Förordning om ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet säkert tredjeland

Fakta-pm om EU-förslag 2024/25:FPM45 : COM(2025) 259

Faktapromemoria

Riksdagsår: 2024/25

FPM-nummer: 45

2025-06-23

Förordning om ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet säkert tredjeland

Justitiedepartementet

Dokumentbeteckning

COM(2025) 259  Celexnummer 52025PC0259

Förslag till EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet säkert tredjeland

Sammanfattning

Den 20 maj 2025 antog kommissionen ett förslag till en förordning om ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet säkert tredjeland, dvs. möjligheten att avvisa en asylansökan om sökanden kan söka asyl i ett säkert tredjeland. Enligt förslaget utökas möjligheten att tillämpa begreppet säkert tredjeland jämfört med i dag på så sätt att det även ska kunna tillämpas när en sökande enbart har transiterat genom ett säkert tredjeland eller om det finns en överenskommelse med ett tredjeland om att det landet ska pröva asylansökan. Enligt förslaget ska ett överklagande av ett beslut om att avvisa en asylansökan inte ha automatisk suspensiv verkan.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag. 

1.   Förslaget

1.1   Ärendets bakgrund

Bestämmelser om tillämpningen av begreppet säkert tredjeland finns i asylprocedurförordningen (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU) som antogs 2024. Förordningen ska börja tillämpas den 12 juni 2026. I förordningen anges också att kommissionen senast den 12 juni 2025 ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå eventuella riktade ändringar.

Den 20 maj 2025 antog kommissionen ett förslag till förordning om ändring i asylprocedurförordningen gällande tillämpningen av begreppet.

1.2   Förslagets innehåll

Asylprocedurförordningen anger vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett tredjeland ska anses vara ett säkert tredjeland och förutsättningarna för att begreppet säkert tredjeland får tillämpas. En tillämpning av begreppet innebär att en asylansökan inte behöver prövas i sak om den sökande i stället kan få sin ansökan prövad och vid behov beviljas skydd i ett land utanför EU. Enligt artikel 59.5 i asylprocedurförordningen får begreppet tillämpas om sökanden har en anknytning till det berörda tredjelandet som gör det rimligt för honom eller henne att resa till det landet. Enligt förslaget utökas möjligheten att tillämpa begreppet på så sätt att det även ska kunna tillämpas när en sökande transiterat genom ett säkert tredjeland eller om det finns en överenskommelse eller arrangemang med ett tredjeland om att det landet ska pröva asylansökan.  Ensamkommande barn får inte omfattas av en sådan överenskommelse eller ett sådant arrangemang. Medlemsstaterna ska informera kommissionen och övriga medlemsstater innan en sådan överenskommelse eller ett sådant arrangemang ingås.

Kommissionen föreslår också en ändring i artikel 68.3 som innebär att ett överklagande av ett beslut att avvisa en asylansökan enligt bestämmelserna om säkert tredjeland inte ska ha automatisk suspensiv verkan. Ett beslut får därmed verkställas innan det vinner laga kraft om inte en domstol har meddelat ett beslut om att personen får vara kvar under överklagandet.

1.3   Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Bestämmelser om säkra tredjeländer finns i utlänningslagen (2005:716). Från och med den 12 juni 2026 är asylprocedurförordningen direkt tillämplig i Sverige. En utredare (Ju 2024:E) ser över behovet av anpassning av svensk rätt till rättsakterna i EU:s migrations- och asylpakt. I uppdraget, som ska redovisas senast den 21 november 2025, ingår att se över behovet av anpassning till asylprocedurförordningen.   

1.4   Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

Kommissionen bedömer att förslaget inte har någon påverkan på EU:s budget och framhåller att konceptet i sig inte är nytt utan en del av pakten för vilken fondmedel gjorts tillgängliga för medlemsstaterna. Regeringen instämmer i den bedömningen. Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för statsbudgeten.

2.   Ståndpunkter

2.1   Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar i huvudsak kommissionens förslag då det innebär en utökad möjlighet att tillämpa begreppet säkert tredjeland. Förslaget möjliggör nya former av samarbete med tredjeländer för att minska den irreguljära migrationen och motverka människosmuggling. Regeringen bedömer att förslaget är väl avvägt när det gäller möjligheten till en effektiv tillämpning av begreppet säkert tredjeland och rättssäkerheten för den asylsökande och ska under förhandlingen verka för att denna balans bibehålls. Regeringen bedömer även att förslaget inte står i strid med Sveriges internationella åtaganden, däribland de om mänskliga rättigheter.

2.2   Medlemsstaternas ståndpunkter

En majoritet av medlemsstaterna har preliminärt välkomnat förslaget.

2.3   Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4   Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats. Synpunkter från Migrationsverket har begärts in.  

3.   Förslagets förutsättningar

3.1   Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för förslaget återfinns i artikel 78(2)(d) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att rådet beslutar med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet är medbeslutande.

3.2   Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Kommissionen bedömer att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och framhåller att förslaget innebär att det även fortsättningsvis är frivilligt för medlemsstaterna att tillämpa begreppet säkert tredjeland. Syftet med förslaget är att ta bort hinder för tillämpningen och för att uppnå detta krävs EU-lagstiftning.

När det gäller proportionaliteten anger kommissionen att förslaget är begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå målsättningen att ge medlemsstaterna flexibilitet i tillämpningen, inom ramen för folkrätten och med full respekt för de grundläggande rättigheterna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Regeringen gör bedömningen att förordningsförslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

4.   Övrigt

4.1   Fortsatt behandling av ärendet

Behandling av förslaget inleddes i rådsarbetsgrupp den 10 juni 2025. I Europaparlamentet kommer förslaget att behandlas i LIBE-utskottet.

4.2   Fackuttryck och termer