Torsdagen den 24 februari

EU-nämndens uppteckningar 2021/22:25

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

PDF
DOCX

§ 1  Europeiska rådet

Statsminister Magdalena Andersson

Information och samråd inför extrainsatt möte i Europeiska rådet den 24 februari 2022

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God eftermiddag! Välkomna till dagens sammanträde med EU-nämnden inför möte i Europeiska rådet.

Vi hälsar statsminister Magdalena Andersson och statsrådet Dahlgren med medarbetare välkomna till dagens EU-nämndssammanträde. Med dessa ord lämnar jag över ordet till statsministern.

Anf.  2  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack, herr ordförande! Tidigt i morse anföll Ryssland sitt grannland Ukraina, vilket vi alla har kunnat uppmärksamma i dag. Man har valt våld framför dialog och fredliga lösningar. Den ryska invasionen är oprovocerad. Den är olaglig. Och den är oförsvarlig. Det är en mörk dag för Europa.

Vi är alla väl medvetna om det ryska agerande som har lett oss hit. Vi har sett en olaglig annektering av Krim. Vi har hört den alltmer konfrontativa retoriken – tillsammans med cyberattacker och desinformation. Vi har sett det ovärdiga skådespelandet kring erkännandet av de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Vi ser att den europeiska säkerhetsordningen nu hotas. Vi är i ett oerhört allvarligt läge.

Herr ordförande! I kväll samlas Europeiska rådet för att staka ut vägen framåt. På bordet ligger ett nytt sanktionspaket som är mer långtgående än det som antogs så sent som i går. Det kommer att bli det hårdaste sank­tionsbeslut som någonsin har antagits av EU. Det ska slå mot strategiska sektorer av den ryska ekonomin genom att stänga Ryssland ute från viktiga teknologier och marknader och frysa ryska tillgångar i Europa. Vi kommer även att utöka antalet personer i det ryska ledarskapet som vägras inresa i Europa och som får sina tillgångar här frysta.

Om det bekräftas att Belarus har varit behjälplig med den här invasionen bör sanktioner även riktas mot dem, och sådana sanktioner bör förberedas.

Herr ordförande! Det är väldigt viktigt att vi nu står upp för och visar solidaritet med Ukraina. Hittills har det skett inte bara i ord utan också i handling. Så sent som i måndags antog vi i EU ytterligare ett biståndspaket om 1,2 miljarder euro, men vår solidaritet med Ukraina slutar inte där. Vi ska tillsammans i EU bidra till att stärka Ukrainas möjlighet att motstå angrepp. Och jag anser att fortsatt stöd bör omfatta ytterligare finansiellt stöd till Ukraina, ett förstärkt humanitärt bistånd och åtgärder som kraftigt stärker Ukrainas motståndskraft. Jag avser att driva på för detta i diskus-sionerna i Europeiska rådet i kväll.

Som jag berättade tidigare i dag har jag gett försvarsminister Peter Hultqvist i uppdrag att omgående förbereda beslut så att vi från svensk sida kan bistå Ukraina med materiel för att stärka landets motståndskraft.

Herr ordförande! Ryssland utmanar säkerheten i Europa. Vi ska gemensamt ge ett snabbt och robust svar. Jag kommer under kvällens diskussioner att utgå från att enigheten inom EU och över Atlanten är vår allra viktigaste tillgång, att Rysslands agerande ska mötas med ett kraftfullt och bestämt svar samt att vi ska fortsätta att stödja Ukrainas motståndskraft.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Eftersom statsministern måste flyga iväg i kväll avstår Socialdemokraterna från sina talepunkter – detta för att vinna så mycket tid som möjligt för samtal och frågor.

Anf.  4  JESSIKA ROSWALL (M):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern. Ryssland gör nu det vi har befarat. Man fullföljer en storskalig militär invasion av Ukraina. Det är en invasion som inte bara är en attack mot Ukraina utan också en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen.

Nu måste Sverige, EU och hela den fria världen fördöma Rysslands agerande. Nu måste vi gå från ord till handling, för Ukrainas sak är vår. Det handlar framför allt om två saker.

För det första måste vi hjälpa Ukraina med det som Ukraina ber om. Det handlar om humanitär hjälp men också om defensiva vapen. Ett svenskt bilateralt stöd i form av defensiv försvarsmateriel skulle göra skillnad för Ukraina. Men ännu bättre vore ett gemensamt försvarsmaterielbistånd på EU-nivå. Därför bör Sverige ta initiativ till att nyttja EU:s fredsfacilitet för detta. Det räcker inte med att bara driva på för att stärka Ukrainas motståndskraft.

För det andra behövs det tydliga och kännbara sanktioner mot Ryssland. En full invasion måste straffas med fulla sanktioner. Och det ska gälla även Belarus, givet att Belarus regim upplåtit sitt territorium för rysk markinvasion av Ukraina. Moderaterna vill att Sverige ska vara pådrivande så att EU skyndsamt inför mer kraftfulla sanktioner och att den europeiska sanktionslistan kompletteras med fler namn. Det som statsministern lyfte nu är alltså bra – att man tar upp en sådan diskussion i kväll. Det finns fortfarande ett stort antal oligarker, tjänstemän vid statsmakten och närstående till president Putin som inte träffas av den nuvarande europeiska listan, liksom juridiska personer och företag.

Ordförande! Det är nu krig i Ukraina och krig i Europa. Det riskerar att bli utdraget och leda till stort mänskligt lidande. I en allvarlig kris samarbetar vi med regeringen, men det får inte finnas någon tvekan om var Sverige och EU står i detta. På sikt måste Sverige och EU ha en helt ny Rysslandspolitik. Sveriges och EU:s relation med Ryssland måste ses över i grunden.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag vill vara tydlig med att det regelverk som gäller under denna typ av samråd innebär att det är en runda där samtliga partier får komma till tals. I mån av tid får de partier med fler ledamöter än en komma med en ytterligare frågeställning. Men i dag är det fara i dröjsmål, så jag antar att vi inte kommer att hinna dit, men vi får se var vi landar.

Anf.  6  ARON EMILSSON (SD):

Ordförande! För ett par månader sedan kunde en del av oss här i riksdagen ta emot Ukrainas försvarsminister med entourage. Det var tydligt att rädslan lyste i deras ögon. När vi i dag, ett antal av oss, tog emot Ukrainas ambassadör var det tydligt att det hade förbytts i en vädjan och bön om ordentlig slagkraftig hjälp från svensk sida.

Skyndsamhet och slagkraft är väl nyckelord när det gäller vad som krävs i det läge som nu råder.

Det är uppenbart att den ryska regimen inte bara ryter utan också rusar in i Ukraina från alla olika riktningar i detta nu. Det måste vi bestämt ta avstånd från och fördöma.

Till att börja med har jag en fråga om det som jag uppfattar att Ukraina bedömer skulle göra allra störst skillnad i det läge som råder. Det handlar om, förutom sanktionsinstrumentet, exporten av defensiva vapen och försvarsmateriel. Det har tidigare låtit på regeringen som att man har uteslutit vapenexport till Ukraina, men det är uppenbart att det inte skulle strida mot vare sig regelverket, lagstiftningen, internationella åtaganden eller Sveriges utrikespolitiska linje. I dag har man aviserat att man gett Försvarsmakten i uppdrag att titta på möjligheterna. Då är min fråga om man har ändrat uppfattning och är beredd att agera för utlåning och/eller export av defensiva vapen om det skulle visa sig vara möjligt.

Min andra fråga rör nästa steg i processen när det gäller kalibrerade och mer träffsäkra sanktioner mot enskilda. Det är såvitt jag kan förstå ett verktyg som ännu inte nyttjats fullt ut. Jag hör och berömmer regeringens linje, att gå kraftfullt fram i den frågan i kvällens förhandlingar, men det är fortfarande så att detta inte träffar ett antal enskilda som det skulle behöva göra. Det finns många, till exempel i Putins eget parti, som rör sig både i Europa och inne i Ryssland. Är man beredd att använda instrument som tidigare inte ens varit på bordet? Det är då min andra fråga.

Det finns olika former av sanktioner. Vilka former av sanktioner och hur långtgående sanktioner är man beredd att ta till när det gäller just Belarus roll i detta?

Anf.  7  ANNIKA QARLSSON (C):

Ordförande! Tack, statsministern, för genomgången inför kvällens möte! Ja, Putin bombar nu ett folk som lever i sitt land med den enkla önskan om att få leva i fred och frihet. Ryssland ifrågasätter Ukrainas rätt att existera, och det är i strid med den europeiska säkerhetsordningen men också ett brott mot folkrätten. Det är en oerhört mörk dag för Europa.

Jag, Centerpartiet, Sverige, EU – ja, hela den fria världen – fördömer kraftfullt Putins och Rysslands storskaliga militära invasion av Ukraina. Vi måste agera samlat och med kraft. Jag instämmer i det som statsministern sa om att vår största styrka är att se till att vi har en enighet över gränserna.

Putins krig mot Ukraina är ett krig mot den fria världen. Att vi står upp i solidaritet med det ukrainska folket och för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är oerhört viktigt. Hela EU kommer att behöva ta ett gemensamt ansvar för kraftfulla sanktioner, inte bara mot Ryssland utan även mot Belarus om det blir bekräftat.

Vi behöver vara behjälpliga med både materiel och kunskap. Vi behöver göra det som är möjligt att göra. Vi behöver också ha en öppen famn för människor på flykt från Rysslands angrepp.

Sverige måste också ha beredskap för att kunna stödja Ukraina och den ukrainska befolkningen med det som landet efterfrågar. Det kan handla om sjukvårdsmateriel, humanitärt bistånd, transport, militär utbildning men också vapenleveranser. Det får över huvud taget inte råda några tvivel om att vi gör allt som står i vår makt för att stödja Ukraina.

Det krävs nationell samling. Det krävs enighet över gränserna och ett starkt samarbete inom EU och i hela den fria världen för Ukraina och Ukrainas ovillkorliga rätt till frihet, trygghet och säkerhet.

Anf.  8  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag börjar med frågan om vår framtida relation till Ryssland. Jag tror att det är för tidigt att säga vad det är för långsiktig politik som vi ska ha i förhållande till Ryssland. Men det är tydligt att det kommer att behövas ett omtag utifrån den situation som vi ser i dag och det flagranta brott mot internationell rätt som den nuvarande ryska ledningen genomför. Ett omtag behövs alltså. Sedan får vi se exakt vad det omtaget slutar i.

Sedan gäller det stödet till Ukraina. Jag avser att driva på för mer stöd till Ukraina, både finansiellt och humanitärt och materiellt. Alla medlemsstater bidrar på olika sätt, och EU har en tydlig roll för att samordna det stödet. Jag ser också gärna att vi går fram med ytterligare stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att stärka Ukrainas motståndskraft. Och i det arbetet utesluter jag ingenting, utan här gäller det att Ukraina får stöd.

Som jag berättade tidigare i dag har jag också gett försvarsminister Peter Hultqvist i uppdrag att förbereda beslut när det gäller hur vi från svensk sida ska kunna bistå Ukraina med materiel för att kunna stärka Ukrainas motståndskraft.

Jag går vidare till frågan om vilka sanktioner vi är redo att ta till. Det har förberetts en lång rad sanktioner. De är väldigt kraftfulla, och Sverige kommer att driva på för att det ska vara kraftfulla sanktioner. Det handlar till exempel om teknisk utrustning och finansiella tjänster. Det handlar också om att lista ytterligare personer. Där kommer vi att driva på ett kraftfullt svar från EU.

När det gäller vilka sanktioner som bör förberedas gentemot Belarus behöver vi få ytterligare information om vad som verkligen har hänt vid gränsen och vilken typ av involvering som har skett från Belarus sida för att utifrån den informationen kunna komma med lämpliga sanktioner. Om det är så att de har hjälpt till bör vi naturligtvis förbereda och vara redo för sanktioner också mot Belarus.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Som alla EU-nämndens ledamöter känner till gäller det talade ordet likaväl som det skrivna.

Anf.  10  HÅKAN SVENNELING (V):

Ordförande! Den 24 februari kommer vi att minnas som en mörk dag. Ett imperialistiskt Ryssland har invaderat ett självständigt Ukraina mitt under ett pågående diplomatiskt FN-möte. Vår reaktion måste vara kraftfull och stark. Samtidigt måste vi stå upp för Ukraina och Ukrainas folk.

Jag tycker att det är bra att statsministern är tydlig om sanktionerna och att man avser att ha så tuffa sanktioner mot Ryssland som statsministern redogjorde för. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att vi behöver stödja de ryska MR-aktivisterna. Just nu grips människor i Moskva som demonstrerar för fred även i Ryssland. Det är inte det ryska folket som begår detta brott, utan det är Rysslands ledare.

Jag förstår att det kommer att vara svårt i dag, men jag anser att statsministern och framför allt EU-ministern behöver bevaka frågan om en ventil för att stödja oppositionen i Ryssland så att dessa människor inte drabbas. Jag vill därför ta upp denna fråga redan nu. Hårda ekonomiska sanktioner lär drabba också det ryska folket. Detta måste vi ta i beaktande, även om vi behöver införa kraftfulla sanktioner mot de ryska ledarna.

Jag tycker att det är bra att vi i Sverige har stött Ukraina på det sätt som vi har gjort och att vi fortsätter dessa ansträngningar såväl humanitärt som ekonomiskt. Detta bidrar också till att stödja deras motståndskraft.

Vi i Sverige är ju militärt alliansfria. Vi har dock ett militärt samarbete med Finland. Detta har gynnat vår säkerhet under lång tid; vi har haft över 200 år av fred.

Vi har ofta satt upp som ett hinder att vi inte exporterar till konflikter, just för att inte själva bli indragna i konflikter utan behålla vår militära alliansfrihet. De länder som har gett militärt bistånd till Ukraina är länder som delar vår syn på säkerhet och som jobbar för militär alliansfrihet.

Frågan är hur defensiva vapen definieras av borgerligheten i det här läget. Jag tycker att det är tydligt att det inte finns en sådan definition och att det därför är svårt att dra en tydlig gräns för vad detta är.

Jag funderar också på var man drar gränsen i slutändan. Kommer det att bli fråga om soldater i nästa skede? Vill man skicka Jasplan och så vidare? Detta är frågor som jag tycker att den borgerlighet som driver på för svenska vapen inte svarar på.

Vad gör man den dag då dessa svenska vapen eventuellt hamnar i Putins händer? Vilken risk kan det utgöra för svensk säkerhet?

Därför tycker jag att även spåret med fredsfaciliteten är mycket tveksamt. Vi har från Vänsterpartiets sida hela tiden varit emot den europeiska fredsfaciliteten just därför att den inte bidrar till fred utan snarare till militarisering. På detta område vill jag anmäla en avvikande mening gentemot statsministerns ståndpunkt.

Anf.  11  SOFIA DAMM (KD):

Ordförande! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Vi sitter nog alla här med en klump i magen. Kanske längtar vi lite extra efter att få komma hem och krama om våra nära och kära i kväll. Putins agerande är ett hot mot hela Europas frihet och säkerhet. I frontlinjen står just nu våra systrar och bröder i Ukraina, som kanske inte kan komma hem och krama sina nära och kära utan i stället kämpar för sina liv och sin frihet. De kämpar för vår frihet.

De ska naturligtvis ha allt stöd som vår samlade europeiska gemenskap kan uppbringa. Jag uppskattar att regeringen är tydlig i sin solidaritet med Ukraina och i sitt kraftfulla fördömande av den ryska aggressionen. Sverige behöver vara en stark kraft i förhandlingarna om sanktionerna.

Vi backar upp regeringen med ett kraftfullt förhandlingsmandat i detta. EU måste enas om tuffast möjliga sanktioner. Om man menar allvar med att sanktionerna ska ha en kraftfull och avgörande effekt måste även bankväsendet knäckas.

Sverige ska stötta det ukrainska folket med både humanitära insatser och, om det blir nödvändigt, andra insatser. Det kan till exempel handla om minröjning, fältsjukhus eller andra operativa åtgärder. Sverige ska stödja Ukraina med försvarsmateriel utifrån Ukrainas specificerade behov och utifrån vad Sveriges försvarsmakt kan avvara.

I dag fick utrikesutskottet ta del av de 17 länder som bistår Ukraina med defensiv försvarsmateriel. Sverige fanns inte med på denna lista. När försvarsministern stod på pressträffen i dag och i stort sett meddelade att ingen inventering har skett och att vi först nu ska börja se över vilken försvarsmateriel vi kan avvara till Ukraina kändes det inte bra. Det är nu – inte sedan – som Sveriges och EU:s agerande behövs.

Just därför har vi också backat upp förslaget om att regeringen ska ta initiativ till ett militärt stödpaket på EU-nivå. Det handlar om att inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten besluta om ett konkret stödpaket innehållande defensiv försvarsmateriel till Ukraina.

Statsministern svarade på just detta och sa att man inte utesluter någonting. Jag skulle vilja be om ett förtydligande. Kommer statsministern att kräva ett konkret stödpaket innehållande defensiv försvarsmateriel till Ukraina inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten?

Jag vill också ta tillfället i akt och fråga hur statsministern ser på EU:s beredskap vid en utvidgad konflikt – vi kanske ska kalla det en dubbelkonflikt. Vilken beredskap har EU om Kina nu till exempel gör allvar av sitt vapenskrammel i Sydkinesiska havet? Är detta någonting som diskuteras nu?

Anf.  12  MARIA NILSSON (L):

Ordförande! Jag ser att Volodymyr Zelenskyj skriver på Twitter om det samtal som han precis hade med statsministern. Det är bra att det finns en så stark dialog mellan Sverige och den ukrainska ledningen just nu.

Vi vet ju alla att pendelslagen har varit hårda och oerhört tydliga genom den ryska historien – från Tsarryssland och Sovjetunionen till rå­kapitalism. Här är frågan hur långt pendelslaget går nu. Vissa, som har studerat sin ryska historia, säger att det beror på att ortodoxin inte har en skärseld och att det därför inte finns något mellanting.

Det här är inte bara en mörk dag; det här är en svart dag. Jag skulle vilja upprepa det som den ukrainske ambassadören sa i dag vad gäller sanktioner. Han var inte speciellt fin i kanten. Han sa: sanctions from hell.

Jag uppfattar att det är detta som ligger på bordet, men jag måste ställa en fråga. Detta är en rysk regim som föraktar svaghet, så vad är nästa steg? Vi vet förmodligen att sanktioner, även om de är ”from hell”, inte kommer att bita på den ryska regim vi har nu, så vad är beredskapen? En sådan måste finnas för hur EU agerar i nästa steg om sanktionerna inte har den effekt som vi alla hoppas på.

Är en av de sanktioner som nu ligger på bordet att stänga av Swiftsystemet för Ryssland?

Vi ställer oss bakom det förslag till avvikande ståndpunkt som Moderaterna har fört fram vad gäller defensiva vapen och att detta är någonting som Sverige och EU inom ramen för fredsfaciliteten ska ta initiativ till.

Detta är inte en tid för halvmesyrer. Det är tid för handling.

Anf.  13  MARIA FERM (MP):

Ordförande! Som många redan har understrukit är situationen otroligt allvarlig. Ryssland inledde ju en fullskalig invasion av Ukraina i natt. Det innebär att vi nu för första gången på länge har ett pågående krig i Europa och i ett av våra europeiska grannländer.

Rysslands agerande strider tveklöst mot folkrätten och kastar omkull den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland bär ensamt ansvaret för denna situation.

Sverige måste fortsätta att bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande. Det gör Sverige på många sätt redan i dag, både bilateralt och tillsammans med andra EU-länder. Sverige är den näst största biståndsgivaren till Ukraina, och detta engagemang måste fortsätta.

Dagens extrainsatta EU-möte är otroligt viktigt i det läge som vi befinner oss i. EU måste stå enat mot Rysslands aggression och stötta Ukraina genom de kanaler som redan finns upprättade.

Det är bråttom. Det ukrainska folket står på randen till en humanitär katastrof. Människor – även barn – flyr i skräck. Soldater och civila har redan dödats.

Självklart ska Sverige och EU visa solidaritet med Ukrainas utsatta befolkning i det här läget med såväl humanitärt som ekonomiskt stöd. EU måste följa upp med ett makroekonomiskt stödpaket för att bygga upp Ukrainas motståndskraft.

Rysslands hot om fler, grövre och blodigare anfall hänger i luften. Det är viktigt att vi agerar snabbt. EU upprättades som ett fredsprojekt och bör fortsätta att verka för fred och demokrati i Europa och i världen.

Det är bra att Sveriges regering driver på för fler och mer omfattande sanktioner mot det auktoritära Ryssland. Konsekvenserna av Putins agerande måste vara kännbara, och det sanktionspaket som nyligen godkändes av EU:s ledare måste utökas.

Ukraina ber om vår hjälp. Det är nu upp till Sveriges regering, tillsammans med EU:s ledare, att analysera det senaste läget och bistå med det stöd som hjälper det ukrainska folket bäst. Sverige och EU måste förbli en enad och pålitlig partner till Ukraina.

Vi får inte heller glömma att det handlar om människor, även barn, som nu flyr för sina liv. Mer än 1 miljon människor är redan internflyktingar, och många kommer nog också att fly till andra länder. Sverige måste tillsammans med andra EU-länder erbjuda en fristad. Sverige måste bistå de länder som gränsar till Ukraina – länder som Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien kan inte ensamma bära ansvaret i denna svåra situation.

Som medlem i EU har Sverige liksom alla andra EU-länder åtagit sig att hjälpa människor på flykt. Sverige ska följa internationella konven­tioner om rätten att söka asyl, och detta ska självklart också gälla ukrainska medborgare.

Sverige måste vara ett föredöme och stå upp för asylrätten och mänskliga rättigheter. Det är vår juridiska skyldighet och vår moraliska plikt. Det är också vårt ansvar som ett av världens rikaste länder.

Slutligen skulle jag vilja ställa en fråga. Den handlar om hur statsministern ser på Sveriges diplomatiska förbindelser med Ryssland, med tanke på Ukrainas uppmaning i dag gällande detta.

Anf.  14  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Till Håkan Svenneling vill jag säga att han tar upp en viktig aspekt. Det är också därför jag hela tiden har försökt säga att det inte är det ryska folket som har anfallit Ukraina utan den ryska politiska eliten. Det är därför jag i dag verkligen har försökt att vara tydlig gällande hur jag har uttryckt mig i de frågorna.

Precis som Håkan Svenneling tar upp är det klart att sanktionerna kan komma att påverka det ryska folket, även om vi riktar en hel del av sank­tionerna mot det politiska ledarskiktet i Ryssland. Med det sagt kan det komma att påverka även människor i Europa. Det tycker jag är viktigt att vara tydlig och klar med. Samtidigt är det oerhört viktigt att vi står upp för demokratiska staters rätt att välja sin egen väg framåt.

När det gäller frågan om en dubbel konflikt och om det händer något ytterligare i Sydkinesiska sjön är det klart att Europa inte kan göra något direkt operativt där, men liksom vad gäller Ukraina är det oerhört viktigt med en europeisk enighet och att vi kan tala med en gemensam röst. Det har varit en väldig styrka under den situation vi har haft, och det ska vi naturligtvis fortsätta med också om det sker saker i andra delar av världen.

Vad gäller den europeiska fredsfaciliteten, vad som kan komma att ingå i den och vad den kan bidra med för att stödja Ukraina vill jag upprepa att jag inte avser att utesluta någonting.

När det gäller frågan om Swift kommer det finansiella området att vara uppe för diskussion i dag. Det är ett av de områden där man har förberett saker, men exakt var vi kommer att landa där återstår att se.

Maria Ferm tog upp risker för människor på flykt. Det är naturligtvis viktigt att Europa står upp för asylrätten och att vi kan vara en fristad för människor som tvingas på flykt. Vi ser också redan i dag att det finns många som är på flykt inne i Ukraina, och det kan naturligtvis även vara människor som tvingas fly till Europa.

Här är det viktigt att Europas stater gemensamt står upp för asylrätten, att vi tillsammans visar solidaritet och att det är en solidaritet som alla Europas stater visar i det här läget. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha den här ordningen i längden; det räcker inte att några enskilda stater står upp och visar solidaritet, utan det måste alla länder i Europa göra. Jag tycker att detta är ett utmärkt tillfälle att demonstrera det.

Vad gäller diplomatiska förbindelser med Ryssland är ju vår bedömning att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en diplomatisk dialog även i detta väldigt allvarliga läge. Det är en linje vi från svensk sida brukar driva, det vill säga att vi vill fortsätta upprätthålla de diplomatiska kanalerna även under ett så avskyvärt militärt anfall som vi har sett i dag.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi har lite tid kvar. Jag lämnar ordet till Tobias Billström.

Anf.  16  TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Tack så mycket för det, herr ordförande! Jag har två tillägg till vad min kollega Jessika Roswall sa i sitt inlägg.

Det första gäller Belarus. Statsministerns inlägg innehöll ju formuleringar angående att utsträcka sanktionsåtgärderna till denna stat om det bekräftas att staten har deltagit i överfallet på Ukraina. Eftersom det är helt tydligt att stridskrafter har utgått från belarusiskt territorium får väl detta anses vara ett både bevisat och bekräftat faktum. Instämmer statsministern i detta, och kommer hon i dag att framföra den ståndpunkten vid rådsbordet i Europeiska rådet?

Vad gäller stödet till Ukrainas försvarskrafter bör det naturligtvis vara vår första prioritet. Vi välkomnar därför att statsministern nämner EU:s fredsfacilitet, men det räcker inte. Vi vill också ha ett klart besked om huruvida statsministern även anser att fredsfaciliteten ska användas och att detta innebär att Sverige i dag klart och tydligt vid rådsbordet, utan omsvep, säger att det ska inkludera defensivt försvarsmateriel och även vapen. Jag ansluter här till vår centerpartistiske kollega, som använde uttrycket vapenleveranser, och även till den kristdemokratiska kollegan, som också påpekade att det rimligen bör vara Ukrainas behov som styr vad det är vi bidrar med och vad det är vi anser att fredsfaciliteten faktiskt ska användas till.

Jag tackar också vår liberala kollega för instämmandet i vad vi har sagt tidigare.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Begär Sverigedemokraterna ordet? Nej. Då vänder jag mig tillbaka till statsministern för svar och kommentarer.

Anf.  18  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vad gäller sanktioner mot Belarus är det nu en punkt i draften för slutsatserna att man ska kunna gå vidare med sanktioner, så får vi inga motstridiga uppgifter kommer Sverige att tycka att det finns all anledning att snabbt förbereda sanktioner också mot Belarus. Det är oerhört viktigt, enligt min uppfattning.

Vad gäller den europeiska fredsfaciliteten avser vi att driva att man ska gå vidare med ytterligare stöd i den europeiska fredsfaciliteten. Det är en viktig facilitet. Jag avser inte att utesluta någonting vad gäller stöd i fredsfaciliteten.

Anf.  19  TOBIAS BILLSTRÖM (M):

Jag ska inte förlänga diskussionen alltför mycket, men jag skulle ändå vilja uppehålla mig vid fredsfaciliteten. I informationen från The External Action Service står det nämligen tydligt – och det kan vara värt att nämna för protokollets skull – att ”the EPF can provide all kind of support related to military and defence matters that are not funded by the EU Budget”. Det står alltså ”all kind of support related to military and defence matters”.

Frågan är: Innebär detta att statsministern inte utesluter även vapen­leveranser till Ukraina?

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Även Håkan Svenneling har begärt ordet. Jag kan dock bara tillåta ett förtydligande, för det är enbart partier med mer än en ledamot i EU-nämnden som får säga någonting i det här sammanhanget. Är det någonting du vill komplettera din avvikande ståndpunkt med?

Anf.  21  HÅKAN SVENNELING (V):

Jag ville bara försäkra mig om att den avvikande ståndpunkten hade noterats.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Den har absolut noterats. Då så – en slutkommentar från statsministern innan jag sammanfattar.

Anf.  23  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har varit tydlig med att det inte är min avsikt att utesluta någonting, utan nu ska Ukraina få stöd.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi har noterat detta från statsministern.

Jag sammanfattar dagens ärende med att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet.

Med dessa ord tackar jag statsministern och statsrådet Dahlgren med medarbetare för närvaron vid dagens EU-nämndssammanträde. Vi önskar verkligen lycka till vid kvällens sammanträde och hoppas att det går bra. Vi hoppas även att resan dit och resan tillbaka till Sverige går bra. Lycka till! Välgångshälsningar från EU-nämnden!

Anf.  25  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack så mycket!

 

 

 

 


Innehållsförteckning


§ 1  Europeiska rådet

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  3  ORDFÖRANDEN

Anf.  4  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  ARON EMILSSON (SD)

Anf.  7  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  8  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  HÅKAN SVENNELING (V)

Anf.  11  SOFIA DAMM (KD)

Anf.  12  MARIA NILSSON (L)

Anf.  13  MARIA FERM (MP)

Anf.  14  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  15  ORDFÖRANDEN

Anf.  16  TOBIAS BILLSTRÖM (M)

Anf.  17  ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  19  TOBIAS BILLSTRÖM (M)

Anf.  20  ORDFÖRANDEN

Anf.  21  HÅKAN SVENNELING (V)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.