Terrorism, europeisk arresteringsorder m.m.

Telefonkonferens med departementsrådet

Peter Strömberg under ministerrådsmöte (rättsliga och
inrikes frågor) den 6 december 2001

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Har ministerrådet nu återupptagit sina förhandlingar?

Anf. 2 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja. Man talar just om arresteringsordern, och det är ett lite känsligt skede. Justitieministern beklagar att han inte kan lämna salen. Därför blir det jag och några medarbetare som kommer att tala med er.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med frågan om bekämpandet av terrorismen. Enligt uppgifter som vi har fått lär det nu ha fattats beslut i rådet.

Anf. 4 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det är alldeles riktigt. Det har träffats en politisk överenskommelse i frågan. Man har också bestämt att Europaparlamentet ska omkonsulteras eftersom det gjorts en del ändringar i förhållande till det förslag som de förut yttrat sig över.

Som nya saker i ingresserna har man tagit in en uttrycklig hänvisning till konventionen om de mänskliga rättigheterna – det gäller även i artikeltexten när detta ska tillämpas. En av de saker som vi haft problem med är artikel 5, som handlar om maximistraff vid försvårande omständigheter. Den ströks. Beträffande artikel 6 togs också frågan om kronvittnen upp – något som svenska regeringen haft en del problem med, eller inte alls velat ha med. Här har det blivit helt frivilligt. Det är nu en skrivning som inte förpliktar staterna till detta. I stället pekar man på detta som en möjlighet.

I övrigt innehåller definitionen de frågor som vi tidigare talat om. Rådsdeklarationen har det utseende som ni har sett. Man har bytt ut ett enda ord. I stället för att tala om lagliga rättigheter talar man nu om grundläggande rättigheter i den delen. Vi tror att det är en bättre ordalydelse.

Terroristbeslutet finns det alltså nu en politisk överenskommelse om. Naturligtvis har vi vår parlamentariska reservation i den delen kvar.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

När vi senast hade uppe detta i nämnden restes en del frågor, och det lämnades en del synpunkter. Såvitt jag förstår har en hel del av de frågorna nu kunnat tillgodoses.

Anf. 6 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, det kan man säga. Definitionen är som den var. Där finns det nu, enligt regeringens uppfattning, en lydelse som, tillsammans med deklarationen, innebär att man inte kan inkludera demonstrationer som spårar ur och annat under begreppet terrorism.

Sedan fanns det ju andra saker som vi hade problem med. När det gäller straffartikeln har vi också en sådan lydelse, så det kan täckas i kommande lagstiftning i de frågorna.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Därmed tänker jag släppa ordet fritt här vid bordet för frågor och synpunkter.

Anf. 8 HELENA BARGHOLTZ (fp):

Herr ordförande! Det känns bra att höra att EU-parlamentet får yttra sig igen över detta. De har ju varit tveksamma till tidigare lydelser. När räknar man med att parlamentet kommer att få säga sin mening om förslaget om terroristbrott?

Anf. 9 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Jag vet inte. Den lydelse som nu finns kommer väl att skickas över omedelbart. Sedan vet jag inte hur lång tid parlamentet vill ta på sig för att avlämna ett yttrande. Det är bara att konstatera, detta enligt ordförandeskapet, att de ska höras. Några närmare detaljer har vi inte.

Anf. 10 INGVAR SVENSSON (kd):

Det betyder alltså att det formella rambeslutet inte fattas förrän efter parlamentets hörande. Är detta rätt uppfattat?

Anf. 11 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det är alldeles riktigt – efter parlamentets hörande och efter svenska riksdagens godkännande.

Anf. 12 LARS OHLY (v):

Den politiska överenskommelsen är väl gjord? I varje fall förstod jag det så, men jag är lite oklar kring vad det innebär att parlamentet får yttra sig. Är ministerrådet berett att gå in i nya förhandlingar om Europaparlamentet har kritik mot delar av förslaget?

Vidare: Finns det någon svensk lagstiftning – och i så fall vilken? – som kommer att kräva förändringar med anledning av beslutet?

Anf. 13 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

På den första frågan är svaret: Parlamentets yttrande kommer naturligtvis att bli föremål för diskussion. Det kan föranleda ändringar i detta, naturligtvis med omkonsulteringar även av EU-nämnden. Det här ska ju bekräftas på ett rådsmöte. Den politiska överenskommelsen är gjord under förutsättning av parlamentets godkännande, kan man säga.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Kanske inte godkännande?

Anf. 15 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Nej, jag uttryckte mig kanske lite slarvigt. Förlåt, det handlar absolut inte om godkännande. Snarare skulle jag säga efter behandling av parlamentets yttrande.

Vad gäller lagändringar gav väl justitieministern en redogörelse på förra sammanträdet. Man analyserar nu på departementet hur vi ska ta hand om det. Möjligen kommer man att införa detta med terroristbrott i den delen.

Anf. 16 ORDFÖRANDEN:

Förra gången vi hade samråd berördes frågan om s.k. civil olydnad. Den lydelsen har väl inte ändrats i detta förslag till uttalande. Stämmer det? Det fanns nämligen kritik då mot detta begrepp. På s. 17 i det utkast till rådsuttalande som vi har fått lyder sista meningen: Det får inte heller tolkas så att man på terroristgrunder anklagar personer som utövar sin lagliga rätt att lägga fram sina åsikter, även om de begår brott när de utövar en sådan rätt.

Detta kan väl tolkas som carte blanche för civil olydnad?

Anf. 17 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Nej, så har vi inte velat tolka det. I den del som EU-nämndens ordförande nyss läste upp – det gäller då skrivningen ”utövar sin lagliga rätt” – har ”lagliga rätt” bytts ut mot grundläggande rätt. Detta ska inte tolkas som carte blanche för civil olydnad. Det sista ledet av meningen markerar nämligen att det som händer i de här sammanhangen är straffbara gärningar, men de ska inte vara kvalificerade som terroristbrott. Det är detta som man här vill få bort, så det handlar inte på något sätt om ett avkriminaliserande av detta med civil olydnad, stenkastning vid demonstrationer eller så.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Därmed fick vi detta ordentligt klarlagt.

Anf. 19 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Det har, av naturliga skäl, varit svårt att riktigt hinna sätta sig in i detta. Men såvitt jag förstår går väl de justeringar som gjorts i allmänhet i den av Sverige önskade riktningen. När det gäller krav på förändringar av svensk lagstiftning – utöver detta med att terrorism kan behöva införas som ett brott, vilket nog mycket talar för – är det väl fråga om sådant som att maximistraffet, som väl för närvarande är tio år i Sverige, ska anges till 15 år i stället för, som tidigare föreslagits, 20 år; det kan ju bli den typen av anpassningar.

Sedan vill jag särskilt framhålla att det väl är bra att vi i det här sammanhanget får en fakultativ skrivning beträffande kronvittnen, för det är ett främmande element i svensk strafflagstiftning.

Anf. 20 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Jag skulle vilja kommentera det senaste inlägget, men ni vill kanske dessförinnan släppa in andra frågor och kommentarer.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Du kan gärna kommentera det nu. Jag tänkte att vi strax ska lämna själva terroristfrågan.

Anf. 22 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det kommer inte att bli fråga om några sådana genomgripande ingrepp i straffskalorna, utan vårt högsta maximala tidsbestämda straff ska fortfarande vara tio år. Men de brott som här är aktuella har till allra största delen livstid i straffskalan. Därmed kan vi klara kravet på ett minsta maximistraff på 15 år.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

När det gäller rambeslutet om bekämpandet av terrorism kan jag konstatera att regeringen förra gången vi hade uppe detta till behandling fick stöd för det då redovisade upplägget – med medskick på ett antal punkter som det ansågs viktigt att försöka klara ut. Nu kan vi väl konstatera här att det till stor del har skett och att förslaget nu har blivit tillfredsställande. Därmed tror jag att vi för dagen kan lämna den delen. Eventuellt kan det återkomma efter parlamentets yttrande.

Vi går nu över till frågan om arresteringsordern. Det är ju den som man nu förhandlar om. Kanske kan du inleda med en orientering av läget när det gäller den europeiska arresteringsordern.

Anf. 24 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Vad har då hänt? Jo, under förmiddagen har man haft en runda vid bordet där alla har yttrat sig över det allra senaste förslaget från ordförandeskapet, så som det avspeglas i det dokument som ni väl fått på svenska. Det finns också ett addendum till det – Addendum 1 till Copen 79/CATS 50. Det är detta som har legat till grund för förslaget. Detta är ordförandeskapets övergripande kompromiss, som det heter.

Jag hoppas att ni har hunnit få det här på svenska. Det kom ut på svenska strax före lunchen här nere.

Anf. 25 ORDFÖRANDEN:

Vi håller på och sorterar. Det är inte så lätt att hitta i papperen eftersom de ser så lika ut.

Anf. 26 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Man har haft en genomgripande diskussion om detta. Den utveckling i den här delen som kan skönjas är att strafftröskeln när det gäller den positiva listan – eller vad den nu kallas; listan över olika straff som återfinns i artikel 2 – nog kommer att höjas. Ordförandeskapets förslag var ju två år. I stället för straffbart med ett års fängelse har man alltså föreslagit två år.

Som ni kanske minns fanns det ett förslag bl.a. från Luxemburg där man ville höja ytterligare med upp till fyra år. Nu får vi se om man hamnar i en kompromiss däremellan; det är väl lite oklart. Det är detta som ministrarna just nu sitter och talar om. Där finns en rörelse så att säga mot en insnävning av det område där man på det sättet släpper på detta med dubbel straffbarhet. Från svensk sida har vi inte haft några problem med det.

Vidare diskuteras frågan om en vägransgrund med hänvisning till territorialitetsprincipen, dvs. att i de fall där brottet har begåtts helt eller delvis på den verkställande statens territorium ska man ha en möjlighet att underlåta överlämnande. Det där diskuteras nu på grundval av bl.a. ett nederländskt förslag, och detta återfinns i artikel 4.7.

Diskussionen i ministerrådet antas komma att gå mot att man ska ha större möjligheter att vägra verkställighet; det är i alla fall den riktning man hittills gått i.

Dessutom har det diskuterats, och detta var också en del av den s.k. globala överenskommelsen, hur arresteringsorderns tillämpning ska begränsas i tid – om man ska ha en övergångsbestämmelse eller inte. Där pågår diskussioner. Jag vet inte riktigt var detta kommer att sluta. I ordförandeskapets förslag, som framgår av Addendum 1, sades att arresteringsordern inte ska tillämpas på gärningar som har begåtts före den 1 november 1993; detta för att få en övergångsbestämmelse. Diskussioner pågår om detta – om det ska vara på något annat sätt eller inte.

I frågan om huruvida man ska kunna lämna ut egna medborgare försöker man hitta en lösning. Ett par länder har ju stora svårigheter att över huvud taget tänka sig att lämna ut egna medborgare, så där försöker man hitta fram till något. Jag vet inte riktigt var det hela hamnar, men ett tips är att går det i någon riktning, så är det nog att det blir större möjligheter än som nu är fallet i texten när det gäller att säga nej till överlämnande av egna medborgare.

Det här är de delar som diskuterades i början av mötet.

Under eftermiddagen delas ett nytt textförslag ut. Det hade inte kommit när vi gick till telefonen, så jag vet inte hur det ser ut. Ordförandeskapet försöker där ta hand om en del invändningar och annat som kommit fram under resans gång.

Sedan finns det några andra bestämmelser som jag kanske ska peka på. Det finns en ingressbestämmelse, en preambelbestämmelse – nr 14. Där finns det fortfarande kvar en dansk och en tysk reservation. Men frågan har ännu inte varit uppe till diskussion vid bordet, så vi får senare se hur man ställer sig där. Det vet vi alltså inte nu.

Sedan gäller det en sak som inte har varit uppe i den globala kompromissen, som det heter. Där har vi artikel 24, som handlar om hur man ska ta till vara skyddet av mänskliga rättigheter – en skyddsbestämmelse som innebär att man inte ska behöva utlämna i de fall där ett land bryter mot mänskliga rättigheter. De bestämmelserna kommer att flyttas till ingresstexten och artikel 1.3. Precis hur det här kommer att se ut vet vi inte nu. Det här är alltså vad vi kan säga just nu. Av naturliga skäl är jag, tyvärr, dåligt förberedd på en särskild föredragning eftersom vi precis har suttit i diskussioner. Man sitter liksom mitt i alltihop.

Anf. 27 ORDFÖRANDEN:

Jo, vi förstår, men tack i alla fall!

Vi tar några frågor på en gång, så kan du sedan samla svaren.

Anf. 28 LARS TOBISSON (m):

Vad som försports här hemma är framför allt att Italien har invändningar mot den långa listan över sådant som ska definieras som terroristbrott. Man vill sortera undan en del av dem. Är det fortfarande en ståndpunkt som står sig, eller har man funnit en väg förbi detta?

Anf. 29 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag får väl säga att jag hade samma fråga som vice ordföranden när det gäller Italiens agerande och hur diskussionen gått kring Italien. Kommer Europaparlamentet att höras när det gäller den europeiska arresteringsordern, så att man har möjlighet att komplettera här – precis som vad gäller terroristlagstiftningen?

Du nämnde att strafftröskeln beträffande listan över brott kommer att höjas. Vad skulle straffhöjningen bli?

Anf. 30 LARS OHLY (v):

Eftersom vi förra gången i EU-nämnden lade fram förslag om att regeringen inte skulle ingå överenskommelser vare sig om rambeslut eller om en europeisk arresteringsorder är det ganska enkelt att dra en slutsats om konsekvensen. Det är ingen katastrof för Vänsterpartiets del om det inte blir någon överenskommelse den här gången. Men i den mån man ska ge ett råd till den svenska regeringen, som ändå de facto sitter i en förhandlingssituation, så skulle det handla om att gärna gå med på så mycket kompromisser som möjligt och att inte vara så hårdnackad. Det enda som de kompromisserna kan leda till är ju att man får ett mindre omfattande beslut, och det är – i varje fall från vår utgångspunkt – väsentligt bättre. Ju mindre omfattande, desto bättre.

Anf. 31 HELENA BARGHOLTZ (fp):

I TT-meddelandet, där det också talas om Italien, står det att de flesta andra medlemsstater vill behålla den långa listan med över 30 brott. Vilka andra medlemsstater utöver Italien är tveksamma?

Anf. 32 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Vice ordföranden i EU-nämnden, Sven-Erik Sjöstrand och Helena Bargholtz har frågat om den långa listan och Italien. Det är faktiskt bara Italien som nu har fört upp ett yrkande om en förkortning. Irland ville ha ett förtydligande på några punkter men ville inte ta bort brott. Såvitt jag förstår vill Italien ta bort allting utom de första sex – det är inte solklart i framställningen, måste jag säga. Sedan handlar det om en öppenhet för att i framtiden lägga till ytterligare brott. Man koncentrerar sig då på de allvarligaste brotten, som anses vara de första sex.

Jag kan säga att den här frågan inte har mötts med någon entusiasm från övriga medlemsstater. Det är nog ingen som har stött Italien i frågan, som fortfarande är utestående, så där får vi se hur det blir. Jag vet inte hur ordförandeskapet tänkt sig att lösa det problemet. Det ligger säkert i det paket som nu förhandlas, men exakt hur det går till vet jag tyvärr inte. Så långt Italien och den långa listan.

Sedan gäller det Europaparlamentet. Jag kan inte tänka mig annat än att man kan hamna på ståndpunkten att Europaparlamentet ska höras även i fråga om det här instrumentet, när det har blivit en politisk överenskommelse. Det är så stora förändringar där, så det måste man göra.

Tyvärr vet jag inte heller hur högt man kommer att hissa upp den strafftröskel som jag inledningsvis talade om. Ordförandeskapets förslag är två år. Luxemburg vill ha fyra år. Någonstans däremellan kan det väl hamna; detta är alltså fortfarande öppet. Jag tror att man kan utgå från att det blir fråga om mer än två år.

Lars Ohly, vi tackar för de uppmuntrande orden. Den svenska delegationen är alltid öppen för kompromisser i de här sammanhangen; det kan jag försäkra.

Därmed tror jag att jag har svarat på alla frågor.

Anf. 33 LARS TOBISSON (m):

Kanske kan det vara klokt att ställa en mer öppen fråga. Är det något – och i så fall vad? – som den svenska förhandlingsdelegationen där nere känner svårigheter med i fråga om det som kvarstår och som inte är avklarat?

Anf. 34 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det var en stor, generell, fråga. Nej, jag tycker mig inte kunna svara att det finns något som vi egentligen ser några stora svårigheter med. Vi kan leva med ordförandeskapets förslag så som detta ligger. Går förändringarna i någon riktning, så är det väl mot att instrumentet blir mindre tvingande och mindre påträngande, skulle man kunna säga. Vi är, som sagt, flexibla. Jag ser alltså inga stora bekymmer.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Jag fick en liten fråga här. Det gäller ingressen, dock inte det som danskarna fört fram en reservation om – punkt 14 – utan det gäller väl närmast punkt 12. Det blev ju en förändring när det gällde rambeslutet om bekämpandet av terrorism där man lade in den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och ändrade skrivningarna. Under punkt 12 återfinns den gamla texten. Det har alltså inte gjorts någon redigering där ännu. Är det inte rimligt att, om man ändrat i det tidigare förslaget till rambeslut, även göra det på den här punkten, så att de här sakerna står i överensstämmelse med varandra?

Anf. 36 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Jo, det tror jag. Det där är en teknisk fråga där jag inte riktigt har klart för mig hur det är. I rambeslutet beträffande arresteringsordern finns det i artikel 1.3 en hänvisning till att man ska respektera de grundläggande rättigheterna. Dessutom har vi artikeltexten i punkt 12. Där ska vi ta hand om de frågor som rör den skyddsbestämmelse som tidigare fanns i artikel 24, tror jag – alltså att man ska kunna vägra överlämnande när det gäller en stat som bryter mot mänskliga rättigheter. Det har man löst genom hänvisningen till konventionen. Den ligger ju liksom över alltihop. I rambeslutet kan det stå vad som helst. Konventionen är primärrätt, och den ska tillämpas.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Eftersom det gäller en preambel borde det, i konsekvens med den nu framförhandlade politiska överenskommelsen om terroristbekämpning, vara ungefär samma ordalydelse i denna preambel. Vi skickar med dig att ni bevakar detta, så att eventuella sådana konsekvensändringar genomförs.

Anf. 38 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, det ska vi titta på. Vi ska se till att det blir överensstämmelse och att de skillnader som finns är betingade av sakliga skillnader i instrumentets räckvidd och tillämpningsområde.

Anf. 39 GÖRAN LENNMARKER (m):

Herr ordförande! Jag har en fråga med anledning av arresteringsordern. Det här står ju som en första punkt under artikel 2, deltagande i en kriminell organisation. Sett till terroristbeslutet står det: ”brott som begås av en terroristgrupp”. Det definieras i rambeslutet om terrorism.

Min fråga gäller ”deltagande i kriminell organisation”. Det är ju inte riktigt samma sak som att delta i en terroristgrupp. Finns det definierat enligt svensk lag vad ”kriminell organisation” är?

Anf. 40 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Nej. Det är inte definierat i svensk lag. Det finns en s.k. gemensam åtgärd från 1998 eller 1999 som definierar deltagande i en kriminell organisation. Det är någonting annat än att delta i en terroristorganisation. Deltagande i terroristorganisationer kommer in senare, nämligen under terroristbrotten.

I svensk rätt regleras alltihop i 23 kap. brottsbalken.

Anf. 41 KIA ANDREASSON (mp):

Det gäller just deltagande i kriminell organisation. Eftersom vi inte har definierat ”kriminell organisation” i Sverige finns det ingenting som heter ”deltagande i kriminell organisation”. Det innebär att vi får lämna ut människor som andra länder anser har varit deltagande i en kriminell organisation. Den definitionen förfogar vi inte över. Det är bara att lämna ut.

Så fungerar det väl? Jag vill bara ha ett ja eller ett nej.

Anf. 42 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Den begärande statens definition av någonting som finns på listan i artikel 2 ska gälla.

Anf. 43 HELENA BARGHOLTZ (fp):

Man har en del frågor kring denna långa lista på olika typer av brott. Jag hade också en fundering kring vad ”kriminell organisation” innebär.

Jag undrar var ”IT-brottslighet” står för. Vad innebär det?

Anf. 44 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det täcks av den s.k. cyber crime-kommissionen, som finns inom Europarådet. Det är den närmaste gemensamma definition av IT-brottslighet som finns. Det är Europols lista man har lyft in i arresteringsorderns artikel 2. Det gäller sådana brott som förekommer i bilagan till artikel 2 i Europolkonventionen. Det är sådana brott som man har varit överens om är allvarliga brott på europeisk nivå.

De är inte mer definierade än så. En del finns det definitioner av – andra inte.

Vad gäller cyber crime kan det vara t.ex. dataintrång och brott som är förknippade med det.

Anf. 45 HELENA BARGHOLTZ (fp):

Jag har en följdfråga.

Det var intressant att höra att det var Europols lista. Har vi tagit ställning till den listan när vi har diskuterat Europol?

Anf. 46 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, den har riksdagen beslutat om genom att godkänna Europolkonventionen.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Det är med andra ord redan klart, Helena Bargholtz.

Vi ska se om vi har några ytterligare frågor. Ämnet verkar just nu uttömt.

Tidigare har regeringen fått majoritet eller stöd för att fortsätta förhandlingarna med det tidigare redovisade upplägget. Nu ser vi att det går i den riktning som vi har önskat. Det är bra. Man kanske inte ska gå så långt som Lars Ohly, som ville ansluta sig till de italienska synpunkterna. Jag tror inte att det är så bra ur politisk synpunkt.

Anf. 48 KIA ANDREASSON (mp):

Är det Sveriges hållning att vi ska godkänna alla de 30 listade brotten? Kommer vi inte att kämpa för att ett enda tas bort?

Det finns många svaga punkter. Vi har nämnt några. Det gäller också hjälp till olaglig inresa och olaglig vistelse. Det kan drabba kyrkor som gömmer flyktingar.

Kommer Sverige att acceptera hela listan, som den ser ut nu?

Anf. 49 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, den kommer att accepteras som den ser ut nu.

Anf. 50 LARS TOBISSON (m):

Får jag bara fråga om den fortsatta hanteringen. Man hoppas få till stånd ett beslut även vad beträffar arresteringsordern, men det blir bara ett preliminärt beslut i avvaktan på parlamentets hörande och även granskningen i parlamentet.

Man kommer att få något slags preliminär rekommendation från regeringscheferna om att gå vidare. Det definitiva beslutet kommer att fattas av ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor någon gång efter Europeiska rådets möte, när väl hörandet av parlamentet är klart.

Anf. 51 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, just det. Vi hoppas att man når en politisk överenskommelse. Efter det ska Europaparlamentet höras. När det är klart blir det frågan om att lämna en proposition till riksdagen.

Under denna tid gäller parlamentsreservationen, så antagandet kommer först när Europaparlamentet har sagt sitt och den svenska riksdagen och andra parlament i Europa som ska godkänna detta har gjort det.

Anf. 52 ORDFÖRANDEN:

Det innebär också att vi i nämnden kan få tillbaka frågan om det blir några förändringar efter det att parlamentet har lämnat sitt yttrande. Är det så?

Anf. 53 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Ja, det kommer att bli på det sättet, eftersom det är rådet som kommer att besluta om sådana förändringar i dokumentet. Sedan kommer fackutskottet att få ta del av regeringens proposition med förslag till godkännande av rambeslutet.

Anf. 54 ORDFÖRANDEN:

Då bör det vara helt klart vad som kommer att hända härefter.

Anf. 55 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Vid vårt möte den 30 november framförde vi synpunkter på att många av handlingarna var på franska och engelska. Det fanns inga översättningar till svenska. Vi fick tillgång till översättningarna av ramdirektiven i går kväll.

Jag tycker att det är en parodi på hur demokrati ska fungera. Jag som riksdagsledamot måste ha möjlighet att prata med partikolleger och sätta mig in i frågorna. Vi har inte den chansen – i alla fall inte i mindre partier. Många av oss kan inte franska.

Kommer vi att få dokument på svenska när den politiska överenskommelsen väl är gjord? Kommer vi i så fall att få dem snabbt? Kan ni arbeta för att vi i framtiden ska få handlingar på svenska eller i alla fall engelska?

Anf. 56 LARS OHLY (v):

Jag vill bara klargöra att vi i Vänsterpartiet har föreslagit att man inte ska fatta något beslut vid ministerrådsmötet, och vi har blivit nedröstade. Vi ville att Sverige skulle använda sitt veto mot beslutet. Det är fortfarande vårt förstahandsalternativ. Ingenting skulle göra oss gladare än om vi fick tid att diskutera frågan mer. I den övertygelsen stärktes jag i går under den debatt som både jag och Peter Strömberg var på.

Anf. 57 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr ordförande! Jag ville bara säga att det inte är bra om diskussionen breder ut sig i ett allmänt resonemang om att det är angeläget eller viktigt att ta bort så många brott som möjligt från listan och försvaga instrumentet. Syftet var från början att man skulle öka effektiviteten inom tredje pelaren och få kraft att bekämpa brott inom Europeiska unionen.

Vad jag har diskuterat, och vad som har varit angeläget, är att detta sker på ett rättssäkert sätt och att det blir korrekt genomfört och inte strider mot grundläggande principer.

Jag vill gärna säga det efter dessa inlägg. Man verkar tycka att det är bra om ett och annat brott försvinner från listan. Jag tycker närmast att svenska regeringen borde säga nej till allting om italienarna får igenom begäran att korruptionsbrottet ska bort. Det får inte vara så att länderna har varsin lista och går med på det som inte skadar landet eller inte är farligt.

Ur svensk synpunkt är det väl angeläget att skattebrott, exempelvis, också finns med på listan. Jag har inte sett exakt hur det är. Det är en definitionsfråga i vissa avseenden.

Det får inte bli så att listan till sist blir så urvattnad att tredje pelaren återigen tappar i effektivitet på detta område. Det är en viktig bit. Många svenskar och många människor i EU-området förväntar sig att EU ska klara en effektivare brottsbekämpning.

Anf. 58 ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi kunde få höra din kommentar när det gällde materialet. Vi har nu fått materialet på svenska. Vi har fått förklarande faktapromemorior och kommenterade dagordningar på svenska. Du kan kanske ge en kommentar till frågan om översättningsproblemen.

Anf. 59 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

För det första delar vi uppfattningen att översättningarna har kommit alldeles för sent. Det orsakar besvärligheter för alla, inklusive dem som har till uppgift att förhandla om instrumenten. Det är en kritik som delas av oss och som har framförts av många delegationer i olika sammanhang.

Det är Bryssel som ansvarar för översättningarna. Vi fick i uppdrag att puffa på när vi var i EU-nämnden förra gången, och det har vi gjort.

När det kommer nya eller konsoliderade dokument på svenska – när vi ser hur den politiska överenskommelsen växer fram – kommer vi naturligtvis att skicka över dem, så att nämnden kan ta del av dem.

Anf. 60 LARS OHLY (v):

Det låter på Göran Magnusson som om vi i dag inte kan utlämna vare sig svenska eller utländska medborgare som begår brott, men det kan vi ju. Justitieministern sade att vi kan utlämna människor i samband med 140 brott. Är det något av brotten på denna nya lista som är helt nytt?

Anf. 61 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Nej, ingenting på listan är helt nytt. De 140 brotten är brott där straffskalan är sådan att man kan utlämna även svenska medborgare. I övrigt har vi kunnat utlämna för vilka brott som helst, så länge det har varit dubbel straffbarhet. Det är den dubbla straffbarheten som har avgränsat tidigare. Det gör den också nu till viss del, när brott faller utanför listan.

Det har funnits och finns goda möjligheter att utlämna människor som begärs utlämnade.

Anf. 62 KIA ANDREASSON (mp):

Jag ifrågasätter din uppgift att det inte finns något brott på listan som vi inte har kunnat lämna ut för tidigare. Just deltagande i en kriminell organisation har vi mig veterligen inte kunnat lämna ut för tidigare.

Anf. 63 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Jo, det har vi kunnat göra om deltagandet i kriminella organisationer har tagit sig sådana uttryck att det täckts av straffbestämmelser, och särskilt dem i 23 kap. brottsbalken. Då har vi kunnat lämna ut, och det kan vi fortfarande göra.

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi har fått en bra genomgång av förhandlingsläget. Det finns ett beslut sedan tidigare, och det ligger fast. Regeringen har ett stöd för det redovisade upplägget inför de fortsatta förhandlingarna. Det får du föra vidare till justitieministern.

Du nämnde att det cirkulerar ett papper från ordförandeskapet. Det vore värdefullt om vi kunde få det översänt till oss så fort som möjligt när ni får tag på det.

Anf. 65 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det är ett franskt dokument. Jag har inte sett det själv ännu. Jag ska inte lova för mycket, men de sade att de skulle komma med ett dokument.

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

Om det innehåller någonting av intresse tycker jag att du skickar över det så fort som möjligt, även om det är på franska. Vi kan ta hjälp av personer som kan översätta det.

Anf. 67 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Det ska jag visst göra.

Anf. 68 ORDFÖRANDEN:

Med det avslutar vi detta samråd. Tack ska du ha!

Anf. 69 Departementsrådet PETER STRÖMBERG:

Tack så mycket för det.

Innehållsförteckning

Terrorism, europeisk arresteringsorder m.m. 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 1

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 2

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 HELENA BARGHOLTZ (fp) 2

Anf. 9 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 2

Anf. 10 INGVAR SVENSSON (kd) 2

Anf. 11 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 2

Anf. 12 LARS OHLY (v) 2

Anf. 13 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 2

Anf. 14 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 15 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 3

Anf. 16 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 17 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 3

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 19 LARS TOBISSON (m) 3

Anf. 20 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 4

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 22 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 4

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 24 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 4

Anf. 25 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 26 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 4

Anf. 27 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 28 LARS TOBISSON (m) 6

Anf. 29 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 6

Anf. 30 LARS OHLY (v) 6

Anf. 31 HELENA BARGHOLTZ (fp) 6

Anf. 32 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 6

Anf. 33 LARS TOBISSON (m) 7

Anf. 34 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 7

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 36 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 7

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 38 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 8

Anf. 39 GÖRAN LENNMARKER (m) 8

Anf. 40 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 8

Anf. 41 KIA ANDREASSON (mp) 8

Anf. 42 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 8

Anf. 43 HELENA BARGHOLTZ (fp) 8

Anf. 44 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 9

Anf. 45 HELENA BARGHOLTZ (fp) 9

Anf. 46 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 9

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 48 KIA ANDREASSON (mp) 9

Anf. 49 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 9

Anf. 50 LARS TOBISSON (m) 9

Anf. 51 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 10

Anf. 52 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 53 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 10

Anf. 54 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 55 SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf. 56 LARS OHLY (v) 10

Anf. 57 GÖRAN MAGNUSSON (s) 10

Anf. 58 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 59 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 11

Anf. 60 LARS OHLY (v) 11

Anf. 61 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 11

Anf. 62 KIA ANDREASSON (mp) 12

Anf. 63 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 12

Anf. 64 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 65 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 12

Anf. 66 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 67 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 12

Anf. 68 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 69 Departementsrådet PETER STRÖMBERG 12

Torsdagen den 6 december 2001

EU-nämndens uppteckningar