1 § Ekonomiska och finansiella frågor

Statsrådet Peter Norman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 20 juni 2011

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 juli 2011

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Vi har fått ett papper framför oss på bordet som handlar om södra Sudan. EU vill välkomna den nya statsbildningen. Vi måste behandla denna fråga omgående, före kl. 14.30. Eftersom det inte finns tid för skriftligt samråd är mitt förslag att vi tittar på papperet och fattar beslut om det nu. Är det någon som är emot att EU välkomnar den nya statsbildningen är det tid att säga det just nu. Om så inte är fallet, kan vi ställa oss bakom regeringens förslag att den avser att rösta för ett antagande av utkastet till uttalande? Svaret är ja.

Vi går över till dagens dagordning.

Vi hälsar statsrådet Peter Norman med medarbetare välkomna. Finns det någon återrapport? Ja.

Anf. 2 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Det har skickats ut skriftlig återrapport tidigare, men jag vill göra två nedslag. Det första gäller lagstiftningsförslaget om ekonomisk styrning. Där har Ekofin enats om en reviderad allmän inriktning som ytterligare något gick parlamentet till mötes, bland annat på området om omvänt kvalificerad majoritet.

Efter Ekofins möte den 20 juni visade det sig dock att det inte har gått att samla en majoritet i parlamentet för att rösta för förslaget. Förhandlingar mellan rådet och parlamentet kommer att fortsätta, och vi kommer säkert att komma tillbaka till denna fråga i EU-nämnden.

Skrivningarna om arbetsmarknadsparternas roll i lönebildningen har inte ändrats något alls. Vi har därför ingen anledning att tro att det kan bli aktuellt heller.

Det andra gäller Grekland, som jag vill nämna lite kort om.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor om det första?

Anf. 4 JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Jag undrar om det finns några fler olösta frågor med EU-parlamentet än frågan om räckvidden på omvänt kvalificerad majoritet eller om det bara är den frågan som är kvar som en knäckfråga.

Anf. 5 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är bara den frågan som är kvar.

Grekland: Det har skett två omröstningar i det grekiska parlamentet. Den ena var en förtroendeomröstning om regeringen och den andra en omröstning om det nya sparpaketet.

Sparpaketet innebär bland annat omfattande privatiseringar, en sänkning av lönesumman i den offentliga sektorn med ungefär 25 procent, en reduktion av antalet anställda med 15 procent och en lönesänkning på 10 procent, skattehöjningar inklusive fastighetsskatt och swimmingpoolskatt, en tillfällig höjning av inkomstskatter och åtgärder för att förbättra skatteindrivningen, inte minst viktigt.

Mot bakgrunden av det här kunde eurogruppens finansministrar på en telefonkonferens den 2 juli bevilja den femte utbetalningen på 8,7 miljarder euro. Paketet måste dock godkännas av IMF, som står för 3,3 miljarder av det totala beloppet på 12 miljarder. Det här väntas ske när som helst inom de närmaste dagarna.

Samtidigt pågår en diskussion om ytterligare stödfinansiering av Grekland. Inga nya beslut har tagits, men diskussionen väntas äga rum under nästa möte med eurogruppen den 11 juli.

Den största olösta frågan handlar fortfarande om formerna för den privata sektorns deltagande. Frankrike och Tyskland har presenterat ett förslag, som ni känner till, för hur privata investerare ska förlänga sina innehav av grekiska statspapper.

Det har vidare blivit tydligt att EU:s krismekanism, EFSM, inte kommer att användas för att finansiera det nya stödprogrammet, bland annat mot bakgrund av slutsatserna från Europeiska rådet, och att ett nytt stödprogram kommer att finansieras av endast euroländerna och IMF.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

När ni i den här gruppen av finansministrar träffas föreställer jag mig att det är svårt att träffas utan att Grekland kommer upp. I vilken form kommer det upp? Det kommer inte upp på bordet utan snarare vid sidan om, är det så?

Anf. 7 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det kommer upp i eurogruppens möten.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

De har ett förmöte?

Anf. 9 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Ja.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 3 på dagordningen om sparandedirektivet. Det har delats ut en hemlig handling där det står uppräknat ett antal länder i Europa som man ska förhandla ytterligare med.

Anf. 11 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Vid Ekofinrådets möte den 17 maj skedde ett viktigt framsteg i och med att Luxemburg accepterade förslaget under ordförandeskapet från Ungern att låta kommissionen börja en förhandling med länderna Schweiz, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Andorra. Det var det positiva.

Det negativa var att italienarna motsatte sig att förhandlingarna skulle inledas med detta kompromissförslag som grund>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Men trots att Italien har motsatt sig att förhandlingar ska inledas har Polen valt att behålla sparandedirektivet som en möjlig punkt på Ekofins dagordning. Avsikten är att kommissionen ska få tillfälle att presentera sina rekommendationer för rådets antagande av förhandlingsmandat.

Regeringen anser att det är angeläget att kvaliteten på den information som utbyts enligt sparandedirektivet förbättras och att de kryphål som uppmärksammas täpps till och stöder därför det kompromissförslag och det förhandlingsmandat som har tagits fram.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position, alltså är det inte bara en informationspunkt, inför diskussionen.

Vi går vidare till punkt 5, Presentation av det polska ordförandeskapets program.

Anf. 13 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Polska ordförandeskapet ska vid mötet på tisdagen presentera ett arbetsprogram för Ekofinrådet för det kommande halvåret. Det verkar som att det är ett ambitiöst program som kommer att presenteras. I fokus står förstås skuldkrisen inom euroländerna. Det är uppenbart att både EU och euroländerna står inför en så allvarlig situation att det kräver att både eurogruppen och Ekofinrådet kan handla med beslutsamhet i de här frågorna. Det handlar bland annat om att hantera översynen av stödprogram för Portugal och Irland som har beviljats. Det kommer att bli viktigt för det polska ordförandeskapet att säkra ett stringent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten.

Dessutom verkar det som att det polska ordförandeskapet kommer att behöva fortsätta förhandlingar kring sex lagförslag om ekonomisk styrning, sexpacket, eftersom en överenskommelse med parlamentet inte har nåtts ännu.

Under sommaren förväntas kommissionen komma med förslag om nya kapitaltäckningsregler, och i höst förväntas ett nytt ramverk för hantering av banker i kris.

Regeringen anser att det är angeläget att få dessa båda förslag på plats. Vi välkomnar därför att det polska ordförandeskapet ser framför sig ett snabbt antagande av rättsakterna.

På skatteområdet är det uppenbart att polackerna vill prioritera arbetet med en god förvaltning, vilket regeringen anser är en viktig fråga. Man har redan inför sitt första Ekofin-möte satt upp frågan om sparandedirektivet på dagordningen.

Sammantaget är det ett mycket ambitiöst program som ordförandeskapet har presenterat och som regeringen kan ställa sig bakom. Det är viktigt att polackerna kan genomföra sitt program, inte minst mot bakgrund av de stora utmaningar som EU måste hantera under hösten.

Ska man rikta någon kritik mot programmet är det att det saknas skrivningar om klimat och klimatfinansiering. Visserligen säger sig ordförandeskapet vilja fortsätta arbetet med ett reviderat energiskattedirektiv. Men, man kunde ha önskat större fokus på klimatfinansiering, inte minst inför FN:s stora klimatmöte i Durban senare i höst.

Detta som en informationspunkt.

Anf. 14 KARL SIGFRID (M):

Jag tänkte fråga om formerna. Är det enbart information från ordförandeskapet, eller förväntas medlemsländerna ge någon form av återkoppling och synpunkter på det som står här? Om det är på det senare sättet finns det vissa detaljer i programmet som det kanske är viktigt att uppmärksamma. Jag tänker i första hand på det som står om EU:s budget. Det finns skrivningar om att storleken på budgeten måste vara sådan att det finns garantier för att vi kan möta Europas utmaningar. Jag gissar att det är ett sätt att säga att budgeten bör vara större än i dag, kanske helst så stor som möjligt. Det finns också skrivningar om EU:s egna medel där ordförandeskapet stöder kommissionens förslag om att EU ska få egna inkomstkällor.

Jag undrar mest om det är ett tillfälle där Sverige kan och bör föra fram sina synpunkter på detta.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Vi fokuserar på Ekofinrelaterade punkter i programmen. Vi kommer till utrikespolitik och annat vid senare tillfälle.

Anf. 16 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Det här är det ordförandeskapsprogram som Polen har valt att lägga fram. När man presenterar det vid det första Ekofinmöte som inträffar efter det att man har tagit över som ordförande lägger man fram sina prioriteringar, som givetvis ofta är väl sammankopplade med kommissionens arbetsprogram. Men det är numera alltid en offentlig debatt, alltså en publik debatt med kameror på. Det brukar inte bli någon tuff debatt utan är ganska artigt hållen, men man kan föra fram sina synpunkter. Det skulle naturligtvis också Sverige kunna göra.

När det gäller EU:s egna medel och de kommande budgetförhandlingarna är vi väl medvetna om dem; det pågår ett ganska intensivt arbete.

Anf. 17 GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! Det är inför den offentliga debatten som jag har en fråga. Det låter på regeringens redovisning som att det är klimatfrågorna som man skulle önska att det var mer lyft i på ordförandeskapets program. Då återstår frågan: Hur kommer man att ta upp detta i den offentliga debatten? Det är en sak att säga att vi skulle önska att detta fanns med. Det är en ganska defensiv hållning. Det är en annan hållning att faktiskt begära av ordförandeskapet att till exempel fortsätta med frågan om energiskattedirektivet under halvåret och att se till att arbetet pågår.

Det är två olika hållningar och ingångar. Jag skulle gärna vilja ha klargjort vilken det är som regeringen kommer att framföra i diskussionen.

Anf. 18 PYRY NIEMI (S):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Jag instämmer fullt i det Gustav Fridolin säger och påpekar att det är viktigt. Polen har hittills inte varit det mest progressiva miljölandet. Det är väsentligt att den svenska regeringen vidhåller farten och tempot i klimatinvesteringarna och verkligen påpekar det både offentligt och även i de här sammanhangen, inte bara när det är miljöråd utan också i fråga om ekonomi. Det är mycket pengar som ska investeras framöver. Här är naturligtvis alla ekonomiska symposier viktiga, och det är viktigt att påpeka det även för det polska ordförandeskapet.

Klimatfrågan får inte tappas bort, för det är bra driv i den, och det gäller i alla sammanhang. Så jag håller med Gustav Fridolin: Ta chansen, nämn det tydligt och klart och förklara för oss var ni står.

Anf. 19 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan hålla med om att vi har ett problem med ordförandelandet när det gäller klimatfrågan. Det är utan tvekan så att de inte alls går i bräschen för klimatfrågan. Vi har varit en blåslampa i frågan under våren. Jag har inga problem med att ta upp det på mötet nästa vecka och även framdeles. Jag tar gärna upp det på mötet på tisdag.

Anf. 20 PATRIK BJÖRCK (S):

Programmet är ambitiöst, förstår jag att regeringens synpunkt var. Jag vill ställa en fråga med anledning av att man saknade klimatfrågan. Fanns det fler områden som ni skulle ha velat att man lyft fram, och i så fall vilka? Jag kanske lyssnade dåligt.

Anf. 21 JONAS SJÖSTEDT (V):

Det är utomordentligt att det finns enighet i klimatpolitiken. Det är bra att regeringen känner stöd för att ta upp den frågan.

Det finns ytterligare två saker som jag tycker kan vara värda att nämna. Det blir en ohelig allians till, med Karl Sigfrid och Moderaterna. Vad gäller budgetförslaget försöker man tilldela sig någon sorts beskattningsrätt på omvägar. Britterna reagerade väldigt kraftfullt mot det omedelbart. Det är viktigt att Sverige är ett av de länder som säger att detta är fullständigt orealistiskt och att man får stryka det kommissionsförslaget, så att det är tydligt från början. Jag är en varm anhängare av en Tobin-skatt, men inte en som utformas som en EU-skatt.

Det är väl ingen vild gissning att Grekland och kanske också Portugal kommer att ha sin roll under det polska ordförandeskapet och att diskussionen kommer att fortsätta om hur eventuella skuldnedskrivningar kommer att se ut. Jag vill understryka att jag tycker att det är viktigt att den privata sektorn deltar, att det inte är frivilligt och att det inte blir så att skattebetalarna går in och betalar, när alla vet att det man lånar ut antagligen till stora delar kommer att tappa sitt värde. Det kommer att ta bort en stor del av trovärdigheten i bekämpandet av krisen.

Anf. 22 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag börjar med ambitionsnivån. Det som nu står i fokus på agendan är i väldigt stor utsträckning bankfrågor och skuldfrågor i medlemsländerna. Här verkar Polen ha en mycket ambitiös uppfattning. Jag tycker ändå att det är fokus för arbetet. Det finns säkert saker som vi hade kunnat tycka annorlunda om, men slutsatsen är att det är ett ambitiöst program, med ett speciellt undantag för klimatfrågorna, som vi gärna driver vidare. Den synpunkt som Jonas Sjöstedt har angående beskattningen behandlas kraftfullt från vår sida i det allmänna rådet av Birgitta Ohlsson.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen under punkt 5.

Punkt 6 om stabilitets- och tillväxtpakten handlar om Finland, men det finns också en extra tillagd punkt på s. 9 i kanslikommentarerna. Jag föreslår att vi tar de här två punkterna tillsammans.

Anf. 24 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Vi börjar med stabilitets- och tillväxtpakten. Rådet har dragit slutsatser, och det innebär kort och gott att de flesta länder går enligt plan. Det är en god ekonomisk utveckling. Dock är det så att några länder halkar efter. Just nu är det 24 länder som är inne i ett underskottsförfarande, det vill säga har ett budgetunderskott som är över 3 procent. Det är förstås alldeles för många. Kommissionen har gjort en genomgång där dessa länder förväntas nå 3 procents underskott. Trenden är över lag positiv. De flesta medlemsstater är på väg att vidta tillfredsställande åtgärder för att komma ned till 3 procent inom de tidsfrister som de har fått för att korrigera underskotten.

År 2011 förväntas underskotten vara 4,7 procent, men om alla medlemsländer följer de planer som presenterats i sina stabilitets- och konvergensprogram kommer underskottet i EU att sjunka till 2,3 procent av bnp till 2013. Detta understiger gränsvärdet på 3 procent. Det är viktigt att notera att minskningen av underskotten i första hand och i betydande omfattning beror på den goda ekonomiska utvecklingen, inte på några besparingar i strukturella termer.

Det finns också ett antal länder som ligger i riskzonen för att inte uppnå aviserade mål när det gäller korrigering av alltför stora underskott. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det finns starka skäl att följa utvecklingen i de här länderna mycket noga.

Återhämtningen har dock på många håll varit starkare än väntat. Det har i sin tur legat som grund för minskade budgetunderskott. Det är viktigt att en oväntat stark återhämtning i framtiden utnyttjas till minskning av underskotten, något som inte varit fallet i alla länder de senaste åren. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Samtidigt är det viktigt att peka på de goda exemplen utöver Finland. Till exempel genomför Tyskland och Nederländerna strukturella minskningar av underskotten långt utöver det som rådet har rekommenderat.

Vi hoppas få ett beslut om stöd för rådets slutsatser i denna fråga.

Anf. 25 JONAS SJÖSTEDT (V):

När det gäller Finland har jag inga synpunkter.

Anf. 26 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag tänkte återkomma till Finland om en liten stund.

Anf. 27 JONAS SJÖSTEDT (V):

Jaha, det kommer senare! Gäller det även det andra rådsbeslutet?

Anf. 28 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Ja. Ska jag ta Finland direkt, herr ordförande?

Anf. 29 ORDFÖRANDEN:

Ja.

Anf. 30 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Ekofinrådet ska besluta om upphävande av underskottsförfarande för Finland. Som en konsekvens av finanskrisen kämpar många regeringar. Det genomsnittliga underskottet för 2010 var 6,4 procent och förväntas som jag sade bli 4,7 procent 2011. Sverige, Luxemburg och Estland är de enda medlemsstater som i nuläget inte är föremål för underskottsförfarande. Om underskottsförfarandet för Finland nu upphävs kommer Finland att bli det fjärde landet. Regeringen välkomnar Finlands ansträngningar för att korrigera det alltför stora underskottet och det faktum att detta med goda marginaler görs inom utsatt tidsfrist.

Sverige står utanför eurosamarbetet och har således ingen rösträtt beträffande underskottsförfaranden i euroländer, men vi stöder i alla fall förslaget att upphäva underskottsförfarandet för Finland.

Anf. 31 JONAS SJÖSTEDT (V):

Det gäller den nya dagordningspunkt som har tillkommit om beslutet om hur man gör när det är för stora underskott. Jag vet inte om den är uppe för diskussion också. Ser ni det här med det nya regelverket som en fråga primärt för euroländerna?

Anf. 32 BO BERNHARDSSON (S):

Min fråga gäller i vilka lägen Sverige har rösträtt och inte. Det är möjligt att det borde framgå väldigt klart för mig också, men det gör det inte. Vi är visserligen inte med i euroområdet, men samtidigt ställer vi upp på ekonomisk samordning och är en del av stabilitets- och tillväxtpakten. Vad gäller de sex lagstiftningsförslagen berör väl fyra av dem oss; två berör bara euroländer. Man kan tänka sig att vi inte bör vara med och rösta när det gäller att utdöma bötesbelopp till euroländerna, det vill säga använda en lag som inte gäller oss. Men i övriga fall? Hur drar man gränserna? Samtidigt har vi ett intresse, och vi har också varit med och hjälpt till med att lösa problem för euroländer. Vi är integrerade, men samtidigt står vi vid sidan om. Därför undrar jag om man tydligt kan klara ut var gränsen går. När är vi med och röstar och när är vi inte med?

Anf. 33 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan börja svara på frågan, men lämnar sedan över till Emil Antonsson. När det gäller de lägen där vi har hjälpt till finansiellt mot euroländer har det varit bilaterala avtal som inte varit förenade med något kollektivt beslut. Den övergripande frågan kan jag dock inte speciellt bra, så jag tänkte att Emil Antonsson ska försöka reda ut den.

Anf. 34 Departementssekreterare EMIL ANTONSSON:

Inom stabilitets- och tillväxtpakten omfattas även Sverige och de andra icke-euroländerna av samma regelverk som euroländerna. Alla länder är med och fattar beslut och röstar vid beslut som rör icke-euroländer. Däremot är det enbart euroländer som är med och röstar om beslut som rör euroländerna. Det är en nyordning som infördes i samband med Lissabonfördraget. Man stärkte eurogruppens roll och gav eurogruppen mer makt. Därför fattas besluten inom Ekofinrådet, men det är bara euroländer som har rösträtt.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Jonas Sjöstedt, du ställde en fråga. Fick du svar på den?

Anf. 36 JONAS SJÖSTEDT (V):

Ja, jag tycker att jag fick svar.

Anf. 37 PYRY NIEMI (S):

Jag har en kunskapsfråga om sanktioner. Hur realistiska är de här sanktionerna om ett större land inom EU visar ett underskott och fortsätter att på något vis inte gå i rätt riktning? Vilken är åtgärdsplanen? Om man nu skulle ta exemplet Frankrike som statsrådet nämnde, på vilket sätt kan EU enas och genomföra dessa sanktioner så att det blir realistiska resultat av det?

Anf. 38 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är en väldigt svår fråga som inte har något bra svar. Man kan väl rent allmänt säga att i och med att det var stora länder som var de första som bröt treprocentsvallen förlorade den legitimiteten för många mindre länder. Därför blev det naturligtvis svårt att införa sanktioner över huvud taget. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf. 39 ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar det som att det finns stöd för regeringens position under punkt 6 om stabilitets- och tillväxtpakten och likaså under den nytillkomna punkten om pågående underskottsförfaranden.

Vi går över till punkt 7, en tidsmässigt intressant punkt om G20-företrädarnas möte i Paris.

Anf. 40 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Ordförandeskapet och kommissionen kommer att rapportera om vad som diskuteras vid G20-mötet som hålls i Paris. G20 Deputies är ett möte mellan ställföreträdarna för G20-ländernas finansministrar. I G20 Deputies ingår förberedelser inför höstens G20-möten på finansministernivå och inför G20-mötet i Cannes, toppmötet i november. Huvudpunkten väntas vara G20:s tillväxtramverk, inom vilket G20-medlemmarna ska ta fram en handlingsplan för att motverka skadliga obalanser i den globala ekonomin. Därutöver väntas även finansmarknadsregleringar, råvarupriser och internationella kapitalflöden att diskuteras på mötet.

Anf. 41 ORDFÖRANDEN:

Det här mötet kommer förvisso att ha ägt rum när ni träffas, men det har inte ägt rum nu, så det är lite konstigt.

Anf. 42 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Precis!

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Vi får väl säga som så att regeringen får agera på eget parlamentariskt ansvar. Vi skickar med det, helt enkelt. Ni får tänka er för.

Anf. 44 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är också bara ett informationsärende på dagens möte.

Anf. 45 ORDFÖRANDEN:

Vi har det som en diskussionspunkt. Då uppfattar vi det som en informationspunkt och tackar för informationen.

Vi går över till punkt 8 om Europeiska rådets möte den 24 juni. Det är en uppföljning.

Anf. 46 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är fortfarande lite oklart vad ordförandeskapet planerar för den här punkten, men sannolikt kommer information om Europeiska rådets slutsatser på det ekonomiska och finansiella området att presenteras. Nämnden har tidigare tagit del av statsministerns rapportering från rådet. Det finns ingen anledning att utförligt redovisa detta igen.

Förutom en återrapportering utesluter vi dock inte att Euro plus-paktens medlemsstater kommer att diskutera hur de åtaganden som paktens medlemsstater har ingått ska följas upp. Som ni alla vet står Sverige tillsammans med Ungern, Tjeckien och Storbritannien utanför Euro plus-pakten.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför diskussionen.

Punkt 9, Stresstester för banker och bromsmekanismer.

Anf. 48 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag skulle kunna tänka mig att detta blir en huvudpunkt på Ekofinmötet. Vi ska informera och diskutera det förväntade utfallet av stresstesterna av europeiska banker samt de stödåtgärder som ska vidtas, så kallade backstops. Stresstesterna omfattar Europas 91 största banker. Man testar hur man ska kunna klara ett stressat scenario som framtas av Europeiska bankmyndigheten och ECB tillsammans.

Resultatet av stresstesterna skulle ha presenterats i juni men väntas först nu till andra halvan av juli. Det har fortfarande inte kommit. Vi hoppas att det kommer nästa vecka.

I samband med publiceringarna ska bankerna redovisa sina exponeringar i statsobligationer. Då kan också marknaden göra egna kompletterande stresstester med egna värderingar. Detta kan leda till att en grupp av banker formellt klarar stresstestet men ändå bedöms vara i ett känsligt läge. Medlemsstaterna bör därför förbereda sig på att ha någon typ av backstop även för denna grupp av banker. I praktiken handlar backstop om både privata och offentliga stödåtgärder för de banker som fallerar stresstesterna.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Men i Sverige har vi genom stödlagen fått ett tydligt mandat att agera i de fall där den finansiella stabiliteten kan vara hotad. På så sätt har Sverige en fullgod backstop i händelse av att svenska banker skulle få problem. För att finansiera detta eventuella stöd finns stabilitetsfonden.

Den svenska banksektorn är i förhållande till de europeiska bankerna stark och högt kapitaliserad. Vi väntar absolut inte några problem för svenska banker i dessa stresstester.

Vi arbetar fortfarande inom EU för den traditionella svenska linjen med transparens för att återfå förtroendet för finansiella sektorn. Förra gången det gjordes stresstester var det inte ett riktigt skarpt scenario>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< man ska också ha klart för sig att över huvud taget göra stresstester är ett stort framsteg. Det är helt emot traditionen i många andra europeiska länder. Vi ska ändå välkomna stresstesterna och hoppas att de blir lite skarpare i framtiden. Slutsatsen för oss är att vi inte ska vara oroliga för de svenska bankerna.

Anf. 49 JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Förra året gjordes också stresstester, som nämndes. Det visade sig, inte minst i det irländska fallet, att de hade slagit fel. Man hade inte sett vilka dåliga tillgångar de irländska bankerna har. Finns det anledning att tro att metodiken har utvecklats så att inte samma misstag görs en gång till?

Det är alldeles utmärkt att exponeringen mot olika statspapper ska redovisas. Hur är det med återförsäkringen, om statspapperen blir värdelösa och bankerna har återförsäkrat dem någon annanstans? Det verkar vara otydligt. Går man vidare ett lager till?

Hur är exponeringen mot grekiska statspapper sammantaget i den svenska banksektorn om det värsta skulle hända?

Anf. 50 ELISABETH SVANTESSON (M):

Min fråga är exakt samma som Jonas Sjöstedts första fråga. Den handlar alltså om tilltron till de nya stresstesterna. Jag behöver inte upprepa mer än så.

Anf. 51 JOHAN LINANDER (C):

Herr ordförande! Det här är mer en kunskapsfråga. Sverige är väl förberett medan det här är något helt nytt för andra länder. Om det visar sig att en bank i ett mindre land är ”stressat”, vem ska vidta åtgärder? Ligger det på landet att vidta åtgärder? Finns det någon möjlighet för EU att sätta press på landet så att landet gör mer gentemot sina banker? Det kan bli en dominoeffekt som drabbar fler om inte alla länder sköter sig och tar hand om resultaten på ett riktigt sätt.

Anf. 52 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan få hjälp av Johanna Lybeck Lilja att svara på frågorna.

Jag börjar med Jonas Sjöstedts frågor. Jag tror inte att vi kommer att få se världens bästa stresstest nu heller. Vi kommer nog att få se bättre test än förra gången, men det här är en svår resa för alla. Scenarierna bestäms centralt, och sedan utförs testerna lokalt.

Jag skulle gissa att det blir lite bättre än förra gången. Vi skulle antagligen hoppas på ännu lite bättre. Men återigen: Bara att de genomförs är bra eftersom det är en åtgärd som är helt stick i stäv med kulturen i många länder.

Frågan om återförsäkring mot Grekland passar jag över till Johanna Lybeck Lilja att svara på.

Anf. 53 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag kan konstatera att metodiken har utvecklats till vissa delar. Framför allt en stor diskussion förra året handlade om att man bara inkluderade de tillgångar som låg i handelslagret. Nu har man i större utsträckning även tagit med det som ligger i den så kallade banking book, den typen av papper som ligger där för att säljas. I viss utsträckning har man förbättrat metodiken.

Frågan om återförsäkring och knock-on-effekter är nära kopplad till de svenska bankernas exponering. När man gör ett stresstest tittar man på vad som händer för en bank i ett visst scenario. Man räknar inte vad som händer i nästkommande steg. Det är vad återförsäkringen ska innebära. Samtidigt vet vi av erfarenheterna från Lehman hur otroligt viktig den typen av kontrakt är för stabiliteten i systemet. Det är en viktig fråga, men det är ingenting som görs i ett stresstest.

Sedan var det frågan om de grekiska statspapperen och svenska banker. De svenska bankerna har gjort något okonventionellt, nämligen att på ett öppet sätt redovisa sina exponeringar på landnivå. Det är ingenting man brukar göra offentligt utan endast till berörda myndigheter. Det som har framkommit är att svenska banker har en låg exponering, nämligen 500 miljoner kronor. Den kan betraktas som låg jämfört med en hel del andra länder.

Det här är fråga om de direkta exponeringarna. Svenska banker har större exponeringar på banker i till exempel Frankrike och Tyskland, som i sin tur har stora exponeringar på Grekland. Vi är inne på knock-on-effekterna.

Anf. 54 Statsrådet PETER NORMAN (M):

Man kan hoppas att den stresstest som sedan görs av marknaden tar hänsyn till sådana saker och gräver lite djupare i den typen av uppgifter.

Vad gäller den sista frågan har varje land ansvar för sina banker. Nationalstaten ansvarar för sin bank i Belgien, Tyskland, Frankrike eller Sverige. Om det blir dominoeffekter kommer frågan givetvis upp i EU-området. Svaret på frågan är att det är ett nationellt ansvar.

Anf. 55 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför diskussionen på rådsmötet.

Vi har kommit till punkten Övriga frågor. Finns det övriga frågor? Nej, inga övriga frågor.

Då säger vi tack för i dag och önskar trevlig weekend!

Innehållsförteckning

1 § Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsrådet PETER NORMAN (M) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 JONAS SJÖSTEDT (V) 2

Anf. 5 Statsrådet PETER NORMAN (M) 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 Statsrådet PETER NORMAN (M) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 9 Statsrådet PETER NORMAN (M) 2

Anf. 10 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 11 Statsrådet PETER NORMAN (M) 3

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 13 Statsrådet PETER NORMAN (M) 3

Anf. 14 KARL SIGFRID (M) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA 4

Anf. 17 GUSTAV FRIDOLIN (MP) 5

Anf. 18 PYRY NIEMI (S) 5

Anf. 19 Statsrådet PETER NORMAN (M) 5

Anf. 20 PATRIK BJÖRCK (S) 5

Anf. 21 JONAS SJÖSTEDT (V) 5

Anf. 22 Statsrådet PETER NORMAN (M) 6

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 24 Statsrådet PETER NORMAN (M) 6

Anf. 25 JONAS SJÖSTEDT (V) 7

Anf. 26 Statsrådet PETER NORMAN (M) 7

Anf. 27 JONAS SJÖSTEDT (V) 7

Anf. 28 Statsrådet PETER NORMAN (M) 7

Anf. 29 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 30 Statsrådet PETER NORMAN (M) 7

Anf. 31 JONAS SJÖSTEDT (V) 8

Anf. 32 BO BERNHARDSSON (S) 8

Anf. 33 Statsrådet PETER NORMAN (M) 8

Anf. 34 Departementssekreterare EMIL ANTONSSON 8

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 36 JONAS SJÖSTEDT (V) 8

Anf. 37 PYRY NIEMI (S) 9

Anf. 38 Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf. 39 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 40 Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf. 41 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 42 Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf. 43 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 44 Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf. 45 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 46 Statsrådet PETER NORMAN (M) 10

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 48 Statsrådet PETER NORMAN (M) 10

Anf. 49 JONAS SJÖSTEDT (V) 11

Anf. 50 ELISABETH SVANTESSON (M) 11

Anf. 51 JOHAN LINANDER (C) 11

Anf. 52 Statsrådet PETER NORMAN (M) 11

Anf. 53 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA 12

Anf. 54 Statsrådet PETER NORMAN (M) 12

Anf. 55 ORDFÖRANDEN 12

Torsdagen den 7 juli 2011

EU-nämndens uppteckningar