EU:s internationella digitala strategi
Fakta-pm om EU-förslag 2024/25:FPM56 : JOIN(2025) 140
Fakta-PM om EU-förslag
En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.
Faktapromemoria
Riksdagsår: 2024/25
FPM-nummer: 56
2025-07-31
Internationell digital strategi för Europeiska unionen
Utrikesdepartementet
JOIN(2025) 140 Celexnummer 52025JC0140
Sammanfattning
1. Förslaget
1.1 Ärendets bakgrund
Den snabba utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens (AI) omformar ekonomi, säkerhet och samhälle. EU bedömer att länder som inte lyckas etablera teknologisk förmåga och digitalt oberoende riskerar att halka efter ekonomiskt och bli mer sårbara. Samtidigt utgör snabb teknikutveckling även en möjlighet till att forma globala standarder i linje med demokratiska värderingar, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Europeiska rådet efterfrågade i april 2024 en gemensam strategi för digitalt globalt ledarskap, i ljuset av EU:s ambition att stärka sitt inflytande på den globala digitala arenan. Strategin tar också avstamp i Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft, som identifierar digitalt innovationsunderskott som en nyckelfaktor till EU:s produktivitetsgap jämfört med USA.
Denna strategi presenterades den 5 juni 2025 i det gemensamma meddelandet.
1.2 Förslagets innehåll
Övergripande mål
● Stärka EU:s konkurrenskraft inom ny teknik genom ekonomiskt samarbete och näringslivssamarbeten
EU kommer att fortsätta samarbeta med betrodda partner för att stärka sin roll inom framväxande tekniker, bland annat genom forskning och innovation samt genom att attrahera utländska investeringar och talanger. EU kommer att använda sina internationella verktyg för att utveckla och främja EU-tekniklösningar globalt och utöka sitt växande nätverk av digitala handelsavtal.
● Främja en hög nivå av digital säkerhet för EU och partners
I linje med tidigare åtaganden kommer EU att fortsätta stärka sin cybersäkerhet och sitt cyberförsvar, särskilt vad gäller kritisk infrastruktur. Det inkluderar att skydda forskning, bemöta hybridhot och otillbörlig informationspåverkan (FIMI), stärka motståndskraften och säkerheten i informations- och kommunikationsteknik (IKT)-leveranskedjor även utanför EU:s gränser, bekämpa cyberbrott genom gemensamma insatser samt främja betrodda leverantörer av digital teknik, inklusive teknik med dubbla användningsområden som AI och kvantteknik.
● Forma globala digitala regler och standarder tillsammans med partner
EU kommer att fortsätta främja sitt värdebaserade synsätt på digital styrning och digitala standarder, i samarbete med internationella partner och aktörer.
För att öka EU:s engagemang presenterar även strategin konceptet "EU Tech Business Offer", vilket är ett samlat teknik- och investeringserbjudande till partnerländer inom digital infrastruktur, med syfte att skapa ömsesidiga fördelar. Dessa satsningar kommer kompletteras av ett helhetsgrepp som även involverar kapacitetsuppbyggnad samt Team Europa-samarbeten med medlemsstater, näringsliv, EU-institutioner och partnerländer.
Prioriteringar och samarbete med partnerländer kommer att omfatta följande områden:
Säker och betrodd digital infrastruktur
EU ska erbjuda partnerländer säker och hållbar digital infrastruktur, vilket ligger i linje EU:s 5G-verktygslåda och Global Gateway. Särskilt fokus ligger på:
● Utbyggnaden av säker och betrodd konnektivitet och hållbar infrastruktur globalt – särskilt vad gäller 5G- och framtida 6G-nät.
● Undervattenskablar, till exempel:
○ BELLA-kabeln (EU–Latinamerika): Förlängs genom Centralamerika till Karibien.
○ MEDUSA (EU–Medelhavet): Förbindelser mellan norra och södra Medelhavsområdet, vidare mot Västafrika.
○ Blue-Raman: Planerad rutt mellan Europa och Indien via Mellanöstern och Östafrika (del av IMEC-korridoren).
● Satellitbaserad uppkoppling genom IRIS², med pilotprojekt i Afrika.
● Regionala initiativ:
○ Black Sea digital links – investeringar i digitala förbindelser till södra Kaukasus och Centralasien.
○ Centralasieninitiativet – tillgång till säkra nät i icke-täckta områden via satellit.
Framväxande teknik: AI, halvledare och kvantteknik
● Artificiell intelligens:
○ Etablering av AI-fabriker i tredje land kopplade till EU:s nätverk av AI-fabriker.
○ Fokus på tillämpningar för klimat, jordbruk och hälsa (AI for public good)
○ EU kommer även att samarbeta med medlemsstaterna för att identifiera områden där artificiell intelligens kan stödja genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
● 5G/6G:
- Säker och betrodd konnektivitet, särskilt vad gäller 5G- och framtida 6G-nät. Målet är att utveckla gemensamma standarder för den sjätte generationen av mobilnätverk (6G), vilket kräver samarbete med likasinnade länder, särskilt inom forskning, innovation och standardisering.
● Halvledare:
○ Samarbete kring forskningsinfrastruktur och leveranskedjor
○ Riskbedömning och skydd mot teknikläckage
● Kvantteknik:
○ Gemensamma forsknings och innovationsprojekt med Kanada, Japan och Sydkorea
○ Fokus på tillämpningar inom sensorer, kommunikation, post-kvantkryptering
○ Samverkan med Nato.
Cybersäkerhet lyfts som grundläggande för EU:s egen och partnerländers digitala utveckling. Exempel:
● EU kommer att fortsätta samarbeta med partnerländer för att stärka den globala cyberresiliensen och bidra till en fri, öppen och säker cyberrymd. Inom ramen för Global Gateway kommer stödet för cybersäkerhet och kapacitetsuppbyggnad att fokusera på att skydda kritisk infrastruktur och stärka cybersäkerhetsekosystem
● EU avser fortsatt stärka cybersäkerheten i kandidatländer genom tillgång till den gemensamma cybersäkerhetsreserven inom ramen för EU:s cybersolidaritetsförordning och samarbete via ENISA. Kapacitetsuppbyggnad kommer stå i fokus.
● Partnerskap om cybersäkerhetsramverk och övningar (till exempel med Ukraina)
● EU ska stärka förmågan att identifiera och attribuera cyberattacker.
● Samarbete inom FN för att främja ansvarsfullt statligt beteende i cyberrymden
Otillbörlig informationspåverkan (FIMI)
EU ska bättre skydda medborgare från FIMI-kampanjer eller andra samhälleliga risker från internetplattformer. Exempel:
- EU ska utveckla attribueringen av FIMI-incidenter.
Digital offentlig infrastruktur
EU avser stödja:
● Digitala identitetslösningar i linje med EU:s digitala identitetsplånböcker (Digital Identity Wallet)
● Interoperabla e-förvaltningstjänster enligt det europeiska interoperabilitetsramverket (European Interoperability Framework)
● Exempel på samarbetsländer: Ukraina, Moldavien, Indien, Uruguay, Brasilien
● Främja eSignaturer och eFakturering-standarder enligt EU-modell
Digital handel och partnerskap
● Nya och utvidgade digitala handelsavtal, bl.a. med Singapore, Sydkorea och Japan
● Inkludering av digitala komponenter i bredare avtal (DCFTA, SAA)
● Utveckling av ett Digital Partnership Network för samordning och gemensamma projekt
● Nya initiativ i Afrika, ASEAN och Latinamerika via Global Gateway
Standardisering och global styrning
- EU ska aktivt delta i och säkerställa uppföljningen av implementeringen av FN:s globala digitala ramverk, Global Digital Compact (GDC).
● Aktivt deltagande i Internet Governance Forum och ITU
● Försvara öppen och säker internetarkitektur (Open Internet Stack)
● Samverkan med G7 för att etablera globala ekonomiska säkerhetsstandarder
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet i sig har ingen verkan på svenska regler. Vid genomförandet av konkreta program eller partnerskap kan dock beröring ske med områden såsom cybersäkerhet, exportkontroll, dataskydd, digital identitet och offentlig upphandling som på sikt kan påverka gällande svenska regler.
1.4 Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys
Inga budgetära konsekvenser förutses.
2. Ståndpunkter
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar meddelandet som uppföljning på Europeiska rådets slutsatser från april 2024 och delar meddelandets ambition om en samordnad europeisk strategi i förhållande till internationella digitala frågor.
Regeringen instämmer i strategins övergripande budskap att digitalisering, digital infrastruktur och framväxande tekniker som AI blir alltmer centrala för våra samhällen, ekonomier samt för internationella relationer och säkerhet. I en värld där teknik alltmer står i centrum för geopolitisk konkurrens är det angeläget att EU utrikespolitiskt kan agera samlat. Regeringen bedömer att strategin kan bidra till att EU som helhet mer effektivt kan främja europeiska intressen och värderingar såsom konkurrenskraft, säkerhet och en global digital styrning med människan i centrum och respekt för mänskliga rättigheter.
Regeringen ser positivt på de tre övergripande målsättningarna för strategin: 1) stärka EU:s konkurrenskraft inom ny teknik genom ekonomiskt internationellt samarbete och näringslivssamarbeten; 2) främja en hög nivå av cybersäkerhet för EU och partners; 3) forma globala digitala regler och standarder tillsammans med partners.
Regeringen välkomnar att strategin lägger stort fokus på samarbete med partner. Internationellt samarbete och digital handel är centrala för att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska förmåga. Regeringen ser positivt på strategins förslag om att fördjupa, bredda och koppla samman EU:s digitala partnerskap och stärka EU:s försvars- och säkerhetssamarbeten inom det digitala området.
Regeringen ser positivt på ambitionen att stärka samarbetet med europeiskt näringsliv inom teknikområdet och att främja europeiska lösningar gentemot internationella partner inklusive genom att stödja kapacitetsutveckling och teknisk dialog. Det är angeläget att EU-kommissionen och EEAS prioriterar och söker resurseffektiva sätt att göra detta som kompletterar och stärker, men inte överlappar med, medlemsstaternas eget exportfrämjande och samarbeten. Regeringen välkomnar en fortsatt utveckling av ”EU Tech Business Offer”, där konceptet ges en tydligare definition och konkretisering.
Regeringen välkomnar de tematiska prioriteringar som strategin föreslår i säker och betrodd digital infrastruktur, framväxande teknik, cybersäkerhet, otillbörlig informationspåverkan (FIMI), digital offentlig infrastruktur. Regeringen stödjer särskilt utbyggnad av undervattensinfrastruktur som bidrar till att koppla samman den nordiska regionen med Asien och Nordamerika. Bland annat görs detta med främjandeinsatser och finansiellt stöd till projektet Polar Connect.
Regeringen vill särskilt understryka vikten av att EU aktivt använder alla tillgängliga instrument såsom 5G-verktygslådan, Global Gateway, utvecklingssamarbete och tekniskt samarbete för att främja säker och betrodd digital infrastruktur. Det är ett centralt område som underbygger den digitala omställningen och ett område där EU har ett särskilt ledarskap och Europa har starka leverantörer, särskilt inom telekom.
Regeringen instämmer i vikten av att EU aktivt främjar sina intressen inom framväxande teknik såsom AI, kvant, halvledare och 5G/6G. Internationella partnerskap är nödvändigt för att främja europeisk teknikutveckling.
Regeringen instämmer i strategins betoning på internationellt samarbete inom cybersäkerhet och ser positivt på att EU använder sina erfarenheter från EU:s interna cybersäkerhetsarbete till stöd för partner. Det gäller inte minst i förhållande till kandidatländer som Ukraina och Moldavien, från vilka EU även kan dra lärdom av deras erfarenheter inom området cybersäkerhet.
Regeringen välkomnar strategins fokus på internationell digital styrning och ser positivt på att EU ska agera samordnat i förhållande till digitala frågor i internationella sammanhang såsom FN. Det är angeläget att värna mänskliga fri- och rättigheter på internet, flerpartssamverkan och ett öppet och fritt internet i en tid där auktoritära krafter förordar starkare kontroll över internet. Regeringen välkomnar i sammanhanget den betydelse strategin fäster vid den globala standardiseringsprocessen.
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
EU:s medlemsstater har generellt välkomnat meddelandet. Flera medlemsstater efterlyser ökad tydlighet och vidare behandling av de åtgärder meddelandet föreslår vad gäller involvering av näringslivet.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkter är inte kända.
2.4 Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter
Meddelandet har inte gått ut på remiss.
3. Förslagets förutsättningar
3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande
Rubriken är inte tillämplig då meddelandet inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
Rubriken är inte tillämplig då meddelandet inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.
4. Övrigt
4.1 Fortsatt behandling av ärendet
Strategin kommer att diskuteras inom relevanta rådsarbetsgrupper under hösten 2025. Rådslutsatser avseende strategin förväntas antas i utrikesrådet (FAC) i november.
4.2 Fackuttryck och termer
● FIMI, Foreign Information Manipulation and Interference (otillbörlig informationspåverkan): Ett samlingsbegrepp för information som kommer från utlandet, är vilseledande, sprids avsiktligt och i syfte att störa. FIMI genomförs av statliga eller icke-statliga aktörer för att påverka opinion, underminera demokratiska processer eller destabilisera samhällen. FIMI kännetecknas av att den ofta använder falsk eller manipulerad information som sprids genom flera kanaler (t.ex. sociala medier) och riktar sig mot specifika målgrupper för att skapa splittring, misstro eller förvirring.
● IKT: (Informations- och kommunikationsteknik):
Ett samlingsbegrepp för teknologier och system som används för att samla in, lagra, bearbeta, överföra och presentera information.
● Konnektivitet är ett brett begrepp som innefattar både elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster. Båda dessa begrepp definieras i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. Utöver uppkoppling till nät inbegriper konnektivitet även överföring av information mellan olika användare, tjänster och utrustning.
Fakta-PM om EU-förslag
En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.