EU:s pensionspaket

Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM50 : COM(2025) 842

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.

PDF

EU:s pensionspaket(pdf, 128 KB)

DOCX

EU:s pensionspaket(docx, 107 KB)

Faktapromemoria

Riksdagsår: 2025/26

FPM-nummer: 50

2025-12-22

EU:s pensionspaket

Finansdepartementet

Dokumentbeteckning

COM(2025) 842 Celexnummer 52025PC0842

Proposal for DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCILamending Directives (EU) 2016/2341 and 2016/97 as regards the strengthening of the framework for occupational retirement provision

COM(2025) 840 Celexnummer 52025PC0840

Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE Council amending Regulation (EU) 2019/1238 on a pan-European Personal Pension Product (PEPP)

C(2025) 9300 Celexnummer -

Proposal for a Commission recommendation on Pension tracking systems, pension dashboards and auto-enrolment

Sammanfattning

Europeiska kommissionen presenterade den 20 november 2025 ett paket med lagstiftningsförslag och rekommendationer på pensionsområdet. Paketet lades fram inom ramen för spar- och investeringsunionen (se 2024/25:FPM33). Denna promemoria behandlar lagstiftningsförslagen och rekommendationerna.

När det gäller lagstiftningsförslagen föreslår kommissionen ändringar i andra tjänstepensionsdirektivet, försäkringsdistributionsdirektivet och EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). Utöver lagstiftningsförslagen lämnar kommissionen tre rekommendationer. Den första rekommendationen är att medlemsstaterna bör införa automatisk anslutning, dvs. automatisk inkludering av privatpersoner i kompletterande pensioner som tjänstepension och privat pensionssparande, med full frihet för enskilda att välja bort detta. Den andra rekommendationen är att medlemsstaterna ska ta fram pensionsuppföljningssystem som ger medborgarna en tydlig översikt över sina pensionsrättigheter och beräknade förmåner i alla pensionssystem. Slutligen rekommenderar kommissionen att medlemsstaterna utvecklar nationella resultattavlor för att ge medlemsstaternas beslutsfattare får en bättre bild av täckningen, hållbarheten och tillräckligheten i sina pensionssystem.

Lagförslagen och rekommendationerna har till syfte till att förbättra EU-medborgarnas framtida pensioner och mobilisera pensionssparande på kapitalmarknaderna. Detta kan i sin tur bidra till att uppnå målet att förbättra finansieringsmöjligheterna inom EU och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft. Sverige har redan kommit långt i dessa avseenden. Vi har en hög anslutning till tjänstepension och privatpersoner kan få en samlad bild av sitt pensionssparande genom minPension. Svenska tjänstepensionsinstitut är effektiva och investerar i hög utsträckning på kapitalmarknaderna. När det gäller tjänstepension som tryggas genom försäkring skedde en konsolidering på den svenska marknaden i samband med genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet och införandet av den nya regleringen för tjänstepensionsföretag.

Regeringen välkomnar förslag som syftar till att öka storleken på EU:s kapitalmarknader och att frågor om både sparande och investeringar nu tydligare står i fokus. Pensioner och sparande är dock i hög utsträckning beroende av varje medlemsstats egna system för bl.a. socialförsäkring och beskattning. Även arbetsmarknadens regler påverkar pensioner och sparande. Det är av yttersta vikt att medlemsstaternas olika förutsättningar beaktas och att det finns utrymme för nationell anpassning för det övergripande syftet, att regelverken kan bidra till säkra och trygga pensioner.

1. Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Kommissionen presenterade den 20 november 2025 ett särskilt pensionspaket med lagförslag och rekommendationer. Pensionspaketet utgör en del av arbetet med spar- och investeringsunionen. Lagförslagen rör andra tjänstepensionsdirektivet och EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller grundläggande krav för att ett företag ska få bedriva tjänstepensionsverksamhet och tillhandahålla tjänstepensioner. PEPP-förordningen innehåller bestämmelser om en EU-gemensam sparprodukt med delvis harmoniserade villkor. Utöver lagförslagen innehåller pensionspaketet rekommendationer till medlemsstaterna om automatisk anslutning, pensionsspårningstjänster och resultattavlor för pensioner. Syftet med kommissionens förslag är att underlätta för utvecklingen av tjänstepension och privat pensionssparande.

1.2 Förslagets innehåll

1.2.1 Lagstiftningsförslag

Kommissionen föreslår ändringar i tre lagstiftningsakter:

− Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet)

− Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (försäkringsdistributionsdirektivet)

− Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) (EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).

1.2.1.1 Andra tjänstepensionsdirektivet

Andra tjänstepensionsdirektivet antogs 2016 och trädde i kraft 2017. Syftet med direktivet är att förbättra minimiskyddet och säkerställa en god företagsstyrning, tillhandahållande av information till de nuvarande och framtida pensionärerna samt att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

För att frigöra tjänstepensionernas potential föreslår kommissionen att regelverket ska moderniseras för att bättre stödja effektivitet och skalfördelar. I huvudsak föreslås:

− att tillsynen i högre grad fokuserar på kostnader, avkastning och skalfördelar för att sänka kostnader och öka avkastningen,

− en mer riskbaserad aktsamhetsprincip som tillåter för högre risktagande i tjänstepensionsinstitutens investeringar,

− en konsolidering bland mindre institut i syfte att möjliggöra ett större inslag av investeringar på kapitalmarknaderna,

− en ökad transparens kring institut som underpresterar, och

− att, inom ramen för tillsynen, uppmuntra marknadsdriven konsolidering bland mindre aktörer.

Krav på tillstånd

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska alla tjänstepensionsinstitut registreras av tillsynsmyndigheten i ett nationellt register eller vara auktoriserade av tillsynsmyndigheten, dvs. ha ett särskilt tillstånd. Kommissionen föreslår att detta ändras och att medlemsstaterna i stället ska säkerställa att ett institut är auktoriserat av tillsynsmyndigheten och infört i ett nationellt register. Det ska således inte längre vara möjligt att bara ”registrera sig om tjänstepensionsinstitut”.

Tillfällig underfinansiering

Ett tjänstepensionsinstitut ska ha tillräckliga och lämpliga tillgångar som täcker de tekniska avsättningarna för alla pensionsplaner som institutet förvaltar. Medlemsstaterna får dock i dag tillåta att tjänstepensionsinstitut under en begränsad tid innehar otillräckliga tillgångar för att täcka de tekniska avsättningarna. Medlemsstaterna har utnyttjat denna möjlighet i olika omfattning eller inte alls. Detta kan, enligt kommissionen, påverka skyddet för nuvarande och blivande pensionärer och även om det är viktigt att förhindra underfinansiering kan ett absolut förbud i vissa fall tvinga fram abrupta minskningar av pensionsutfästelser. Kommissionen föreslår därför att det ska bli obligatoriskt att tillåta tjänstepensionsinstitut att under en begränsad tid inneha otillräckliga tillgångar för att täcka de tekniska avsättningarna. Möjligheten att tillåta tillfällig underfinansiering har inte utnyttjats i Sverige.

Särskilt informationskrav om hur tjänstepensionsinstitutet presterar

Enligt kommissionen kan ett tjänstepensionsinstituts underprestation minska värdet på intjänade rättigheter och därigenom undergräva förtroendet för kompletterande pensioner. Det finns för närvarande inget enhetligt regelverk för att informera de nuvarande och blivande pensionärerna om tjänstepensionsinstitut som underpresterar. För att komma till rätta med underpresterande tjänstepensionsinstitut föreslår kommissionen att instituten ska förhålla sig till särskilda referensvärden, s.k. benchmarks. Referensvärdena ska tas fram av tillsynsmyndigheterna. En tillsynsmyndighet ska underrättas om ett tjänstepensionsinstitut konstaterar att dess resultat avviker från de aktuella referensvärdena. I vissa fall ska ett tjänstepensionsinstitut omedelbart informera sina medlemmar och förmånstagare, dvs. de nuvarande och blivande pensionärerna, om att institutet avviker från referensvärdena.

Nationella spårningssystem för pensioner

Enligt kommissionen är det svårt för nuvarande och blivande pensionärer att få en tydlig överblick över sin framtida pension på grund av fragmenterad och ofullständig information om intjänade och beräknade pensionsrättigheter. Kommissionen föreslår därför att i den utsträckning en medlemsstat har ett nationellt spårningssystem, ska tjänstepensionsinstituten vara skyldiga att tillhandahålla information i ett standardiserat format till dessa. För att undvika dubbla rapporteringskrav ska informationen motsvara den som lämnas inom ramen för pensionsbesked. I Sverige finns ett nationellt spårningssystem i form av tjänsten minPension som ägs av minPensionAB och drivs gemensamt av tjänstepensionsinstituten och staten.

Tillsyn

Kommissionen föreslår bl.a. att tillsynsmyndigheten inom ramen för den löpande tillsynen ska uppmuntra till strategiska reflektioner kring tjänstepensionsinstitutets förutsättningar att öka effektiviteten genom konsolidering, samarbete och sammanläggning av tillgångar. Det föreslås även att en tillsynsmyndighets styrelse ska ha de kompetenser, erfarenheter och färdigheter som krävs för att utföra sitt uppdrag samt att ledamöterna ska kunna entledigas enbart om de inte längre uppfyller kraven ovan eller om de befunnits skyldiga till allvarligt tjänstefel. I Sverige är det regeringen som utser tillsynsmyndigheternas styrelse respektive myndighetschef.

Befogenhet till Kommissionen och Eiopa

Kommissionen föreslår bl.a. att europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) bl.a. ska få utfärda riktlinjer för den tillsynsbedömningen som ska utföras som en del av tillståndsprocessen, om den information som ska tillhandahållas presumtiva medlemmar, medlemmar och förmånstagare och för att fastställa om ett tjänstepensionsinstitut underpresterar i förhållande till de framtagna referensvärdena.

1.2.1.2 Försäkringsdistributionsdirektivet

Försäkringsdistributionsdirektivet antogs 2016 och började tillämpas 2018. Syftet med direktivet var att skapa mer enhetliga minimiregler vid försäkringsdistribution och förbättra kundskyddet, särskilt vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter.

Kommissionens ändringsförslag utgörs i huvudsak av motsvarande ändringar avseende nationella spårningssystem som föreslås i andra tjänstepensionsdirektivet (se avsnitt 1.2.2, Nationella spårningssystem för pensioner).

1.2.1.3 EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt)

EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), antogs 2019 och började tillämpas i mars 2022. Syftet med förordningen var att skapa en enhetlig privat pensionsprodukt för hela EU och underlätta långsiktigt privat sparande över gränserna.

Kommissionen vill göra PEPP-produkten till ett mer attraktivt och tillgängligt alternativ för både sparare och pensionsleverantörer. I huvudsak föreslås

− alternativa sätt att säkerställa att PEPP-produkter ger valuta för pengarna och samtidigt upprätthåller ett robust skyddsramverk för icke-professionella investerare,

− en större flexibilitet för de som utvecklar och tillhandahåller PEPP-produkter kombinerat med tydliga standarder för transparens, kostnadsinformation och investerarskydd, och

− en anpassning av PEPP-produkters arbetsplatsarrangemang eller automatisk registrering.

Slopat kostnadstak om en procent

I kommissionens förslag föreslås att det nuvarande kostnadstaket om 1 procent av det ackumulerade kapitalet för en s.k. BAS-PEPP-produkt bort och ersätts av en value for money-princip. Förändringen innebär att fokus flyttas från ett fast avgiftstak till en helhetsbedömning av produktens värde. Leverantörer måste dock kunna visa att avgifterna står i proportion till tjänstens kvalitet, riskhantering och förväntad avkastning.

Krav på tillhandahållande av en BAS-PEPP-produkt tas bort

Enligt nu gällande regler ska ett PEPP-sparinstitut tillhandahålla ett investeringsalternativ, den s.k. BAS-PEPP-produkten, på grundval av en garanti för det kapital som är innestående i början av utbetalningsfasen och, om tillämpligt, under utbetalningsfasen, eller en riskreduceringsteknik som är förenlig med målet att PEPP-spararen ska få tillbaka sitt kapital. Kommissionen föreslår att kravet om att ett PEPP-sparinstitut måste tillhandahålla en BAS-PEPP-produkt utmönstras. I samband med det förslås även ändringar om kraven för detta investeringsalternativ.

Automatisk anslutning tillåts

Anslutningen till en PEPP-produkt, dvs att möjligheten att börja spara i en PEPP-produkt, är för närvarande helt frivillig. En presumtiv sparare måste själv aktivt teckna ett PEPP-sparavtal med en leverantör och det finns inga bestämmelser som tillåter arbetsgivare att automatiskt ansluta anställda till ett PEPP-sparande. Kommissionen föreslår en möjlighet till automatisk anslutning. Arbetsgivare ska kunna erbjuda sparande i PEPP-produkter som standardlösning för sina anställda. Samtidigt behålls frivilligheten genom att spararen alltid har rätt att välja bort anslutningen (opt-out).

Krav på en viss skattemässig behandling

Kommissionen föreslår ett tillägg till förordningen där det anges att medlemsstaterna ska säkerställa att PEPP-produkter inte skattemässigt behandlas mindre förmånligt än andra nationella privata pensionsprodukter. Om det i en medlemsstat finns olika beskattningsnivåer för privata pensionsprodukter ska PEPP-produkter hänföras till den mest förmånliga.

1.2.2 Rekommendationerna

Kommissionen lämnar tre rekommendationer till medlemsstaterna.

1.2.2.1 Automatisk anslutning

Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna möjliggör och främjar en automatisk anslutning till kompletterande pensionssystem. Detta bör dock ske med beaktande av nationella omständigheter och arbetsmarknadsparternas roll och självbestämmande bör respekteras. Automatisk anslutning bör införas på ett sätt som inte äventyrar välfungerande allmänna eller kompletterande pensionssystem. Sådan anslutning bör inte heller missgynna personer som deltar i befintliga tjänstepensionssystem eller försvaga deltagandet i obligatoriska tjänstepensionssystem (om sådant obligatoriskt deltagande föreligger), eller undergräva nationella solidaritetsmekanismer. Åtgärder, såsom nationell lagstiftning, bör följas av åtgärder som fastställer vem som kan omfattas av automatisk anslutning, vem som kan aktivera anslutningen och vilken typ av pensionsfond eller pensionsprodukt som kan användas, såsom befintliga tjänstepensionssystem och – på vissa villkor – nya tjänstepensionssystem, tillgängliga privata pensionsprodukter och PEPP-produkter.

1.2.2.2 Pensionsspårningstjänst

Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna inrättar en pensionsspårningstjänst. Tjänsten bör vara en enda landsomfattande tjänst som är tillgänglig kostnadsfritt för alla, och som ger en översikt över individuellt intjänade pensionsrättigheter i de olika system som den berörda personen är eller har varit ansluten till. Pensionsspårningstjänsten bör omfatta lagstadgade pensioner, tjänstepensionsplaner och privata pensionsprodukter i tillämpliga fall, och räckvidden kan vid behov utvidgas gradvis. För att ge enskilda personer bättre möjligheter till ekonomisk planering bör tjänsten dessutom tillhandahålla prognoser för potentiella framtida pensionsinkomster från samtliga deras pensionssystem. I Sverige fylls denna funktion av minPension.

1.2.2.3 Resultattavlor för pensioner

Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna inrättar heltäckande nationella resultattavlor för pensioner, för att systematiskt över tiden övervaka den övergripande tillräckligheten och hållbarheten för alla pelare i sina pensionssystem såväl som pensionsunderskott. Medlemsstaterna bör till resultattavlorna samla in och offentliggöra aggregerade uppgifter om bidragen från både allmänna pensioner och kompletterande pensioner till pensionsinkomsternas tillräcklighet och pensionssystemets hållbarhet.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

1.3.1 Andra tjänstepensionsdirektivet

I Sverige finns det i dag två olika typer av tjänstepensionsinstitut, tjänstepensionsföretag och pensionsstiftelser. Bestämmelser om tjänstepensionsföretag finns i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. För pensionsstiftelser finns det bestämmelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Andra tjänstepensionsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom införande av respektive ändring i bl.a. de lagarna. Det föreslagna ändringsdirektivet innebär att de lagarna kommer att behöva ändras och kompletteras. Detsamma gäller vissa av de föreskrifter som Finansinspektionen har meddelat i anslutning till lagarna.

1.3.2 Försäkringsdistributionsdirektivet

Försäkringsdistributionsdirektivet har i Sverige genomförts genom lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution. Ändringsdirektivet bedöms medföra vissa ändringar i den lagen. Detsamma gäller troligen vissa av de föreskrifter som Finansinspektionen har meddelat i anslutning till den lagen.

1.3.3 EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt)

EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) är direkt tillämplig i Sverige. Förordningen kompletteras av lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). Den föreslagna ändringsförordningen bedöms medföra vissa ändringar i den lagen.

Privat pensionssparande i försäkringsform beskattas i Sverige antingen enligt reglerna om pensionsförsäkringar eller kapitalförsäkringar. För att en försäkring ska klassificeras som en pensionsförsäkring behöver den uppfylla kvantitativa och kvalitativa krav, vilket generellt ger en lägre beskattning. En PEPP-produkt beskattas i dag som en kapitalförsäkring. Det behöver analyseras vidare om de svenska skattereglerna måste ändras med anledning av kommissionens förslag.

1.3.4 Automatisk anslutning, pensionsspårningssystem och resultattavlor för pension

Det finns inte några regler om automatisk anslutning till tjänstepension eller privat pensionssparande i Sverige. Dock omfattas 9 av 10 anställda i Sverige av någon form av tjänstepension. I Sverige finns det redan ett omfattande och väl utvecklat pensionsspårningssystem, minPension. Tjänsten minPension är oberoende och drivs gemensamt av staten (Pensionsmyndigheten) och olika pensionsbolag. Det finns inte någon nationell pensionsöversikt i Sverige.

1.4 Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

Kommissionen har inte genomfört någon fullständig konsekvensanalys. Dock har kommissionen offentliggjort ett arbetsdokument där det konstateras att de föreslagna ändringarna inte bedöms medföra några betydande budgetära konsekvenser för Europeiska unionen. De nya uppgifterna – såsom samordning, tillsynskonvergens och etablering av samarbetsplattformar – bedöms endast innebära en begränsad extra arbetsbelastning. När det gäller PEPP-förordningen förväntas justeringarna i ansökningsförfarandet och registret spridas över tid i takt med att antalet PEPP-produkter ökar. Eiopa bedöms kunna hantera dessa uppgifter inom befintliga resurser, utan att påverka EU:s budget.

Med kommissionens förslag torde Finansinspektionens anslag belastas, på grund av ökat tillsynsansvar för pensionsstiftelser och skärpta krav på rapportering och transparens för tjänstepensionsinstitut och PEPP-sparinstitut.

PEPP-produkter är i dag ovanliga i Sverige. Om förslaget innebär att beskattningen av PEPP-produkter måste ändras kan det inte uteslutas att det medför offentligfinansiella konsekvenser.

2. Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar pensionspaketets syfte att stärka medlemsstaternas pensionssystem genom att öka valfriheten och förbättra tillgången till sparande på kapitalmarknaderna. Förslagen präglas av marknadsorienterade lösningar som bidrar till att minska belastningen på statsbudgetarna, bland annat genom att främja fondering inom pensionssystemen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att medlemsstaterna inom EU befinner sig på olika nivåer när det gäller tjänstepension och andra privata pensionslösningar. Sverige utmärker sig i dessa avseende, dels genom att nästan alla anställda omfattas av någon form av tjänstepension, dels genom att en stor del av det svenska sparandet sker på kapitalmarknaderna, t.ex. i enskilda aktier eller i fonder.

Regeringen ser särskilt positivt på initiativ som stärker pensionssystemens hållbarhet, såsom rekommendationen om att införa resultattavlor för att följa pensionsutvecklingen på nationell nivå. Sverige har redan gjort betydande framsteg på dessa områden och anser att förslagen är viktiga för att stärka EU:s konkurrenskraft och långsiktiga välstånd.

EU:s reglering av tjänstepensionsinstitut måste ta hänsyn till de nationella pensionssystemen och andra nationella särdrag. Pensionssystemen är nära kopplade till andra nationella system och regelverk, t.ex. för socialförsäkring, skatt och arbetsmarknad. Regelverket bör därför fortsatt ge utrymme för nationell anpassning.

För Sveriges del är det särskilt viktigt att kollektivavtalade tjänstepensioner skyddas. Även avtalsfriheten för informationslämnande bör bevaras.

Regeringen förespråkar ett proportionerligt och ändamålsenligt regelverk som beaktar såväl administrativ börda för såväl myndigheter som företag som att det rör sig om långsiktiga åtaganden i syfte att skapa stabila och trygga pensioner. Regelverket bör vidare beakta olika former för tryggande av tjänstepension. Sverige bör verka för att tillsynen av regelverken är effektiv, relevant och har en välavvägd och tydlig ansvarsfördelning mellan nationella och europeiska tillsynsmyndigheter. Det är också viktigt att förslaget inte leder till konkurrensbegränsande effekter som försvårar verksamheten för mindre aktörer.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska regeringen verka för att de ekonomiska konsekvenserna begränsas, både för statens budget och EU:s budget.

Regeringen anser att skattefrågor ska behandlas i den rådskonstellation som har ansvar för skattefrågor och med det beslutsförfarande som gäller för skattefrågor.

Sverige välkomnar att delar av pensionspaketet utgörs av rekommendationer snarare än lagstiftningsförslag. Rekommendationerna är konstruktiva och kan bidra till att öka anslutningen till kompletterande pensioner i EU. I Sverige är detta frågor som till stor del hanteras av arbetsmarknadens parter inom ramen för den svenska modellen, framför allt när det gäller automatisk anslutning till tjänstepension och att blivande pensionärer ges möjlighet till en tydlig översikt över sin pension.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4 Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Flera myndigheter, företag och organisationer har bjudits in att lämna synpunkter på förslaget. En referensgrupp har bildats och har hittills lämnat övergripande, preliminära synpunkter.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till ambitionen att höja lägstanivån för tjänstepension inom EU. De ställer sig dock frågande till vissa av ändringarna i andra tjänstepensionsdirektivet, inklusive behovet av ökad omfattning och regelbörda. De betonar behovet av nationell flexibilitet och proportionalitet för att värna Sveriges välfungerande kollektivavtalade pensionssystem. Några remissinstanser påpekade bland annat att förslaget inte är anpassat till förmånsbestämda pensioner i tillräcklig utsträckning, till exempel vad gäller referensvärden och informationskrav. Detta riskerar att leda till ökade kostnader.

Flera aktörer ser risker med ökade rapporteringskrav och nya tillsynsuppgifter som kan belasta både institut och myndigheter utan tydliga fördelar. Reglerna om referensvärden riskerar att styra investeringar mot att uppfylla referensvärden på kort sikt (årligen), vilket i sig kan försvåra långsiktiga investeringar, t.ex. i onoterade tillgångar vilket är ett av syftena med översynen.

Några aktörer anser att förslagen om PEPP-förordningen kan leda till ett ökat utbud, men att det utan skatteincitament och med inlåsningseffekter inte är tillräckligt för att öka intresset för produkten.

3. Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

De rättsliga grunderna för andra tjänstepensionsdirektivet är artiklarna 53, 62 och 114(1) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den rättsliga grunden för att ändra EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) är artikel 114 i EUF-fördraget, som ger möjlighet att harmonisera nationella regler för att skapa och upprätthålla den inre marknaden. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 i EUF-fördraget), dvs. Europaparlamentet är medbeslutande. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet. I skattefrågor krävs det dock att beslut i rådet fattas med enhällighet (artikel 293 i EUF-fördraget).

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Tjänstepensionsinstitut kan i princip redan etableras i alla medlemsstater, men de har inte uppnått sin fulla potential när det gäller att kanalisera tillräckligt med sparande till kapitalmarknaderna och bidra till spar- och investeringsunionen. Kommissionen gör bedömningen att förslaget följer subsidiaritetsprincipen eftersom endast EU kan skapa ett gemensamt regelverk för tjänstepensionsinstitut, vilket andra tjänstepensionsdirektivet sedan 2019 säkerställer. En riktad revidering bedöms som proportionerlig och kompletterar nationella system, ökar skala och förbättrar investeringsresultat. Fokus ligger på transparens, stärkt riskhantering och borttagande av investeringshinder, med begränsad administrativ börda och proportionerliga rapporteringskrav.

EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) följer subsidiaritetsprincipen eftersom ett gemensamt EU-regelverk krävs för gränsöverskridande pensionsprodukter. Kommissionen gör bedömningen att full harmonisering vore oproportionerlig, medan en riktad revidering stärker konsumentval och underlättar gränsöverskridande erbjudanden. Förslaget justerar befintliga regler med begränsad administrativ börda och proportionerliga rapporteringskrav. En riktad revidering av EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) är en proportionerlig lösning som kompletterar nationella system och ger tillräcklig harmonisering för gränsöverskridande erbjudanden och ökad konsumentvalfrihet. Administrativ börda blir begränsad, och nya rapporteringskrav är proportionerliga för att stärka marknadsövervakning och konsumentskydd.

Regeringen delar kommissionens bedömning att förslagen i stort är förenliga med både subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag att binda medlemsstaterna till en viss skattemässig behandling av PEPP-produkter är inte förenligt med EUF-fördragets förfarandebestämmelser.

4. Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Förhandlingarna i rådet förväntas inledas under våren 2026. Europaparlamentets tidsplan för behandlingen av förslaget är ännu inte fastställd.