Faktapromemoria

Riksdagsår: 2025/26

FPM-nummer: 100

2026-07-10

EU:s årsbudget 2027 och teknisk justering av fleråriga budgetramen för 2027

Finansdepartementet

Dokumentbeteckning

SEC (2026) 250 Celexnummer -

Statement of Estimates of the European Commission for the financial year 2027

COM(2026) 299 final Celexnummer 52026DC0299

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om teknisk justering av den fleråriga budgetramen för 2027 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027

Sammanfattning

Kommissionen antog och presenterade förslaget till EU:s årsbudget 2027 den 10 juni 2026. Budgeten för 2027 föreslås inklusive mobilisering av specialinstrument uppgå till 199,9 miljarder euro i åtaganden och 212,0 miljarder euro i betalningar. Regeringens övergripande mål är att EU:s årsbudget för 2027 ska präglas av budgetrestriktivitet och att den med god marginal ska rymmas inom taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Regeringen kommer att driva en budgetrestriktiv linje under budgetförfarandet och förespråkar att betalningsanslagen ska utgå från realistiska, väl underbyggda och verifierade prognoser samt spegla tidigare genomförande. Regeringen avser att driva Sveriges ståndpunkter vid behandling av EU:s årsbudget för 2027.

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 innebär att utgiftstaken fastställs i löpande priser. Enligt artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska justeringen göras årligen. Den tekniska justeringen fastställer, bland annat, genom tillämpning av den tvåprocentiga deflatorn vilka tak årsbudgeten ska förhålla sig till. Då årsbudgeten anges i löpande priser anger den tekniska justeringen budgetens tak i rätt prisnivå för årsbudgeten 2027. Den tekniska justeringen är inte en del av EU:s årsbudgetprocess.

1. Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Enligt artikel 314 i fördraget om EU:s funktionssätt ska rådet och Europaparlamentet fastställa unionens årliga budget med ett särskilt budgetförfarande, som utgår från det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Budgeten är uppdelad i sju utgiftsrubriker som tillsammans ska rymmas under taket i den fleråriga budgetramen. Varje utgiftsrubrik är i sin tur indelad i olika politikområden. Vidare är budgeten uppdelad i åtagande- och betalningsanslag. Åtagandeanslagen anger den totala volymen utgifter för det legala åtagandet som EU får ingå under året. Dessa åtaganden kan genomföras och utbetalas under flera budgetår. Betalningsanslagen reglerar hur stor volym av betalningar som får göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av nya och redan ingångna åtaganden. Det är betalningsanslagen som påverkar medlemsstaternas avgifter för ett enskilt år.

I den fleråriga budgetramen antas rubriktak för åtagandeanslag per år och budgettak för den totala nivån för åtaganden och betalningar per år. Innanför taket i den fleråriga budgetramen, men utanför de sju utgiftsrubrikerna, ligger även sju specialinstrument. Dessa syftar till att ge utrymme för flexibilitet i budgeten vid oförutsedda händelser. Det finns två typer av specialinstrument – tematiska och icke-tematiska. Tematiska specialinstrument har specificerat ändamål och reglerade utgifter, medan icke-tematiska är till för budgetförstärkning och är reglerade med maxbelopp. De tematiska är Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF), solidaritets- och krisbiståndsreserven (SEAR) brexitjusteringsreserven (BAR) och Ukrainareserven. De icke-tematiska specialinstrumenten är flexibilitetsinstrumentet, marginalinstrumentet (SMI) samt Europeiska unionens återhämtningsinstrument (EURI).

1.2 Förslagets innehåll

Förslaget till årsbudget baseras på de budgettak som är fastlagda för 2027 i förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 i 2018 års prisnivå samt förslaget om den tekniska justeringen genom vilken de årliga taken räknas om till löpande priser.

Åtagandeanslag inklusive specialinstrument föreslås uppgå till 199,9 miljarder euro, vilket motsvarar 0,99 procent av EU:s samlade BNI. Förslaget lämnar en marginal till taket för åtaganden inklusive specialinstrument på 477 miljoner euro. Betalningsanslag inklusive specialinstrument föreslås uppgå till 212,0 miljarder euro, vilket motsvarar 1,05 procent av EU:s samlade BNI. Förslaget lämnar en marginal till taket för betalningar inklusive specialinstrument på 501 miljoner euro.

Jämfört med 2026 års budget innebär kommissionens förslag en ökning med 3,7 procent i åtagandeanslag och en ökning med 11,5 procent i betalningsanslag. Alla jämförelser med 2026 års budget görs mot den slutligt antagna budgeten, inklusive den första ändringsbudget för 2026.

För åtagandeanslag föreslås de största relativa ökningarna jämfört med år 2026 för rubrik 4, migration och gränsförvaltning (15,4 procent) och rubrik 2b, resiliens och värden (14,8 procent). Ökade räntekostnader för Europeiska unionens återhämtningsinstrument (Next Generation EU eller NGEU) förklarar en stor del av ökningen i åtagandena i rubrik 2b.

För betalningsanslag föreslås de största relativa ökningarna jämfört med år 2026 inom rubrik 3, naturresurser och miljö (16,9 procent) och rubrik 2b, resiliens och värden (15,2 procent).

Utöver nivåerna i årsbudgetförslaget förstärks vissa program med betalningar till mindre administrativa utgifter genom NGEU. Dessa medel ingår dock inte i årsbudgeten eller årsbudgetprocessen.

Tabell 1: Sammanställning av kommissionens förslag.

		Beslutad budget		KOM-förslag		Förändring i euro		Förändring i procent
		2026 (inkl. ÄB 1)		ÅB 2027		2027-2026		2027/2026
	Miljoner euro	Åtg. ansl.	Bet. ansl.	Åtg. ansl.	Bet. ansl.	Åtg. ansl.	Bet. ansl.	Åtg. ansl.	Bet. ansl.
1.	Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin	22 163	23 337	21 902	22 843	-261	-494	-1,2%	-2,1%
	Marginal	47		178		131		279,7%
2.	Sammanhållning, resiliens och värden	71 650	73 167	75 761	81 850	4 111	8 683	5,7%	11,9%
	Marginal	-4 127		-4 399		-272		6,6%
2.a	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	56 594	58 298	58 483	64 727	1 889	6 429	3,3%	11,0%
	Marginal	-1		1		2		-161,3%
2.b	Resiliens och värden	15 056	14 869	17 278	17 122	2 222	2 254	14,8%	15,2%
	Marginal	-4 126		-4 400		-274		6,6%
3.	Naturresurser och miljö	56 529	52 577	57 235	61 455	706	8 877	1,2%	16,9%
	Marginal	571		81		-490		-85,9%
4.	Migration och gränsförvaltning	5 019	3 888	5 789	3 870	770	-18	15,4%	-0,5%
	Marginal	84		104		20		23,3%
5.	Säkerhet och försvar	2 814	2 253	3 066	2 231	253	-22	9,0%	-1,0%
	Marginal	-4		14		17		-487,8%
6.	Grannländer och omvärlden	15 600	16 570	15 468	16 661	-132	91	-0,8%	0,5%
	Marginal	14		603		589		4214,3%
7.	Europeisk offentlig förvaltning	13 278	13 278	13 659	13 659	382	382	2,9%	2,9%
	Marginal	-772		-700		71		-9,2%
	Totalt innanför ram	187 052	185 069	192 881	202 568	5 829	17 499	3,1%	9,5%
	Marginal	-4 186	16 101	-4 120	-2 857	66	-18 958	-1,6%	-117,7%
	Ukrainastödslånet	0	0	1 150	1 150	1 150	1 150
	Totalt inkl. instrument utanför ram	192 768	190 092	199 905	211 975	7 137	21 883	3,7%	11,5%
	Marginal	716	20 440	477	501	-239	-19 939	-33,4%	-97,5%
	Varav icke-tematiska specialinstrument	4 902	4 339	5 747	4 507	845	168	17,2%	3,9%
	Flexibilitetsinstrumentet	2 041	2 226	1 990	2 048	-51	-179	-2,5%	-8,0%
	Marginalinstrumentet	748	0	1 800	0	1 052	0	140,6%
	Kvittning av marginalinstrumentet			-503
	EURI-instrumentet	2 113	2 113	2 460	2 460	347	347	16,4%	16,4%
	Varav tematiska specialinstrument	5 716	5 023	5 874	8 257	158	3 235	2,8%	64,4%
	Europeiska solidaritetsreserven (ESR)	1 190	1 190	1 214	1 214	24	24	2,0%	2,0%
	Krisbiståndsreserven (EAR)	595	595	607	607	12	12	2,0%	2,0%
	Europeiska globaliseringsfonden (EGF)	35	20	36	32	1	12	2,0%	60,0%
	Brexitreserven	0	53	0	0	0	-53		-100,0%
	Ukrainafaciliteten	3 895	3 164	4 017	6 404	122	3 240	3,1%	102,4%
	Ytterligare tillskott genom återtagna medel	148	0	0	0	0	0	0,0%
	Artikel 15.3	148		32		-116	0	-78,5%

1.2.1 Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

Under rubrik 1 finansieras innovation, strategisk infrastruktur och digital omvandling. Program som går under denna rubrik är bland andra Horisont Europa, InvestEU, EU:s förordning om halvledare, fonden för ett sammanlänkat Europa och Internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).

Åtagandeanslagen under rubrik 1 föreslås uppgå till 21,9 miljarder euro och betalningsanslagen till 23,3 miljarder euro. Det motsvarar en minskning med 1,2 procent i åtaganden och 2,1 procent i betalningar jämfört med år 2026.

1.2.2 Rubrik 2 – Sammanhållning, motståndskraft och värderingar

Rubrik 2 är budgetens största politikområde och hyser även den mest varierade uppsättningen av program och fonder. Rubriken är indelad i två underrubriker. I underrubrik 2a ingår framförallt sammanhållningspolitiken, som huvudsakligen levereras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Sammanhållningsfonden. I underrubrik 2b ingår faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), EU för hälsa, unionens civilskyddsmekanism (rescEU), finansieringskostnaderna för NGEU samt flaggskeppsprogram som Erasmus+ och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

Åtaganden under rubrik 2 föreslås uppgå till 75,8 miljarder euro, vilket är en ökning med 5,7 procent jämfört med 2026 års budget. Betalningar föreslås uppgå till 81,8 miljarder euro, vilket är en ökning med 11,9 procent jämfört med 2026. Ökade räntekostnader för NGEU och ökad implementeringstakt av sammanhållningspolitiken förklarar till stor del ökningen i betalningar.

För att finansiera de skuldhanteringskostnader för NGEU som överstiger avsatta medel föreslår kommissionen enligt den så kallade kaskadmekanismen att 50 procent av överskjutande kostnader finansieras av outnyttjad marginal i rubrik 2b och flexinstrumentet samt 50 procent genom det särskilt avsedda specialinstrumentet EURI. Det senare mobiliseras med 2 460 miljoner euro.

1.2.3 Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

I rubriken ingår utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och vissa miljöåtgärder. Rubrik 3 spelar en nyckelroll för satsningar som den gröna given och från jord till bord-strategin, såväl som för att uppfylla åtaganden i Parisavtalet gällande klimatförändringar. Rubriken omfattar bland andra program REPowerEU, förordningen om nettonoll-industrin, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid och innovationsfonden.

Åtaganden föreslås uppgå till 57,2 miljarder euro och betalningar föreslås uppgå till 61,5 miljarder euro i 2027 års budget. Det motsvarar en ökning med 1,2 procent i åtaganden och med 16,9 procent i betalningar jämfört med 2025.

1.2.4 Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

Rubrik 4 innefattar de två kategorierna EU:s migrations- och asylpolitik samt gränsförvaltning. De program som berör migration är Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Europeiska unionens asylbyrå. De program som finns inom gränsförvaltning är instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) och instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollsutrustning (CCEI), som båda innefattas av Fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF). Även Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) finansieras inom denna rubrik.

Åtaganden föreslås uppgå till 5,8 miljarder euro för 2027, vilket innebär en ökning med 15,4 procent jämfört med budgeten för 2026. Betalningar föreslås uppgå till 3,9 miljarder euro, motsvarande en minskning med 0,5 procent jämfört med 2026.

1.2.5 Rubrik 5 – Motståndskraft, säkerhet och försvar

Rubrik 5 omfattar säkerhets- och försvarsrelaterade program och stöd som exempelvis fonden för inre säkerhet (ISF) och europeiska försvarsfonden (EDF).

Åtaganden föreslås uppgå till 3,1 miljarder euro. Betalningar föreslås uppgå till 2,2 miljarder euro. Kommissionen föreslår därmed att åtagandeanslagen ökar med 9,0 procent och att betalningsanslagen minskar med 1,0 procent jämfört med 2026 års budget.

1.2.6 Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

I rubriken ingår ett samlat instrument för grannskapet, utveckling och internationellt samarbete (NDICI) vilket omfattar tre pelare: en geografisk, en tematisk och en icke-programmerad pelare som ska kunna användas vid krissituationer samt en flexibilitetsreserv. Dessutom ingår egna instrument för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), det humanitära stödet, föranslutningsstödet och stödet till de utomeuropeiska länderna och territorierna.

Åtaganden föreslås uppgå till 15,5 miljarder euro, vilket är en minskning med 0,8 procent jämfört med budgeten för 2026. Betalningar föreslås uppgå till 16,7 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 0,5 procent.

1.2.7 Rubrik 7 – EU:s offentliga förvaltning

Rubriken täcker de administrativa utgifterna för institutionerna, pensioner och Europaskolorna. Löner och pensioner räknas upp per automatik enligt en metod som är reglerad i EU:s tjänsteföreskrifter. I synnerhet utgår uppräkningen från reallöneutvecklingen i medlemsstaternas centrala statsförvaltning och prisutvecklingen i Bryssel och Luxemburg.

Anslag till förvaltningen av EU:s institutioner och program är icke-differentierade, vilket innebär att alla åtagandeanslag ett år motsvaras av betalningar samma år. Dessa föreslås uppgå till 13,7 miljarder euro. Rubriken föreslås öka med 2,9 procent jämfört med 2026, vilket främst beror på att hög inflation driver upp lönekostnaderna.

1.2.8 Ukrainastödslånet

Enligt kommissionens förslag kommer skuldhanteringen av det stödlån till Ukraina om 90 miljarder euro som antogs den 23 april 2026 att belasta budgeten med 1 150 miljoner euro under 2027. Dessa utgifter finansieras i sin helhet genom befintliga specialinstrument: flexibilitetsinstrumentet mobiliseras med 50,2 miljoner euro och marginalinstrumentet (SMI) med 1 150 miljoner euro. Det särskilda Ukrainastödlånsinstrumentet behöver därför inte mobiliseras.

1.2.9 Teknisk justering av den fleråriga budgetramen för 2027

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ska göras årligen enligt artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Taken i den fleråriga budgetramen fastställdes i 2018 års priser. Den tekniska justeringen innebär att taken för 2027 räknas om till löpande priser och ger därmed årsbudgeten dess tak i avsedd prisnivå. Den tekniska justeringen är inte en del av EU:s årsbudgetprocess.

Tabell 2 visar taken i budgetramen för åtaganden och betalningar i fasta och löpande priser efter den tekniska justeringen för 2027. Taket för åtagandebemyndiganden för 2027 uppgår till 188 761 miljoner euro i löpande priser, vilket motsvarar 0,93 procent av BNI. Taket för betalningsbemyndiganden för 2027 uppgår till 199 711 miljoner euro i löpande priser, vilket motsvarar 1,01 procent av BNI.

Tabell 2: Den fleråriga budgetramen 2021–2027 i 2018 års priser och i löpande priser efter teknisk justering för 2027.

Miljoner euro		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt 2021–2027
2018 års priser	Åtaganden	107 885	166 070	165 443	165 905	165 877	156 071	155 772	1 083 023
2018 års priser	Betalningar	154 065	153 850	146 775	126 624	152 675	171 696	163 373	1 069 058
Löpande priser	Åtaganden	114 493	179 765	182 667	186 840	190 544	182 866	186 164	1 223 339
Löpande priser	Betalningar	163 496	166 534	162 053	142 601	175 378	201 170	195 246	1 206 478

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har ingen effekt på svenska regler.

1.4 Budgetära konsekvenser och konsekvensanalys

Nivån på betalningarna från EU-budgeten får genom systemet för EU:s egna medel en direkt effekt på medlemsstaternas EU-avgifter under det aktuella budgetåret. Åtagandena får effekt på avgifterna när de utfaller till betalningar, vilket för vissa anslag sker under budgetåret och för andra sker efterföljande år.

En mängd faktorer, bland annat årsbudgeten, påverkar regeringens prognoser för EU-avgiften. I regeringens proposition 2024/25:1, budgetproposition för 2026 uppgick beräkningen för EU-avgiften för 2027 till 57,7 miljarder kronor. Betalningarna beräknas öka år 2027 genom infrianden av tidigare beslutade betalningsåtaganden vilket kan komma att påverka prognosen för den svenska EU-avgiften. Det är först när beslutet om årsbudgeten har fattats som den svenska EU-avgiften för 2027 kan beräknas med större säkerhet. Andra faktorer kan fortsatt ändra prognosen såväl uppåt som nedåt.

Årsbudgetförslaget reglerar inte politikens innehåll utan endast anslagsnivåerna för redan beslutade åtgärder. Kommissionens förslag innehåller ingen konsekvensanalys, exempelvis när det gäller jämställdhetsaspekten av förslaget.

2. Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, det vill säga att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed av den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2027 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Vägledande för Sveriges agerande är vidare principerna om europeiskt mervärde, proportionalitet, resultatinriktning, kostnadseffektivitet och en sund ekonomisk förvaltning, där jämställdhetsintegrering utgör en del. Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande.

Sverige verkar vidare för ett lojalt genomförande av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, särskilt vad gäller den så kallade kaskadmekanismen för räntebetalningar kopplade till EU:s återhämtningsinstrument.

Sverige stöder det nya stödlånet till Ukraina om 90 miljarder euro som antogs den 23 april 2026 och som bygger på den överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets möte den 18 december 2025. Sverige verkar för att lånekostnaderna i första hand ska finansieras av tillgängliga budgetmedel inom den nuvarande fleråriga budgetramen. I andra hand ska befintliga specialinstrument användas. I sista hand ska ett nytt särskilt specialinstrument, som endast får mobiliseras för detta ändamål, nyttjas.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Sverige ingår i en grupp av likasinnade medlemsstater som tillsammans förespråkar en budgetrestriktiv linje i rådet.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.

2.4 Remissinstansernas och andra intressenters ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3. Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

De grundläggande reglerna för upprättandet av EU-budgeten regleras i artiklarna 313–316 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om årsbudgeten fattas av rådet och Europaparlamentet med utgångspunkt från det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet fattas beslut med kvalificerad majoritet.

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 regleras i artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (förordningen om den fleråriga budgetramen).

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

EU:s årsbudget kan endast beslutas på EU-nivå.

4. Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen presenterade förslaget till EU:s årsbudget för 2027 den 10 juni. Under juni och juli behandlas förslaget i rådets budgetkommitté och därefter i Coreper II. Coreperbehandlingen planeras äga rum den 15 juli. Ekofinrådets budgetmöte planeras hållas den 27 juli.

Om en överenskommelse avseende rådets ståndpunkt kan nås i Coreper den 15 juli kommer Ekofinrådets budgetmöte den 27 juli inte att vara nödvändigt och kan då ställas in. Rådet förväntas då i stället anta sin läsning av förslaget genom skriftligt förfarande i september.

Under hösten fortsätter processen med att Europaparlamentet antar sin läsning av förslaget under plenarsammanträde i slutet av oktober. Därefter följer ett förlikningsförfarande mellan rådet och Europaparlamentet. Slutförhandlingen väntas genomföras i november i samband med Ekofinrådets budgetmöte som planeras till den 10 november.

Efter slutförhandlingen ska Europarlamentet inom två veckor fastställa budgeten för 2027.

4.2 Fackuttryck och termer

Åtagandeanslag: Ram för hur mycket som får intecknas under ett budgetår.

Betalningsanslag: De betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret som ett resultat av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden.

Marginal: Skillnad mellan de föreslagna anslagen i årsbudgeten och de antagna taken i den fleråriga budgetramen.