Ändrade regler för att främja central clearing inom EU (Emirförordningen)

Fakta-pm om EU-förslag 2022/23:FPM44 : COM(2022) 696

Regeringskansliet Faktapromemoria  2022/23:FPM44
Ändrade regler för att främja central clearing inom EU (Emirförordningen)	2022/23:FPM44
Finansdepartementet
2023-01-27
Dokumentbeteckning
COM(2022) 696
Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Central Bank and the European Economic and Social Committee: A path towards a stronger EU clearing system.
COM(2022) 697
Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council amending Regulations (EU) No 648/2012, (EU) No 575/2013 and (EU) 2017/1131 as regards measures to mitigate excessive exposures to third-country central counterparties and improve efficiency of Union clearing markets.
COM(2022) 698
Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council amending Directives 2009/65/EU, 2013/36/EU and (EU) 2019/2034 as regards the treatment of concentration risk towards central counterparties and the counterparty risk on centrally cleared derivative transactions.
SWD(2022) 697
Commission Staff Working Document Impact Assessment Report.

Sammanfattning

Kommissionen föreslår ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Förslaget syftar till att främja central clearing inom EU i förhållande till tredjeland samt att stärka motståndskraften hos och tillsynen av centrala motparter och derivatmarknader inom EU. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. krav på aktörer att i viss utsträckning cleara centralt inom EU, förenklingar av vissa tillståndsförfaranden för centrala motparter, nya tillsynsuppgifter för berörda myndigheter samt justeringar när det gäller regelverket för central clearing i tredjeland. Förslaget innehåller även ändringar mot bakgrund av de problem som uppdagats på energiderivatmarknaderna. Kommissionen föreslår också ändringar i fem andra EU-rättsakter för att ovanstående ändringar ska kunna genomföras och för att harmonisera regelverken.

Regeringen är positiv till att hantera finansiella stabilitetsrisker förknippade med central clearing och ambitionen att effektivisera och stärka tillsynsregelverket för centrala motparter. Regeringen anser dock att åtgärder som i praktiken innebär krav på att flytta clearing till EU från tredjeland behöver baseras på tydligt identifierade stabilitetsrisker och gedigen konsekvensanalys. Vidare anser regeringen att nya eller förändrade uppgifter för behöriga myndigheter bör vara väl avvägda, ha ett tydligt mervärde och en tydlig ansvarsfördelning samt inte skapa onödig administrativ börda för berörda parter. Detta gäller även inrättandet av nya organ. Regeringen är tveksam till om samtliga tillsynsförslag uppfyller dessa kriterier.

Förslaget väntas förhandlas under det svenska EU-ordförandeskapet som pågår 1 januari 2023 till 30 juni 2023.

1                 Förslaget

1.1           Ärendets bakgrund

En central motpart är en aktör i den finansiella infrastrukturen som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en finansiell transaktion. Syftet med central clearing är att underlätta hantering av motpartsrisk och öka transparensen i handeln med standardiserade derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader (OTC-derivat). Inom EU har kravet på central clearing införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emirförordningen). Förordningen innehåller också krav på, och arrangemang för tillsyn av, centrala motparter både inom EU och i tredjeland.

Sedan Emirförordningen antogs har andelen kontrakt som clearas centralt ökat markant. Central clearing är en verksamhet med betydande stordriftsfördelar och marknaden är i stor utsträckning koncentrerad till ett fåtal centrala motparter. Två av de globalt mest betydande centrala motparterna är belägna i Storbritannien, London Clearing House (LCH) och ICE Clear Europe. Efter beslutet om Storbritanniens utträde ur EU reviderades Emirförordningen (se faktapromemoria 2016/17:FPM115) för att göra tillsynsarrangemangen för centrala motparter belägna både inom EU och i ett tredjeland mer ändamålsenliga. Emirförordningen har också kompletterats med ett regelverk som hanterar återhämtning och resolution av centrala motparter (se faktapromemoria 2016/17:FPM38).

I meddelandet Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: Främja öppenhet, styrka och resiliens (se faktapromemoria 2020/21:FPM76) lyfte kommissionen behovet för EU att minska beroendet av kritisk finansiell infrastruktur i tredjeland och främja en flytt av central clearing till EU.

I december 2021 föreslog Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) åtgärder som syftade till att minska exponeringarna mot två centrala motparter i Storbritannien som benämnts som särskilt systemviktiga samt stärka regelverket för tillsyn över dessa. Förslaget härstammade från en systemriskbedömning som får göras av Esma enligt Emirförordningen och som kan omfatta centrala motparter i tredjeland i dess helhet eller några av dess clearingtjänster.

Under 2022 orsakade höga och volatila energipriser problem på energiderivatmarknaderna, framför allt likviditetsproblem för icke-finansiella företag såsom energiföretag. Riskerna som därigenom uppdagades har enligt kommissionen föranlett en översyn av Emirförordningen.

Kommissionens förslag till översyn av Emirförordningen och ett antal övriga lagstiftningsakter samt ett meddelande presenterades den 7 december 2022. Förslaget är en del av ett paket med förslag på lagstiftning som har till syfte att utveckla kapitalmarknadsunionen. De andra delarna av det lagstiftningspaket som kommissionen nu lägger fram består av förslag om notering av bolag, COM(2022) 760, COM(2022) 761 och COM(2022) 762 och ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten COM(2022) 702.

1.2           Förslagets innehåll

Det övergripande syftet med förslaget är att hantera finansiella stabilitetsrisker genom att minska EU:s beroende av centrala motparter i tredjeland. Kommissionen föreslår därför åtgärder för att främja central clearing i EU och för att stärka tillsynen av centrala motparter. Kommissionen föreslår också ändringar mot bakgrund av de problem som uppdagats på energiderivatmarknaderna under 2022.

Meddelandet som publicerades i samband med förslaget innehåller bl.a. en uppmaning till offentliga organ att cleara hos centrala motparter inom EU om de väljer att cleara centralt. Kommissionen uppmuntrar även medlemsstaterna att se över hur de via nationella redovisningsregler kan underlätta överföring av positioner till en central motpart inom EU. Vidare uppmanar kommissionen marknadsaktörer och centralbanker inom EU att hitta lösningar på nuvarande utmaningar bl.a. när det gäller tillgång till centralbanksfaciliteter.

1.2.1        Åtgärder för att främja central clearing inom EU

För att åstadkomma en ökad andel central clearing inom EU i förhållande till tredjeland föreslår kommissionen ett krav på EU-aktörer att cleara en viss andel av sina transaktioner i EU. Detta benämns som ett krav på s.k. aktivt konto. Kravet föreslås bara omfatta vissa uppräknade kategorier av derivatkontrakt. Dessa motsvarar de clearingstjänster som av Esma benämnts som särskilt systemviktiga för unionen, vilka i dagsläget är räntederivat denominerade i euro och polska zloty samt kreditderivat och korta räntederivat denominerade i euro. Kommissionen föreslås dessutom ges mandat att justera Emirförordningen och uppdatera vilka kategorier av derivatkontrakt som ska omfattas av kravet. Hur stor andel som ska clearas på det aktiva kontot ska specificeras i tekniska tillsynsstandarder som ska antas av kommissionen efter förslag av Esma. Dessutom införs nya rapporteringskrav, bl.a. när det gäller andelen clearing som sker enligt kravet på aktiva konton i EU, och ett krav att medlemmar hos en central motpart (clearingmedlemmar) ska informera sina kunder om att det är möjligt att cleara i ett konto i EU. Kommissionen föreslår att ett nytt organ bildas, en s.k. gemensam övervakningsmekanism. Esma ska leda organet som ska bestå av bl.a. kommissionen, EU-tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken (ECB). De nationella behöriga myndigheterna föreslås inte ingå. Organet föreslås få ett brett mandat för övervakning, bl.a. av risker kopplade till clearing, inklusive gränsöverskridande risker, och att kraven på aktivt konto och information efterlevs. Esma föreslås i sammanhanget få behörighet att inhämta information direkt från marknadsaktörer.

För att kreditinstitut, värdepappersföretag och nationella tillsynsmyndigheter ska ta bättre hänsyn till risker med clearing i tredjeland föreslår kommissionen följdändringar i kapitaltäckningsdirektivet och värdepappersbolagsdirektivet. Ändringarna avser exempelvis förändringar i vilka tillsynsbefogenheter myndigheterna har när de granskar bankernas processer för att följa kapitaltäckningsregelverket och utvärderar de risker som bankerna är exponerade för, det vill säga det särskilda kapitalbaskravet (s.k. pelare 2-kravet).

För att främja central clearing inom EU och säkerställa samstämmighet mellan olika rättsakter föreslår kommissionen även ändringar i direktivet om värdepappersfonder (UCITS-direktivet) och förordningen om penningmarknadsfonder. Ändringarna innebär att dessa fonder får undanta derivattransaktioner som är centralt clearade från dagens exponeringslimiter för OTC-derivat.

1.2.2        Tillsyn inom EU och i tredjeland

För att stärka konkurrenskraften hos centrala motparter inom EU och göra det mer attraktivt att cleara inom EU föreslår kommissionen förenklade processer för tillstånd för utvidgning av verksamheter och tjänster. Processen ska förkortas och de dokument som ska medfölja en ansökan specificeras genom tekniska tillsynsstandarder som ska antas av kommissionen efter förslag av Esma. Samtliga handlingar ska lämnas in via en it-plattform, för att underlätta att berörda myndigheter får tillgång till informationen samtidigt. Motsvarande justeringar föreslås även i processen för ändringar av en central motparts riskmodeller. Vidare föreslås ett nytt förfarande för efterhandsgodkännande för ändringar av både verksamheter och tjänster respektive riskmodeller som inte är väsentliga.

För att hantera potentiellt förhöjda risker med ökade clearingvolymer inom EU föreslår kommissionen också ett antal åtgärder för att stärka tillsynsstrukturen inom EU. Bland annat föreslås s.k. gemensamma tillsynsteam som ska bestå av den behöriga myndigheten, Esma och vissa andra medlemmar i tillsynskollegiet för berörd central motpart. Åtgärder föreslås även för att ge Esma en större roll i krissituationer, bl.a. genom en möjlighet att i vissa situationer utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga myndigheter. När det gäller tillsynskollegierna föreslår kommissionen att Esma i stället för den behöriga myndigheten ska förvalta och leda dessa. Därutöver föreslås ändringar rörande den behöriga myndighetens årliga översyn och utvärdering, bl.a. att det gemensamma tillsynsteamet ska involveras. Kommissionen föreslår även i övrigt justeringar när det gäller omfattning och process när behörig myndighet ska inhämta yttranden från Esma och tillsynskollegiet, bl.a. förtydligas att sådana yttranden ska kunna innehålla villkor och rekommendationer. Vidare föreslås en skyldighet för den behöriga myndigheten att motivera betydande avsteg från sådana yttranden i sina beslut.

Kommissionen föreslår vissa ändringar när det gäller samarbetsarrangemangen med myndigheter i tredjeland. Exempelvis föreslås att Esma ska informeras om återhämtnings- och resolutionsplaner för systemviktiga centrala motparter i tredjeland.

1.2.3        Ändringar mot bakgrund av utvecklingen på energiderivatmarknaderna

Kommissionen föreslår flera ändringar i Emirförordningen för att stärka motståndskraften hos centrala motparter i EU mot bakgrund av de problem och risker som uppdagats på energiderivatmarknaderna under 2022.

För att öka transparensen om derivattransaktioner inom företagsgrupper och underlätta bedömning av icke-finansiella motparters risktagande föreslår kommissionen ändringar i rapporteringskraven. Det föreslås också att behöriga myndigheter minst årligen ska informera Esma om icke-finansiella motparters aktivitet i OTC-derivat.

Kommissionen föreslår ändringar när det gäller Esmas översyn av tröskelvärdena för clearingkrav och hur positioner i OTC-derivatkontrakt ska beräknas i förhållande till tröskelvärdet.

Vidare föreslår kommissionen särskilda villkor för att icke-finansiella företag ska få godkännas som clearingmedlemmar. Den behöriga myndigheten för en central motpart med icke-finansiella clearingmedlemmar ska se över och rapportera till Esma och tillsynskollegiet om ordningen med att tillåta icke-finansiella motparter som clearingmedlemmar. Esma föreslås få möjlighet att yttra sig och även få specificera vad som ska beaktas i centrala motparters tillträdeskrav.

Kommissionen föreslår också ändringar kopplat till de säkerheter som centrala motparter kräver av clearingmedlemmar för att täcka sina risker, s.k. marginalsäkerheter. Clearingmedlemmar och kunder som erbjuder clearingtjänster ska även säkerställa att det är transparent mot deras kunder hur krav på marginalsäkerheter beräknas. Vidare föreslås ändringar gällande de säkerheter som godtas.

1.3           Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

I Sverige kompletteras Emirförordningen av lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Förslaget bedöms inte medföra några omfattande ändringar i den lagen. Inte heller övriga förordningar som omfattas av förslaget (förordningen om penningmarknadsfonder och förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag) bedöms i nuläget kräva ändringar i svensk rätt.

Kommissionens förslag gällande UCITS-direktivet, kapitaltäckningsdirektivet och värdepappersbolagsdirektivet kan komma att kräva ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

1.4           Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys av förslaget (SWD(2022)697 final). Förslaget som helhet kommer enligt kommissionen att innebära en ökning av central clearing inom EU. Detta bedömer kommissionen kommer ske genom att efterfrågan på clearing inom EU och konkurrenskraften hos centrala motparter i EU stärks. På sikt anser kommissionen att åtgärderna samlat kan minska kostnaderna för clearing eftersom konkurrensen på clearingmarknaden gynnas.

Kravet på aktivt konto kommer enligt kommissionen att leda till kostnader för europeiska marknadsaktörer, såväl en fast som en rörlig del. Den fasta kostnaden anses inte vara väsentlig för majoriteten av europeiska aktörer, eftersom de redan har ett konto hos en central motpart i EU. Att estimera den rörliga kostnaden anser kommissionen inte vara möjligt utan att veta hur clearingkravet för aktivt konto ska beräkna, något som ska specificeras i tekniska tillsynsstandarder. En fullständig konsekvensanalys kan enligt kommissionen därför göras först när ett sådant förslag arbetats fram. Därtill analyseras inte eventuella finansiella stabilitetsrisker som en fragmentering av clearing till följd av kravet kan innebära.

Ändringar i pelare 2-kravet kommer enligt kommissionen försämra kreditinstitutens konkurrenskraft då deras kostnader ökar. Bland annat ser kommissionen en risk att nuvarande icke-europeiska clearingkunder väljer en global clearingmedlem framför en europeisk. Kommissionen anser dock att kostnaderna är motiverade eftersom åtgärden potentiellt förbättrar den finansiella stabiliteten.

De föreslagna åtgärderna som gäller tillsyn kommer enligt kommissionen leda till mer effektiva regler, vilket i sin tur kommer leda till minskade kostnader för de centrala motparterna och följaktligen potentiellt även för clearingmedlemmarna. Genom att öka myndigheternas möjligheter att utöva tillsyn över gränsöverskridande risker, samarbeta och agera i krissituationer bedöms vidare verksamheten bli säkrare och därigenom gagna de centrala motparterna och clearingmedlemmarna. Förslaget bedöms inte påverka de behöriga myndigheterna i stor utsträckning. Vissa kostnader bedöms i och för sig kunna uppkomma, exempelvis initialt för utvecklandet av nya it‑verktyg samt för vissa tillsynsuppgifter. Dessa bedöms dock bli minimala i jämförelse med fördelarna med förslagen respektive kunna integreras i den löpande tillsynen. Den totala effekten enligt kommissionen bedöms därför bli neutral. Enligt kommissionen kommer förslaget inte ha någon påverkan på EU-budgeten. Ändringar som föreslås mot bakgrund av de problem som uppdagats på energiderivatmarknaderna tas inte upp i konsekvensanalysen som kommissionen har presenterat.

Regeringen instämmer i delar av kommissionens konsekvensbedömning men anser att konsekvenserna av förslaget om aktiva konton inte är tillräckligt analyserade, exempelvis när det gäller finansiella stabilitetsrisker. Regeringen saknar också en konsekvensanalys av de ändringar som föreslås till följd av utvecklingen på energiderivatmarknaderna.

Regeringens preliminära bedömning är att budgetära konsekvenser för statsbudgeten inte kan uteslutas, beroende på ändringarnas slutgiltiga utformning.  Bedömningen görs mot bakgrund av att förslaget bl.a. innebär nya och förändrade tillsynsuppgifter för nationella behöriga myndigheter.

Regeringens preliminära bedömning är vidare att vissa förslag kan komma att ta resurser från EU-myndigheter i anspråk.

Eventuella kostnader som förslaget kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

2                 Ståndpunkter

2.1           Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till att analysera och hantera finansiella stabilitetsrisker förknippade med central clearing mot bakgrund av centrala motparters betydelse för det finansiella systemet. Det är viktigt att regelverken ger förutsättningar att hantera risker som kan uppstå genom förändringar på marknaderna. Kommissionens målsättning att stärka konkurrenskraften hos centrala motparter inom EU är i linje med Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet.

Regeringen anser att åtgärder som i praktiken innebär krav på att flytta clearing till EU från tredjeland behöver baseras på tydligt identifierade stabilitetsrisker och gedigen konsekvensanalys. Det är angeläget att EU-baserade aktörers konkurrenskraft inte försämras eller att nya finansiella stabilitetsrisker skapas. Det är också viktigt att mandat för Esma och kommissionen är väl avvägda och tydligt avgränsade när det gäller tekniska tillsynsstandarder och andra delegerade akter.

Regeringen är positiv till att effektivisera och stärka tillsynsregelverket. Nya eller förändrade uppgifter för behöriga myndigheter bör dock vara väl avvägda, ha ett tydligt mervärde och en tydlig ansvarsfördelning samt inte skapa onödig administrativ börda för berörda parter. Detta gäller även inrättandet av nya organ. Regeringen är tveksam till om samtliga tillsynsförslag uppfyller dessa kriterier. Regeringen anser vidare att det slutgiltiga tillsynsansvaret bör kvarstå på nationell nivå för att motsvara ansvaret för krishantering.

Regeringen välkomnar att förslagen beaktar lärdomar från den senaste tidens utveckling på energiderivatmarknaderna och ser positivt på målsättningen att stärka motståndskraften hos centrala motparter. Förslagen behöver dock analyseras ytterligare för att säkerställa att åtgärder som vidtas är väl avvägda.

Regeringen avser att agera för att de eventuella ekonomiska konsekvenserna av förslaget begränsas för både statens budget och för EU-budgeten.

2.2           Medlemsstaternas ståndpunkter

Övriga medlemsstaters ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3           Institutionernas ståndpunkter

Övriga institutioners ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4           Remissinstansernas ståndpunkter

Flera myndigheter, företag och organisationer har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget och en referensgrupp har bildats. Flera aktörer i referensgruppen har lämnat preliminära synpunkter på förslaget och är sammanfattningsvis delade i sin syn på de föreslagna åtgärderna.

Det råder delade meningar om kravet på aktiva konton. Vissa marknadsaktörer anser att principen om att ha flera konton är god riskhantering och att krav på aktivitet är främjande för lokal likviditet. Andra anser att kravet kommer att öka finansiella stabilitetsrisker och kostnader för central clearing och riskerar att i praktiken utgöra ett lokaliseringskrav. Vissa myndigheter efterlyser mer grundläggande konsekvensanalys av förslaget om aktiva konton och för bl.a. fram att det inte har presenterats några tydliga risker kopplade till fortsatt clearing i tredjeland. Flera remissinstanser är positiva till förslaget om att förkorta och förenkla vissa tillståndsprocesser. Samtidigt lyfts möjliga problem gällande bl.a. alltför korta tidsfrister. Vissa myndigheter är också kritiska till flera av förslagen som gäller tillsyn, bl.a. med motiveringen att vissa saknar mervärde, är administrativt betungande och riskerar att leda till en fragmentering av tillsynen. Det förs också fram att det är oklart om den behöriga myndigheten ges möjlighet att avvika från de rekommendationer som Esma föreslås kunna ge i krissituationer. Därtill anses att det kan vara problematiskt ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv att förena myndighetsbeslut med rekommendationer på det sätt som föreslås.

3                 Förslagets förutsättningar

3.1           Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden är artikel 114 i EUF-fördraget för Emirförordningen och artikel 53.1 i EUF-fördraget för ändringar i UCITS-direktivet, kapitaltäckningsdirektivet och värdepappersbolagsdirektivet. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 i EUF-fördraget. Europaparlamentet är medbeslutande. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

3.2           Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Enligt subsidiaritetsprincipen ska lagstiftningsåtgärder på unionsnivå användas endast om medlemsstaterna själva och i tillräcklig utsträckning inte kan nå de eftersträvade målen på egen hand. Kommissionen bedömer att   medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna inte själva kan hantera de systemrisker som gränsöverskridande och sammankopplade centrala motparter innebär och på egen hand främja clearing i EU. Medlemsstaterna anses inte heller på egen hand kunna hantera ineffektiviteten i regelverket när det gäller samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter och EU-myndigheter. Kommissionen bedömer att förslaget därför är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning.

Enligt proportionalitetsprincipen ska åtgärder inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med förslagen. Enligt kommissionen går förslaget inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de målen. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning.

4                 Övrigt

4.1           Fortsatt behandling av ärendet

Förhandlingar i rådsarbetsgruppen för finansiella tjänster och bankunionen (finansiella tjänster) inleds i februari 2023. Europaparlamentets tidplan är ännu inte känd.

Förslaget väntas förhandlas under det svenska EU-ordförandeskapet som pågår 1 januari 2023 till 30 juni 2023.

4.2           Fackuttryck/termer

Central motpart: En aktör i den finansiella infrastrukturen som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en finansiell transaktion. Ett exempel på en central motpart är det svenska företaget Nasdaq Clearing Aktiebolag.

Clearing: En process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats.

Clearingkrav: Krav på clearing för vissa standardiserade OTC-derivat. Denna clearingskyldighet innebär att i de fall ett OTC-derivat ingås mellan två parter och OTC-derivatet omfattas av clearingskyldigheten i Emirförordningen, ska båda parterna i transaktionen överlämna transaktionen till en central motpart. Den ursprungliga transaktionen delas därmed upp i två transaktioner och de motparter som ingick i den ursprungliga transaktionen får den centrala motparten som motpart.

Clearingmedlem: En aktör som deltar i clearingen hos en central motpart för egen räkning eller för kunds räkning.

Derivat: En gemensam beteckning på finansiella instrument, t.ex. terminer eller optioner, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång, t.ex. värdepapper, valutor eller råvaror.

OTC-derivat: Derivat som handlas bilateralt mellan köpare och säljare vid sidan av reglerade marknader.

Pelare 2-krav: Det särskilda kapitalbaskravet som behörig myndighet kan beräkna för varje enskild bank. Risker som en bank är eller kan bli exponerad för ska tas med givet att de inte redan täcks av minimikravet.