även att genom
tillgängliga finansieringsprogram stödja det arbete som bedrivs på området
av civilsamhällesorganisationer, samt föra en strukturerad och öppen dialog
med dessa organisationer.
1.2.4 Leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen
Runtom i världen utmanas hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättig-
heter och många hbtqi-personer befinner sig i en särskilt utsatt situation där
de utsätts för allvarliga rättighetskränkningar och övergrepp, t.ex. i de länder
där de hotas av dödsstraff endast på grund av vilka de är. Kommissionen
betonar därför att de och Europeiska utrikestjänsten (EEAS) står redo att
försvara hbtqi-personers mänskliga rättigheter runtom i världen med
målsättningen att öka EU:s engagemang för hbtqi-frågor i alla de externa
förbindelserna. Åtgärder för hbtqi-jämlikhet kommer framöver att tillämpas i
Instrumentet för grannskapspolitik och Instrumentet för stöd inför
anslutningen, i Asyl- och migrationsfonden, i utvecklingssamarbetet samt i
det internationella samarbetet. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter
och demokrati 2020–2024 utgör ett grunddokument i det fortsatta arbetet.
	4

1.2.5 Genomförande av strategin

2020/21:FPM45

Kommissionen avser att genomföra strategin genom riktade åtgärder inom ramen för de fyra pelarna, samt genom att integrera frågorna inom unionens politiska arbete, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram. Strategin ska genomföras med intersektionalitet som en genomgående princip. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att anta egna handlingsplaner för hbtqi-jämlikhet. Detta för att motverka diskriminering, och för att säkerställa kontinuerlig uppföljning på nationell nivå, såväl av de mål som framställs i EU-strategin som frågor inom den nationella kompetensen.

En undergrupp för hbtqi-frågor under högnivågruppen för ickediskriminering, jämlikhet och mångfald kommer att etableras för att stödja och följa upp utvecklingen i medlemsstaterna, inklusive utvecklingen av nationella handlingsplaner. Kommissionen avser vidare att organisera regelbundna möten på politisk nivå, för experter, med civilsamhället och medlemsstaterna. Kommissionen kommer även samarbeta med det nätverk av hbtqi-fokalpunkter som finns etablerat inom Europarådet. Genomförandet av strategin kommer att följas upp med regelbundenhet och en rapport om utvecklingen kommer att publiceras under 2023.

Tillförlitliga jämlikhetsdata är avgörande för möjligheterna att kontinuerligt bedöma situationen för hbtqi-personer och för att på ett effektivt sätt omhänderta utmaningar. Kommissionen kommer därför att uppmana EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) både att samla in egna data samt att fortsätta tillhandahålla tekniskt och metodologiskt stöd till medlemsstaterna för att dessa ska kunna samla in data på ett lämpligt sätt.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag till lagstiftningsåtgärder, varför det i sig inte får några effekter på det svenska regelverket.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag som medför direkta budgetära konsekvenser.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för hbtqijämlikhet 2020–2025. Regeringen delar på övergripande nivå den analys och de slutsatser som kommissionen presenterar i meddelandet. De fyra pelarna som strategin bygger på är väl avvägda, likaså har metodiken med en kombination av konkreta åtgärder och integrering av frågorna potential att

5

vara verkningsfull så länge detta genomförs på ett balanserat sätt med det	2020/21:FPM45
avsedda resultatet i fokus. Det är en prioriterad fråga för regeringen att
säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning,
könsidentitet eller könsuttryck.
Regeringen anser att det är av stor betydelse att unionen upprätthåller
respekten för hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Detta är en
integrerad del av unionens grundläggande värden såsom de kommer till
uttryck i fördragen, särskilt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen
(FEU), och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Därtill följer
detta av EU-medlemsstaternas åtaganden avseende mänskliga rättigheter.
Unionens institutioner och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar att
tillförsäkra alla människors lika rättigheter och möjligheter. Samarbetet inom
unionen är därför av stor vikt för att säkerställa hbtqi-personers lika
rättigheter och möjligheter, såväl i Sverige som i andra medlemsstater.
Det helhetsgrepp som strategin utgör är välkommet och regeringen ser posi-
tivt på de verktyg och det stöd som strategin medför. Regeringen välkomnar
vidare att intersektionalitet ska tillämpas i genomförandet av strategin.
Det är särskilt positivt att det civila samhällets organisationer ses som en
samarbetspartner och resurs. Att transpersoner, ickebinära och intersex-
personer inkluderas på ett tydligt sätt är mycket välkommet. Kommissionens
ambition är lovvärd och kan medföra reella förbättringar vad gäller respekten
för hbtqi-personers rättigheter inom unionen. Det ska dock erinras om att det
ytterst är respektive medlemsstats ansvar att säkerställa lika rättigheter och
möjligheter för de som befinner sig på deras territorium. Likaså är det
medlemsstaternas ansvar att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter,
inbegripet EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Regeringen instämmer i att det är angeläget att motverka diskriminering mot
hbtqi-personer på alla samhällsområden och välkomnar att kommissionen i
första hand avser att säkerställa att gällande rättsakter genomförs på ett
korrekt sätt, samt att kommande initiativ integrerar ett hbtqi-perspektiv.
Likaså ska hbtqi-personers trygghet säkerställas. Hatbrott, hatpropaganda
och våld kan aldrig accepteras och eventuell underrapportering behöver
hanteras. Det är välkommet med ett tydligt fokus på utmaningar i fråga om
psykisk ohälsa då många hbtqi-personer drabbas. Regeringen anser, likt
kommissionen, att våra samhällen ska vara inkluderande och att den fria
rörligheten måste vara välfungerande och värnas för alla EU-medborgare,
inklusive hbtqi-personer.
Att EU, som en global aktör, på ett tydligare sätt införlivar hbtqi-frågor i
unionens externa förbindelser kan medföra förbättringar för hbtqi-personers
livsvillkor även utanför unionens gränser. Regeringen ser positivt på denna
ambition och betonar i sammanhanget att hbtqi-personers rättigheter är
mänskliga rättigheter varför rättighetskränkningar, var de än sker, inte kan
normaliseras eller accepteras.
	6

Kommissionens tydliga plan för att säkerställa att strategin genomförs är	2020/21:FPM45
välkommen och det är angeläget att noga följa utvecklingen inom
institutionerna och medlemsstaterna. Det är välkommet att behovet av
tillförlitliga uppgifter om hbtqi-personers livsvillkor lyfts. Samtidigt är
arbetet med jämlikhetsdata komplext, och det är av stor vikt att upprätthålla
medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella situationen samt
de förutsättningar och behov som råder i staten. Jämlikhetsdata behandlar
känsliga uppgifter och arbete med sådana uppgifter måste alltid ske med
största respekt för etiska aspekter och i enlighet med rättsliga regelverk,
däribland om dataskydd. Skyddet för den personliga integriteten måste
upprätthållas. FRA och EIGE har viktiga roller i arbete med att skapa en god
kunskapsbas med jämförbara data.
Regeringen återkommer till riksdagen avseende enskilda initiativ när de har
presenterats och analyserats.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är för närvarande inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är för närvarande inte kända.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte sänts på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Eventuell fortsatt behandling är inte känd.

7

4.2

Fackuttryck/termer

2020/21:FPM45

Hbtqi: Förkortningen hbtqi-personer står för homosexuella, bisexuella och transpersoner, queera och intersexpersoner.

Transpersoner: Används som ett samlingsbegrepp för personer som inte upplever sig som cispersoner. Med cispersoner avses vanligtvis personer vars juridiska och biologiska kön stämmer överens och alltid har stämt överens med deras könsidentitet och könsuttryck.

Queer: Ett mångfacetterat begrepp som kortfattat handlar om ett normkritiskt förhållningssätt till kategorisering av människor utifrån sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Intersex: En benämning som används för att förklara tillstånd där den kroppsliga utvecklingen inte är entydig i fråga om kön. Begreppet intersex innefattar ett stort antal kroppsliga tillstånd. En intersexvariation kan vara en skillnad i den yttre anatomin men det kan också vara en hormonell eller genetisk skillnad.

Intersektionalitet: Ett samhällsvetenskapligt begrepp som används för att analysera hur olika maktstrukturer (t.ex. kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion m.m.) samverkar och skapar ojämlikhet.

Regnbågsfamilj: I meddelandet används termen för familjer där en eller flera individer definierar sig som homosexuell, bisexuell, transperson, queer eller intersex.

Jämlikhetsdata: Uppgifter som behövs för att formulera och följa upp läget för jämlikhet och icke-diskriminering. Begreppet jämlikhetsdata omfattar all data som är av relevans för området – såväl kvalitativa som kvantitativa uppgifter. Definitionen kommer från Europeiska kommissionens handbok om jämlikhetsdata (2016). Begreppet motsvarar det engelska Equality data.

Arbetslivsdirektivet: rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet

8