En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.
EU:s initiativ för kompetensportabilitet vad gäller ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet samt förslaget om nytt direktiv om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer
Fakta-pm om EU-förslag 2026/27:FPM8 : COM(2026) 995
Faktapromemoria
Riksdagsår: 2026/27
FPM-nummer: 8
2026-10-20
EU:s initiativ för kompetensportabilitet vad gäller ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet samt förslaget om nytt direktiv om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer
Utrikesdepartementet
COM(2026) 995 Celexnummer 52026PC0995
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUCIL amending Directive 2005/36/EC as regards the digitalisation of procedures and recognition of professional qualifications issued outside the Union and Regulation (EU) No 1024/2012
COM(2026) 990 Celexnummer 52026PC0990
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the recognition of qualifications of third-country nationals
Sammanfattning
Denna faktapromemoria behandlar de två direktiv som ingår i initiativet för kompetensportabilitet. Det första av dessa förslag innebär en ändring av Europaparlamentet och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet) och förordningen (EU) 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). Detta förslag syftar till att modernisera och förenkla erkännande av yrkeskvalifikationer inom unionen genom bland annat digitalisering av erkännandeförfaranden, effektivare administrativa processer och förbättrat administrativt samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Utöver de ändringar som föreslås i yrkeskvalifikationsdirektivets erkännandeförfaranden innebär ändringarna även att yrkeskvalifikationsdirektivet justeras i förhållande till det nya direktivet som beskrivs nedan.
Det andra förslaget utgör ett nytt direktiv med gemensamma ramar för att förenkla förfaranden för erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer och kompetens. Förslaget syftar bland annat till att motverka arbetskrafts- och kompetensbrist inom unionen. Genom att öka tydligheten och jämförbarheten när det gäller kvalifikationer från länder utanför unionen kan förtroendet för tredjelandsmedborgares kompetens stärkas inom EU.
Regeringen välkomnar principiellt förslaget till ändringar av yrkeskvalifikationsdirektivet som innebär en modernisering och effektivisering av systemen för erkännande av yrkeskvalifikationer och är positiv till förslaget om en gemensam digital infrastruktur för att förenkla administrativa processer, förbättra samordning och uppnå större enhetlighet. Ökad tydlighet och jämförbarhet när det gäller kvalifikationer från tredjeländer kan också stärka förtroendet för och förbättra bedömningen av kompetens inom hela EU. Båda direktivförslagen utgör sammantaget en positiv utveckling för yrkesmässig rörlighet av kvalificerade arbetstagare vilket kan bidra till att minska arbetskrafts- och kompetensbristen på den inre marknaden. Samtidigt bör kommissionens förslag beakta de risker som ökad kompetensportabilitet kan innebära om kvalifikationer och intyg inte i praktiken ger en jämförbar bild av den faktiska kompetensen, vilket är särskilt viktigt för reglerade yrken inom hälso- och sjukvården. Konsekvenserna för berörda myndigheter behöver också analyseras vidare.
1. Förslaget
1.1 Ärendets bakgrund
Initiativet om kompetensportabilitet tar sin utgångspunkt i bland annat Enrico Lettas rapport om den inre marknaden och Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft. I dessa rapporter lyfts kompetensbrist på EU:s inre marknad fram som en utmaning för unionen. Rapporterna ledde till att kommissionen presenterade ett meddelande i mars 2025 om en kompetensunion (Union of Skills) i syfte att främja högkvalitativ utbildning, stärka arbetskraftens rörlighet och EU:s konkurrenskraft. Målet enligt denna strategi är att reducera kompetensunderskottet och kompetensobalanser, samtidigt som den ska stärka EU:s förmåga att attrahera och behålla globala talanger. Initiativet nämns även i konkurrenskraftskompassen och inre marknadsstrategin.
Denna faktapromemoria behandlar två av de lagstiftningsförslag som lagts fram inom ramen för initiativet för kompetensportabilitet; att förbättra erkännandeförfarandet av yrkeskvalifikationer genom digitalisering och modernisering av processer samt att ta fram gemensamma ramar för att enklare erkänna och validera kvalifikationer som förvärvats utanför unionen.
Kommissionen presenterade förslagen den 15 september 2026.
1.2 Förslagets innehåll
1.2.1 Förslaget till ändring av yrkeskvalifikationsdirektivet
Kommissionens förslag innebär ändringar i direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer samt följdändringar i förordning (EU) 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). Syftet med förslaget är att modernisera och effektivisera systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer inom unionen genom digitala processer och stärkt myndighetssamarbete.
En central del av förslaget är digitaliseringen av erkännandeförfarandena. Kommissionen föreslår att det nuvarande systemet med det europeiska yrkeskortet ersätts med en gemensam europeisk digital lösning för erkännande av yrkeskvalifikationer (European Digital Recognition Solution, EDRS). Den nya digitala erkännandelösningen ska användas av behöriga myndigheter i hela unionen och omfatta hela handläggningsprocessen från ansökan till beslut.
Förslaget innehåller vidare åtgärder för att göra erkännandeförfarandena snabbare och mer förutsebara. Bland annat införs tidsfrister för olika steg i handläggningen och de maximala handläggningstiderna förkortas. Förslaget innehåller även bestämmelser om ekonomisk kompensation till sökande när handläggningstider inte hålls.
Kommissionen föreslår även åtgärder för att förenkla och harmonisera de administrativa kraven. Behöriga myndigheter ska endast få begära de handlingar som uttryckligen anges i direktivet. Medlemsstaterna ska dessutom acceptera sådana handlingar på samtliga officiella språk inom unionen. Förslaget innehåller vidare gemensamma principer för avgifter i erkännandeförfarandena.
Förslaget innehåller även åtgärder för att modernisera rapporteringen och uppföljningen av tillämpningen av de nationella regler som genomför direktivet. Bland annat föreslås att medlemsstaternas anmälningar av reglerade yrken i större utsträckning ska hanteras genom Informationssystemet för den inre marknaden (IMI) samt att uppföljningen av direktivets genomförande i högre grad ska baseras på statistik från den nya digitala erkännandelösningen. Förslaget innehåller därutöver åtgärder för att vidareutveckla det administrativa samarbetet kring erkännande av yrkeskvalifikationer, bland annat genom förbättrat informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och en stärkt samordning på unionsnivå.
Slutligen föreslås nya bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer som erhållits utanför unionen. Förslaget innebär att bestämmelserna i yrkeskvalifikationsdirektivet anpassas till förslaget om ett nytt direktiv om erkännande av tredjelandskvalifikationer för att säkerställa samstämmighet mellan regelverken. Samtidigt behålls den nuvarande uppdelningen, mellan det generella systemet för erkännande och systemet för automatiskt erkännande av vissa yrkeskvalifikationer.
1.2.2 Förslaget till nytt direktiv om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer
Kommissionen föreslår ett nytt direktiv som fastställer en gemensam ram för erkännande av kvalifikationer som innehas av tredjelandsmedborgare. Förslaget omfattar dels erkännande för tillträde till reglerade yrken, dels erkännande eller bedömning av kvalifikationer som sker inom ramen för förfaranden för visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd. Syftet är att skapa mer enhetliga, transparenta och effektiva erkännandeförfaranden samt motverka kompetensbrist inom unionen.
Förslaget innehåller ett generellt system för erkännande av kvalifikationer från tredjeland för tillträde till reglerade yrken. Systemet bygger på motsvarande system i yrkeskvalifikationsdirektivet och innebär att medlemsstaterna ska bedöma om den sökandes kvalifikationer motsvarar de minimikrav som gäller för yrket i värdmedlemsstaten. Om det finns väsentliga skillnader mellan utbildningarna får medlemsstaterna kräva kompensationsåtgärder.
Förslaget innehåller vidare ett system för automatiskt erkännande av kvalifikationer från tredjeland inom vissa reglerade yrken. Systemet omfattar bland annat läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, barnmorskor, veterinärer, farmaceuter och arkitekter. Automatiskt erkännande föreslås kunna beviljas för utbildningar från tredje land som genom särskild granskning av ett godkänt kvalitetssäkringsorgan bedömts uppfylla krav på kvalitet och innehåll. Förslaget innehåller också ett centralt verktyg för äkthetskontroll av utbildningshandlingar från tredjeland.
Vidare innehåller förslaget bestämmelser om erkännande av kvalifikationer inför eller i samband med ansökningar om visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd, om erkännandet utgör en del av sådana förfaranden. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådana bedömningar begränsas till vad som är nödvändigt och så långt som möjligt undvika dubbla bedömningar, separata ansökningar och ytterligare avgifter. Bedömning av kvalifikationsnivåer ska utgå från den europeiska referensramen för kvalifikationer (European Qualifications Framework, EQF).
Förslaget innehåller även gemensamma förfarandebestämmelser. Kommissionen ska tillhandahålla en stödfunktion för verifiering av handlingars och kvalifikationers äkthet vilket enligt kommissionen kan minska behovet av parallella nationella kontroller och därmed reducera administrativa kostnader i medlemsstaterna. Ett annat förslag begränsar vilka handlingar som får krävas av den sökande och fastställer att beslut om erkännande ska som huvudregel fattas inom tre månader från det att fullständig ansökan har lämnats in. Processen för erkännandeförfaranden ska kunna genomföras digitalt och på distans. Medlemsstaterna ska även tillhandahålla transparent information om erkännandeförfarandena till tredjelandsmedborgare.
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet genomfördes genom lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Lagen trädde i kraft i april 2016 och ersatte bestämmelser i ett antal sektorsförfattningar genom vilka det ursprungliga yrkeskvalifikationsdirektivet hade genomförts. Samtliga allmänna delar av yrkeskvalifikationsdirektivet finns nu i lagen och i förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer (2016:157). Vissa bestämmelser i direktivet, som endast avser ett eller ett begränsat antal yrken, genomfördes dock i de sektorsförfattningar som gäller just dessa yrken. Exempel på sådana författningar är lagen (1974:191) om bevakningsföretag, socialtjänstlagen (2025:400), lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, patientsäkerhetslagen (2010:659), skollagen (2010:800) och taxitrafiklagen (2012:211).
Regeringen bedömer att förslagen skulle föranleda ändringar av svensk rätt i ett antal författningar på olika nivåer. Mer analys krävs vad gäller eventuella konsekvenser för svenska regler med anledning av förslaget, till exempel vad avser den nya digitala erkännandelösningen (EDRS) som kan medföra behov av översyn av de kompletterande regelverk som införts i svensk rätt med anledning av IMI-systemet, när det gäller tillgång till och möjlighet att behandla uppgifter, inklusive personuppgifter. De närmare rättsliga konsekvenserna av direktivens förslag analyseras för närvarande i Regeringskansliet.
1.4 Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys
De förslag som kommissionen för fram syftar till att underlätta rörligheten på den inre marknaden för yrkesverksamma arbetstagare och kan förväntas bidra till en positiv ekonomisk utveckling generellt sett. Förslaget bidrar till möjligheten för yrkesutövare som rör sig mellan medlemsstaterna att utöva sitt yrke på grundval av sina kvalifikationer och meriter oavsett i vilken medlemsstat de har erhållit sina kvalifikationer. Därigenom bidrar förslaget till principerna om likabehandling, icke-diskriminering och jämställdhet.
Kommissionen anser att initiativet om kompetensportabilitet kommer att få budgetpåverkan på EU-budgeten. Enligt kommissionen kommer ändringsförslagen främst få konsekvenser för EU:s budget genom kostnader för utveckling, implementering och förvaltning av bland annat den digitala lösning som presenteras i direktivförslagen, (EDRS).
Genom förslaget om det nya regelverket och att hantering av tredjelandskvalifikationer introduceras, är det sannolikt att det kan påverka de myndigheter som är behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige, enligt förordningen om yrkeskvalifikationer, vilka kan behöva anpassa sina processer och arbetssätt. Samtidigt som myndigheter behöver korta ned sina handläggningstider innehåller förslaget vissa krav på samordning mellan myndigheter nationellt. Den del av förslaget som rör erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer inom ramen för en procedur för att beviljas visering för längre vistelse eller uppehållstillstånd bedöms preliminärt inte påverka Sverige i så stor utsträckning eftersom erkännande av kvalifikationer inte utgör en del av det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring. Konsekvenserna för berörda myndigheter behöver dock analyseras vidare, särskilt i fråga om reglerade yrken.
Samtidigt kan de inledande merkostnaderna av detta och att myndigheter måste integrera sina system med EU:s digitala verktyg, vägas upp av långsiktiga effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar på sikt, till följd av effektivare digitala verifieringsprocesser. Vilka kostnader som uppstår för de aktörer som berörs av förslaget beror på direktivens slutliga utformning och behöver analyseras vidare.
Sverige bör inta en budgetrestriktiv hållning i förhandlingarna om förslaget. Finansiering ska ske i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95: FiU5, rskr. 1994/95:67). I fråga om effekten på EU-budgeten ska utgiftsdrivande åtgärder finansieras genom omprioriteringar inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Förhandlingarna om förslaget får inte föregå förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen.
2. Ståndpunkter
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster på den inre marknaden, förbättra administrationen och tillämpningen av befintliga regelverk och ser att förslag som underlättar erkännandet av yrkeskvalifikationer mellan medlemsstaterna bidrar till detta. Regeringen vill verka för att stärka yrkesmässig rörlighet av kvalificerade arbetstagare vilket kan ge bättre förutsättningar att få efterfrågad kompetens till den inre marknaden.
Regeringen ser en effektiv tillämpning av yrkeskvalifikationsdirektivet som prioriterat och är positiv till en förenklad och digitaliserad process för erkännande av yrkeskvalifikationer, delvis baserad på befintliga verktyg som IMI.
Det förslag som läggs fram genom ändringsdirektivet om att introducera en gemensam gränsöverskridande digital lösning för erkännande av kvalifikationer välkomnas eftersom den bedöms ha stor potential att bidra till förenkling, genom att minska den administrativa bördan och förkorta olika handläggningsmoment.
Förslaget i sin helhet och dess konsekvenser för svenska myndigheter och förhållanden behöver samtidigt analyseras vidare för att säkerställa att de åtgärder som föreslås är väl avvägda och ändamålsenliga i förhållande till syftet. Detta gäller särskilt förslagen om tidsfrister och vilka följder som kan uppstå om dessa inte hålls. Regeringen ser även behov av att närmare belysa förslaget om ekonomisk kompensation till sökande.
Regeringen ser positivt på det övergripande syftet med förslaget till nytt direktiv och dess målsättning att underlätta tillvaratagandet av kompetens från tredjelandsmedborgare, bidra till att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och stärka EU:s attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft. Även dessa förslags konsekvenser för svenska myndigheter och förhållanden behöver samtidigt analyseras vidare så att de inte går utöver syftet med förslagen. Det är också viktigt att medlemsstaterna kan utforma regelverk för arbetskraftsinvandring som möter behoven i den egna medlemsstaten.
Regeringen välkomnar preliminärt de förslag i nya direktivet som syftar till en mer harmoniserad process inom EU för automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer från tredjeland av vissa reglerade yrken. Regeringen ser dock att det redan med nuvarande system för yrkeskvalifikationer inom den inre marknaden kan finnas utmaningar och att det därför är av stor vikt att tillförlitligheten till erkännandeprocessen kan säkerställas. Det gäller särskilt i de fall ursprungslandets institutionella kapacitet, tillsynssystem eller mekanismer för kvalitetssäkring är begränsade och det därmed kan finnas en förhöjd risk för att felaktiga eller otillräckligt verifierade handlingar läggs till grund för erkännande. Flera av de yrken som berörs finns i hälso- och sjukvården och det är angeläget att förslagen inte äventyrar patientsäkerheten.
Regeringen välkomnar därför att förslaget avseende automatiskt erkännande av vissa reglerade yrken innehåller ett flertal mekanismer för att säkerställa det föreslagna systemets tillförlitlighet, däribland kvalitetsgranskning av utbildningsprogram, användning av digitala meriter och möjligheter för medlemsstater att ifrågasätta granskningsbeslut.
Regeringen välkomnar vidare förslag som innebär att verifieringsprocessens objektivitet och tillförlitlighet säkerställs, så som förslaget om en unionsgemensam tjänst för verifiering av handlingars äkthet som kommissionen ska tillhandahålla. Detta anser regeringen vara särskilt betydelsefullt när det gäller utövande av yrken där brister i kvalifikationer kan få konsekvenser för människors liv, hälsa och säkerhet.
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
De andra medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4 Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter
Förslagen har ännu inte remitterats.
3. Förslagets förutsättningar
3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget om ändringar i direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet) grundar sig på artiklarna 46, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessa bestämmelser ger unionen befogenhet att anta åtgärder som underlättar den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, bland annat genom ömsesidigt erkännande av examensbevis, utbildningsbevis och andra handlingar som styrker formella kvalifikationer samt genom samordning av medlemsstaternas bestämmelser om tillträde till och utövande av reglerade yrken. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet av rådet och Europaparlamentet gemensamt och med kvalificerad majoritet i rådet.
Förslaget om nytt direktiv gällande erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer grundar sig på artikel 79.2 a och b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den rättsliga grunden för förslaget ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, anta åtgärder avseende villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse samt fastställandet av rättigheter för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i en medlemsstat.
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
Kommissionen redovisar sina överväganden i de konsekvensbedömningar som åtföljer förslagen samt en särskild subsidiaritetstabell som åtföljer förslaget till det nya direktivet (SWD [2026] 996 samt för det nya direktivet SWD [2026] 990 respektive SWD [2026] 989). Kommissionen bedömer att både förslaget till ändring av yrkeskvalifikationsdirektivet och det nya förslaget till direktiv om tredjelandsmedborgares kvalifikationer är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen och anger att de identifierade målen med förslagen inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras genom åtgärder på nationell nivå, utan därför på ett bättre sätt kan uppnås av EU.
De förslag om ändring av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer som är inriktade på att förbättra förfarandena för att säkerställa ömsesidighet, bland annat genom att förtydliga vissa processuella skyldigheter, stärka det administrativa samarbetet och främja användningen av interoperabla digitala verktyg, kräver enligt kommissionen ett enhetligt arbetssätt som bör utvecklas på unionsnivå. Direktivet har sin grund i den fria rörligheten på den inre marknaden vars huvudsakliga personkrets utgörs av unionsmedborgare.
När det gäller förslaget till direktiv om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer kan konstateras att det inte skulle vara möjligt för medlemsstater att ensidigt utvidga personkretsen av yrkeskvalifikationsdirektivet till att omfatta även tredjelandsmedborgare. Konstruktionen att reglera bestämmelser för tredjelandsmedborgares kompetenser i ett nytt direktiv utifrån en annan rättslig grund, är därför motiverat. Målet med förslaget om ett gemensamt EU-system som kan möjliggöra automatiskt erkännande av kvalifikationer från tredjeländer för de yrken där yrkeskvalifikationsdirektivet innehåller harmoniserade krav på utbildning, bedöms inte kunna uppnås om samtliga medlemsstater fortsätter att utveckla separata nationella lösningar.
Regeringen instämmer i kommissionens övergripande inställning om förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.
4. Övrigt
4.1 Fortsatt behandling av ärendet
Paketet för rättvis arbetskraftsrörlighet kommer att börja förhandlas i olika rådskonstellationer under hösten 2026.
Förslagen ska remitterats till berörda parter i Sverige.
4.2 Fackuttryck och termer
SPI: Skills Portability Initiative – Kommissionen har inom ramen för Initiativet för kompetensportabilitet initierat tre åtgärder som syftar till att göra kompetens och färdigheter mer transparenta och säkerställa överförbarhet och erkännande av kvalifikationer, både sådana som erhålls inom EU och för kvalifikationer från tredje land.
EDRS: European Digital Recognition Solution – förslag enligt initiativet för yrkesportabilitet om en gemensam europeisk digital lösning för erkännande av yrkeskvalifikationer.
IMI: Internal Market Information System - informationssystemet för den inre marknaden. IMI är ett webbaserat kommunikationsverktyg som har utvecklats av kommissionen och medlemsstaterna för att underlätta det administrativa samarbetet mellan myndigheter inom EU.
Automatiskt erkännande: erkännande av yrkeskvalifikationen sker på basis av samordnade minimikrav för utbildning eller på grundval av överenskomna krav vad gäller yrkeserfarenhet för vissa yrken. De yrken som redan nu omfattas av automatiskt erkännande av kvalifikationer inom EU är läkare, sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska, apotekare och arkitekt.
Reglerat yrke: en eller flera former av yrkesverksamhet där det genom lagar eller andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna. Ett yrke regleras för att det finns tvingande hänsyn till mål av allmänt intresse, dvs. det finns ett behov att skydda något eller någon från okvalificerade yrkesutövare.
Fakta-PM om EU-förslag
En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.