EU:s årsbudget för 2020

Fakta-pm om EU-förslag 2018/19:FPM53 : SEC (2019) 250

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2018/19:FPM53

EU:s årsbudget för 2020

2018/19:FPM53

Finansdepartementet

2019-07-08

Dokumentbeteckning

SEC (2019) 250

Statement of estimates of the European Commission for the financial year 2020

Sammanfattning

Den 5 juni 2019 presenterade kommissionen förslaget till årsbudget för 2020. Åtagandena föreslås uppgå till 168,3 miljarder euro och betalningarna till 153,6 miljarder euro.

Regeringen anser att EU:s årsbudget ska präglas av budgetrestriktivitet och att den slutligt antagna budgeten för år 2020 med god marginal ska rymmas inom taket i den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020. Regeringen förespråkar tillräckliga marginaler mellan utgiftstaken i budgetramen för de olika utgiftsrubrikerna och de beslutade budgeterade utgifterna i årsbudgeten. Mot bakgrund av detta och inför den kommande förhandlingen med Europaparlamentet, kommer regeringen att driva en restriktiv linje under budgetförfarandet.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Enligt artikel 314 i fördraget om EU:s funktionssätt ska rådet och Europaparlamentet fastställa unionens årliga budget med ett särskilt budgetförfarande, som tar sin utgångspunkt i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Budgeten är uppdelad i fem utgiftsrubriker som tillsammans ska rymmas under taket i den fleråriga budgetramen. Varje utgiftsrubrik är i sin tur indelad i olika politikområden. Budgeten är vidare uppdelad i åtagande- och betalningsanslag. Åtagandeanslagen anger hur stora åtaganden som EU får ingå under året och betalningsanslagen anger betalningar från EU-budgeten under budgetåret med anledning av nya och redan gjorda åtaganden.

Kommissionen antog sitt förslag till EU:s årsbudget för 2020 den 5 juni 2019.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget till årsbudget utgår från de budgettak som är fastlagda för 2019 i den fleråriga budgetramen, den s.k. MFF (Multiannual Financial Framework) för 2014–2020. Åtagandeanslagen föreslås öka till 168,3 miljarder euro, det motsvarar en ökning med 1,3 procent jämfört med budgeten för 2019. Förslaget lämnar en marginal till taket för åtaganden på 1,8 miljarder euro. De största procentuella ökningarna i åtaganden jämfört med år 2019 föreslås för rubrik 1a konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (5,5 procent) och rubrik 5 administration (3,8 procent).

Betalningsanslagen föreslås uppgå till 153,6 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med budgeten för 2019. Förslaget lämnar en marginal för betalningar på 18,8 miljarder euro. Kommissionen redovisar dock en marginal på 20,1 miljarder euro, eftersom de anser att betalningsanslag som följer av specialinstrument kan finansieras över budgetramstaken. Sverige och likasinnade medlemsstater anser att alla betalningar måste rymmas under budgetramstaket. De största procentuella ökningarna i betalningar jämfört med 2019 föreslås för rubrik 1a konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (7,7 procent) och rubrik 1b ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (6,4 procent).

Rubrik		Beslutad budget			KOM-förslag		Förändring i %
		2019	(ink. ÄB)		budget 2020
(miljoner euro)		Åtaganden		Betalningar	Åtaganden	Betalningar	Åtaganden	Betalningar
1.	Smart och inkluderande tillväxt	80 627		67 557	83 328	72 151	+3,3%	+6,8%
	1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	23 435		20 522	24 716	22 109	+5,5%	+7,7%
	1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	57 192		47 035	58 612	50 042	+2,5%	+6,4%
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	59 642		57 400	59 995	58 014	+0,6%	+1,1%
3.	Säkerhet och medborgarskap	3 787		3 527	3 729	3 724	-1,5%	+5,6%
4.	Europa i världen	11 319		9 358	10 308	8 986	-8,9%	-4,0%
5.	Administration	9 943		9 945	10 324	10 327	+3,8%	+3,8%
	Totalt innanför ram	165 318		147 787	167 684	153 202	+1,4%	+3,7%
	Totalt inkl. instrument utanför ram	166 189		148 493	168 272	153 621	+1,3%	+3,5%
	Marginal enl. KOM	1 291		19 884	1 781	20 068	+38,0%	+0,9%
	Marginal enl. SE m.fl.	1 291		18 217	1 781	18 799	+38,0%	+3,2%

Tabell 1: Sammanställning av kommissionens förslag

*) KOM och med SE likasinnade medlemsstater har olika uppfattningar om hur marginalen ska redovisas. KOM anser att betalningsanslag som följer av specialinstrument kan finansieras över budgetramstaken. LM anser att alla betalningar måste rymmas under budgetramstaket.

1.2.1Rubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Underrubrik 1a omfattar bl.a. den gemensamma strategiska ramen för forskning och innovation (Horisont2020), Erasmus+, CEF (Connecting Europe Facility), de stora infrastrukturprogrammen (Galileo/EGNOS, ITER och Copernicus), programmet för konkurrenskraft för företag (COSME) och kärnsäkerhet. Verksamheten under rubrik 1a utgör cirka 13 procent av EU:s budget under den innevarande fleråriga budgetramen.

Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen under rubrik 1a ska uppgå till

24,7 miljarder euro och betalningsanslagen till 22,1 miljarder euro. Det motsvarar ökningar med 5,5 procent i åtaganden och med 7,7 procent i betalningar jämfört med år 2019.

1.2.2Rubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Rubrik 1b Sammanhållningspolitiken består av Sammanhållningsfonden och de båda strukturfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Hela Sammanhållningsfonden och stora delar av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden går till de relativt sett mindre utvecklade regionerna och länderna i EU. Delar av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden går till mer välmående regioner och länder som Sverige. Rubrik 1b utgör ca 34 procent av EU:s budget under den innevarande fleråriga budgetramen.

Åtaganden föreslås uppgå till 58,6 miljarder euro, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med beslutad budget för 2019. Betalningar föreslås uppgå till 50,0 miljarder euro, vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med beslutad budget för 2019.

1.2.3Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Rubriken omfattar utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och vissa miljöåtgärder. Verksamheten utgör cirka 37 procent av EU:s budget i den nuvarande fleråriga budgetramen. Den gemensamma jordbrukspolitiken är uppdelad i två pelare, den första utgör marknadsåtgärder och direktstöd och den andra avser landsbygdsutveckling.

Åtaganden föreslås uppgå till 60,0 miljarder euro och betalningar föreslås uppgå till 58,0 miljarder euro. Åtagandeanslagen ökar med 0,6 procent jämfört med 2019 och betalningsanslagen med 1,1 procent.

1.2.4Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Rubrik 3 utgör den minsta utgiftsrubriken av EU:s innevarande fleråriga budgetram, ungefär 3 procent. Rubrik 3 omfattar frågor som hantering av migrationsströmmar, skapandet av en gemensam asylpolitik, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, civilrätt, straffrätt, grundläggande

rättigheter och integration. Den omfattar även djur- och folkhälsa, växtförökningsmaterial, växtskadegörare, konsumentskydd och livsmedelssäkerhet, kultur och medier, medborgarskapsprogrammen samt snabbinsatser och beredskap för allvarliga olyckshändelser.

Åtaganden föreslås uppgå till 3,7 miljarder euro, vilket är en minskning med 1,5 procent jämfört med beslutad budget för 2019. Betalningar föreslås uppgå till 3,7 miljarder euro, vilket är en ökning med 5,6 procent jämfört med beslutad budget för 2019.

1.2.5Rubrik 4 – Europa i världen

Rubriken omfattar EU:s externa politik, bland annat bistånds- och

utvecklingsverksamhet, grannskaps- och utvidgningspolitik, krishanteringsinsatser och utrikes- och säkerhetspolitik. Verksamheten utgör ca 6 procent av EU:s budget i den fleråriga budgetramen. Åtaganden föreslås uppgå till 10,3 miljarder euro och betalningar föreslås uppgå till 9,0 miljarder euro. Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen minskar med 8,9 procent och betalningsanslagen med 4,0 procent jämfört med 2019 års budget.

1.2.6Rubrik 5 – Administration

Rubriken omfattar EU:s administrativa kostnader, t.ex. byggnader, löner och pensioner och utgör cirka 6 procent av EU:s budget. Åtaganden och betalningar i rubrik 5 för 2020 föreslås uppgå till 10,3 miljarder euro. För de administrativa utgifterna är skillnaden mellan åtaganden och betalningar försumbar. Rubriken föreslås öka med 3,8 procent jämfört med 2019 års budget.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har ingen effekt på svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Nivån på betalningarna från EU-budgeten får en direkt effekt på medlemsstaternas EU-avgifter under det aktuella budgetåret. Åtagandena får effekt på avgifterna när de förfaller till betalningar, vilket för vissa anslag sker under budgetåret och för andra sker efterföljande år.

En mängd faktorer, bl.a. årsbudgeten, påverkar regeringens prognoser för EU-avgiften. I 2019 års ekonomiska vårproposition uppgick prognosen för EU-avgiften för 2020 till 47,3 miljarder kronor. Kommissionens förslag till betalningsanslag för 2020 är något lägre än de utgiftsantaganden som då gjordes. Det är dock först när beslutet om årsbudgeten har fattats som den svenska EU-avgiften för 2020 kan beräknas med större säkerhet. Andra faktorer kan fortsatt ändra prognosen såväl uppåt som nedåt.

Årsbudgetförslaget reglerar inte politikens innehåll utan endast anslagsnivåerna för redan beslutade åtgärder. Kommissionens förslag innehåller ingen konsekvensanalys, såsom exempelvis när det gäller jämställdhetsaspekten av förslaget.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, d.v.s. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2020 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

Regeringen kommer vid behandlingen av årsbudgetförslaget verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen, att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar samt, så långt möjligt, undvika att de särskilda instrumenten mobiliseras, då dessa riskerar att öka den svenska EU-avgiften.

Budgeten för 2020 ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Åtaganden och betalningar bör begränsas så att det finns tillräckligt med utrymme i marginalen för att hantera oförutsedda händelser under det löpande budgetåret.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Sverige ingår i en grupp av likasinnade medlemsstater som tillsammans varje år förespråkar en budgetrestriktiv linje i rådet.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

De grundläggande reglerna för upprättandet av EU-budgeten regleras i artiklarna 313-316 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om årsbudgeten fattas av rådet och Europaparlamentet med utgångspunkt från det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet fattas beslut med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

EU:s årsbudget kan endast beslutas på EU-nivå.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Under juni och juli kommer förslaget behandlas i rådets budgetkommitté och därefter i Coreper II. Rådet förväntas anta sin läsning av förslaget i juli. Under hösten fortsätter förhandlingarna med att Europaparlamentet antar sin läsning i oktober och därefter följer ett förlikningsförfarande under tre veckor under vilket rådet och Europaparlamentet ska enas om ett gemensamt förslag. Slutförhandlingen väntas genomföras den 15 november och Europarlamentet ska därefter inom två veckor fastställa budgeten för 2020.

4.2Fackuttryck/termer

Åtagandeanslag – Ram för hur mycket som får intecknas under ett budgetår.

Betalningsanslag – De betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden.

Marginal – Skillnad mellan anslagen enligt budgetramen per år och de årliga anslagen i årsbudgeten.