1 § Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från ministerrådsmöte den 7 maj 2001

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 juni 2001

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

EU-nämndens sammanträde förklaras härmed öppnat. Först vill jag informera om att vi, med anledning av det beslut som vi för ett tag sedan fattade, i dag har med oss några medarbetare från våra gruppkanslier här i riksdagen.

Jag hälsar finansminister Bosse Ringholm med medarbetare välkomna hit för information och samråd inför nästkommande Ekofinmöte, men som vanligt börjar vi med en återrapport, den här gången från Ekofinmötet den 7 maj.

Anf. 2 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi sjösatte det praktiska arbetet med de nya åtaganden som gjordes på Stockholmstoppmötet. I första hand tänker jag på detta med åldrandet, på pensionssystem, på forskning och utveckling och på arbetet med att öka sysselsättningsgraden. Kommittén för ekonomisk politik har nu i de här frågorna en konkret arbetsplan att ta sig an. Vi hade också en mycket fruktgivande diskussion om kommissionens rekommendation till årets allmänna riktlinjer.

Tyvärr kunde vi inte nå enighet kring alla aspekter rörande tjänstepensionsinstitutet. Vi kunde dock anta vissa slutsatser som innebär att arbetet kan fortsätta med fokusering på de utestående frågorna. Sedan var det en del övriga ärenden som mer var av informationskaraktär.

Anf. 3 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Finansministern är inte särskilt mångordig men i den skriftliga redovisningen nämns några ord om hanteringen efter Stockholmsmötet av Lamfalussyrapporten. Redan i sammanfattningen sägs det att det var ett problematiskt läge vid uppföljningen. Lite längre fram kan det konstateras att man vid lunchen diskuterade hur man skulle hantera genomförandet av beslutet med hänsyn till Europaparlamentets invändningar. Man vill ju inte avstå från sin möjlighet att ingå i beslutsprocessen.

Kanske kan någon i den mångtaliga uppvaktningen här redovisa läget när det gäller dagens förhållanden. Samtidigt har jag sett uppgifter om att man på något sätt skulle ha bestämt sig i kommissionen för att köra över Europaparlamentet. Andra har sagt att Europaparlamentet är berett att låta det komma ett testfall som man sedan får se hur man behandlar. Hur är läget för dagen när det gäller möjligheterna att gå fram med den förenklade och uppsnabbade beslutsprocessen?

Anf. 4 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi kan lämna en kort rapportering om detta eftersom vi haft ett otal samtal och dialoger med parlamentet sedan det senaste mötet. Statssekreterare Sven Hegelund har hållit i den dialogen, så jag lämnar över till honom. Varsågod!

Anf. 5 Statssekreterare SVEN HEGELUND:

Tack! Före Stockholmsmötet var det en del kontakter mellan ordförandeskapet, kommissionen och parlamentet i syfte att efterhöra parlamentets ståndpunkt och också utforma resolutionen i Stockholm för att det skulle vara möjligt att få med parlamentet. Direkt efter Stockholmsmötet hade vi ett möte med parterna. Syftet var då att gå vidare. Därefter har, kan man säga, positionerna från parlamentets och kommissionens sida gått lite isär.

Vi hade en avstämning av läget på lunchen i samband med senaste Ekofinmötet. Då uppmanades kommissionen att fortsätta dialogen med parlamentet i syfte att komma överens. Kommissionär Bolkestein sade då att han var beredd att gå parlamentet till mötes beträffande en rad olika frågeställningar, dock inte vad gäller den s.k. callback som har diskuterats – att parlamentet skulle få möjlighet att säga nej till förslag. Däremot fanns det utrymme för en diskussion kring detta med transparens, tillgång till dokument, ledtider osv. Det är också sådant som parlamentet har varit intresserat av.

Vi vet att de här kontakterna mellan kommissionen och parlamentet har fortsatt, och vi förväntar oss en ny rapport från kommissionär Bolkestein vid lunchen på tisdag. Detta är väl vad som kan sägas. Vår förhoppning är att de här motsättningarna mellan kommissionen och parlamentet ska lösas upp så snabbt som möjligt.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Därmed tror jag att vi kan lämna återrapporten och gå in på dagordningen för nästa vecka. Varsågod, finansministern!

Anf. 7 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ni har fått en kommenterad dagordning och en rad olika underlagsdokument. Jag hoppas att det är till fyllest med tanke på de diskussioner som varit tidigare. Det har inte skett någon ändring i den preliminära dagordningen.

Till att börja med har vi toppmötet i Göteborg. Där finns det tre ärenden. Först gäller det de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Som ni vet presenterade kommissionen den 25 april en rekommendation till 2001 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. På Ekofinrådets möte den 7 maj hade vi en orienteringsdebatt.

På basis av den diskussionen har Ekonomiska och finansiella kommittén och även Kommittén för ekonomisk politik utarbetat 2001 års allmänna riktlinjer. I den processen har också andra rådskonstellationer, såsom Sysselsättningskommittén och Kommittén för social trygghet, lämnat yttranden. Dessa har också kunnat beaktas.

Den 5 juni syftar Ekofinmötet till att nå en överenskommelse om ett utkast till 2001 års allmänna riktlinjer som sedan kommer att rapporteras till Europeiska rådet i Göteborg.

Generellt sett kan man säga att Sverige framför allt verkar för att de här riktlinjerna ska betona vikten av ett fortsatt arbete för sunda offentliga finanser, ett ökat arbetskraftsutbud och fortsatta reformer på produkt-, kapital- och arbetsmarknaderna. Det är också välkommet att en hållbar utveckling får större utrymme i årets allmänna riktlinjer än som tidigare varit fallet.

EU:s strategi för hållbar utveckling är mer av informationskaraktär inför Göteborgsmötet. Det handlar om att tillföra en miljödimension till Lissabonstrategin, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Helsingfors och Feira. Ordföranden i Kommittén för ekonomisk politik, Jean-Philippe Cotis, kommer också att ge kommitténs syn på strategin. Sedan får ministrarna tillfälle att kommentera strategin. Det blir ordförandeskapets roll att så att säga förmedla de kommentarerna in i förberedelsearbetet inför Göteborgsmötet. Det förutses alltså inte någon djupare diskussion på området. Inte heller blir det någon summering när det gäller antagandet av slutsatser.

Det finns också en rad skattefrågor som rör dels skattepaketet, dels frågor om moms på elektronisk handel och energibeskattning. Jag börjar med skattepaketet och vill erinra om att startpunkten för detta arbete var den 1 december 1997. Arbetet ska vara slutfört i och med utgången av år 2002. På mötet på tisdag kommer en rad rapporter att behandlas; ett flertal har överlämnats till nämnden.

Först har vi ett rapportutkast från ordförandeskapet om hela skattepaketet, med förslag till rådsslutsatser om inriktningen på det fortsatta arbetet. Detta utkast är fortfarande föremål för vissa justeringar.

Sedan finns det en rapport med en bilaga om samtal med tredje land om sparandebeskattningen. Nederländerna och Storbritannien kommer också att rapportera om sina samtal med beroende och associerade territorier om sparandet.

Slutligen finns det en rapport om arbetet med uppförandekoden som utarbetats av Uppförandekodsgruppen.

Innan jag går in på själva sakfrågorna ska jag beröra en mer formell fråga. Europeiska rådet gav ju i Nice det svenska ordförandeskapet och kommissionen i uppdrag att lägga fram en rapport om skattepaketet till Europeiska rådets möte i Göteborg. Det rapportutkast som nämnden nu fått del av är från ordförandeskapet men i realiteten är det fråga om en gemensam rapport. På grund av långa ledtider för beslutsfattandet och på grund av att rapporten färdigställts sent har kommissionen ännu inte fattat något beslut. Kommissionär Bolkestein kommer emellertid på mötet att muntligen ställa sig bakom rapporten. På motsvarande sätt förhåller det sig med rapporten om diskussioner med tredje land om sparandet, något som har beställts av Ekofin.

Jag tar först upp själva sparandefrågan. Under våren har kommissionen tagit fram ett förslag till direktiv i enlighet med överenskommelsen om huvuddragen i ett direktiv som beslutades på Ekofinmötet i november förra året. Kommissionen räknar med att dess beslut kommer nu under juni månad.

Under våren har svenska ordförandeskapet inlett ett arbete med de praktiska detaljerna kring ett informationsutbyte. Utgångspunkten har varit att informationsöverföringen mellan ländernas skatteförvaltningar ska ske enkelt, snabbt och säkert. Det har rått bred enighet i arbetsgruppen om ordförandeskapets förslag om att inrätta ett gemensamt formulär.

Vidare finns det en uppslutning kring förslaget om att kommissionen ska få i uppdrag att ta fram ett gemensamt system för informationsöverföring. I rapporten föreslås att Ekofin bekräftar denna överenskommelse.

Merparten av arbetet kring sparandet har bestått av diskussioner med tredje land, dvs. USA och nyckelländerna Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino. Mötena har hållits på både teknisk och politisk nivå. Samtalen har inriktats på att presentera unionens ståndpunkt och på att utreda eventuella svårigheter för respektive land att införa liknande åtgärder.

Hittills har vi fört politiska samtal med USA, Monaco och Schweiz. Ett möte på politisk nivå är också planerat med Liechtenstein.

Samtliga länder utom USA har redan tidigare diskuterat dessa frågor med kommissionen och den dåvarande trojkan. Nu har förutsättningarna delvis förändrats eftersom den s.k. samexistensmodellen då var aktuell. Nu handlar det ju om ett informationsutbyte >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Syftet med de här avtalen är att bankerna i vissa fall ska lämna information om räntor till den amerikanska skatteförvaltningen. I länder med sträng banksekretess har detta lösts så att information lämnas, med kundens samtycke.

De fortsatta kontakterna med tredje land kommer att kräva ytterligare tekniska diskussioner. Samtidigt har vi närmat oss den punkt där förhandlingar bör förberedas. Jag avser därför att föreslå Ekofinrådet att ge kommissionen i uppdrag att ta fram ett utkast till förhandlingsmandat som kan beslutas av Ekofinrådet i oktober i år.

När det gäller arbetet med uppförandekoden har man sammanställt en lägesrapport och redogjort för sitt fortsatta arbete med avvecklingen av skadliga åtgärder och frysning – dvs. ett åtagande av medlemsländerna att inte införa potentiellt skadliga åtgärder innan de prövats mot just uppförandekoden.

Det föreslås att Ekofin beslutar att detta arbete ska fortsätta på den inslagna vägen.

En annan fråga som under våren har diskuterats av Uppförandekodsgruppen är hur öppenheten och utbytet av information ska förbättras när det gäller internprissättning mellan företag i en intressegemenskap. Här finns det ett arbetsprogram som Ekofin bör ställa sig bakom.

I ordförandeskapsrapporten om skattepaketet lämnas också förslag om hur det fortsatta arbetet bättre kan struktureras och samordnas. Det föreslås att Ekofin på sitt möte i juli ska besluta om ett tidsschema för återstående arbete fram till utgången av år 2002.

Som framgår av min genomgång återstår en hel del arbete på sparandeområdet. I sparanderapporten har ordförandeskapet och kommissionen gett sin syn på hur ett sådant arbetsschema bör se ut. Därför föreslås bl.a. att en högnivågrupp inrättas för att i första hand koordinera arbetet med skattepaketet och att den gruppen också bör behandla andra frågor som är att hänföra till förslag om lagstiftning eller initiativ inom skatteområdet.

Jag stannar där för att sedan gå vidare med de indirekta skatterna, men kanske finns det frågor beträffande just detta.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Punkt 3 på dagordningen är väldigt omfattande. Det gäller ju dels de allmänna riktlinjerna, dels skattepaketet. Vi tar dock diskussionen i ett sammanhang.

Anf. 9 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! När jag kom hit var det nära att jag fick ett utbrott av ilska med anledning av det material som varit utsänt. Finansministern säger här att det är utförligt. När vi såg det material som i måndags eller i tisdags – eller när det nu var – kom oss till handa verkade det vara utförligt. Men när man läser presentationerna i föredragningspromemorian är det bara redogörelser för formaliteter – att beslut ska fattas, att rapporter ska framläggas och att slutsatser ska formuleras. Däremot får man veta väldigt lite om innehållet i dessa.

Sedan fanns bilagt, utan att det egentligen angetts i föredragningspromemorian, ett antal tjocka dokument om det som ska upp på mötet – det kanske mindre kontroversiella och intressanta. I dag vid middagstid tillkom – genom vårt kanslis försorg, antar jag – en utförlig dokumentation, bl.a. på skattesidan. Därför är problemet nu snarare att det varit en begränsad tid för att hinna läsa handlingarna. I vissa fall har de, förstår jag, kommit in sent. Men av dateringen beträffande de handlingar vi nu har fått kan man se att en del av handlingarna var färdiga i början av förra veckan. Över huvud taget finns i den ursprungliga promemorian inte någon ansats till att säga att det kommer mer material senare. Uppenbarligen hade man tänkt sig att det skulle räcka med den information som ursprungligen var utsänd.

Jag skulle vilja rekommendera att man i Finansdepartementet jämför med andra departement när det gäller hur arbetet med att presentera frågor inför EU-nämnden bör läggas upp. Inför morgondagen har Miljödepartementet, för att ta ett exempel, ett alldeles utomordentligt väl upplagt material. Det är en överskådlig och bra föredragningspromemoria med klara hänvisningar till bakomliggande dokument som är förberedda så att de är tillrättalagda för vårt arbete.

Efter detta mera modifierade ilskeutbrott ska jag gå över till att kommentera ärendena under punkt 3.

När det gäller riktlinjerna för ekonomisk politik har det inte tillkommit något utöver det som står i den ursprungliga texten. Vi diskuterade kommissionens förslag på EU-nämndens sammanträde den 4 maj. Jag sade då att jag tyckte att de allmänna resonemangen och riktlinjerna var alldeles utmärkta. Det fanns rekommendationer, både generellt hållna och speciellt riktade till Sverige, som också de var av intresse. Frågan var om man tänkte invända mot dessa rekommendationer och resonemang från svensk sida eller om man skulle låta det gå igenom för att sedan, som vanligt, inte bry sig om att ställa sig dessa rekommendationer till efterrättelse.

Nu sägs det att det har skett ytterligare arbete vad gäller det här materialet men man får inte veta i vad mån det har skett några förändringar i förhållande till kommissionens förslag. Det skulle ju ha varit av intresse att känna till när man nu ska ta ställning till rapporten.

Det enda av substansinnehåll i det som sägs är att Sverige i det här sammanhanget har betonat vikten av fortsatt arbete för sunda offentliga finanser, ett ökat arbetskraftsutbud liksom fortsatta reformer på produkt-, kapital- och arbetsmarknaderna. Det är alldeles utmärkt om man har gjort det. Kvar står dock frågan om man, när det väl kommer till kritan, tänker göra något för att leva upp till detta på hemmaplan.

När det gäller skattepaketet har vi nu fått ett material som ytterligare visar hur fullkomligt meningslöst det här arbetet är. Vi har tidigare hävdat att det berör ett begränsat område – beskattning av kontant sparande i bank och vissa obligationsräntor. Men det är inte detta som används för skatteflykt eller kapitalflykt, utan det är framför allt andra värdepapper som förekommer i det sammanhanget.

Vi har sagt att det är begränsat vad gäller de instrument som det handlar om. Det är begränsat också till EU-området. Dessutom har vi påtalat behovet av att gå ut till tredje land. Nu har det redovisats att det är vad man håller på med. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Men det är ju en mängd länder som därutöver tillkommer och som alla kommer att hänvisa till när man ska undvika att bli sittande med Svarte Petter och vara den som stjälper det här projektet.

För Sveriges del bör man, tycker jag, inse att detta är ett Sisyfosarbete – man kommer aldrig att få stenen upprullad till bergets topp och få den att stanna där. Det är mycket bättre att avstå från det här mycket omfattande arbetet och i stället se till att skattereglerna harmoniseras genom nationella åtgärder; detta för att undvika orsakerna till den form av kapitalflykt som man på det här väldigt omständliga sättet försöker bemästra.

Slutligen gäller det uppförandekoden. Ungefär detsamma gäller här. Det är oerhört komplicerat att nå fram till en uppgörelse. Men det kan sägas vara mer än meningsfullt därför att det finns inslag i de här systemen ute bland medlemsländerna som onekligen kan betecknas som skadlig skattekonkurrens, eller osund skattekonkurrens. Gränsdragningen är väldigt svår, så man kommer naturligtvis alltid att ha svårt att komma överens om var gränserna går. Även här kan man alltså förutse ett krångligt arbete med att förmå länderna – alla länder utom Sverige har infört sådana här bestämmelser – att erkänna att det här är skadligt och att det finns anledning att dra tillbaka detta.

Här tillkommer att USA, beträffande det arbete som bedrivs parallellt i OECD just när det gäller skattekonkurrens, har förklarat att man kanske har en annan inställning än den som kom till uttryck från den förra administrationens sida och att man inte är lika fördömande när det gäller olika former av skattekonkurrens. Det kommer väl också att stimulera till att man kan anse sig kunna behålla en del av de hittills utdömda förfaranden som förekommer i olika EU-länder. Samtidigt som det här arbetet är meningsfullt – så långt det går att få det till stånd – är det, återigen, någonting som är mycket komplicerat och som, såvitt jag kan bedöma, kommer att dra ut på tiden.

Anf. 10 MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Det här ärendet är ganska omfattande, samtidigt som dokumentationen i någon mening står i omvänd proportion till ärendets omfattning. Men nu ligger på vårt bord ett omfattande material, som jag inte har hunnit läsa.

De allmänna riktlinjerna har vi ju tidigare haft uppe. Vi står fortfarande bakom inriktningen och tycker att den är bra. Jag hoppas att också medlemslandet Sverige – den förhoppningen brukar vi uttala – följer de riktlinjer som man numera själv utfärdar till medlemsstaterna.

När det gäller detta med skattepaket och skatt på sparande kom finansministern med ett av årets understatement när han sade att det återstår en hel del arbete på sparandeområdet. Ja, det kan man verkligen säga. Jag vill ändå understryka att det här arbetet har kommit längre än jag personligen trodde för ett tag sedan. Det har hänt mer av positiva saker – det erkännandet ger jag gärna det svenska ordförandeskapet och även det tidigare ordförandeskapet. Man har flyttat fram positionerna. Saker har hänt, och det är positivt. EU är ett verksamt verktyg för att hantera globaliseringen. Trots allt kan vi inregistrera vad som görs på det här området. Det kommer dock inte att hjälpa Sverige fullt ut, med tanke på de skattesatser som vi har för de mycket breda skattebaserna och med tanke på de mycket duktiga skattmasarna. Vi måste alltså ändå göra vår egen hemläxa.

För övrigt konstaterar jag bara att ingenting nytt har hänt, utan vi står bakom regeringens ståndpunkter under punkt 3.

Anf. 11 YVONNE RUWAIDA (mp):

Lite anmärkningsvärt är det ändå att EU-nämnden i Sveriges riksdag, trots att Sverige är ordförandeland, haft så svårt att få fram material till oss inför detta möte. Jag har själv inte kunnat titta närmare på materialet eller be någon annan göra det. Det har ju varit votering i kammaren. Dessutom har det varit ett infrastrukturmöte. Jag ser därför materialet först när det ligger här på bordet. Således kan jag inte kommentera det. Jag vill föra till protokollet att den möjligheten inte fanns. Detta är otillfredsställande med tanke på att Sverige håller i ordförandeklubban – och även om det inte var, så hade det varit otillfredsställande – att vi får material så sent.

Beträffande hållbarhetsstrategin har jag en fråga kring den rapport som kommer från kommissionen, som kommissionen ska presentera för Europeiska rådet och som ska diskuteras på Ekofin: Vad är det meningen att Ekofin ska göra – ska man diskutera frågan och ha synpunkter på den, eller är det bara en avrapporteringsfråga? Jag har inte riktigt förstått vad som är syftet med att diskutera frågan, vad som är meningen.

Anf. 12 KARIN PILSÄTER (fp):

Jag instämmer i att det är lite trist att i praktiken få materialet först här på bordet. Därför går det inte att kommentera det. I övrigt kan jag instämma i det som Mats Odell sade både vad gäller de allmänna riktlinjerna och vad gäller de övriga frågorna.

Anf. 13 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Först vill jag till vice ordföranden säga att jag tackar för den, som jag antar, kostnadsfria rådgivningen om det material som bör presenteras här. Jag ska erkänna att vi självklart alltid vill ha materialet så tidigt som möjligt. Det är nog inte så att vi behåller något material, utan vi vidarebefordrar materialet så fort som möjligt. Peter Holmgren kan redovisa det material vi får och hur snabbt vi försöker vidarebefordra det. I stället handlar det naturligtvis om den process som är. Sedan har vi helgdagar och annat som också stör ordningen.

Mats Odell, det är en process när det gäller sparandedirektivet och övriga skattefrågor. Denna har pågått länge, och det finns mycket att göra. Det är inte bara fråga om ett understatement, utan det är också en realitet att det är mycket att göra. I slutet av det halvår under vilket vi är med i denna process som ledare av densamma – på den punkten delar jag Mats Odells uppfattning – har vi fullföljt det som ingått i vår del. Sedan är vi naturligtvis skyldiga att i fortsättningen se till att kommande ordförandeskap också fullföljer sina delar. Slutfasen är trots allt andra halvåret 2002, då man ska kunna hitta en punkt för den här typen av arbete.

När det gäller hållbarhetsstrategin vill jag till Yvonne Ruwaida säga att det mer är den ekonomiska aspekten som Ekofin kan komma att diskutera och där det kan komma synpunkter från ministrarna. I övrigt hanteras de frågorna i andra sammanhang. Det är svårt att förutse i vad mån det kommer mycket sådana diskussioner.

Som en information till Yvonne Ruwaida och övriga kan jag konstatera att när vi för någon vecka sedan hade en gemensam överläggning mellan finansministrarna och miljöministrarna i OECD:s regi diskuterades också den här typen av hållbarhetsfrågor. Det tillförde diskussionen en hel del, så det är möjligt att det kommer att återspeglas i de dokument som ni kommer att kunna hantera.

Anf. 14 Kanslirådet PETER HOLMGREN:

Tack! Vi skickade som vanligt i måndags över en kommenterad dagordning med ett som jag själv tyckte ganska stort material. Vi skrev också till vilken dagordningspunkt det hörde. Det var det material som vi hade tillgängligt vid den tidpunkten. Vi skickade dessutom något material i utkastform som inte fanns i slutlig form. Därefter fick vi ytterligare något material – det var nog dagen efter – som jag direkt vidarebefordrade elektroniskt.

När det gällde skattesidan var det väldigt komplicerat med de olika rapporterna som kunde samlas ihop först i går. De kom indroppandes under dagen. Vi sade då att vi i stället för att dutta över rapport efter rapport skulle samla alla skatterapporterna. Vi skickade över dem med bud sent i går eftermiddag. Det är möjligt att de blev liggandes här till någon gång på förmiddagen och att de därför kom upp på bordet så sent.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Jag kanske ska kommentera det. Vi fick in skattepaketet under dagen. Det har delats ut till ledamöterna i deras fack. När det däremot gäller de allmänna riktlinjerna har vi över huvud taget inte fått något annat material än det som finns i den kommenterade dagordningen. Såvitt jag förstår har det skett en del där. Det har varit en del kommittésammanträden, och det har också varit Coreperbehandling. Vi är väldigt intresserade av att ta del av de svenska ståndpunkterna i förväg.

Anf. 16 LARS TOBISSON (m):

I denna fråga kan man konstatera – det var ordföranden inne på – att vi när det gäller de allmänna riktlinjerna inte har sett något papper sedan vi såg kommissionens rapport och diskuterade den här. Det framgår indirekt av presentationen i föredragningspromemorian att det har kommit in synpunkter, och då kan man räkna med förändringar. Men vad rapporten som ska gå till Europeiska rådet ska innehålla har vi inte fått veta. Vi skulle åtminstone ha kunnat få reda på om det finns avvikelser från vad som tidigare har förelegat i kommissionens förslag.

När det sedan gäller presentationen av skattepaketet i den ursprungligen utsända föredragningspromemorian kan jag säga att det är rätt löjeväckande att läsa. Där står det på s. 2 så här: Ekofinrådet ska anta en rapport med ovannämnda innehåll. Vilket var det? Jo, det var rubriken ”Skattepaketet” – rådets och kommissionens rapport till Europeiska rådet om alla aspekter av skattepaketet. Så fortsätter man med att skriva att denna rapport kan ses som en sammanfattning av de rapporter som kommenteras nedan.

Jaha, tänker man. Då kommer det någon information där. Men det är bara en redogörelse för vad som har varit och rena formaliteter om hur det ska hanteras. Sedan kommer det på s. 3: ”Ordförandeskapet och kommissionen skall rapportera om samtliga delar av skattepaketet till Europeiska rådet vid mötet i Göteborg. Vid Ekofinrådets möte den 5 juni 2001 kommer rapporten att behandlas som en förberedelse inför Europeiska rådets möte.”

Där är vi återigen tillbaka i formaliteterna. Här fanns det över huvud taget ingen antydan om att det ska komma något material av substans. Nu har det gjort det. Jag har uppfattat det som att det beror på enträgna påstötningar från vårt kanslis sida. Det har kommit, men det kommer så sent. Medan jag har hunnit läsa det genom att jag hade några timmar lediga på dagen förstår jag väl om andra ledamöter av EU-nämnden inte har haft en chans att ta del av denna information.

Anf. 17 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi har självklart ingen anledning att inte se till att det material vi får vidarebefordras till nämnden så fort som möjligt. Vi ska naturligtvis se över på vilket sätt vi kan snabba upp det rent praktiskt och elektroniskt, så att informationen kan överföras i fortsättningen.

Jag vill gärna framhålla att det hela tiden är fråga om en process. Därför är det – jag inser det – lätt att efterfråga det innehållsmässiga och substantiella i en del material som ännu inte finns i färdig form eftersom det är en ständigt pågående process. Men vi ska självklart se till att nämnden i fortsättningen får del av även de dokument där det kan behöva göras redaktionella och andra ändringar.

Anf. 18 ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi kan fatta ett beslut här. Punkt 3 omfattar som jag sade väldigt många frågor, men vi kan börja med de allmänna riktlinjerna. Vi har haft dem uppe tidigare – för knappt en månad sedan. Då fanns det stöd för den uppläggning som redovisades.

Nu har vi inte fått något ytterligare material, så det är väldigt svårt att ta ställning. Vi kan väl upprepa det stöd som tidigare gavs.

Jag vet att detta kommer upp i samband med att statsministern kommer hit före Europeiska rådet. Såvitt jag förstår ska beslut i Ekofin inte fattas förrän efter Europeiska rådet. Är det rätt? Kommer det sammanträdet att äga rum omedelbart efter Göteborgsmötet?

Anf. 19 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är alldeles riktigt. Det kommer att äga rum i anslutning till Göteborgsmötet och efter själva den formella behandlingen på rådet.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Eftersom nämnden ska vara nere i Göteborg har vi möjlighet att återkomma till dessa frågor då. Då tänkte jag att vi kan lämna dessa allmänna riktlinjer för i dag och i stället koncentrera oss på skattepaketet.

Anf. 21 SIV HOLMA (v):

Jag tycker att det är väldigt svårt att ta ställning till någonting som man inte har kunnat ta del av, även om det har funnits papper tidigare. Jag har förstått att det har funnits en process. Det vill jag framföra.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Du behöver inte ta ställning i dag, som jag sade. Vi tog ställning vid det sammanträde vi hade inför Ekofin förra gången. Då godkändes det fortsatta arbete som regeringen skisserade. Nu har vi möjlighet att återkomma till denna fråga i samband med att vi är i Göteborg. Vi återkommer då till dessa allmänna riktlinjer.

När det gäller skattepaketet tror jag att vi kan ta frågorna som de är – i ett paket utan att gå in på de olika delarna. Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då går vi vidare.

Anf. 23 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Tack! Det gäller då moms på e-handel. Ekofin gav i november förra året rådsarbetsgruppen i uppdrag att hitta en lösning på frågan om registrering av de företag i tredje land som säljer elektroniska tjänster till privatpersoner i EU och uppmanade gruppen att lägga fram ett utkast till direktiv senast den sista juni i år.

Ett intensivt arbete har bedrivits i rådsarbetsgruppen under våren. Gruppens arbete har utmynnat i ett kompromissförslag med ett utkast till direktivtext där endast vissa legala och tekniska aspekter återstår att diskutera.

Kompromissförslaget uppfyller tidigare överenskommelser inom EU och OECD om att beskattning ska ske i konsumtionslandet. För att förenkla hanteringen föreslås en särskild ordning för deklaration och skattebetalning för företag från tredje land som säljer elektroniska tjänster till privatpersoner i EU. Företagen använder sig av endast en kontaktpunkt i EU till vilken deklaration och betalning sker. Från kontaktpunkten vidaresänds uppgifter och pengar till respektive konsumtionsland. Lösningen bygger på att hanteringen sker elektroniskt.

Vid det senaste mötet i arbetsgruppen framkom det att kompromissförslaget har stöd från 14 medlemsstater och kommissionen. En medlemsstat har dock sagt att den helst vill se en annan lösning. De vill ha en långsiktig global skattelösning och vill att man i avvaktan på den inför nollskatt på alla försäljningar till privatpersoner på elektroniska tjänster, dvs. även inom EU.

Dessutom har i gruppen väckts frågan om eventuellt ändrade regler även för elektronisk handel mellan företagen i EU.

Det återstår alltså frågor att lösa innan vi kan komma fram till ett beslut för hanteringen av moms för e-handel. Positionen från det land som motsätter sig kompromisslösningen fördes fram rätt sent i processen, och det är därför inte möjligt att vid detta möte fatta några beslut om vilken beskattningsordning som ska gälla för den elektroniska handeln. Därför kommer frågan upp också vid ett senare Ekofinmöte.

Anf. 24 CARL ERIK HEDLUND (m):

Herr ordförande! Vi har en avvikande uppfattning om hur man ska hantera detta. Vi tycker alltså att ursprungsprincipen ska gälla inom EU och att vi sedan ska ha en beskattning vid gränsen. Den komplicerade uppdelning som ligger i förslaget, där tredjelandsföretaget har en punkt inom EU och där man sedan ska fördela skatteintäkterna på de olika länderna, kommer förmodligen inte att kunna fungera.

En aspekt som vi har tagit upp tidigare är kontrollaspekten. Man måste eftersträva en enkel lösning, så att man verkligen kan få tredjelandsföretagen att respektera systemet.

Därför skulle det vara bättre om det betalades moms vid gränsen till det land där mottagaren finns registrerad, som föreslogs tidigare. Sedan är det slut med detta. Då säljer de till konsument utan någon ytterligare belastning. Det vore ett bättre sätt att hantera detta.

Nu har vi hållit på så pass länge med detta och inte kommit till någon lösning. Det är naturligtvis viktigt ur många synvinklar, inte minst för att få den inre marknaden att fungera totalt sett.

Anf. 25 KARIN PILSÄTER (fp):

Vi från Folkpartiet tycker att den modell som Carl Erik Hedlund nämner här verkar bättre, och vi tycker att en lösning kan vara det som jag har förstått att Storbritannien föreslår, nämligen att man för elektroniska tjänster helt och hållet avstår från beskattning för att det ändå aldrig kommer att funka.

Anf. 26 MATS ODELL (kd):

När denna fråga var uppe förra gången, herr ordförande, stödde vi regeringen i inriktningsbeslutet. Jag lyssnar på vad Carl Erik Hedlund och Karin Pilsäter säger. Jag vet naturligtvis att Storbritannien i dessa sammanhang har sin egen väg, som i många andra sammanhang. Men detta är en lägesrapport, och det finns ingen anledning att nu göra några förändringar av ställningstagandet, så tills vidare står vi bakom regeringen på denna punkt.

Anf. 27 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag har inte så mycket att tillägga eftersom vi har fört denna diskussion tidigare. Nu har merparten av EU-länderna – det är ett enda undantag – enats om principen att varan ska beskattas där den konsumeras. Man kan ha en annan uppfattning, men det finns en rad invändningar mot det. Jag behöver inte upprepa det eftersom vi har diskuterat det vid tidigare tillfällen.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Detta är en lägesrapport, men man kan väl ändå konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Då går vi till energibeskattningen. Varsågod!

Anf. 29 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är glädjande att diskussionen om energiskattedirektivet har kunnat återupptas i rådet under det svenska ordförandeskapet. Vår strategi är att först koncentrera diskussionen på energiskattestrukturen eller regelverket.

Det handlar om att komma överens om regler för nedsatt skatt för energiintensiv industri, hur skatt på el ska tas ut, kopplingen till stöd för förnybar el och uppbördsregler, osv. I nästa steg kan sedan minimiskattesatserna diskuteras. Det svenska upplägget har mötts av ett mycket positivt gensvar från samtliga medlemsstater.

Rapporten till Ekofinrådet redogör för den diskussion som har ägt rum i rådsarbetsgruppen och drar upp vissa riktlinjer för det framtida arbetet. Det gäller exempelvis att skatt på el bör tas ut i konsumtionsledet, att möjligheter ska ges för att skattemässigt gynna kraftvärmeproduktion och att förenklade administrativa regler behövs för de tillkommande bränsleslagen, dvs. el, kol och gas.

Avsikten är att rådet ska kunna anta denna rapport och att arbetet med regelverket sedan ska kunna fortsätta i rådsarbetgruppen. En hel del arbete återstår visserligen med regelverket innan en samsyn kan nås i alla delar, men en god grund för det fortsatta arbetet har kunnat läggas under det svenska ordförandeskapet.

Anf. 30 MATS ODELL (kd):

Vi har under många år haft en diskussion med regeringen om denna fråga och om hur man ska ta sig fram mot en miljömässigt hållbar utveckling på detta område i ett långsiktigt perspektiv. Där har den svenska regeringen, som nu är ordförande, hela tiden hävdat att vägen via en ordning som leder till majoritetsbeslut på detta område inte är framkomlig. Nu har man haft chansen att pröva det andra alternativet, och jag får gratulera till att det så här långt, på detta något eteriska plan, verkar som att alla länder är nöjda. Det är i och för sig lite oroande, tycker jag. Ska det bli något kommer det att vara ganska hårda tag som krävs.

Jag har en fråga. Detta är också en lägesrapport. Det gäller de för svenskt vidkommande så oerhört viktiga reglerna för nedsättningar för vår energiintensiva industri. Har Sverige som medlemsland – icke som ordförande – kunnat känna sig nöjt med hur detta har utvecklats så här långt?

Anf. 31 CARL ERIK HEDLUND (m):

Jag har lite svårt att dela finansministerns glädje över att man har kommit i gång i dessa diskussioner igen därför att diskussionerna inte rör någonting som har någon substantiell betydelse. Det är klart att man kan ha någon form av skatteseminarium och diskutera uppläggning när man undviker att diskutera skattesatserna, som ju är det centrala.

Min uppfattning är att detta ytterligare kommer att fördröja någonting som är i allra högsta grad nödvändigt, nämligen någon form av harmonisering av regelverken för energiområdet.

Spanien, som ju är ett av de länder som inte gillar miniskattesatser, kan naturligtvis med glädje delta och sitta och diskutera allmänt i olika kombinationer under några år. Sedan kommer man fram till realdiskussioner när man ska bestämma skattesatserna, och då har man kört fast i alla fall. Under tiden har vi förspillt en väldig massa tid.

Frågan är om man inte i stället ska angripa denna problematik ur en annan synvinkel. Det ska inte vara skattediskussioner, utan det ska snarare handla om den inre marknadens funktionssätt. Man ska se på konkurrensförhållanden, t.ex. kommissionen får helt enkelt gå på de länder som man tycker inte uppfyller gemensamma krav på den inre marknaden.

Herr ordförande! Detta är en lägesrapport, men trots det kan vi i EU-nämnden ha synpunkter på innehållet för framtida hantering.

Anf. 32 YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller arbetet med att hitta en gemensam struktur för energibeskattningen är jag lite rädd för att det är att ta en omväg. Jag har grunduppfattningen att det viktigaste på EU-nivå eller annan internationell nivå är att få till stånd en miniminivå för koldioxidskatt. Jag tror ändå att det mest effektiva, och det snabbaste sättet, hade varit att införa majoritetsbeslut på detta område.

Att jobba med frågan om miniminivå för energibeskattning är inte lika miljöeffektivt. Det finns andra sätt att öka energieffektiviseringen. Det är ju minimeringen av koldioxidutsläppen som är det mest effektiva om man jobbar med miniminivåer när det gäller skattesatser. Det handlar om vilken fråga man prioriterar.

Det finns ibland en uppfattning om att vi i dag inte har någon beskattning när det gäller koldioxid eller energi på EU-nivå, men det har vi ju. När det gäller bränslen har vi det. Vi har mineraloljedirektivet. Det fastslår faktiskt minimisatser på beskattningen. Nu är det inte relaterat till koldioxidinnehållet, t.ex., men det finns faktiskt. Det är något som man inte tänker på särskilt ofta. Just när det gäller bränslesidan skulle man kunna komma vidare genom att t.ex. höja de nivåerna inom EU. Det skulle inte vara särskilt dumt att göra det.

Jag är lite rädd. Folk säger nu från de olika medlemsländerna att det är positivt att man ser på den gemensamma strukturen för energibeskattning. Vi vet ändå att vi har väldigt olika struktur och att det är väldigt känsligt. Se på Mats Odells fråga. Han tar upp nedsättningsreglerna, och det finns nedsättningsregler i alla EU-länder. Det kan ta flera år innan man har hittat en gemensam skattestruktur.

Jag tror att man ska försöka damma av det gamla förslaget om miniminivåer på koldioxidskatt från kommissionens byrålåda och införa majoritetsbeslut. Det tror jag är det mest effektiva sättet att jobba på EU-nivå.

Det vore kul att senare få en rapport om hur dessa diskussioner går. Jag ser med tillförsikt fram emot lite rapportering senare.

Anf. 33 KARIN PILSÄTER (fp):

Jag kan hålla mig mycket kort. Jag tycker att politik inte bara är att vilja utan också att välja. Då bör man välja den som är det allra viktigaste av de gränsöverskridande frågeställningarna, nämligen en minimiskatt på koldioxidutsläpp.

Anf. 34 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan glädja Yvonne Ruwaida med att vi självfallet kommer att återkomma med rapporter om hur dessa diskussioner går. Det kommer att vara tillfredsställt på den punkten.

I Carl Erik Hedlunds förenklade värld av överstatlighet och majoritetsbeslut där man skulle kunna harmonisera skattesatser och annat vill jag påminna om att det har varit Carl Erik Hedlunds partivänner i Spanien som under mycket lång tid har blockerat denna fråga. Det är glädjande att vi under det svenska ordförandeskapet har lyckats bryta upp denna blockering och fått i gång en dialog och en diskussion. Vi har kanske ännu inte hunnit så långt som vi skulle önska, men det är ändå ett steg på vägen. Jag är övertygad om att nästkommande ordförandeskap kommer att ta ytterligare steg och att vi också kan få en diskussion om skattesatser i fortsättningen.

Jag välkomnar den entusiasm som Carl Erik Hedlund förespråkar när det gäller att se till att vi får rejäla skattenivåer på detta område i fortsättningen, för det behöver vi just som ett styrmedel när det gäller energipolitiken.

Jag ska överlåta frågan som Mats Odell ställde om den energiintensiva industrin till min statssekreterare Claes Ljungh, som ska lämna ett svar vad gäller den diskussionen.

Anf. 35 Statssekreterare CLAES LJUNGH:

De diskussioner som Mats Odell tar upp kommer att föras senare i rådsarbetsgruppen. Man måste ändå säga att det är ett framsteg att vi över huvud taget har fått fart på dessa diskussioner. De har alltså legat i träda under flera år. Det har varit, vilket ni också känner till, en total blockering från Spaniens sida. Det vi nu diskuterar är ändå sådana viktiga frågor som just huruvida nedsättningsreglerna ska accepteras och hur de ska se ut. Det är för oss fundamentala frågor. Det är oerhört viktigt att vi får ordning och reda i detta för att vi ska kunna ha en industri som fungerar och konkurrera på lika villkor med vår omvärld.

Jag tycker ändå att det är väldigt positivt. Det ska ses, som sagt, i ljuset av att ingenting har hänt under många år.

Anf. 36 LARS TOBISSON (m):

Jag måste reagera mot finansministerns utläggning här. Hur godtrogen får man egentligen vara eller spela? Man säger att det är så utomordentligt glädjande att man har tagit itu med energiskattefrågorna och börjat diskutera strukturen.

Sett från deras synpunkt som inte vill komma fram till några skatter på detta område och som inte vill åstadkomma en samordning är det alldeles perfekt att få sitta i åratal och bygga upp en struktur, putsa och fila på detaljerna och få fram en alldeles glänsande produkt – ett system för beskattning av energi. Samtidigt står det i det material som sändes ut sist att man utgår ifrån current minimum tax levels on mineral oils and zero minimum tax levels for electricity, cole and natural gas.

Det är klart att man kan ha en jättefin struktur för energibeskattningen när man har nollskatter. Det är alldeles utmärkt, men det är inte det man är ute efter. I själva verket är dessa diskussioner bara ett sätt att fördröja en förändring på området som går i rätt riktning.

Man kan sammanfatta diskussionen kring alla de skattefrågor som har varit uppe – alltifrån sparandedirektivet till skatten på e-handel och nu energiskatter – så att man lägger ned en oerhörd massa arbete på en mycket svårframkomlig väg. Jag tror att man kan säga att det inte är år som det handlar om utan decennier innan man kommer fram på det sättet.

I stället måste man inse att man, om man ska få någon ordning på skatterna, som Carl Erik Hedlund var inne på, får utgå från inre marknadens krav på lika konkurrensvillkor och i övrigt bestämma i varje nation för sig, eftersom vi inte har – det är vi överens om att vi inte ska ha – någon möjlighet till beslut med kvalificerad majoritet i skattefrågor. Där gäller det nationella vetot. Då ankommer det på varje nation för sig att anpassa sina skatteregler så att man inte utsätts för negativ skattekonkurrens och därmed går förlustig om skatteintäkter.

Anf. 37 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

När Sverige nu har lyckats få fart på strukturdiskussionen och vi har fått en samsyn kring strukturfrågan skulle det naturligtvis underlätta mycket om Lars Tobisson och Carl Erik Hedlund skulle kunna påverka sina partivänner i Spanien så att vi fick fram ett beslut just om en rimlig skattenivå i fortsättningen. Jag ser framemot det stöd som jag räknar med att kunna få från herrarna på den punkten. Jag utgår från att ni har bättre kontakt än vad jag kanske har med de spanska konservativa.

Anf. 38 LARS TOBISSON (m):

Menar finansministern verkligen att han med alla sina tjänstemän ska sitta och diskutera en struktur, medan han lägger på Carl Erik Hedlund och mig att tala med spanjorer om vilka skattenivåer vi ska ha? Det är väl alldeles orimligt. Erkänn i stället att det inte är strukturen som är det viktiga, utan det är andra åtgärder som krävs om vi ska komma fram på detta område.

Anf. 39 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Det var ett försök att förse vice ordföranden med meningsfulla arbetsuppgifter, men jag tar tillbaks förslaget.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det är dags att sammanfatta detta. Det var en lägesrapport, men regeringen har ändock redovisat sitt upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg då det gäller de kommande förhandlingarna om energibeskattningen.

Vi går då vidare.

Anf. 41 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det gäller handlingsplanen för finansiella tjänster. Kommissionen har ännu inte antagit den rapporten. Det kommer att ske i morgon. Det är en ovanlig situation eftersom slutsatserna av beredningen har baserats på ett utkast som kommissionen har cirkulerat bland medlemsstaterna. Om man inte antar rapporten som utlovats eller om större förändringar har gjorts i rapporten i relation till utkastet kommer slutsatserna att utgå från Ekofin-agendan. Slutsatserna behandlades i går i Coreper. Medlemsstaterna är nu överens om innehållet. Det enda frågetecken som återstår är de reservationer som finns utestående från Danmark och Spanien. Reservationerna beror på att rapporten ännu inte har antagits. Om kommissionen antar rapporten i morgon kommer dessa två länder att lyfta sina reservationer.

Anf. 42 LARS TOBISSON (m):

Detta är ett väldigt viktigt område. En framgång här kan verkligen leda till förbättringar på olika sätt. Nu har vi väldigt lite underlag, men det olyckliga är att det finns en tendens till att man säger att arbetet fortskrider – man har en tidtabell och man ska bli färdig med det ena till 2003 och det andra till 2005, osv. – medan de rapporter om enskildheter som kommer in tyder på att det föreligger svårigheter. Jag har redan varit inne på osäkerheten beträffande det enda som egentligen kom ut konkret av Stockholmsmötet, nämligen Lamfalussyrapporten om finansiella tjänster och möjligheten att få det att fungera rent beslutsmässigt.

Ett annat direktiv för att underlätta på de finansiella marknaderna som har förberetts länge är det s.k. övertagandedirektivet om regler för företagsköp över gränserna. Det har man hållit på att förhandla om i tolv år, och man trodde att man var färdig med det. Men nu har det mäktiga landet Tyskland börjat få kalla fötter, för där vill de inte att utlänningar ska komma och köpa deras företag. Därmed riskerar detta att gå i stå.

Efter vad jag har sett var det nödvändigt att bli färdig i början av juni för att hela arbetet inte skulle gå över styr och för att man inte skulle behöva börja om från början igen. Finns det någon kommentar till läget beträffande övertagandedirektivet?

Anf. 43 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Om vice ordföranden har registrerat Lamfalussyrapporten som det enda positiva från Stockholmstoppmötet måste han ha somnat redan efter första paragrafen i protokollet. Det fattades ju faktiskt ett stort antal mycket konstruktiva positiva beslut, varav flera har kommenterats tidigare här. Jag är förvånad över denna typ av nonchalanta slängar.

Jag ska lämna ett svar via Sven Hegelund på den fråga som ställdes.

Anf. 44 Statssekreterare SVEN HEGELUND:

Lamfalussyrapporten är naturligtvis ett viktigt steg som vi enades om i Stockholm. Vi hoppas på att vi snart ska ha en enighet också mellan kommission och parlament. Men det finns ett antal andra direktiv som antingen har färdigställts eller också förts väsentligt framåt under svenska ordförandeskapet. Jag tror att det, när man så småningom ska summera det svenska ordförandeskapet, kommer att visa sig att det har hänt mer under detta halvår än under de flesta andra ordförandeskap. Vi kan peka på de två direktiven om värdepappersfonder. Vi har prospekt, vi har market abuse och vi har säkerhet över gränserna. Det finns ett antal andra som man kan peka på. Jag tycker att vi gör betydande framsteg på detta område. Det är inte bara Lamfalussy.

Anf. 45 LARS TOBISSON (m):

Det jag förde på tal var övertagandedirektivet och hur det ligger till med det.

Anf. 46 Statssekreterare SVEN HEGELUND:

Det är korrekt att tyskarna har invändningar mot detta. Det gäller många av dessa direktiv. Det handlar naturligtvis om att sy ihop kompro-misser där olika länder i olika stadier har en rad invändningar. Just nu har vi vissa problem med övertagandedirektivet.

Anf. 47 ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi är mogna för beslut i detta fall. Vi har fått ett utkast till slutsatser utskickat tidigare. Det var Coreper i går. Har slutsatserna justerats efter Coreperbehandlingen, eller är det som det var tidigare? Det är det tydligen.

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare till frågan om penningtvätten, som tydligen har utgått. Den frågan är struken från dagordningen. Då är det finansiellt bistånd till Jugoslavien. Varsågod!

Anf. 48 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jugoslavien har nått en överenskommelse med IMF om ett ekonomiskt program, och IMF:s styrelse förväntas godkänna avtalet inom kort.

Målet med Ekofinbehandlingen är att rådet ska anta en politisk överenskommelse om makrofinansiellt stöd från EU om ett mandat för EIB-lån till Förbundsrepubliken Jugoslavien. Vi räknar inte med att någon medlemsstat kommer att motsätta sig detta, eftersom det rör sig om mycket angelägna insatser. Sverige har självfallet en positiv inställning till att ge ett makrofinansiellt stöd och EIB-lån till Jugoslavien. Under förutsättning att en rimlig bördefördelning kan säkerställas kan insatsen rymmas inom det finansiella perspektivet.

Anf. 49 WILLY SÖDERDAHL (v):

Vi har ingenting emot att man ger dessa lån. Men när det gäller EIB vill vi, som tidigare, skicka med finansministern att tillse att jämställdhets- och miljöperspektiven tillgodoses. Jag tror att EIB behöver påminnas om detta mer än en gång.

Anf. 50 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag noterar det.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Då är vi mogna för beslut. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Vi går vidare.

Anf. 52 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det handlar om att anta rådsslutsatser om kommissionens förslag till ny budgetförordning.

Budgetförordningen innehåller regler för förvaltning, kontroll och revision av EU-medlen. Förslaget presenterades av kommissionen hösten 2000, och det har för det svenska ordförandeskapet varit en prioriterad fråga att behandla förslaget.

Från svensk sida anser vi generellt att förslaget är bra och att det är viktigt att stödja kommissionens arbete eftersom budgetförordningen är en viktig del i kommissionens interna reformarbete. Den ansvariga rådsarbetsgruppen har ägnat mycket tid åt frågan under våren. Ansatsen har varit att föra processen framåt genom principiella diskussioner. Det har resulterat i ett förslag till principiella slutsatser från rådets sida. Det är ett mycket omfattande förslag, och det är en lång process innan en ny budgetordning kommer att antas. Som ordförandeland är vi nöjda med det resultat som har uppnåtts.

Kommissionen kommer någon gång efter sommaren att lägga fram ett reviderat förslag. Då kommer rådet att granska det på artikelnivå för att komma fram till en gemensam position. I bästa fall kan förordningen antas mot slutet av år 2002.

Anf. 53 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Det står i föredragningspromemorian att ”Sverige stöder fullt ut de slutsatser som föreslås av ordförandeskapet”. Det är magnifikt. Det kan vi från moderat håll också göra. Själva budgetförordningen kan nog fungera enligt den upplagda modellen, men till detta vill jag knyta två rekommendationer.

Den ena gäller – jag är medveten om att det inte ligger i budgetförordningen, men det är ändå något som det pågår en diskussion om för närvarande – att vissa länder föreslår att det ska införas en EU-skatt för att tillföra EU inkomster. Det är ena delen av budgeten. Det är Belgien som har fört fram att de ska verka för detta under nästa ordförandeperiod. De har fått stöd från bl.a. Frankrike. Den svenska regeringen bör på ett mycket tidigt stadium klargöra att detta kan de glömma. Det blir ingen särskild EU-skatt. EU:s verksamhet ska även i fortsättningen finansieras med avgifter betalda av medlemsländerna. Det är själva gränslinjen för när den definitiva överstatligheten träder in. Sverige bör kunna få stöd från andra länder för att göra en klar markering att det steget inte kommer att tas. Så kan man sluta att diskutera den frågan.

Den andra – och detta ligger närmare budgetförordningen men är ändå inte riktigt detsamma – gäller hur budgeten ska ställas upp, hur anslagen ska definieras osv. Jag har tidigare påtalat – och som kvarstår – att det måste göras något åt budgetprocessen inom EU. Det är nu en mycket konstig uppläggning där en del beslut fattas i en del frågor av rådet, i en del frågor har parlamentet sista ordet, det skiljer naturligtvis mellan inkomster och utgifter. Hela idén att det går att besluta för utgifter på ett ställe där det inte finns ansvar för inkomsterna är alldeles felaktig.

När man nu går till att diskutera EU:s framtid och se över fördragen, kommer en viktig fråga till de redan fyra framlagda frågorna – det tillkommer fler – att vara att se över budgetprocessen, med sikte på att ha en ny ordning till stånd inför det nya finansiella perspektivet år 2006.

Anf. 54 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförande! Den enda kommentar jag har är att med mycket tålamod har vi till slut fått stöd för en fråga från vice ordföranden. Vi har samma uppfattning om att det inte ska vara en gemensam EU-skatt. Jag har noterat att det inte bara är Belgien som har framfört denna idé utan även kommissionens ordförande har uttryckt sympati för detta. Där kan herr Tobisson vara lugn för att om han stöder regeringen på den punkten har vi precis samma uppfattning.

Anf. 55 LARS TOBISSON (m):

Det är inte att vi är överens här som är det viktiga, utan att svenska regeringen ska framföra denna ståndpunkt där den blir hörd av t.ex. kommissionens ordförande och det blivande belgiska ordförandeskapet.

Anf. 56 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vice ordföranden kan vara lugn på den punkten.

Anf. 57 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar när det gäller rådsslutsatserna att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går vidare. Vi har en punkt om kamp mot bedrägerier.

Anf. 58 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Det är den sista punkten. Kommissionen beslutade för tre veckor sedan om årsrapporten för år 2000 med en handlingsplan för åren 2001–2003. Sverige ger hög prioritet åt bedrägeribekämpning. Vi är angelägna om att få den frågan behandlad under det svenska ordförandeskapet. Beredningen i rådet har i veckan resulterat i ett förslag till slutsatser som ska antas i Ekofinrådet. Det gör vi efter det att budgetkommissionären Schreyer presenterat de båda dokumenten för finansministrarna.

Det är bra slutsatser. De ger stöd för inriktningen av OLAF:s arbete men trycker på behovet av fortsatta insatser inte minst i samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna. Även kommissionens handlingsplan får i stora stycken stöd, även om det finns några initiativ på straffrättens område som av diskussionen att döma inte kommer att gå igenom utan motstånd.

Anf. 59 ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då förstår jag att dagordningen är slut. Jag lämnar ordet fritt om någon av ledamöterna har någon ytterligare fråga till finansministern. Det är det inte.

Då tackar vi för samrådet i dag.

Vi går vidare på vår dagordning till övriga frågor. Finns det några övriga frågor? Det verkar det inte göra. Jag förklarar sammanträdet för avslutat.

Innehållsförteckning

1 § Ekofin 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf. 3 LARS TOBISSON (m) 1

Anf. 4 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf. 5 Statssekreterare SVEN HEGELUND 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 9 LARS TOBISSON (m) 5

Anf. 10 MATS ODELL (kd) 7

Anf. 11 YVONNE RUWAIDA (mp) 7

Anf. 12 KARIN PILSÄTER (fp) 8

Anf. 13 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 8

Anf. 14 Kanslirådet PETER HOLMGREN 8

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 16 LARS TOBISSON (m) 9

Anf. 17 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 9

Anf. 18 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 19 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 21 SIV HOLMA (v) 10

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 23 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf. 24 CARL ERIK HEDLUND (m) 11

Anf. 25 KARIN PILSÄTER (fp) 11

Anf. 26 MATS ODELL (kd) 12

Anf. 27 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 29 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf. 30 MATS ODELL (kd) 12

Anf. 31 CARL ERIK HEDLUND (m) 13

Anf. 32 YVONNE RUWAIDA (mp) 13

Anf. 33 KARIN PILSÄTER (fp) 14

Anf. 34 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 14

Anf. 35 Statssekreterare CLAES LJUNGH 14

Anf. 36 LARS TOBISSON (m) 15

Anf. 37 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 15

Anf. 38 LARS TOBISSON (m) 15

Anf. 39 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 16

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 41 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 16

Anf. 42 LARS TOBISSON (m) 16

Anf. 43 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 16

Anf. 44 Statssekreterare SVEN HEGELUND 17

Anf. 45 LARS TOBISSON (m) 17

Anf. 46 Statssekreterare SVEN HEGELUND 17

Anf. 47 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 48 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 17

Anf. 49 WILLY SÖDERDAHL (v) 18

Anf. 50 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 18

Anf. 51 ORDFÖRANDEN 18

Anf. 52 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 18

Anf. 53 LARS TOBISSON (m) 18

Anf. 54 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 19

Anf. 55 LARS TOBISSON (m) 19

Anf. 56 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 19

Anf. 57 ORDFÖRANDEN 19

Anf. 58 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 19

Anf. 59 ORDFÖRANDEN 20

Torsdagen den 31 maj 2001

EU-nämndens uppteckningar