Förslag till förordning om inrättande av ett nytt ramverk för

Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM5 : COM (2025) 545

Faktapromemoria

Riksdagsår: 2025/26

FPM-nummer: 5

2025-09-10

Förslag till förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande

Finansdepartementet

Dokumentbeteckning

COM (2025) 545  Celexnummer 52025PC0545

Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council establishing a budget expenditure tracking and performance framework and other horizontal rules for the Union programmes and activities.

Sammanfattning

Europeiska kommissionen föreslår i anslutning till förslaget om flerårig budgetram för perioden 2028–2034 en omstöpning av regelverket för genomförande och uppföljning av politik som finansieras från EU-budgeten.

Förslaget innebär att ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och resultat samt andra horisontella regler för unionens program och verksamheter införs. Enligt kommissionen syftar förslaget till att införa en enhetlig och förbättrad ram för uppföljning av budgetutgifter och resultat fr.o.m. 2028. Ramverket ska vara enklare, mer enhetligt och mindre administrativt betungande än det nuvarande systemet. Enligt kommissionen skapar förslaget förutsättningar för en mer resultatinriktad styrning av politiken, med ökad förmåga att leverera i linje med de fastställda politiska prioriteringarna samt en mer effektiv utvärdering av den politik och de åtgärder som finansierats av EU-medel. Kommissionen framhåller vidare att förslaget kan bidra till ökad transparens och stärkt ansvarstagande, samtidigt som det säkerställer efterlevnad av budgetförordningens krav och medför en minskad administrativ börda för kommissionen, medlemsstater och stödmottagare.

Kommissionen anger att förslagets tre huvudsakliga mål är att:

1)     säkerställa en konsekvent tillämpning av bestämmelserna om horisontella principer för utgifter i hela EU-budgeten (exempelvis principen om att inte orsaka betydande skada och principen om jämställdhet), för att minska komplexiteten för stödmottagare och öka samordningen av unionens insatser;

2)     effektivisera och harmonisera systemet för uppföljning av EU:s utgifter och budgetens resultat, vilket ska möjliggöra en enhetlig översikt av uppgifter från olika program, öka transparensen och minska kostnaderna för berörda aktörer;

3)     harmonisera och rationalisera resultatrapporteringen och informationslämnandet om finansieringsmöjligheter inom EU-budgeten, i syfte att öka transparensen och underlätta tillgången till EU-medel för potentiella stödmottagare.

Förslaget innehåller även gemensamma regler för hela EU-budgeten i frågor som rör utvärdering av program och insatser, samt informations-, kommunikations- och synlighetskrav.

Regeringen är i princip positiv till en ny genomförandemodell som bygger på prestationsbaserad budgetering och som syftar till förenkling för såväl medlemsstaterna som stödmottagare. Prestationsbaserad budgetering kan leda till ett ökat fokus på resultat och måluppfyllelse. Det krävs dock att politiken utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder. Modellen måste respektera medlemsstaternas finanspolitiska autonomi och vara proportionerlig i den grad den binder medlemsstaterna i förhållande till beroendet av EU-medel. Relevanta lärdomar behöver dras från utformningen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Skillnader mellan medlemsstaternas administrativa strukturer och förvaltningstraditioner bör beaktas. Regeringen välkomnar kommissionens ambition om att införa en tydlig struktur för uppföljning, rapportering och utvärdering samt en harmonisering av regler och indikatorer. Samtidigt innebär kommissionens förslag ett omfattande och detaljerat ramverk för uppföljning, övervakning, rapportering och utvärdering. Regeringen vill därför betona vikten av att undvika en alltför stor administrativ börda för såväl medlemsstater som stödmottagare, och av att säkerställa att en modell för prestationsbaserad budgetering införs på ett balanserat och ändamålsenligt sätt, samtidigt som skyddet av EU:s finansiella intressen säkerställs.

1.   Förslaget

1.1   Ärendets bakgrund

Kommissionens förslag till ett prestationsbaserat ramverk är en direkt följd av de krav som införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EU, Euratom) 2024/2509 (budgetförordningen), som antogs den 23 september 2024. Budgetförordningen ställer skärpta krav på att EU:s budgetmedel ska användas på ett sätt som säkerställer måluppfyllelse, kvalitet och mervärde i genomförandet av unionens politik. Särskild vikt läggs vid att insatser ska genomföras i enlighet med principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och sund ekonomisk förvaltning och kontroll. Budgetförordningen anger vidare att alla program och åtgärder, i den mån det är möjligt och lämpligt, ska genomföras med hänsyn till sektorsspecifika regler, utan att orsaka betydande skada för miljömålen (DNSH-principen), samt med beaktande av jämställdhet och goda arbetsvillkor.

Det nuvarande systemet för uppföljning och rapportering inom EU-budgeten, som gäller t.o.m. 2027, är komplext och svårförståeligt, exempelvis används mer än 5 000 indikatorer inom ramen för EU:s budgetgenomförande. Det stora antalet indikatorer medför en betydande administrativ börda för såväl genomförandeorgan som medlemsstater och stödmottagare, och leder till ineffektivitet i både rapportering och uppföljning.

Samtidigt innebär den bristande harmoniseringen att kommissionen har begränsade möjligheter att samla in, sammanställa och analysera data på ett övergripande och jämförbart sätt. Detta försvårar arbetet med att skapa en sammanhållen bild av hur EU-medel fördelas och används, och hindrar därmed en effektiv utvärdering av EU-budgetens resultat och mervärde.

Det aktuella förslaget om ett nytt genomföranderamverk, som presenterades den 16 juli 2025, syftar till att skapa ett mer enhetligt och transparent system för uppföljning och rapportering. Ramverket syftar även till att samordna och styra medlemsstaternas och tredjeländers nationella planer för att säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av EU:s prioriteringar.

Ett förslag till förordning med grundläggande bestämmelse för en övergripande EU-fond under delad förvaltning behandlas i faktapromemorian 2025/2026:FPM10.

1.2   Förslagets innehåll

1.2.1   Allmänna bestämmelser

Den föreslagna förordningen fastställer ett gemensamt ramverk för uppföljning av EU:s budgetutgifter och resultat, inklusive regler för en enhetlig och förenklad tillämpning av DNSH-principen och jämställdhetsprincipen, i enlighet med artikel 33 i budgetförordningen.

Ramverket ska tillämpas fr.o.m. 2028 i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, med beaktande av principerna om sund ekonomisk förvaltning. Förordningen innehåller även bestämmelser om uppföljning och rapportering av utfall och resultat, inrättande av en gemensam EU-portal för finansiering, samt regler för utvärdering, information, kommunikation och synlighet som gäller samtliga EU-program.

1.2.2   Horisontella principer

Den föreslagna förordningen fastställer regler för uppföljning av de av budgetens finansierade programmens och åtgärdernas bidrag till målen för klimat- och biologisk mångfald samt ett övergripande mål för klimat- och miljöutgifter, med tillhörande mekanismer för att säkerställa att målen kan uppnås. Vidare innehåller den bestämmelser för en enhetlig tillämpning av DNSH-principen, som även ska underlättas av en enhetlig och förenklad vägledning som kommissionen förväntas besluta senare. Vägledningen ska tydliggöra vilka politikområden eller åtgärder som alltid respektive aldrig anses vara förenliga med principen. Den ska också ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och befintlig EU-lagstiftning samt identifiera situationer då principen inte är tillämplig, exempelvis vid kriser eller försvarsrelaterade åtgärder. Det föreslås ett övergripande mål om att minst 35 procent av utgifterna i den totala budgeten för den fleråriga budgetramen 2028–2034 ska avsättas för klimatåtgärder och miljömål, vilket innebär en höjning jämfört med det nuvarande målet om 30 procent. Kommissionen föreslås ges befogenhet att anta delegerade akter för att justera klimat- och miljöutgiftsnivåer.

Vidare innehåller förordningen regler för att säkerställa att program och insatser genomförs i enlighet med gällande arbets- och anställningsvillkor samt för att möjliggöra uppföljning av budgetens bidrag till sociala mål. Förordningens regler om uppföljning omfattar även tillämpningen av principen om jämställdhet. En förteckning över EU-program med jämställdhetsrelevans finns i bilaga IV till förslaget, vilken kommissionen föreslås kunna ändra genom en delegerad akt. Därtill fastställs en metod för att mäta jämställdhet, baserad på tre aktivitetskategorier med tillhörande poängsättning, med tekniskt stöd från kommissionen.

1.2.3   Uppföljning av budgetutgifter och resultat, övervakning, rapportering, utvärdering och transparens

Ramverket för uppföljning av budgetutgifter och resultat föreslås baseras på en lista över insatstyp med tillhörande resultat- och effektindikatorer, samt s.k. EU-koefficienter som kvantifierar i vilken grad ett insatsområde bidrar till EU:s övergripande politiska mål inom t.ex. grön omställning och social inkludering. Denna lista finns i bilaga I till förslaget. Indikatorerna har endast fastställts i uppföljnings- och övervakningssyfte, och således inte för att användas som bedömningsgrund vid prövning av om en insats är stödberättigad. Förordningen innehåller bestämmelser för övervakning av programmens genomförande, för kommissionens utvärderingar samt för medlemsstaternas utvärderingar inom fonder och program som omfattas av delad förvaltning.

Kommissionen ska upprätta en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmens genomförande påbörjats, samt genomföra en slutlig utvärdering senast tre år efter programperiodens utgång. Medlemsstaterna ska, för program som omfattas av delad förvaltning, ta fram en utvärderingsplan senast ett år efter godkännandet av deras nationella och regionala partnerskapsplan. De ska vidare genomföra minst en deltidsutvärdering som omfattar hela de nationella och regionala partnerskapsplanerna senast tre år efter det att genomförandet av planerna påbörjats samt senast två år efter programperiodens slut utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder genom kvantitativa metoder, inklusive, när så bedöms vara lämpligt, kontrafaktiska analyser och experimentella metoder.

Kommissionen ska övervaka genomförandet av alla verksamheter som finansieras genom EU-budgeten, i syfte att bedöma hur väl målen uppnås. Uppföljningen ska ske utifrån fastställda prestationsindikatorer, vilket kräver en ändamålsenlig datainsamling. Proportionerliga rapporteringskrav ska ställas på stödmottagare, och data ska samlas in regelbundet och lagras elektroniskt. Kommissionen ska årligen informera Europaparlamentet och rådet om genomförandegraden för programmen och insatserna i EU-budgeten samt om framsteg som gjorts mot att uppnå programmålen.

Kommissionen ska skapa en offentlig portal/webbplats som samlar all information om budgetens finansiella genomförande, resultat, mottagare av medel, särskilda utmärkelser, aktuella och kommande utlysningar samt rådgivnings- och stödtjänster. Medlemsstaternas rapportering ska också överföras automatiskt till denna portal. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att justera den artikel som reglerar webbplatsens närmare funktion och innehåll.

1.2.4   Genomförande

Förslaget innehåller bestämmelser om hur tillämpningen av bl.a. DNSH-principen och jämställdhetsprincipen ska integreras i genomförandet av medlemsstaters och tredjeländers planer. Varje medlemsstat och tredjeland föreslås redovisa sin bedömning av tillämpningen av DNSH-principen för varje åtgärd i sina planer, såvida de inte är undantagna i enlighet med riktlinjer som kommer att beslutas av kommissionen. Riktlinjerna ska bl.a. ange vilka politikområden eller åtgärder som alltid respektive aldrig kan anses vara förenliga med DNSH-principen. Varje medlemsstat ska även redovisa sin tillämpning av jämställdhetsprincipen för varje åtgärd i planen. Jämställdhet ska, om möjligt och lämpligt, ingå som en bedömningsgrund vid prövning av om en insats är stödberättigad.

Varje medlemsstat ska inrätta ett system för uppföljning och rapportering som möjliggör övervakning av både utgifter och genomförandet av åtgärderna i medlemsstaternas planer.

Varje åtgärd i medlemsstaternas planer ska kopplas till minst en insatstyp samt till relevanta prestationsindikatorer – en utfallsindikator och minst en resultatindikator. För varje åtgärd ska planen också ange ett utgångsvärde, ett uppskattat målvärde samt det år då målvärdet förväntas uppnås. Dessa värden får vid behov justeras i samband med halvtidsöversynen eller vid revideringar av planen.

Medlemsstaterna ska årligen, senast den 15 februari, fram till 2037, tillhandahålla kommissionen uppgifter om utvecklingen mot mål i de indikatorer som ingår i planen.

Den föreslagna förordningen innehåller särskilda bestämmelser som gäller för direkt respektive indirekt förvaltning. Enligt förordningen ska vidare rapporteringskrav för stödmottagare vara proportionerliga och syfta till att säkerställa att data samlas in på ett effektivt sätt.

1.2.5   Kommunikation, dataskydd och slutbestämmelser

Förslaget innehåller gemensamma regler för information, kommunikation och synliggörande av EU-stöd. EU:s emblem ska användas i enlighet med en bilaga till förordningen, som kommissionen kan ändra genom en delegerad akt. Den reglerar även behandling av personuppgifter. Vidare innehåller förordningen bestämmelser om delegation av vissa befogenheter till kommissionen samt om dess ikraftträdande och tillämpning.

1.3   Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget kommer att aktualisera frågor kring bl.a. myndighetsstyrning och datahantering, men det är för tidigt att bedöma exakt vilka svenska regler som berörs av förslaget och vilken effekt som förslaget kommer att få på dessa.

1.4   Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

1.4.1   Konsekvenser för EU-budgeten

Kommissionen bedömer att det föreslagna regelverket, som omfattar alla politikområden och program inom EU-budgeten, inte medför några nya fristående budgetåtaganden. Genomförandet ska i stället finansieras inom ramen för befintliga anslag till EU-program och administrativa utgifter.

Förordningen bedöms kunna genomföras med oförändrad personalstyrka inom kommissionen jämfört med perioden 2021–2027. Förslaget innehåller flera förenklings- och effektiviseringsåtgärder som förväntas generera långsiktiga besparingar. Kommissionen framhåller i detta sammanhang särskilt den harmonisering av uppföljning av utgifter och indikatorer som sker genom införandet av en konsoliderad lista över insatstyper, resultat- och utfallsindikatorer, vilket beräknas minska antalet indikatorer från cirka 5 000 till omkring 700.

Ytterligare effektiviseringar förväntas genom förenklad programutvärdering, där halvtidsutvärderingar ersätts med en förenklad genomföranderapport med både kvantitativa och kvalitativa resultat. Samtidigt konsolideras resultatrapporteringen i den årliga rapporten om förvaltning och resultat. Sammanförandet av flera portaler och projektöversikter i en gemensam portal bedöms minska behovet av it-resurser för utveckling och underhåll. Även harmoniseringen av kommunikationskrav mellan program förväntas minska resursåtgången för att säkerställa synligheten av EU:s stöd.

De långsiktiga effektiviseringsvinsterna kan dock motverkas av ökade behov inom andra områden, exempelvis vad gäller införandet och driften av det nya ramverket för uppföljning av utgifter och resultat samt utvecklingen och den löpande driften av den gemensamma portalen. Under de första åren kommer kommissionen även fortsatt att behöva rapportera om genomförandet av MFF 2021–2027, vilket förutsätter att vissa befintliga resurser bibehålls. Kommissionen avser att omfördela personal och resurser internt i syfte att möta dessa förändrade behov.

1.4.2   Konsekvenser för medlemsstaterna

Kommissionen bedömer att genomförandet av den aktuella förordningen medför en minskning av den administrativa bördan och tillhörande kostnader för medlemsstater, mottagare av EU-budgetmedel, partnerländer, genomförandepartner och EU:s institutioner, med minst 25 procent.

Samtidigt medför kommissionens förslag tydliga krav på medlemsstaterna vad gäller samordning, rapportering, uppföljning och deltagande i gemensam planering. Medlemsstaterna ska även utveckla ett sammanhållet system för uppföljning och rapportering som är kompatibelt med det system som kommissionen tillhandahåller och där information ska kunna överföras automatiskt. Dessa krav kan initialt medföra ökade kostnader för medlemsstaterna.

1.4.3   Konsekvenser för företagen

Enligt kommissionens bedömning förväntas förslaget bidra till dess mål att minska den administrativa bördan och tillhörande kostnader för mottagare av EU-medel.

2.   Ståndpunkter

2.1   Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i faktapromemorian EU:s fleråriga budgetram för perioden 2028-2034 (2025/2026:FPM3).

Regeringen är i princip positiv till ett nytt genomföranderamverk som bygger på prestationsbaserad budgetering. Sådan budgetering och ett prestationsbaserat genomförande kan på vissa områden innebära flera fördelar. Det kräver dock att politiken utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder samt att ramverket dels respekterar medlemsstaternas finanspolitiska autonomi, dels blir proportionerligt i den grad det binder medlemsstaterna i förhållande till beroendet av EU-medel. Relevanta lärdomar behöver dras från utformningen och genomförandet av RRF.

Regeringen uppskattar ambitionen bakom den föreslagna tillämpningen och konkretiseringen av budgetförordningen, liksom att det gemensamma regelverket för unionens samtliga program och verksamheter samlas i en förordning, samt att bestämmelser och indikatorer harmoniseras. Regeringen välkomnar vidare mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden. Förslaget innebär samtidigt ett omfattande och detaljerat ramverk för uppföljning, övervakning, rapportering och utvärdering. Regeringen vill därför betona vikten av att tillämpningen av budgetförordningen inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dess syfte. Regeringen vill även betona vikten av att det föreslagna ramverket utformas på ett sådant sätt att de inte innebär en oproportionerlig administrativ börda för medlemsstaterna eller stödmottagare. Balansen mellan ändamålsenlighet, effektivitet och kontroll behöver säkerställas, så att resurser i första hand kan användas för att genomföra verksamheten och uppnå avsedda resultat, samtidigt som EU:s finansiella intressen skyddas. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att den förenkling som uppnås genom harmonisering är väl avvägd, så att förutsättningarna för en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av enskilda program inte försämras.

Regeringen anser vidare att ett nytt ramverk behöver beakta skillnader i medlemsstaternas administrativa strukturer och förvaltningstraditioner. Ett nytt ramverk behöver också beakta den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas autonomi.

Det är viktigt att ett tydligt ramverk fastställs från början och att det medger att medlemsstaterna vidtar nödvändiga och proportionerliga förvaltningsåtgärder för ramverkets tillämpning. Därmed skapas förutsägbarhet, möjligheter till en enhetlig tolkning av EU:s institutioner och ett minskat behov av vägledningar och delegerade akter från kommissionen i ett senare skede.

2.2   Medlemsstaternas ståndpunkter

Behandlingen av förslagen har inte inletts och enskilda medlemsstaters syn på förslagen är ännu inte kända i detalj. I de positionspapper som ett flertal medlemsstater offentliggjorde inför att förslaget om den fleråriga budgetramen presenterades uttryckte medlemsstaterna generellt sett stöd för en prestationsbaserad modell. Samtidigt framhålls tydligt att en sådan modell måste utformas med flexibilitet och transparens, och att den inte får medföra en ökad administrativ börda. Den främsta kritiken gäller risken för en alltför rigid tillämpning som inte tar tillräcklig hänsyn till nationella förutsättningar och etablerade system.

Vid det allmänna rådets möte den 18 juli 2025 uttryckte flera medlemsstater farhågor avseende den föreslagna styrningsmodellen och dess maktfördelning. Ett par medlemsstater riktade skarp kritik mot modellen och ansåg att den kunde innebära en alltför långtgående maktkoncentration till kommissionen. Det fanns även de om bedömde att modellens detaljnivå kan medföra en oproportionerlig administrativ börda samt svårigheter vid genomförandet. Flera medlemsstater betonade vikten av att regionernas roll definieras tydligt, samt att styrning och kontroll inte koncentreras till nationella huvudstäder. Behovet av att säkerställa ett reellt regionalt inflytande vid genomförandet lyftes också fram av ett flertal deltagare. Vissa medlemsstater framhöll vikten av att rådet ges en tydlig och aktiv roll, medan andra ifrågasatte att rådet ska godkänna alla planer. Ett flertal medlemsstater var tveksamma till den föreslagna snäva tidsramen för inlämning av nationella planer.

Medlemsstaterna efterlyste flera förtydliganden när det gäller både styrningen och genomförandet av de nationella planerna. Det efterfrågades bl.a. ett klargörande av hur den föreslagna styrningsmodellen påverkar planernas utformning, hur reformer och investeringar ska kopplas samman och hur landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska beaktas vid framtagandet av planerna.

2.3   Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet är generellt positivt till att styra EU:s budget mer utifrån resultat snarare än kostnader, särskilt om det bidrar till ökad effektivitet och stärker kopplingen till politiska mål. Samtidigt framhåller parlamentet att modellen inte får leda till ökad administrativ börda för stödmottagare eller medlemsstater. Europaparlamentet betonar vikten av transparens, demokratisk kontroll och rättvisa mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker att prestationsbaserade instrument bör utformas med hänsyn till proportionalitetsprincipen och i nära samråd med berörda institutioner.

Europeiska revisionsrätten är i grunden positiv till en prestationsbaserad ansats och anser att en stärkt koppling mellan utgifter och uppnådda resultat kan öka effektiviteten i EU:s budget. Samtidigt påpekar revisionsrätten att många av dagens mål och indikatorer är otillräckligt definierade, svårmätta och inte alltid kopplade till faktisk påverkan. Revisionsrätten varnar för att en prestationsbaserad modell utan tydliga och kontrollerbara kriterier riskerar att bli ineffektiv, samt att brister i uppföljning och revision kan underminera dess legitimitet. Revisionsrätten efterlyser vidare en tydligare målformulering, förenklade indikatorer och starkare uppföljningsmekanismer.

2.4   Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3.   Förslagets förutsättningar

3.1   Rättslig grund och beslutsförfarande

Rättslig grund för förslaget är artikel 322(1) punkt(a) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Europaparlamentet och rådet beslutar enligt ordinarie lagstiftningsförfarande efter att ha hört revisionsrätten.

3.2   Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Subsidiaritetsprincipen innebär att unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet får vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Kommissionen anger i sin bedömning utifrån subsidiaritetsprincipen att antagandet av EU:s allmänna finansieringsregler faller inom EU:s exklusiva kompetens. Regeringen delar denna bedömning.

Proportionalitetsprincipen innebär att unionens åtgärder inte får överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Åtgärderna ska vara ändamålsenliga, nödvändiga och stå i rimlig proportion till det eftersträvade syftet. Principen syftar till att säkerställa en balans mellan måluppfyllelse och påverkan på medlemsstater och enskilda.

Kommissionen anger i sin bedömning utifrån proportionalitetsprincipen att de föreslagna åtgärderna inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet, som är att förbättra regelverket för uppföljning av budgetutgifter och resultat genom att förenkla, harmonisera och minska den administrativa bördan. Vidare anges att förslaget i hög grad präglas av en ambition att förenkla tillämpningen av regelverket, och att hänsyn har tagits till behovet av proportionalitet, särskilt vad gäller bestämmelserna om genomförande för respektive förvaltningsform och de rapporteringskrav som föreslås för mottagare av unionsmedel.

Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget bör vara förenligt med proportionalitetsprincipen, men att detta bör bedömas slutligt efter en analys av förslagets sammantagna effekter.

4.   Övrigt

4.1   Fortsatt behandling av ärendet

Förhandlingarna om förslaget till ny förordning kommer under det danska ordförandeskapets ledning att inledas i rådet i september 2025.

4.2   Fackuttryck och termer

Plan: Ett dokument som fastställer åtgärder, antingen upprättat av en medlemsstat eller av unionskandidatländer, potentiella kandidatländer eller östliga grannländer.

Insatstyp: En standardiserad och fördefinierad kategori som används för att klassificera verksamheter som erhåller stöd.

Utfallsindikator: En kvantitativ prestationsindikator som mäter vad som direkt produceras eller stöds genom genomförandet av en verksamhet.

Resultatindikator: En kvantitativ prestationsindikator som mäter de direkta effekterna av verksamheter som erhållit EU-medel.

EU-koefficienter: De koefficienter (0 procent, 40 procent och 100 procent) som tillämpas för att mäta varje budgetinsats bidrag till politiken.