Förordning om instrumentet Europa i världen
Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM20 : COM(2025) 551
Fakta-PM om EU-förslag
En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.
Faktapromemoria
Riksdagsår: 2025/26
FPM-nummer: 20
2025-09-10
Förordning om instrumentet Europa i världen
Utrikesdepartementet
COM(2025) 551 Celexnummer 52025PC0551
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet Europa i världen
Det nya instrumentet organiseras i fem geografiska pelare, en global pelare samt en flexibilitetsreserv. Inom varje pelare genomförs både programmerbara och icke-programmerbara insatser, där de senare bland annat omfattar humanitärt bistånd, konkurrenskraft, makrofinansiellt stöd, resiliens samt kris- och konfliktrespons. Därtill föreslås en särskild Ukrainareserv på upp till 100 miljarder euro utanför MFF-taket, som ska implementeras genom en av instrumentets geografiska pelare.
Instrumentet är placerat under rubrik tre i nästa fleråriga budgetram, Globala Europa, som även innefattar budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) samt rådets beslut om utomeuropeiska länder och territorier inklusive Grönland (OCT/ULT-beslutet). Instrumentet föreslås tilldelas cirka 176 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 200 miljarder euro i löpande priser). Detta är att jämföra med cirka 111 miljarder euro i 2025 års priser för budgetperioden 2021–2027. Enligt förslaget ska 90 % av instrumentets totala finansiering kunna räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA).
Regeringen välkomnar den generella inriktningen i det föreslagna instrumentet, inklusive att EU:s finansiering av yttre åtgärder ska bli mer sammanhängande, flexibel och effektiv. Sverige avser verka för en ändamålsenlig utrikesbudget som omfattar stöd till Ukraina och närområdet, föranslutningsstöd, utvecklingssamarbete och internationella partnerskap samt humanitärt bistånd. EU:s bistånd och instrument för yttre åtgärder utgör viktiga verktyg för EU:s roll i att hantera globala utmaningar samt främja europeiska och svenska intressen i världen, inklusive stödja partnerländers behov.
1. Förslaget
1.1 Ärendets bakgrund
Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för åren 2028–2034. Meddelandet (COM(2025)570) som publicerades i samband med detta beskriver förslaget och de ändringar i utgifternas omfattning, sammansättning, inriktning och utformning som kommissionen anser nödvändiga för att möta EU:s utmaningar. Förslaget föregicks av meddelandet ”Vägen till nästa fleråriga budgetram”, som lades fram den 11 februari 2025 (se Fakta-PM 2024/25:FPM19).
I sitt meddelande från den 16 juli framhåller kommissionen att det globala politiska och ekonomiska läget är alltmer instabilt, präglat av konflikter, orättvis konkurrens och en allmänt mer bestämd ekonomisk och geopolitisk hållning från vissa internationella aktörer. Klimatförändringar, migration och säkerhetshot utgör fortsatt stora utmaningar för EU och dess partners. EU behöver stärka och omforma finansieringen av sitt externa agerande i nästa budgetram. EU:s yttre åtgärder behöver anpassas bättre till partnerländer och tillgodose akuta behov på marken, samtidigt som de främjar EU:s strategiska intressen och anpassas till föränderliga omständigheter. Kommissionen föreslår därför en omfattande omstrukturering av EU:s externa finansieringsinstrument för att optimera, konsolidera och effektivisera finansieringen av EU:s externa åtgärder inom nästa MFF.
1.2 Förslagets innehåll
I förslaget till förordning föreslås inrättandet av ett nytt utrikesinstrument, instrumentet Europa i världen (härefter instrumentet). Instrumentet föreslås bli EU:s huvudsakliga verktyg för yttre åtgärder och omfattar bland annat utvecklingssamarbete, internationella partnerskap, föranslutningsstöd och humanitärt bistånd.
Instrumentet är placerat under rubrik tre, Globala Europa, som även innefattar budgeten för Gusp samt rådets beslut om utomeuropeiska länder och territorier inklusive Grönland (OCT/ULT-beslutet).
Förslaget syftar till att EU:s finansiering av yttre åtgärder ska förenklas, bli mer sammanhängande, flexibel och effektiv samt upprätthålla och främja EU:s värderingar, principer och intressen globalt. Instrumentet ska bidra till målen för unionens yttre åtgärder genom att stärka ömsesidigt fördelaktiga partnerskap, stödja hållbar utveckling i partnerländer och samtidigt främja EU:s strategiska intressen. Instrumentet avser även stärka EU:s möjligheter att hantera globala utmaningar.
Fyra perspektiv föreslås genomsyra arbetet med instrumentet – förenkling och koherens, genom att tidigare instrument samlas i en enda förordning samt flexibilitet och resultat genom större finansiella reserver, möjlighet till omfördelning av medel, justering av specifika mål och en horisontell förordning för utvärdering av program och insatser.
Förslaget innebär att flera tidigare separata finansieringsinstrument slås samman och att styrmekanismerna av EU:s yttre åtgärder förändras. Det nya instrumentet organiseras i fem geografiska pelare (Europa, Afrika söder om Sahara, Asien och Stillahavsområdet, Amerika och Karibien samt Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna), en global pelare samt en utökad flexibilitetsreserv (den s.k. flexibilitetskudden) som möjliggör flexibla insatser vid akuta behov. Inom varje pelare genomförs både programmerbara och icke-programmerbara insatser, där de senare bland annat omfattar humanitärt bistånd, konkurrenskraft, makrofinansiellt stöd, resiliens samt kris- och konfliktrespons.
Därtill föreslås en särskild Ukrainareserv på cirka 88,9 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 100 miljarder euro i löpande priser) utanför MFF-taket, som ska implementeras genom instrumentets geografiska pelare för Europa. Det humanitära biståndet omfattas fortsatt av sin ursprungsförordning (1257/96) men integreras finansiellt i det nya ramverket. Strukturen markerar en förskjutning mot en mer integrerad och flexibel modell, där tematiska insatser i högre grad förväntas vävas in i de geografiska pelarna.
Instrumentet kännetecknas av ett ökat utrymme för flexibilitet och förvaltningsmässig centralisering. Kommissionen får större handlingsutrymme, vilket bland annat innebär möjligheten att omfördela medel mellan pelare och insatser samt möjlighet att förändra ODA-nivån.
Instrumentet ska samverka med och komplettera EU:s övriga externa finansieringsinstrument, såsom Europeiska fredsfaciliteten ((GUSP) 2015/50935) vilken fortsatt föreslås finansieras utanför MFF.
Instrumentet föreslås uppgå till cirka 176 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 200 miljarder euro i löpande priser). Detta är att jämföra med cirka 111 miljarder euro i 2025 års priser för budgetperioden 2021–2027.
Nedan följer en sammanfattning av förslagets olika delar.
1.2.1 EU:s utvecklingssamarbete och internationella partnerskap
Vad gäller EU:s utvecklingssamarbete och internationella partnerskap har de tematiska utgiftsmålen från förordningen (EU) 2021/947 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI-Europa i världen), tagits bort, och styrningen av uppföljning och utvärdering överförs till en separat horisontell reglering (2025/0545) som omfattar alla MFF-program. I den regleringen föreslås ett tematiskt utgiftsmål om minst 35 % för miljö och klimatändamål för hela EU-budgeten, som instrumentet ska bidra till med minst 30 % av dess totala budget. Denna horisontella reglering förväntas enligt Kommissionen medföra både ökad effektivitet och större enhetlighet i övervakning och utvärdering av samtliga MFF-program.
Enligt förslaget ska 90 % av instrumentets totala finansiering kunna räknas som ODA. Samtidigt får kommissionen utökad befogenhet att genom antagandet av delegerade akter ändra vissa icke-väsentliga delar av förordningen som reglerar instrumentet. Detta omfattar hur stor andel av instrumentets medel som ska räknas som ODA. Eftersom ODA-nivån påverkar EU:s totala biståndsnivå och i förlängningen medlemsstaternas avräkningar mot sina respektive nationella biståndsallokeringar, kan en sådan ändring få direkta konsekvenser för enskilda länders budgetplanering och politiska måluppföljning.
Målen för EU:s utvecklingssamarbete och internationella partnerskap knyts i större utsträckning än tidigare till EU:s övriga prioriteringar och intressen, exempelvis handel och konkurrenskraft, migration, klimat, tillgång till kritiska råvaror, samt konnektivitet från betrodda leverantörer.
Förslaget betonar vikten av strategiska partnerskap, att värna europeiska intressen och värderingar samt EU:s samlade konkurrenskraft. Genomförandet ska främja hållbar utveckling och ökade synergier och komplementaritet med handel, investeringar, ekonomiskt samarbete och andra sektorer. Implementeringen ska stödja Global Gateway-strategin, bidra till målen i Agenda 2030 samt främjandet av ömsesidigt fördelaktiga partnerskap bland annat genom mobilisering av privat kapital. Instrumentet ska bidra till att avancera den gröna och digitala omställningen samt accelerera säker och tillförlitlig digital konnektivitet. Synergier eftersträvas med andra EU-program bland annat Konkurrenskraftsfonden.
Förslaget understryker att EU:s utvecklingssamarbete ska bidra till att bekämpa klimatförändringar och dess effekter, bidra till grön och digital omställning, internationellt samarbete, inklusive genomförandet av åtaganden i klimat- och miljökonventionerna. Instrumentet ska bidra till att identifiera synergier mellan de globala hållbarhetsmålen och integrerade åtgärder samt mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. EU föreslås stödja de mest sårbara länderna, särskilt minst utvecklade länder och sårbara önationer.
Instrumentet ska bidra till främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Förslaget innebär ökad tilldelning av medel till nationella och regionala program, medan globala program främst ska fungera som komplement till geografiskt riktade insatser. Stöd till civilsamhälle, människorättsförsvarare, oberoende medier, demokratisk motståndskraft samt genomförande av valobservationsinsatser lyfts fram i förslaget.
Instrumentets genomförande föreslås vägledas av ett flertal generella principer som bland annat innefattar jämställdhet, motverkandet av könsrelaterat våld samt kvinnors och flickors åtnjutande av sina rättigheter, i linje med EU:s styrande dokument på området. Jämställdhet ska integreras i alla program och åtgärder, utan ett specifikt utgiftsmål.
Förslaget betonar stöd för att främja alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Instrumentet ska särskilt stödja insatser för kvinnors och flickors självbestämmande, motverka alla former av sexuellt och könsrelaterat våld samt ge tillgång till allsidig och tillgänglig sexualundervisning. Vidare ska instrumentet stärka investeringar i partnerländer som bland annat syftar till att förbättra hälsa.
EU ska fortsatt inta en ledande roll som förespråkare och försvarare av en multilateral och regelbaserad världsordning, och FN lyfts som kärnan i det arbetet. Multilaterala överenskommelser där EU är part utgör en del av det övergripande policyramverk som ligger till grund för hur instrumentet ska genomföras. Förslaget understryker vikten av insatser via multilaterala fora, samarbete på multilateral nivå samt multilaterala och regionala lösningar på globala utmaningar.
Förslaget inkluderar att internationella finansiella institutioner, innefattande bland flera Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europiska investeringsbanken (EIB) och medlemsländernas exportkreditmyndigheter ska samarbeta för att stötta partnerländer samt för att uppnå EU:s strategiska intressen utanför regionen.
Förslaget bekräftar EU:s fortsatta fokus på migration. Instrumentet ska främja ett konstruktivt engagemang i alla aspekter av migration och tvångsfördrivning, verka för att migration sker på ett säkert och ordnat sätt och att stöd ges till tvångsfördrivna personer och deras värdsamhällen. Samarbete med partnerländer ska maximera synergier och bygga heltäckande partnerskap, med särskild fokus på ursprungs-, transit- och avreseländer och längs med migrationsrutterna. Partnerskapen ska även främja återvändande, återtagande och återintegrering. Det ska ske på grundval av ömsesidig ansvarsskyldighet och full respekt för den humanitära rätten och mänskliga rättigheter enligt internationell rätt och unionsrätten. Instrumentet ska svara upp mot behov och utmaningar inom unionens asyl- och migrationspolitik. Biståndet kan villkoras genom att utbetalningar eller insatser kan avslutas om allvarliga brister identifierats hos ett partnerland, särskilt vad gäller skyldigheten att återta sina egna medborgare.
Instrumentet föreslås stärka EU:s arbete för fred, konfliktförebyggande och internationell säkerhet genom ett integrerat och konfliktkänsligt angreppssätt i EU:s yttre åtgärder. Särskilt fokus riktas mot instabila och krisdrabbade miljöer, där insatserna utformas utifrån anpassade strategier som adresserar grundläggande orsaker till instabilitet, stärker motståndskraft och skyddar utsatta grupper, inklusive skydd och säkerhet för individer som utsätts för sexuellt och könsbaserat våld.
1.2.2 Humanitärt bistånd
Det humanitära biståndet föreslås bli del av det nya instrumentet, som en av de icke-programmerbara komponenterna. Det humanitära biståndet omfattas fortsatt av förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd men integreras finansiellt i det nya ramverket. För att stärka resiliens, främja stabilitet samt för att gynna koherensen mellan EU:s olika verksamhetsområden, föreslås stärkt arbete inom samordningen mellan och integreringen av humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande insatser.
1.2.3 EU:s utvidgning
Förslaget bekräftar EU:s syn på utvidgningen som en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd. Den förenklade strukturen samt ökad finansiell flexibilitet syftar bland annat till att knyta finansiering närmare kandidatländer och potentiella kandidatländers reformsteg.
Utvidgningsprocessen förblir tydligt meritbaserad och det föreslås att en än mer rigorös konditionalitet ska råda för utbetalningar. Den prestationsbaserade budgeteringen från IPA III stärks ytterligare, genom att den garanterade grundnivån på landstöden sänks och att reformvilja och resultat får ett mer direkt genomslag i fördelningen av stödinsatser. Länder som inte visar framsteg inom områden såsom rättsstatens principer, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och bekämpning av organiserad brottslighet riskerar att förlora delar av sin finansiering. Samtliga kandidatländer och potentiella kandidatländer föreslås få tillgång till stöd och verktyg som tidigare bara har varit tillgängliga för globala partners via bland annat NDICI-verktyget.
Därtill föreslås en översynsmekanism tänkt att aktiveras när kandidatländer närmar sig EU-medlemskap. Detta innefattar bland annat gradvis införande av utbetalningar inom sammanhållnings- och jordbrukspolitiken, samt en övergångsplan för hur kandidatländerna stegvis ska bidra till EU:s budget.
1.2.4 EU:s stöd till Ukraina
Medel till Ukraina är öronmärkta och föreslås omfatta cirka 88,9 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 100 miljarder euro i löpande priser) som finansieras ovanför MFF-taket genom en särskild Ukrainareserv. Stödet implementeras genom instrumentet Europa i världen. Det icke-återbetalningsbara stödet föreslås utgöra en större del av det totala stödet jämfört med Ukrainafaciliteten (2024–2027). Bidragen finansieras via EU:s budgetmedel men placeras ovanför MFF-taket.
Låneandelen i EU:s stöd till Ukraina föreslås finansieras genom gemensam EU-upplåning som backas upp av utrymmet i EU:s budget. Bidragsdelen föreslås uppgå till maximalt 88,9 miljarder euro. Det finns ingen bestämd andel lån eller gåvomedel. För att stödet ska vara förutsägbart fastställs ett årligt tak på 13,5 miljarder euro för Ukrainareserven. Stödet villkoras mot Ukrainas reformframsteg. Det militära stödet kommer fortsatt ligga utanför MFF.
1.2.5 EU:s makrofinansiella stöd (MFA)
Det makrofinansiella stödet (MFA) föreslås finansieras under instrumentet och är en icke-programmerbar insats för alla de geografiska pelarna, utom den globala. MFA föreslås fortsatt användas som ett krisinstrument för att hantera betalningsbalanskriser.
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslagen så som de presenteras har ingen effekt på gällande svenska regler.
1.4 Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys
I sin konsekvensanalys (SWD (2025) 552) konstaterar kommissionen att EU, för att kunna agera effektivt i en värld präglad av geopolisk rivalitet, geoekonomisk konkurrens och flera samtidiga kriser, behöver stärka sina externa finansieringsinstrument genom att balansera förutsägbarhet med flexibilitet. Kommissionens bedömning av nuvarande instrument visar på strukturella svagheter som beror på bristande anpassningsförmåga och otillräcklig samordning för att främja EU:s strategiska intressen. För att åtgärda detta föreslår kommissionen i sin konsekvensanalys ett sammanslaget externt finansieringsinstrument. Instrumentet förenklar regelverken, ökar effektiviteten och flexibiliteten samt stärker den politiska samordningen vilket säkerställer trovärdigt stöd till Ukraina samtidigt som EU:s strategiska mål i andra regioner kan uppnås effektivt.
Kommissionens förslag om det nya instrumentet Europa i världen uppgår till cirka 176 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 200 miljarder euro i löpande priser). Detta är att jämföra med cirka 111 miljarder euro i 2025 års priser för budgetperioden 2021–2027.
För Ukrainareserven föreslår kommissionen en ram om 88,9 miljarder euro i 2025 års priser, varav 13,5 miljarder euro som mest kan mobiliseras under ett och samma år. Oanvända medel från ett år föreslås få överföras och användas under efterföljande år fram till och med 2034.
2. Ståndpunkter
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringens ståndpunkter avseende övergripande principer för den fleråriga budgetramen och dess storlek, inklusive för enskilda fonder och program, behandlas i Fakta-PM 2025/26:FPM3.
Regeringen välkomnar den generella inriktningen i det föreslagna instrumentet Europa i världen som presenterats inom ramen för MFF 2028–2034.
Regeringen välkomnar förslagets inriktning att EU:s finansiering av yttre åtgärder ska bli mer sammanhängande, flexibel och effektiv. Det är över lag positivt att flera tidigare instrument samlas under ett gemensamt ramverk. Det är samtidigt viktigt att medlemsstaternas inflytande över styrningen och uppföljningen av instrumentet värnas.
Sverige avser verka för en ändamålsenlig utrikesbudget som omfattar stöd till Ukraina och närområdet, föranslutningsstöd, utvecklingssamarbete och internationella partnerskap samt humanitärt bistånd. EU:s bistånd och instrument för yttre åtgärder utgör viktiga verktyg för EU:s roll i att hantera globala utmaningar samt främja europeiska och svenska intressen i världen, inklusive stödja partnerländers behov. I detta syfte behöver EU:s bistånd strategiskt främja demokrati, frihet och god samhällsstyrning och motverka korruption. Regeringen anser att instrumentet bör utgå från premissen att varje land ansvarar för sin utveckling.
Regeringen välkomnar att EU:s utvecklingssamarbete ska utgå från Team Europa-ansatsen och bland annat stödja Global Gateway-strategin samt främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap exempelvis genom mobilisering av privat kapital.
Regeringen välkomnar förslaget om fortsatt stöd till Ukraina. Regeringen avser fortsatt verka för att stödets storlek och sammansättning anpassas efter Ukrainas särskilda och omfattande behov, inklusive stöd för makrofinansiell stabilitet, reformer, återhämtning och uppbyggnad, samt stödjer Ukrainas EU-närmande. Det kan komma att inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det. Sverige anser att en större andel av EU:s budget för utvecklingssamarbete, jämfört med Kommissionens förslag, ska allokeras till stöd för Ukraina. Regeringen avser verka för att EU, utöver stödet som finansieras via MFF, ska ha ett fungerande verktyg för det militära stöd som EU gemensamt kanaliserar till Ukraina.
Regeringen välkomnar att EU:s utvidgning framhålls som en strategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det är positivt att samtliga kandidatländer och potentiella kandidatländer är föremål för insatser inom ramen för instrumentet, att utvidgningen förblir meritbaserad och att konditionalitet råder för stöd och utbetalningar, samt att dessa länder ska kunna ta del av stöd och verktyg som tidigare endast varit tillgängliga för globala partners. Regeringen avser fortsatt analysera huruvida den aviserade översynsmekanismen för anslutning till EU ligger i linje med Sveriges ståndpunkt att MFF ska vara utvidgningssäkrad.
Sverige avser verka för att EU:s politiska och ekonomiska intressen främjas, exempelvis genom synergier mellan utvecklingssamarbetet och handel respektive migration. Det är positivt att instrumentet knyts till EU:s övriga prioriteringar och intressen, så som handel, konkurrenskraft, migration och klimat. Regeringen avser verka för att EU:s utvecklingsbistånd ska villkoras med återtagande.
Sverige avser även verka för att grundläggande principer och värderingar, så som mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstatens principer, jämställdhet samt global hälsa och SRHR, fortsatt värnas i EU:s utrikesinstrument och integreras genomgående. Demokrati och rättsstat är nära sammankopplade med säkerhet och att försvara dessa principer i partnerländer är av tydligt strategiskt intresse för EU. Klimat och miljö bör genomgående värnas. Sverige bör även verka för genomförandet av FN:s internationella överenskommelser inklusive inom klimat- och miljöområdet.
Regeringen välkomnar att det humanitära biståndet föreslås fortsatt verkställas i enlighet med EU:s förordning om humanitärt bistånd ((EG) nr 1257/96).
Regeringen efterfrågar ett förtydligande av användningen av de icke-programmerbara medlen inom respektive geografisk pelare, särskilt vad gäller innehåll och beslutsprocesser för mobilisering av medel.
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4 Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter
Förslaget har inte skickats på remiss.
3. Förslagets förutsättningar
3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande
Den föreslagna rättsliga grunden för Globala Europa instrumentet är artiklarna 209, 212 och 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Avdelning 5, titel III, kapitel 1 och 2 i FEUF anges som rättslig grund för samarbetet med partnerländer. Förslaget antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarande enligt artikel 294 FEUF.
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
EU:s yttre åtgärder syftar till att samarbeta med partnerländer och främja multilaterala lösningar på globala problem. Kommissionen framhåller att EU genom dessa insatser stärker sin roll som global aktör och bidrar till att främja sina intressen, värderingar, säkerhet, konkurrenskraft samt bidrar till hållbar utveckling globalt.
Kommissionen bedömer att målen med den föreslagna förordningen inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna var för sig, utan bättre kan uppnås på unionsnivå. Därmed är åtgärder på EU-nivå motiverade i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
Kommissionen framhåller att det föreslagna regelverket inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå sina mål.
Regeringen delar kommissionens bedömning att förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
4. Övrigt
4.1 Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget om instrumentet Europa i världen kommer att behandlas i en särskild undergrupp till ad-hoc-rådsarbetsgruppen för MFF (AHWP Globala Europa). Förhandlingarna förväntas inledas under hösten 2025.
Förhandlingarna i rådet om MFF sker i Allmänna rådet (GAC). Samtliga aspekter av instrumentet som har budgetära konsekvenser kommer att behandlas inom ramen för den sammanhållande ad-hoc-rådsarbetsgruppen för den fleråriga budgetramen 2028–2034 (AHWP MFF).
4.2 Fackuttryck och termer
Inte aktuellt.
Fakta-PM om EU-förslag
En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.