Beslut om Europeiska unionens anslutning till konventionen om handel med utrotningshotade vilda djur och växter

Fakta-pm om EU-förslag 2013/14:FPM44 : KOM (2013) 867

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2013/14:FPM44

Beslut om Europeiska unionens anslutning till konventionen om handel med utrotningshotade vilda djur och växter

Miljödepartementet

2014-01-14

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 867

Förslag till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)

Sammanfattning

Kommissionens förslag till rådets beslut rör Europeiska unionens anslutning till konventionen om internationell handel med utrotningshotade vilda djur och växter (CITES). CITES trädde i kraft 1975. Syftet med konventionen är att se till att internationell handel med exemplar av vilda djur och växter inte hotar deras överlevnad. Samtliga EU-medlemsstater är parter till konventionen. Genom ett tillägg under CITES som trädde i kraft i november 2013 ges regionala ekonomiska organisationer möjlighet att ansluta sig till konventionen. Förslaget innebär att unionen blir medlem i konventionen.

Regeringen välkomnar förslaget. Det är naturligt att Europeiska unionen ansluter sig till CITES utifrån sin befogenhet på område. Regeringen har dock synpunkter på kommissionens förslag till rättslig grund.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Konventionen om internationell handel med utrotningshotade vilda djur och växter (CITES) trädde i kraft 1975. Syftet med konventionen är att se till att internationell handel med exemplar av vilda djur och växter inte hotar deras överlevnad. Exempel på arter som berörs är elefanter och noshörningar. CITES har 178 parter, däribland samtliga EU-medlemsstater.

Gaborone-tillägget är ett tillägg under CITES som ger möjlighet för regionala ekonomiska organisationer att ansluta sig till konventionen. För att Gaborone-tillägget skulle träda i kraft så krävdes att minst två tredjedelar av de stater som var parter till konventionen vid tiden för dess antagande formellt skulle anta den. Denna andel nåddes genom att Costa Rica antog ändringen den 30 september 2013. Ändringen träder i kraft 60 dagar senare vilket skedde den 29 november 2013. Genom Gaborone-tillägget möjliggörs EU:s anslutning till CITES. Kommissionen har den 6 december tagit fram ett förslag till beslut inklusive två bilagor inför unionens anslutning till konventionen.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens förslag till beslut innebär att EU ansluter sig till konventionen som reglerar internationell handel med vilda djur och växter som riskerar att utrotas på grund av denna handel. Konventionen är bifogad till förslaget.

Vid anslutningen till konventionen ska unionen ange fördelningen av befogenheterna mellan unionen och medlemsstaterna i de frågor som omfattas av konventionen. I en bilaga till förslaget finns en förklaring om befogenhetsfördelningen.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har ingen effekt på svensk lagstiftning. Samtliga medlemsstater har redan antagit konventionen.

1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

CITES finansieras, liksom andra multilaterala miljöavtal som förvaltas av FN:s miljöprogram (UNEP), genom fastställda bidrag som betalas av alla parter baserat på FN:s bidragsskala som antas av generalförsamlingen vart tredje år.

För CITES, liksom för andra globala multilaterala miljöavtal, väntas partskonferensen besluta att Europeiska unionen efter sin anslutning bör betala 2,5 % av det totala beloppet för CITES förvaltningsfond årligen.

Nästa partskonferens hålls först 2016 men EU förväntas bidra redan 2014 och 2015 (cirka 112 000 EUR, dvs. 2,5 % av det totala beloppet för CITES förvaltningsfond för 2015), i enlighet med praxis att parterna ska betala avgiften så snart de ansluter sig.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget. Det är naturligt att Europeiska unionen ansluter sig till konventionen utifrån sin befogenhet på området.

Som rättslig grund för förslaget har kommissionen åberopat artikel 192 (miljö) och artikel 207 (handel) jämförda med artikel 218.6 a i EUF- fördraget. Den rättsliga grunden för en EU-rättsakt ska bestämmas med hänsyn till rättsaktens syfte och innehåll. Även om en rättsakt har flera syften och inverkar på flera områden av unionsrätten ska det huvudsakliga syftet avgöra valet av rättslig grund. Endast om rättsakten har två eller flera helt likvärdiga ändamål kan fler än en rättslig grund åberopas.

Regeringen ifrågasätter kommissionens förslag om dubbel rättslig grund och anser att förslaget måste analyseras närmare vad gäller skälen för och konsekvenserna av dubbel rättslig grund.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Flera medlemsstater understryker att man behöver analysera texten ytterligare samt har frågor kring den dubbla rättsliga grunden.

En medlemsstat är tydlig med att man vill att endast artikel 192 i EUF- fördraget jämförd med artikel 218.6 a i EUF-fördraget bör anges som rättslig grund.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte sänts på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Som rättslig grund för förslaget har kommissionen åberopat artikel 192 (miljö) och artikel 207 (handel) jämförda med artikel 218.6 a i EUF- fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte relevant för det här förslaget.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget presenterades för rådsarbetsgruppen för miljö den 9 december 2013. Det grekiska ordförandeskapet har planerat ett andra möte den 16 januari.

4.2Fackuttryck/termer

-