Förslag till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning

Fakta-pm om EU-förslag 2022/23:FPM110 : P9_TA(2023)0243

Regeringskansliet Faktapromemoria  2022/23:FPM110
Förslag till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning	2022/23:FPM110
Statsrådsberedningen
2023-07-17
Dokumentbeteckning
P9_TA(2023)0243
Europaparlamentets sammansättning

Sammanfattning

Europaparlamentet (EP) antog sin lagstiftningsresolution för uppdatering av Europaparlamentets sammansättning för nästa valperiod 2024–2029 den 15 juni. Förslaget utgår från principerna om sammansättning i artikel 14.2 i EU-fördraget. Europaparlamentet föreslår att antalet företrädare i Europaparlamentet ska utökas med 11 platser, från dagens 705 till 716. Sverige föreslås inte få någon ytterligare plats. Vidare föreslår EP att 28 platser ska reserveras till en unionsomfattande valkrets, med förbehåll för ikraftträdandet av ändringen av valrättsakten och som föreskriver inrättandet av en unionsomfattande valkrets.

Regeringens utgångpunkt är att de platser som sparades efter att Storbritannien lämnade unionen så långt möjligt ska sparas inför framtida utvidgningar. Regeringen anser att frågan om en unionsomfattande valkrets och transnationella listor inte ska ingå i beslutet om Europaparlamentets sammansättning.

Regeringen avser att verka för en långsiktig lösning på sammansättningen baserad på en formel som kan tillämpas under en längre tid och vid en framtida utvidgning.

Regeringen förespråkar en budgetrestriktiv hållning där förslag som har budgetära konsekvenser ska finansieras genom en omprioritering inom befintliga ramar inom den fleråriga budgetramen (MFF). Regeringen anser att det är viktigt att den institutionella balansen värnas.

1                 Förslaget

1.1           Ärendets bakgrund

I Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning för mandatperioden 2019–2024 framgår att Europaparlamentet i tillräckligt god tid före inledandet av parlamentets nästa valperiod 2024–2029 ska presentera ett förslag till uppdaterad tilldelning av platser i Europaparlamentet, i enlighet med artikel 14.2 i EU-fördraget.

Enligt artikel 14.2 i EU-fördraget ska Europaparlamentet vara sammansatt av företrädare för unionens medborgare, vars antal inte får överstiga 751 inklusive ordförande. Vidare ska medborgarna företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat och ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. Europeiska rådet ska på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande med enhällighet anta ett beslut om Europaparlamentets sammansättning, varvid ovan principer ska respekteras.

Idag har Europaparlamentet totalt 705 ledamöter. Antalet minskade från 751 till 705 när Storbritannien lämnade unionen. Storbritannien hade 73 ledamöter och 27 av dessa fördelades till andra medlemsstater efter brexit. Sverige fick t.ex. en extra plats, och resterande 46 sparades för framtida bruk, till exempel till framtida utvidgningar.

Efter diskussioner under våren i ansvarigt utskott i Europaparlamentet, utskottet för konstitutionella frågor (AFCO), antog Europaparlamentet sin lagstiftningsresolution om Europaparlamentets sammansättning den 15 juni 2023.

1.2           Förslagets innehåll

Europaparlamentet utgår från ovannämnda kriterier i artikel 14.2 i EU-fördraget i sitt förslag, samt skriver att storleken på medlemsstaternas befolkningar ska återspeglas så nära som möjligt. Vidare definierar Europaparlamentet i sitt förslag principen om degressiv proportionalitet som följande: ”Förhållandet mellan befolkningsstorlek och antalet platser för varje medlemsstat, före avrundning till närmaste heltal, ska variera beroende på staternas respektive befolkningsstorlek, så att varje ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med större befolkningsstorlek företräder fler medborgare än en ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med mindre befolkningsstorlek, och omvänt att ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser i Europaparlamentet har den rätt till” (artikel 1).

Europaparlamentet föreslår att antalet företrädare i Europaparlamentet ska utökas med 11 platser, från dagens 705 till 716, under kommande valperiod 2024–2029. De ytterligare 11 platserna tilldelas enligt följande; Spanien +2, Nederländerna +2, Österrike +1, Danmark +1, Finland +1, Slovakien+1, Irland+1, Slovenien +1, Lettland +1. Europaparlamentet motiverar tilldelningen av platser utifrån kriterierna i artikel 14.2 i EU-fördraget samt återspegling av de demografiska förändringar som skett i EU sedan valet 2019.

Antalet företrädare i Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat för valperioden 2024–2029 föreslås tilldelas enligt följande:

Belgien  21

Bulgarien   17

Tjeckien  21

Danmark   15

Tyskland   96

Estland   7

Irland   14

Grekland   21

Spanien   61

Frankrike   79

Kroatien   12

Italien   76

Cypern   6

Lettland   9 

Litauen   11

Luxemburg   6

Ungern   21

Malta   6

Nederländerna  31

Österrike   20

Polen   52

Portugal  21

Rumänien  33

Slovenien  9

Slovakien  15

Finland  15

Sverige  21

Utöver de ledamöter i Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat föreslår Europarlamentet att 28 platser ska reserveras till en unionsomfattande valkrets, med förbehåll för ikraftträdandet av ändringen av valrättsakten[1] som föreskriver inrättandet av en unionsomfattande valkrets. Enligt förslaget ska 28 ledamöter väljas i en unionsomfattande valkrets vid det första valet efter att valrättsakten trätt i kraft, enligt vad som föreskrivs i den förordningen.[2]

I tillräckligt god tid före parlamentets valperiod 2029–2034 ska Europaparlamentet, i enlighet med artikel 14.2 i EU-fördraget, presentera ett förslag till uppdaterad tilldelning av platser i Europaparlamentet.

1.3           Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har ingen påverkan på svensk lagstiftning.

1.4           Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Ett utökat antal platser i Europaparlamentet innebär en ökad kostnad för Europaparlamentet och sannolikt krav från Europaparlamentet på högre finansiering från EU-budgeten. 

2                 Ståndpunkter

2.1           Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens utgångpunkt är att de platser som sparades efter att Storbritannien lämnade unionen så långt möjligt ska sparas inför framtida utvidgningar. Regeringen anser att frågan om en unionsomfattande valkrets och transnationella listor inte ska ingå i beslutet om Europaparlamentets sammansättning.

Regeringen avser att verka för en långsiktig lösning på sammansättningen baserad på en formel som kan tillämpas under en längre tid och vid en framtida utvidgning.

Regeringen förespråkar en budgetrestriktiv hållning där förslag som har budgetära konsekvenser ska finansieras genom en omprioritering inom befintliga ramar inom den fleråriga budgetramen (MFF). Regeringen anser att det är viktigt att den institutionella balansen värnas.

2.2           Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter varierar. Flera medlemsstater anser att Europaparlamentets förslag endast delvis följer principen om degressiv proportionalitet samt att förslaget inte i tillräckligt hög utsträckning återspeglar demografiska förändringar i vissa medlemsstater. Medlemsstaterna har dock olika syn på hur principen om degressiv proportionalitet bäst tillämpas. Några medlemsstater anser att omfördelning av platser bör ske inom de befintliga 705 platserna medan andra menar att antalet platser bör utökas ytterligare utöver den föreslagna ökningen på 11 platser för att tillse att fler medlemsstaters befolkningsökning återspeglas i ökat antal platser. Flera medlemsstater motsätter sig hänvisningarna till transnationella listor, för att inte föregå resultatet av förhandlingarna om valrättsakten. Vidare har frågan om en objektiv formel för tilldelning av platser lyfts.

2.3           Institutionernas ståndpunkter

Ännu inte kända.

2.4           Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte sänts på remiss.

3                 Förslagets förutsättningar

3.1           Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen.

3.2           Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Europaparlamentet har inte gjort någon motivering av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Beslut om Europaparlamentets sammansättning kan endast fattas på EU-nivå.

4                 Övrigt

4.1           Fortsatt behandling av ärendet

Fortsatt behandling i ministerrådet som förberedelser inför beslut i Europeiska rådet (ER). Efter att rådet nått en politisk överenskommelse och ER stödjer förslaget behöver ER inhämta Europaparlamentets medgivande. Efter att EP gett sitt medgivande behöver ER anta det slutliga förslaget vilket kan ske genom skriftlig procedur.

4.2           Fackuttryck / termer

---

[1] Rådsförordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/ECSC, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet.

[2] Förslaget om valrättsakten presenterades av EP den 3 maj 2022 och har sedan dess diskuterats vid några tillfällen i rådet. Vid diskussioner i rådet har det framkommit att flertalet medlemsstater har invändningar mot hela eller delar av förslaget. Ett beslut i rådet behöver antas med enhällighet.