Ändringar i de bolagsrättsliga direktiven om fusion mm

Fakta-pm om EU-förslag 2008/09:FPM47 : KOM (2008) 576 slutlig

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM47

Ändringar i de bolagsrättsliga direktiven om fusion mm

Justitiedepartementet

2008-12-11

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 576 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG, 78/855/EEG och 82/891/EEG och av direktiv 2005/56/EG beträffande rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner och delningar

Sammanfattning

EU-kommissionen arbetar för att åstadkomma regelförenklingar för europeiska företag (främst aktiebolag). Direktivet är ett led i detta arbete och innehåller förslag till åtgärder på bolagsrättens område. Förslaget berör bl.a. skyldigheten att låta upprätta handlingar inför stämmans beslut om fusion eller delning, offentliggörandet av fusionsplaner och delningsplaner samt möjligheten att använda ett förenklat förfarande vid fusion med ett dotterbolag. Avsikten är att förslagen ska behandlas skyndsamt.

Regeringen anser att förslaget är bra.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för minskning av den administrativa bördan för företag inom EU och mätningar av företagens administrativa börda har inletts. Kommissionen har vidare antagit ett meddelande om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision (KOM [2007] 394 slutlig, se faktapromemoria 2006/07:FPM114). Kommissionen anför i meddelandet att en bred översyn av EU:s regelverk på områdena bolagsrätt, redovisning och revision är absolut nödvändig för att ge de europeiska företagen möjligheter att bli mer konkurrenskraftiga och framgångsrika i en starkt konkurrensutsatt global miljö.

Vid sitt möte i mars 2008 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att snabbt lägga fram nya förslag för att på kort sikt minska företagens administrativa börda.

1.2 Förslagets innehåll

Direktivet, som presenterades den 25 september 2008, innehåller förslag till ändringar av fyra av de bolagsrättsliga direktiven.

1.2.1 Fusionsdirektivet (det tredje bolagsrättsliga direktivet)

Fusionsdirektivet (78/855/EEG) reglerar fusioner av aktiebolag. Medlemsstaterna ska bl.a. se till att styrelserna för de berörda bolagen ska upprätta en fusionsplan, som ska innehålla uppgifter om den planerade fusionen. Enligt direktivet ska vissa handlingar fogas till planen.

Förslaget innebär bl.a. följande. Ett bolag ska kunna hålla fusionsplanen och andra handlingar tillgängliga för aktieägarna på bolagets webbplats. Bolaget ska inte vara skyldigt att sända handlingarna per post till en aktieägare som begär det, utan tillhandahållandet ska kunna ske med e-brev. Vidare ska styrelsen inte behöva lämna någon redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolaget, om samtliga aktieägare i de berörda bolagen är eniga om detta. Kravet på upprättandet av räkenskapshandlingar mildras i vissa situationer. Det ska vara obligatoriskt för medlemsstaterna att tillhandahålla ett förenklat fusionsförfarande vid fusion mellan ett bolag och dess dotterbolag. Detta förenklade förfarande ska vara tillämpligt även vid fusion mellan ett moderbolag och ett till minst 90 procent, men inte helägt, dotterbolag.

1.2.2 Delningsdirektivet (det sjätte bolagsrättsliga direktivet)

I delningsdirektivet (82/891/EEG) regleras delning av aktiebolag. Regelverket, liksom förslaget till ändringar, korresponderar i allt väsentligt med fusionsdirektivet och de ändringar som föreslås i fråga om det direktivet.

1.2.3 Direktivet om gränsöverskridande fusioner (det tionde bolagsrättsliga direktivet)

Direktivet om gränsöverskridande fusioner (2005/56/EG) syftar till att en sådan fusion ska kunna äga rum utan hinder av skillnader mellan medlemsstaternas rättsliga regleringar.

Förslaget innehåller bestämmelser om offentliggörandet av fusionsplanen med flera handlingar som motsvarar vad som föreslås i fråga om fusionsdirektivet. Vidare ska det inte kunna krävas ett intyg av en oberoende sakkunnig (i Sverige: en godkänd eller auktoriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag), om ett sådant intyg inte ska upprättas enligt fusionsdirektivet.

1.2.4 Kapitaldirektivet (det andra bolagsrättsliga direktivet)

Kapitaldirektivet (77/91/EEG) innehåller bestämmelser om hur ett aktiebolag bildas och hur bolagets kapital bevaras och ändras.

Förslaget ger medlemsstaterna en möjlighet att tillåta aktiebolag att ge ut aktier mot betalning med apportegendom utan att kräva att det inhämtas ett särskilt sakkunnigutlåtande (revisorsintyg), under förutsättning att ett sådant utlåtande i stället upprättas i enlighet med fusionsdirektivet, delningsdirektivet eller direktivet om gränsöverskridande fusioner.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

De svenska aktiebolagsrättsliga reglerna grundar sig till stor del på EG-direktiv. Direktivförslaget, som även påverkar de finansiella företagen, kan förväntas medföra ändringar av svensk rätt såvitt gäller fusion, delning och revisorsgranskningen vid ökning av aktiekapitalet.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till ändringar av aktiebolagslagen som innebär förenklingar för aktiebolagen (dir. 2007:132). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2009.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen har gjort en omfattande konsekvensanalys av förslagen (SEC [2008] 2486). Enligt analysen kan förslaget till ändring av direktiven förväntas leda till potentiella besparingar för europeiska publika aktiebolag med ca sju miljoner euro per år. Därutöver kan ändringarna leda till besparingar även för privata aktiebolag, under förutsättning att medlemsstaterna låter de nya bestämmelserna äga motsvarande tillämpning på sådana bolag.

Förslagens nackdelar för företagens intressenter bedöms av kommissionen som små.

Konsekvenserna för svenska företag kan förväntas bli tämligen begränsade.

Förslagen torde inte ha några budgetära konsekvenser.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar direktivförslaget, även om de sannolikt endast har smärre effekter för svenska företag. Det är i dag för tidigt att inta en slutlig svensk ståndpunkt avseende de enskilda bestämmelsernas utformning. Preliminärt bör Sverige verka för att skyddet för bolagets borgenärer inte eftersätts, att det överlämnas till medlemsstaterna att bestämma tillämpningsområdet för bestämmelserna om ett förenklat fusionsförfarande och att aktieägarnas möjligheter att ta del av handlingar som rör bolaget inte inskränks i alltför hög grad. Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen kan det vidare ifrågasättas om inte direktivet i några avseenden begränsar medlemsstaternas handlingsfrihet för mycket. Arbetet med att reformera de bolagsrättsliga direktiven bör fortsätta, med en betydande minskning av aktiebolagens administrativa börda som mål.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Vid det samråd som kommissionen har haft med medlemsstaterna inför antagandet av meddelandet har några invändningar gjorts, särskilt i fråga om det förenklade fusionsförfarandet.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Någon inställning från rådet eller Europaparlamentet finns ännu inte.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

EG-kommissionens förslag har skickats för yttrande till Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Revisorsnämnden, Skatteverket, Utredningen om ett enklare aktiebolag, NUTEK, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Aktiemarknadsbolagens förening, FAR SRS, Företagarna, FöretagarFörbundet, Näringslivets Regelnämnd, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

Flertalet av de instanser som har yttrat sig tillstyrker EU-kommissionens förslag eller har inte några invändningar. Fakultetsnämnden har anfört att det bör övervägas att ersätta förslagets krav på att aktieägarna i vissa sammanhang ska vara ense med bestämmelser om ett visst majoritetskrav. FAR SRS har ifrågasatt om förslaget leder till lägre kostnader för företagen. Slutligen har Skatteverket anfört att skyldigheten att ge in fusionsplanen till Bolagsverket bör behållas.

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

Som rättslig grund för direktiven har åberopats artikel 44.2 g respektive 44.1 i EG-fördraget. Bestämmelserna hänvisar till beslutsförfarandet i artikel 251. Det innebär att rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet har medbeslutanderätt.

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen har ansett att det är nödvändigt med åtgärder på EU-nivå eftersom de bolagsrättsliga direktiven medför administrativa bördor som bara kan minskas genom en ändring av dessa direktiv.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Förhandlingarna om direktivförslagen har ännu inte inletts. Då förslaget är ett s.k. snabbspår, får det förutsättas att ordförandeskapets målsättning är slutföra förhandlingsarbetet med skyndsamhet.

4.2 Fackuttryck/termer