Genomförandet av EU:s strategi för global hälsa

Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM21 : COM(2025) 392

Faktapromemoria

Riksdagsår: 2025/26

FPM-nummer: 21

2025-09-10

Genomförandet av EU:s strategi för global hälsa

Utrikesdepartementet

Dokumentbeteckning

COM(2025) 392  Celexnummer  

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITÉN om genomförandet av EU:s strategi för global hälsa..

Tidigare faktapromemorior i ärendet: 2023/24:FPM41

Sammanfattning

Två och ett halvt år efter antagandet av EU:s strategi för global hälsa beskriver denna rapport de viktigaste åtgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts inom ramen för strategins genomförande. Redogörelsen är indelad utifrån strategins tre prioriteringar: bättre hälsa och välbefinnande, starka hälsosystem och universell hälso- och sjukvård, samt förhindra och bekämpa hälsokriser, inklusive pandemier.

Ansatsen ”hälsa inom alla politikområden” har varit vägledande för strategins genomförande. Det har inneburit ett tvärsektoriellt arbetssätt där hälsoaspekter integreras i andra politiska beslut, särskilt i klimat- och miljöpolitiken genom en s.k. One Health-ansats. Redan innan EU:s strategi för global hälsa antogs samt löpande därefter har EU givit finansiellt stöd till bland annat multilaterala organisationer som EU även haft ett nära samarbete. Det nära samarbetet gäller särskilt Världshälsoorganisationen (WHO), som EU anser vara hörnstenen i det multilaterala hälsosystemet. Stora delar av EU:s strategi för global hälsa har genomförts genom en Team Europe-ansats, där fem regionala Afrika-initiativ på olika sätt har verkat för motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem. EU har även verkat för strategins prioriteringar i flera internationella förhandlingar, exempelvis förhandlingarna om det globala pandemifördrag som antogs i maj 2025. Genom strategins genomförande, och i synnerhet av Team Europe-ansatsen, har EU utvecklat partnerskap och visat ledarskap i den globala hälsostyrningen.

Regeringen välkomnar rapportens innehåll och noterar dess förenlighet med svenska politiska prioriteringar. Regeringen delar EU:s syn att god hälsa och fungerande hälso- och sjukvård är en förutsättning för ett samhälles välmående och ekonomisk utveckling. Strategins genomförande bedöms vara väl förenlig med regeringens prioriteringar i Bistånd för en ny era i avsnittet om Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta, inklusive insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Följaktligen finns flera synergier mellan EU:s och Sveriges globala hälso-insatser, i synnerhet genom Sveriges engagemang i tre av fem Team Europe-initiativ inom hälsa i Afrika.

1.   Förslaget

1.1   Ärendets bakgrund

Efter covid-19-pandemin var det för EU tydligt att människors välbefinnande och liv, samhällens och ekonomiers välstånd, stabilitet och säkerhet, samt hållbar utveckling i stort, alla var beroende av att hälsa hanteras som en global gemensam nyttighet. Pandemin betonade det akuta behovet av ett starkare internationellt samarbete och en gräns- och sektoröverskridande helhetssyn på global hälsa, samt underströk dess geopolitiska och ekonomiska dimensioner.

Mot bakgrund av pandemin och andra globala hälsoutmaningar, såsom klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och föroreningar, antog kommissionen i november 2022 en ny gemensam EU-strategi för global hälsa, ”Bättre hälsa för alla i en föränderlig värld” (COM(2022) 675 final), vilken utgjorde ett förnyat och stärkt åtagande för att förbättra den globala hälsan fram till 2030 och för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

I strategin positioneras global hälsa som en central pelare i EU:s utrikespolitiska åtgärder, Europeiska hälsounionens externa dimension, samt som en integrerad del av Global Gateway (JOIN(2021) 30 final). Strategin framhåller tre prioriteringar för att förbättra den globala hälsan: främja bättre hälsa och välbefinnande för människor genom hela livet, stärka hälsosystem och främja universell hälso- och sjukvård, samt förebygga och bekämpa hälsokriser, inklusive pandemier, genom att tillämpa ett One Health-perspektiv. Prioriteringarna konkretiseras med tjugo vägledande principer. Föreliggande rapport, publicerad den 10 juli 2025, beskriver de viktigaste åtgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts inom ramen för strategins genomförande.

1.2   Förslagets innehåll

Rapporten är uppbyggd enligt strategins huvudavsnitt: de tre prioriteringarna, intern styrning och samordning inom EU, extern och multilateral styrning, finansiering och investeringar i global hälsa samt övervakning och ansvarsskyldighet.

1.2.1   Första prioriteringen: Hälsa och välbefinnande

Åtaganden för att förbättra den globala hälsan har bland annat varit fokuserade på att bekämpa smittsamma sjukdomar. Genom betydande finansiella bidrag och utfästelser till resultatfokuserade organisationer och initiativ som Globala fonden, Gavi-alliansen, Pandemifonden och det Globala initiativet för att utrota polio (GPEI), har EU bidragit till prevention, behandling och kontroll av smittsamma sjukdomar som till exempel HIV, tuberkulos, mpox, malaria och polio.

EU har också bibehållit ett starkt engagemang för att ta itu med icke smittsamma sjukdomar, inklusive cancer och psykisk hälsa. Exempel på genomförda program inom psykisk hälsa inkluderar ett projekt som EU har finansierat i samarbete med Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) för tillhandahållandet av psykologiskt och psykosocialt stöd till fördrivna personer från Ukraina. Projektet är verksamt i 28 länder och hittills har nästan 500 000 personer som fördrivits från Ukraina begärt hjälp via de etablerade plattformarna. Vad gäller cancer konstaterar rapporten att sjukdomen fortfarande är en av de mest akuta hälsoutmaningarna, med fortsatt ökade sjukdoms- och dödsfall. EU:s arbete mot cancer har innefattat riktad prevention samt tillgång till screening och behandling. I arbetet med att motverka icke-smittsamma sjukdomar har EU haft ett nära samarbete med organisationer som WHO, OECD och Unicef.

EU har fortsatt givit omfattande stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), bland annat genom ett särskilt Team Europe-initiativ för SRHR i Afrika söder om Sahara (TEI-SRHR). Inom ramen för TEI-SRHR lanserades i mars 2024 SafeBirth Africa-programmet. Programmet syftar till att förbättra tillgången till varor för sexuell och reproduktiv hälsa med fokus på post-partum-blödningar, som är en av de främsta orsakerna till mödradödlighet. Kommissionen har även bidragit med finansiella medel till FN:s befolkningsfond (UNFPA) för tillhandahållandet av preventivmedel och mödravårdsläkemedel. Genom EU-FN-initiativet Spotlight har EU verkat för att förebygga och motverka könsrelaterat våld. För att tillgodose behovet av SRHR-tjänster i humanitära sammanhang har EU varje år anslagit i genomsnitt 37 miljoner euro till sexuell och reproduktiv hälsa samt mödrars och nyföddas hälsa i krissituationer, bland annat genom partnerskap med UNFPA, International Rescue Committee (IRC) och andra humanitära organisationer.

Kommissionen har mellan 2022 och början av 2025 bidragit med 745 miljoner euro för tillhandahållandet av grundläggande hälso- och sjukvård i humanitära kontexter.

I enlighet med EU:s strategi för global hälsa har EU bedrivit en integrerad klimat-, miljö- och hälsopolitik, eftersom dessa tre politikområden påverkar varandra och förenas av det centrala målet att säkerställa en sund framtid för nuvarande och kommande generationer. EU har genom multilaterala förhandlingar kontinuerligt arbetat för att öka den globala hanteringen av klimatförändringarna. Två milstolpar i de multilaterala hälsobesluten var G20:s antagande av Hälsoministerdeklarationen om klimatförändringar, hälsa och jämlikhet (2024) som innefattande en One Health-ansats och för vilken EU var en av de främsta förkämparna, samt Ministerdeklarationen om klimat och hälsa, som antogs vid COP28.

Exempel på insatser inom prioriteringen Hälsa och välbefinnande

Smittsamma sjukdomar

• Global fonden mot aids, tuberkulos och malaria: €715 miljoner (2023–2025), bidragit till att rädda 65 miljoner liv.
• Vaccinalliansen Gavi: €300 miljoner (2021–2025), bidragit till att vaccinera över 1,1 miljarder barn.
• Global Polio Eradication Initiative: €300 miljoner (2022–2024) via EIB, bidragit till att vaccinera 1 miljard barn med oralt poliovaccinunder.

Icke-smittsamma sjukdomar

• EU i samarbete med Internationella Rödakorsfederationen: €31,2 miljoner (2022–2025) bidragit till psykiskt stöd för Ukrainas flyktingar i 28 länder, 30 000 stödpersoner utbildats och 500 000 hjälpsökande erhållit stöd.

SRHR

• Team Europe-initiativet i Afrika med flaggskeppsprojektet SafeBirth Africa: €60 miljoner (2023–2027) för förbättrad tillgång till produkter för sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) med fokus på blödning efter förlossning.
• UNFPA Supplies Partnership: €45 miljoner (2023–2026) tillhandahåller preventivmedel och läkemedel för mödrahälsa till ungdomar och kvinnor i 54 länder.
• Spotlight Initiative: €500 miljoner (2017–2023) för att motverka skadliga sedvänjor och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Humanitär hälsa

• €745 miljoner (2022–2025) till grundläggande vård i kriser.

1.2.2   Andra prioriteringen: Stärka hälsosystem och främja universell hälso- och sjukvård

EU:s strategi för global hälsa lyfter stärkt primärvård, stärkta folkhälsoinstitutioner och en samhällsbaserad vård som grundpelare för universell hälso- och sjukvård. EU har genom olika internationella initiativ verkat för att stärka hälso- och sjukvårdssystem i partnerländer. Genom Lusakaagendan (2023) har EU aktivt deltagit i processen att skapa samförstånd kring reformen av den globala hälsoarkitekturen, i syfte att öka ledarskapet på landnivå, samt främja primärvård för att uppnå universell hälso-och sjukvård. EU har under strategins genomförande givit finansiellt och politiskt stöd till WHO:s partnerskap för universell hälso- och sjukvård. Vidare inrättades i mars 2024 Team Europe-initiativet för folkhälsokapacitet Afrika i syfte att stödja folkhälsoinstitut i 50 afrikanska länder, bland annat genom partnerskap mellan afrikanska och europeiska folkhälsoinstitut/-myndigheter, samt stärka samarbetet mellan EU och Afrikanska centrumet för förebyggande och kontroll (Afrikanska smittskyddsmyndigheten).

En av strategins vägledande principer för att stärka hälso- och sjukvårdssystem är främjandet av digital hälsa. Inom ramen för digitalisering har betydande framgångar nåtts, särskilt genom övergången från EU:s digitala covidintyg till WHO:s globala nätverk för digitala hälsointyg som möjliggjort internationell användning av digitala vaccinationsintyg. Samarbetet är en EU-utvecklad lösning och har stärkt den digitala hälsoinfrastrukturen. I mars 2024 lanserades även Team Europe-initiativet för digital hälsa i Afrika. Initiativet, som är anpassat till Afrikanska smittskyddsmyndighetens strategi för digital omställning, stöder de afrikanska ländernas arbete med att etablera digitala lösningar för starkare och mer hållbara hälso- och sjukvårdssystem. Initiativet omfattar bland annat digitala lösningar för pandemiberedskap och pandemiinsatser.

EU har aktivt verkat för globalt höga standarder på läkemedel och medicintekniska produkter. Till exempel gjordes 2023 en översyn av EU:s läkemedelslagstiftning i syfte att förbättra patienternas läkemedelstillgång, stärka åtgärderna mot antimikrobiell resistens (AMR) och förbättra den globala konkurrenskraften hos EU:s läkemedelsindustri. Under 2021 lanserades även Team Europe-initiativet för tillverkning och tillgång till vacciner, läkemedel och medicintekniska produkter i Afrika (TEI-MAV+) för att öka tillgången till läkemedel och därmed stärka hälso- och sjukvårdssystem.

Dessutom har EU sedan strategins antagande bidragit till utveckling av och rörlighet för arbetskraft inom hälsosektorn, bland annat genom bilaterala partnerskap för rörlighet, Team Europe-initiativet om möjlighetsstyrd yrkesutbildning (TEI OP-VET), samt genom European and Developing Countries Clinical Trials Partnership (EDCTP) stödja högre utbildning och forskning.

Exempel på insatser inom prioriteringen Stärka hälsosystem och främja universell hälso- och sjukvård

Systemstärkande initiativ

• WHO UHC Partnership: € 61 miljoner bidragit till WHO:s landskontor och regeringar med tekniska experter, i totalt 119 länder.
• Team Europe-initiativet för folkhälsokapacitet i Afrika: €50 miljoner (2024) för stärkta folkhälsoinstitut i 50 länder i Afrika

Läkemedel och medicinteknik

• Team Europe-initiativet för tillverkning och tillgång till vacciner, läkemedel och medicintekniska produkter i Afrika: €1,3 miljarder i bidrag och lån till totalt 108 projekt i Afrika
• African Vaccine Manufacturing Accelerator: €750 miljoner.

Forskning

• European and Developing Countries Clinical Trials Partnership (EDCTP) 3: € 910 miljoner (2021–2031), för bland annat 470 kliniska studier.

1.2.3   Tredje prioriteringen: Förebygga och bekämpa hälsokriser, inklusive pandemier, genom att tillämpa ett One Health-perspektiv

En viktig del i EU:s arbete med att förbättra beredskapen mot gränsöverskridande hälsohot har utgjorts av genomförandet av 2022-års förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa ((EU) 2022/2371). Förordningen säkerställer att EU är bättre rustat för att upptäcka, förebygga och hantera allvarliga hälsohot, särskilt genom att stärka hälsosäkerhetskommitténs roll som ett samordnande forum för medlemsstaternas beredskapsåtgärder och respons.

Genom aktivt deltagande i förhandlingarna om ändringar i det internationella hälsoreglementet (IHR, 2005) och om WHO:s globala pandemifördrag, vilka framgångsrikt antogs i juni 2024 respektive maj 2025, har EU bidragit till att stärka det förebyggande arbetet inom global hälsostyrning. Det är av vikt att notera att varken pandemifördraget eller överenskomna ändringar i IHR har påverkat medlemsstaternas suveränitet i utformningen av sin hälso- och sjukvårdspolitik.

EU har sedan strategins antagande också utvecklat sin interna beredskap, bland annat genom inrättandet av Alliansen för kritiska läkemedel (etablerat januari 2024), som syftar till att stärka EU:s motståndskraft mot bristen på viktiga läkemedel, och genom verksamhet inom Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC, Europeiska smittskyddsmyndigheten), som kontinuerligt arbetar med epidemisk underrättelseinhämtning, övervakning samt risk- och hotbedömningar. För ökad beredskap genom stärkt laboratorie- och övervakningskapacitet har EU även samarbetat med bland annat WHO och Afrikanska smittskyddsmyndigheten. Genom EU:s civilskyddsmekanism har kommissionen utvecklat betydande medicinsk kriskapacitet i form av akutsjukvårdsgrupper, medicinska evakueringsmöjligheter (MedEvac), ett mobilt laboratorium, samt medicinska lager för säkerställandet av läkemedelstillgång.

Inom ramen för att förebygga och bekämpa hälsokriser har EU arbetat aktivt för att motverka AMR. I mars 2022 lanserades Team Europe-initiativet hållbar hälsosäkerhet i Afrika för att stärka förebyggandet av, beredskapen för och insatserna mot smittsamma hot och AMR i Afrika. Initiativet tillämpar, i linje med EU:s strategi för global hälsa, en One Health-ansats. Samarbetspartners inkluderar Afrikanska smittskyddsmyndigheten och kvadripartiten, som består av WHO, Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH), FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). I den globala kampen mot AMR var FN:s högnivåmöte om AMR i september 2024, vid vilken kommissionen deltog aktivt, en viktig milstolpe. Vid mötet antogs en politisk deklaration om AMR som utgick från ett One Health-perspektiv.

För bekämpningen av covid-19-pandemin bidrog EU, som utlovat vid strategins antagande, med 375 miljoner euro för införandet av covid-19-vacciner i undervaccinerade länder. Vidare hade EU och dess medlemsländer fram till augusti 2023 donerat mer än 530 miljoner vaccindoser globalt.

Genom att konstruktivt bidra till Världshandelsorganisationens (WTO) arbete för effektiva lösningar på framtida pandemier har EU fortsatt verkat för att handelspolitiken stöder den globala hälsan.

Exempel på insatser inom prioriteringen Förebygga och bekämpa hälsokriser, inklusive pandemier, genom att tillämpa ett One Health-perspektiv

Antimikrobiell resistens

• Team Europe-initiativet hållbar hälsosäkerhet i Afrika för att stärka förebyggandet av, beredskapen för och insatserna mot smittsamma hot och AMR i Afrika (lansering 2022).

1.2.4   Intern styrning och samordning inom EU

För att säkerställa en samordnad och integrerad respons till globala hälsoutmaningar har kommissionen inrättat ansatsen ”hälsa inom alla politikområden” i syfte att förbättra det sektorövergripande samarbetet. Därmed säkerställs att hälsoaspekter integreras i EU:s politiska beslut inom bland annat klimat, miljö, energi, näring, livsmedelstrygghet, socialt skydd, demografi, utbildning, forskning, humanitärt bistånd, finanspolitik, handel, industripolitik, utrikes- och säkerhetspolitik.

Samordningen mellan EU, dess medlemstateter och de europeiska finansieringsinstitutionerna har ytterligare stärkts genom Team Europe-ansatsen. Team Europe lanserades 2020 som ett svar på covid-19-pandemin i syfte att maximera den sammanlagda effekten och effektiviteten, genom att främja synergier mellan medlemsstaternas nationella politik och EU:s politik och åtgärder.

1.2.5   Extern och multilateral styrning

I strategin för global hälsa konstateras att hälsan har blivit ett avgörande inslag i annan politik, till exempel utrikes- och säkerhetspolitik. Hälsodiplomatin som sådan har därför blivit en integrerad del av EU:s relationer till partnerländer och inkluderats i politiska dialoger.

Samarbete med internationella partners har fortsatt utgjort kärnan i EU:s globala hälso-insatser. EU har sett WHO som hörnstenen i det multilaterala hälsosystemet och har även samarbetat med andra multilaterala partners, till exempel Unicef, UNFPA, UNEP och OECD, samt aktivt deltagit i multilaterala fora som G20 och G7.

Sedan strategins antagande har EU stärkt sitt partnerskap med Afrika, särskilt genom investeringspaketet Global Gateway Afrika-Europa som tillkännagavs i februari 2022, bland annat i syfte att stödja utvecklingen av motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem. Implementeringen är baserad på en Team Europe-ansats. För att vara i linje med EU:s strategi för global hälsa och Afrika CDC:s Africas Call for New Public Health Order fastställdes fem prioriterade områden, s.k. Team Europe-initiativ: 1) tillverkning och tillgång till vacciner, läkemedel och medicintekniska produkter i Afrika (TEI-MAV+); 2) SRHR i Afrika söder om Sahara (TEI-SRHR); 3) hållbar hälsosäkerhet i Afrika; 4) folkhälsokapacitet i Afrika; och 5) digital hälsa i Afrika.

Vidare har EU, sedan strategins antagande, även stärkt partnerskap på hälsoområdet med Latinamerika och Karibien, Asien och Stillahavsområdet, samt med grannskapsregionerna. På landnivå har EU arbetat med över 200 humanitära partners för att stötta tillgång till sjukvård för de med störst behov. EU har sedan 2022 även gett särskilt stöd till Ukraina på hälsoområdet, innefattande bland annat tillhandahållandet av medicinsk utrustning, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal, psykosocialt stöd, digitalisering av hälso- och sjukvårdstjänster, samt förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård för fördrivna personer.

1.2.6   Finansiering och investeringar i global hälsa

För strategins genomförande har EU mobiliserat finansiering på global, regional och nationell nivå genom diverse mekanismer. Dessa ekonomiska insatser har bidragit till den övergripande uppfyllelsen av EU:s globala hälsomål, samtidigt som de utvidgat partnerskap och positionerat EU som en viktig global hälsoaktör. Utöver de traditionella finansieringsflödena har EU i allt högre grad utnyttjat innovativa finansieringsmekanismer och engagemang från den privata sektorn.

1.2.7   Övervakning och ansvarsskyldighet

Kommissionen inledde 2024 sitt arbete med att inrätta ett uppföljningsramverk för strategin, samtidigt som dialogen med aktörer har förts löpande för att säkerställa transparens och kontinuerlig förbättring. Samarbetet med civilsamhällesorganisationer har fortsatt varit en viktig del i det arbetet, och kommissionen har fört en regelbunden dialog med dessa.

1.2.8   Det fortsatta arbetet

Kommissionen står fast vid sitt åtagande att genomföra EU:s strategi för global hälsa och dess pågående initiativ. Under 2024–2029 kommer Global Gateway att utökas; hälsa kommer vara en av fem nyckelområden i partnerskapet. Under 2025 har eller kommer diverse nyckelinitiativ att lanseras, såsom EU:s beredskapsstrategi och Unionsplanen för förebyggande, beredskap och respons, samt en ny strategi för att stödja medicinska motåtgärder mot folkhälsohot.

Kommissionen kommer fortsatt arbeta med en bred skara aktörer för att implementera strategin effektivt. EU kommer förbli en stabil förespråkare för multilaterala system och främja partnerskap. Team Europe-ansatsen kommer fortsatt vara betydande för att säkerställa en samordnad respons som bekräftar EU:s ledarskap i den globala hälsostyrningen liksom för de globala hälsoåtgärderna. 

1.3   Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Rapporten har ingen inverkan på svenska regler.

1.4   Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

Rapporten har inga budgetära konsekvenser för statsbudgeten eller EU:s budget.

2.   Ståndpunkter

2.1   Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rapportens innehåll och noterar dess förenlighet med svenska politiska prioriteringar. Regeringen delar EU:s syn att god hälsa och fungerande hälso- och sjukvård är en förutsättning för ett samhälles välmående och ekonomisk utveckling. Det finns en betydande samstämmighet mellan genomförandet av EU:s strategi för global hälsa och de tre övergripande prioriteringar i Bistånd för en ny era under avsnitt 3.2 Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta, vilka är: i) bättre förutsättningar för god hälsa och stärkta hälso- och sjukvårdssystem, ii) förhindra och bekämpa hälsohot, inklusive pandemier och antimikrobiell resistens, samt iii) SRHR. Samtliga av dessa prioriteringar har verkats för inom ramen för genomförandet av EU:s strategi för global hälsa. Regeringen ser de omfattande hälsoinsatserna som riktats till Ukraina och humanitära kontexter som särskilt betydelsefulla. Regeringen noterar även att klimatförändringar och miljöföroreningar medför en ökad risk för smittsamma sjukdomar och andra negativa hälsokonsekvenser och välkomnar ett stärkt fokus på att hantera klimat- och miljörelaterade hälsorisker. Tillämpningen av ett tvärsektoriellt arbetssätt, i synnerhet genom en One Health-ansats som tar avstamp i kopplingarna mellan miljö och hälsa, är också i linje med regeringens handlingsplaner.

Regeringen ser positivt på de synergier som finns mellan EU:s och Sveriges utrikespolitiska verksamhet inom global hälsa, till exempel genom betydande finansiella stöd till multilaterala organisationer som Globala fonden, Gavi, UNFPA, m. fl. Vidare är Sverige, genom Sida och Folkhälsomyndigheten, aktivt i tre av de fem ovan beskrivna Team Europe-initiativen i Afrika: TEI-MAV+, TEI-SRHR samt Team Europe-initiativet för folkhälsokapacitet.

Mot bakgrund av covid-19-pandemins synliggörande av global hälsa som en säkerhetsfråga ser regeringen positivt på EU:s utökade beredskap mot hälsohot, där förmågan att förebygga, liksom hantera, hälsohot har stärkts, till exempel genom antagandet av det globala pandemifördraget samt genom ökad kompetens och materiell kapacitet. Vidare är det för Sverige, EU och partnerländerna ur ett säkerhetsperspektiv fördelaktigt att EU har stärkt och utvidgat sina globala partnerskap inom hälsoområdet. I detta sammanhang anser regeringen att kopplingar EU:s strategi för vattenresiliens bör noteras då tillgången till rent vatten och sanitet är grundläggande för människors hälsa i fredstid, kris och ytterst i krig.

Regeringen välkomnar även att EU tydligt betonar vikten av att stödja multilateralism. Vidare ser regeringen positivt på en samverkan med Lusakaagendan och förespråkar framgent en fortsatt ambition för ökad inhemsk hälsofinansiering och nationellt ägarskap, samtidigt som det noteras att Team Europe-initiativen bidrar till en utveckling i önskad riktning.

För möjlighet till förbättrad utvärdering av implementeringen av EU:s strategi för global hälsa ser regeringen det som angeläget att det ramverk för uppföljning av resultat och effekt som är under framtagande (arbetet inleddes 2024) kommer på plats under 2025.

Avslutningsvis anser regeringen det vara önskvärt att än mer utöka samarbetet med den privata sektorn.

2.2   Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3   Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkter är inte kända.

2.4   Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Rapporten har inte gått ut på remiss.

3.   Förslagets förutsättningar

3.1   Rättslig grund och beslutsförfarande

Rubriken är inte tillämplig då rapporten inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.

3.2   Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Rubriken är inte tillämplig då rapporten inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.

4.   Övrigt

4.1   Fortsatt behandling av ärendet

Sverige kommer fortsatt följa och bidra till implementeringen av EU:s strategi för global hälsa.

4.2   Fackuttryck och termer

Antimikrobiell resistens (AMR): bakteriers och andra mikroorganismers förmåga att bli resistenta mot behandling, t.ex. antibiotika.

Lusakaagendan (2023): ett ramverk för att reformera de globala hälsoinitiativen, grundat på en gemensam och förnyad vision för globala hälsoprioriteringar som beaktar de geopolitiska och finansiella förändringar som påverkar aktörer inom global hälsa.

One Health: en ansats med utgångspunkt i samspelet mellan människors och djurs hälsa, samt miljön.