Torsdagen den 18 november 2004

EU-nämndens uppteckningar 2004/05:9

1 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri, forskning och konsument (konkurrenskraft)

Näringsminister Thomas Östros

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 september 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 november 2004

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar den nya näringsministern och medarbetare välkomna. Vi börjar med en rapport från det föregående rådsmötet. Finns det något särskilt att säga där?

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Vi vill återrapportera från konkurrenskraftsrådet den 24 september där jag av förståeliga skäl inte var närvarande. Det var dagordningspunkt 3 som egentligen var den första som är värd att rapportera tillbaka om, ekonomisk utveckling och konkurrenskraft. Ordföranden rapporterade från middagsdiskussionerna. Det hade framför allt handlat om det ekonomiska läget i hemländerna och Wim Koks halvtidsöversyn av Lissabonprocessen.

Den andra dagordningspunkten handlade om industripolitiken och strukturomvandlingen. De rådsslutsatser som var föreslagna antogs enhälligt.

Utöver det antogs både maskindirektivet och det som heter Direktivet avseende begränsning i marknadsföring och användning av vissa ämnen i leksaker, efter det att utestående reservationer hade lyfts. Inte heller där var det några överraskningar.

Sedan var det en regelförenklingsdiskussion, där Sverige framhöll att förenklingsinsatserna måste ge konkreta resultat och inte bara få vara en allmän diskussion.

I övrigt hänvisar jag till skriftliga rapporter från mötet. Det var alltså inga tunga beslutspunkter i övrigt.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner rapporten och går in på ministerrådsmötet.

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Då kommer jag att närvara. Vi kommer att fortsätta, verkar det som, med den tradition som inleddes förra gången att vi har en middag innan rådsmötet för att föra informella diskussioner. Det kommer denna gång att innebära att den finske, franske och polske ministern kommer att ge information om läget i respektive medlemsstat. Vi kommer också att diskutera halvtidsöversynen av Lissabonstrategin. Det är en informell bit. Det kommer inte att vara några beslutspunkter. Om nämnden tycker att det är okej går jag vidare till den första dagordningspunkten.

Det handlar om dagordningspunkt 3, Den ekonomiska situationen och konkurrenskraften. Ordföranden kommer att inleda med att informera om den ekonomiska situationen i Europa, konkurrenskraften i Europa. Temat för årets konkurrenskraftsrapport är hur offentliga insatser påverkar den ekonomiska utvecklingen. Det tittas specifikt på europeisk bilindustris situation och hur den kinesiska tillväxten påverkar Europas ekonomiska läge. Från svensk sida har vi ingen annan ståndpunkt än att vi välkomnar rapporten, och vi behöver naturligtvis tid för att titta närmare på det omfattande materialet. Det här är en första information.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

Vi tar punkt 4, Halvtidsöversyn av Lissabonstrategin.

Anf.  6  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det är den rapport som presenterades för stats- och regeringscheferna den 5 november. Den svenska positionen är att vi välkomnar rapporten i stort och delar inställningen att vi bör lyfta fram ett mer begränsat antal mål som särskilt angelägna i Lissabonprocessen. Man kan naturligtvis återkomma med synpunkter på vilka mål som särskilt ska lyftas fram. Det får den fortsatta diskussionen avgöra. Vi tycker att förslaget om att ha nationella handlingsplaner är ett bra förslag och stöder detta.

Jag noterar också en fråga som vi har diskuterat många gånger här på EU-nämnden, att Wim Kok i högnivågruppen pekar på värdet av ett europeiskt forskningsråd, en diskussion som startade i Sverige under det svenska ordförandeskapet, spritts bland svenska forskare och som nu börjar bli europeiskt allmängods. Det är ett gott exempel på att vi kan vara med och påverka.

Vi menar också att det är positivt att man fokuserar så tydligt på viktiga frågor för tillväxten, inre marknad för varor och tjänster, bättre och färre regler och smidigare tillvägagångssätt för att starta bolag. Man berör också diskussionen om tjänstedirektivet, men det kommer vi att komma tillbaka till i en särskild punkt. Vi tycker att det är viktigt att man lyfter fram det långsiktiga perspektivet på tillväxt. Uthållig tillväxt är någonting som Sverige också kommer att lyfta fram i framtida diskussioner. Det ger konkurrensfördelar om vi arbetar engagerat med uthållighetsfrågorna.

Anf.  7  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Herr ordförande! Det är alltid intressant att höra vad som händer med Lissabonstrategin. Jag har en fråga. Du berörde som hastigast ett fristående europeiskt forskningsråd. Var någonstans är det tänkt att vara? Och vad är innehållet i detta? Vilka är tankarna med det?

Jag noterar också att Kok kräver färre lagar men framför allt bättre lagstiftning. Det ställer vi verkligen upp bakom.

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Herr ordförande! Som en av de fem kärnfrågorna tar man upp kunskapssamhället. EU måste bli bättre på att attrahera forskare och möjliggöra en intern forskarrörlighet. UD har också haft frågan uppe att möjliggöra att forskare och forskarstuderande från tredje världen ska få lätt att komma in i EU. Hänger det samman med det här? Det är fråga om hundratusentals forskare och forskarstuderande. 700 000 har jag hört talas om att det behövs inom EU. Det kan till och med bli en viss brain drain från tredje världen. Man behöver forskare även i den fattiga delen av världen. Hur ser näringsministern på det här?

Anf.  9  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker att Kokrapporten har många fördelar. Det är svårt att vara emot den. Man kan inte vara emot det här goda. Men frågan är hur effektiv den är. Det är en punkt jag tycker Sverige bör ta upp. Rapporten är väldigt västeuropeiskt präglad. Det är Västeuropas problem, Västeuropas svaga ekonomiska tillväxt och Västeuropas reformer beträffande olika system som betonas. Om man tittar på hela EU är det de östeuropeiska EU-länderna som växer fortast. Men de ligger väldigt dåligt till i rangordningarna. Det är inte någon direkt koppling mellan hög tillväxt och att uppfylla Lissabonkriterierna. I själva verket är det så att de krav som ligger ibland är sådana att man mycket väl kan tänka sig att de östeuropeiska länderna säger sig att det där kan de hålla på med i Västeuropa, de lägger ju krokben för sig själva. Vi vill inte vara med och skapa skatter som hindrar oss från att konkurrera eller – för att ta ett annat exempel som vi har haft i EU-nämnden – ha gemensamma regler beträffande arbetstider och sådant. Jag tycker att vi på något sätt måste föra fram att det ska vara en process anpassad för länder som är väldigt olika och inte bara de västeuropeiska länderna.

Den andra frågan är metoden öppen samordning. Den har ju inte fungerat i det här fallet. Knäckfrågan är hur man ska mobilisera den politiska viljan. Jag begär inte att Thomas Östros ska leverera ett svar på det. Men jag tycker ändå att det är en fråga som Sverige måste återkomma till så att man inte sitter och slår sig för bröstet från olika länders sida över hur bra man ligger till på olika rangordningar nationellt utan tar det europeiska perspektivet, de europeiska glasögonen, och diskuterar frågan: Okej, nu har vi den här rapporten. Hur ska den förverkligas? Det är ändå det som är knäckfrågan.

Anf.  10  ANDERS G HÖGMARK (m):

Jag har ett par frågor. Av de fem bitarna är det företagsklimatet som ska förbättras. Det finns väl ingen som har någonting emot detta. Min fråga till statsrådet är: Vilka är de par tre viktigaste bitarna för Sverige att åstadkomma? Vi tävlar ju både med andra länder och med oss själva. Vad står främst på regeringens dagordning när det gäller att förbättra det klimatet?

En annan bit som är aktuell och som berörs i flera av de här dokumenten till konkurrenskraftsrådet är rörligheten och flexibiliteten. Ett problem när det gäller den svenska arbetsmarknaden och att rekrytera folk är medrekryteringen av medföljande, där den arbetsrättsliga lagstiftningen i dag i Sverige skapar stora problem eftersom varje kommun är en turordningskrets. Det skapar stora problem att söka sig över kommungränser. Finns där någonting som regeringen avser att göra?

Anf.  11  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

En av de nyckelrekommendationer som kommer fram här under område 5 miljö är att man från nationella lokala myndigheter ska upprätthålla handlingsplaner för grön offentlig upphandling. Det är något som vi givetvis tycker är väldigt positivt. Man fokuserar här på förnybar energi och nya fordonsbränslen. Det är ett rimligt fokus, men jag hade önskat att den svenska regeringen tydliggjorde att man när man upprättar de här handlingsplanerna och går vidare vad gäller just grön offentlig upphandling måste ha ett mycket bredare perspektiv. Det här är två fokusområden. Det finns fler områden där det verkligen är nödvändigt med ett grönt perspektiv. Vi har sett hur nuvarande upphandlingsregler skapar problem både för myndigheter, kommuner och andra som har tolkat dem på sådant sätt att de inte får ställa många krav som uppfattas som miljövänliga och gröna utan att de bara måste ställa de rent sifferekonomiska kraven.

Anf.  12  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Annelie Enochson lyfte fram en fråga som har engagerat mig i många år, ett europeiskt forskningsråd. Jag tror att det är ett verkligt viktigt och reellt förslag som kan bidra till att stärka europeisk konkurrenskraft. Tanken är den att vi bör kunna fördela forskningsresurser på europeisk basis enbart på kvalitetskriterier för att lägga en gemensam hög kvalitetsribba för europeisk forskning. Varför det? Jo, det kommer att driva kvalitetsutvecklingen i europeisk forskning. Svenska forskare kan söka i europeisk konkurrens med bara kvalitet som kriterium. Det kommer att bli stark status i att få de medlen och ännu en drivkraft att ta ett steg till. Dessutom, när man får de medlen belyser man också att man tillhör några av världens bästa forskargrupper. Det finns lite grann att lära från USA som har en stark federal fördelning av forskningsresurser för hela den kontinenten under knivskarp konkurrens. Varför är det viktigt för tillväxt? Jo, det blir allt tydligare att etablering av avancerad industriell verksamhet följer var man upplever att den allra skarpaste kompetensen finns. Europa behöver bli bättre både på kompetens och på att synliggöra den. Sverige tillhör ju Europas allra bästa, men Europa som kontinent behöver skärpa sig. Det är en av drivkrafterna bakom att skapa ett europeiskt forskningsråd. Det är väldigt kul att en svensk idé är på väg att genomföras. Det är i det läget vi är.

Sven-Erik Sjöstrand tar upp frågan om forskare från tredjeland. Det är en fråga som är bäst att diskutera med utbildnings- och forskningsministern. Jag är inte säker på att jag vet exakt vilket initiativ som Sven-Erik Sjöstrand menar. Men för min del är det klart att vi inte kan bedriva en forskningspolitik som handlar om att dränera omvärlden, och särskilt tredje världen, på deras forskningsbegåvningar. Jag tycker att vi ska göra som vi gör i Sverige med Linnaeus-Palme-programmet. Det är ett utbytesprogram för studenter och forskare där vi försöker göra det åt båda håll. Vi studerar i tredje världen, och tredje världens studenter kommer till Sverige.

Carl B Hamilton tar upp ett par intressanta frågeställningar, stora dock. Borde Östeuropa sträva efter att uppnå Lissabonkriterierna? Kanske vore det bättre att ha lägre andel forskning och utveckling, mindre offentlig sektor och lägre standard på investeringar i infrastruktur för att kunna konkurrera bättre? Jag tror inte att det fungerar så. Det är klart att Östeuropa har en mycket god tillväxtpotential, inte minst för att man har möjlighet att utnyttja vad en fri marknad faktiskt innebär. Det är klart så att när man ligger i bräschen och leder utvecklingen är den typen av kriterier som vi har i Lissabonprocessen, inte minst för utbildning och forskning, väldigt viktiga för att hålla sig kvar på toppen. Det är Sveriges möjlighet att se till att ha stark ekonomisk tillväxt framöver, inte att kraftigt sänka skatterna och minska ambitionerna utan snarare använda offentliga resurser på ett sådant sätt att det driver ekonomisk tillväxt.

Öppen samordning är inte en överstatlig metod. Därmed har den inte överstatlighetens styrka. Å andra sidan gillar inte vi att vi använder överstatligheten på områden där vi tycker att det är bättre att länderna själva fattar beslut. Visst fungerar den på Sverige och de nordiska länderna. Det har inneburit att vi på ett bra sätt, tycker jag, har tagit till oss Lissabonkriteriernas målsättningar. De skärper oss, stärker vår ställning och ger oss en starkare potentiell tillväxt framöver. Jag tycker att det är en metod som är väl värd att fortsätta att användas. Vi ska ju driva på att alla deltar i detta fullt ut. För Sveriges del har det varit bra.

Anders G Högmark frågar vilka delar i näringspolitiken som är viktiga för Sverige. Det är en bra och viktig fråga naturligtvis. Det handlar dels om att se till att vi är ett land som avsätter …

Anf.  13  ANDERS G HÖGMARK (m):

Det gällde att skapa bättre företagsklimat jämfört med det nuvarande.

Anf.  14  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

I det svenska, ja. Jag hämtar just andan för att beskriva för Anders G Högmark hur jag tänker mig detta. Det är roligt att EU-nämnden är intresserad av det. Det handlar om många viktiga frågor, bland annat om att se till att vi har en väldigt bra kunskapsbas i Sverige. Det finns ingen chans för oss att konkurrera med låga löner i en tid av globalisering, när Indien, Kina, Östeuropa och många andra kommer in i världshandeln. Det handlar om kunskap och kompetens, om allmän utbildningsnivå – där ligger Sverige mycket starkt till, inte minst när vi har stärkt oss på högskoleområdet. Det handlar om forskningen och allt tätare samverkan mellan forskning och näringsliv. Det vi gör inom fordonsområdet är ett sådant exempel, ett handslag mellan näringsliv och stat där vi gemensamt satsar resurser för att bidra till ökat kunskapsinnehåll i den för Sverige viktiga industrigrenen. Det handlar om entreprenörskap. Sverige har en stabil nivå av nyföretagande, men vi behöver stimulera inte minst unga människor att överväga att bli entreprenörer i större utsträckning än tidigare. Vi behöver också se till att ta till vara de företagare som närmar sig pensionsåldern. Generationsskiftena kommer att bli en väldigt viktig fråga framöver. Särskilt nu när vi avskaffar arvsskatten vid årsskiftet och den skattemässiga problematiken försvinner handlar det om att sprida kunskap och erfarenheter om hur man hanterar ett generationsskifte i företag på ett bra sätt. Det handlar om rader av frågeställningar som jag gärna återkommer till i andra sammanhang. Jag bedömer att EU-nämnden vill att jag fortsätter och går vidare med andra frågor.

Gustav Fridolin pekar på hur viktigt det är med upphandling och att ha ett uthållighets- och miljöperspektiv vid upphandlingsfrågor. Den uppfattningen delar jag. Jag tycker att det finns en potential och kraft i detta som är viktig. Det ska Sverige använda sig av när vi utvecklar vår egen miljöpolitik och vår egen uthållighetspolitik. Här finns anledning att också diskutera med de statsråd som jobbar särskilt med miljöfrågor och uthållighetsfrågor.

Anf.  15  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tycker att ministern gör det för enkelt för sig. Om någon säger att det ska vara möjligt för forskare från tredje världen börjar ministern vända detta till att vi ska dränera tredje världen. Titta på Kalifornien, där 40 % av alla chefer i forskningsinriktade företag är födda utanför USA! Det tyder på en öppenhet. Det är en öppenhet som Europa måste ha för denna typ av personer. Det är inte att dränera resten av världen.

Mitt enkla påpekande var att länderna i Östeuropa har en högre ekonomisk tillväxt än Västeuropa, och de är dåliga på Lissabonkriterierna. Det är inte så att om man uppfyller Lissabonkriterierna leder det till högre ekonomisk tillväxt. Sambandet är mer komplicerat än så.

Jag blir förvånad. Den öppna samordningens metod hyllas av Thomas Östros. Men den har ju inte fungerat beträffande Lissabonprocessen. Det är därför den här krisgruppen är tillsatt. Jag begär inte av Thomas Östros att han ska knäcka denna fråga, men vi kan inte bara säga som Thomas Östros säger att den har varit bra för Sveriges del. Men för Europas del då? Ta på de europeiska glasögonen nu! Det räcker inte att vara bland de mer simkunniga i en båt som håller på att sjunka. Det gäller att se till att få båten tät och att båten fungerar, eller hur?

Anf.  16  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag ställde frågan om det europeiska forskningsrådet utifrån att det fanns en lista på 200 lärosäten i västvärlden. Jag tror att Chalmers kom på 110:e plats som bäst i Sverige. Ministern sade att vi har en väldigt bra kunskapsbas i Sverige. Med det engagemang som ministern har haft i det här forskningsrådet kände jag att om det nu ska placeras någonstans – nu tänkte jag bli lite nationalistisk – vet jag hur det gick till när vi kämpade för EMSA en gång här och fick Smittskyddsenheten som i och för sig är bra. Jag vill fråga ministern, om det nu ska bli ett sådant fristående europeiskt forskningsråd, om vi inte redan nu skulle kasta ut en trevare och tala om att vi är duktiga i Sverige och att vi behöver ha det hit. Jag tycker att det är en viktig sak att ta upp i det här sammanhanget. Även om vi ligger på 110:e plats finns vi åtminstone med på listan. Det gäller att vi markerar att vi är duktiga på forskning, och bättre kan vi bli. Det är därför jag ville ta upp detta mer, inte var det ska ligga, utan för att vi ska visa att vi vill att det ska ligga här.

Anf.  17  ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr ordförande! I sin iver att förklara hur bra allting var – det är inte ett helt ovanligt retoriskt grepp från ministern – så glömde han min fråga hur han, utifrån ett rörlighetsperspektiv och utifrån de många synpunkter som kommer utifrån landets olika kommuner när det gäller att kunna klara sysselsättningen och rekrytera nyckelmedarbetare, ser på turordningskretsarna. Jag är medveten om, herr ordförande, att detta primärt inte är en fråga för staten, men det är en fråga som är ganska intressant att diskutera. Det uppfattas i dag som att våra drygt 280 kommuner lever i slutna världar. Det handlar ganska mycket om att stärka konkurrenskraften för näringslivet. Sedan kan man säga som en liten kommentar om entreprenörskapet: Ja, det har legat på en stabil nivå, en stabilt låg nivå. Det är glädjande att statsrådet tycker att det är värt att lyfta den.

Anf.  18  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Ja, men Anders G Högmark, på en väsentligt högre nivå än när Moderaterna styrde landet. Det har varit en stabilt högre nivå därefter på nyföretagandet.

När det gäller turordningsreglerna tycker jag inte att det är min uppgift i det här läget att gå in i diskussionen. Jag menar att vi har sett väldigt god effekt av hur svensk arbetsmarknad fungerar de senaste åren. Det är inte arbetsrätten som ställer till några stora problem. Det märks också i debatten när parti efter parti överger kraven på att förändra arbetsrätten. Det är för att vi har en så god erfarenhet av att en stark arbetsrätt ger trygga människor som vågar vara flexibla och följa med i förändringar. Jag ser det inte heller som någon avgörande fråga i Lissabonprocessen.

Om vi tittar närmare på Annelie Enochsons frågeställningar är det väldigt viktigt att vi inte hamnar snett i diskussionen om hur Sverige placerar sig internationellt i kvalitetsutvärderingar av vår forskning. Man skulle nästan kunna tro av Annelie Enochson att vi låg på 110:e plats. Tidskriften Nature, en av de mest respekterade naturvetenskapliga tidskrifterna, kom i somras ut med ett försök att värdera vilka länder i världen som är allra bäst på forskning. Då tar man hänsyn till att vi är ett relativt litet land, ett medelstort land i EU men ett litet land i världen, kan vi väl säga. Där pekar de ut Sverige som ett av de allra starkaste i världen. Då tittar man på sådant som hur mycket vi publicerar, hur vi citeras, vad det är för kvalitet. Vi ligger bland de allra främsta.

Det är ännu inte en diskussion om var ett europeiskt forskningsråd ska placeras. Jag är väldigt glad att vi är på väg att komma till ett beslut om att skapa ett europeiskt forskningsråd. Dit ska vi först. Sedan får vi ta diskussionen om placering. Jag är glad att det är fler partier som efterhand, i Sverige också, sluter upp bakom tankarna på ett europeiskt forskningsråd.

Carl B Hamilton, öppenhet mot omvärlden tycker jag är en självklarhet. Jag reagerade på en frågeställning om huruvida vår ambition var att dränera omvärlden på begåvningar. Nej, det är det inte, men det är klart att Europa ska vara en attraktiv kontinent för människor att flytta till, såsom Sverige är. Vi har ett nettoinflöde av människor med forskarutbildning i Sverige, både från den rika världen och från den fattiga delen av världen. Vi har ett inflöde av människor med god utbildning. Europa måste arbeta mycket med att säkra sin konkurrenskraft och attraktionskraft, inte minst nu när USA genom regleringar och kontroller kanske riskerar att hamna i läget att inte bli lika attraktivt för inflöde från övriga delar av världen.

Östeuropa är länder som kommer ifrån en relativ fattigdom. Tack och lov fungerar det så att när man öppnar sig för marknadsekonomi och internationell handel finns det en catching up-effekt. Man har möjlighet att få en ganska ordentlig skjuts i tillväxten. Det är väldigt bra för de länderna, och det är väldigt bra för Sverige. Det öppnar sig exportmarknader som kommer att vara till väldig fördel för vår exportindustri. Men det kan inte betyda att vi ska sträva efter att hamna på nivåer längre ned för att då få chansen att växa fort. Vi tillhör dem som ligger längst fram i bräschen. Det är då Lissabonkriterierna är viktiga, att förstå att det är kunskap som driver innovation och tillväxt. Därför tycker jag att Lissabonkriterierna i sig är bra kriterier också för Sverige. Hela Europa behöver bli bättre att nå de kriterierna. Om hela Europa når det bättre gynnar det också vår utveckling. Det är det som Wim Kok-rapporten handlar om.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går över till punkt 5, Bättre lagstiftning – regelförenkling.

Anf.  20  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Det är slutsatser som vi ska diskutera som rör två delar av regelförbättringspolitiken. Den ena handlar om kommissionens konsekvensanalyser av förslag. Den andra handlar om förenkling av gällande lagstiftning. Kommissionen har på uppmaning av toppmötet i våras arbetat med att få bättre integration av konkurrenskraftsperspektivet när man gör konsekvensanalyser av olika förslag.

Kommissionen har lagt fram en rapport inför mötet om just detta. Analysernas nuvarande inriktning, att man ska göra en konsekvensanalys med avseende på effekter på hållbar utveckling, rubbas inte. Det här innebär att vi kompletterar det med att också ta in konkurrenskraftsperspektivet. Vi menar att kommissionens synsätt här är i linje med det svenska synsättet.

När det gäller förenkling av gällande lagstiftning är tanken att rådet ska anta en lista på mellan 10 och 15 rättsakter som är prioriterade för ett förenklingsarbete. Den listan bygger på de förslag som vi medlemsländer har lämnat in. 300 förslag har lämnats in. Alla länder har fått se många av sina förslag försvinna från den slutliga listan. Förenklingsregeln ska inte innebära att själva inriktningen på lagförslagen försvinner eller att det politiska innehållet förändras utan framför allt förenklingar för företagen.

Sverige stöder de förenklingsförslag som finns på listan.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 6 om REACH.

Anf.  22  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det handlar om en offentlig debatt på rådsmötet. Ordföranden har arbetat fram en rapport där man har lyft fram tre frågor som föreslås ligga till grund för den offentliga debatten. Fem medlemsstater kommer att börja som lead speakers. Jag kommer att välja att redovisa de synpunkter som vi kommer att föra fram under debatten rörande de här frågorna.

Regeringen är i stort positiv till rapporten. Den återger frågor som har varit föremål för behandling under Nederländernas ordförandeskap. Tre huvudfrågor vill ordföranden att debatten ska koncentrera sig kring. Först och främst: konsekvenserna av REACH med utgångspunkt från slutsatser och rekommendationer som sammanställdes efter en workshop som tog plats i Nederländerna. Vi är positiva till slutsatserna från den workshopen, särskilt till ett förslag om att inrätta så kallade help desks och att framtida studieplaner också se över läsbarhet och praktisk användbarhet. Det är ganska komplicerat regelmaterial, och det är viktigt att få det så användarvänligt som möjligt. Särskilt handlar det om små och medelstora företag.

Vi bör också eftersträva en ökad kostnadseffektivitet i företagen. Det gäller att hitta en bra balans mellan vad det innebär för kostnader för företagen och fördelarna för hälsa och miljö.

Vi har i huvudsak en positiv inställning till det arbete som har försiggått fram till nu på den punkten.

Den andra fråga som ska diskuteras är ett förslag från Storbritannien som de kallar för ”Ett ämne, en registrering”. Det innebär i korthet att ett obligatoriskt utbyte ska ske mellan företag av testresultat, test som man har gjort på olika typer av kemikalier, inte endast djurtest. Dessutom vill man diskutera hur regelverket ska hantera fördelningen av kostnaden om ett företag får ta del av testresultat från ett annat företag. Det är alltså britternas förslag som ska upp till diskussion.

Sverige har initialt varit positivt till själva idén, men det är klart att vi måste hitta ett regelverk som är hållbart, inte minst juridiskt, om man ska kunna ha en metod att man delar varandras testresultat.

Varför var vi positiva inledningsvis men säger att det krävs att vi tittar vidare på det? Jo, det handlar om att det kan minska kostnaderna för registrering för företag och minska den administrativa bördan för både företag och myndigheter. Fortfarande återstår många frågetecken kring det brittiska förslaget ”Ett ämne, en registrering”.

Den tredje och sista frågan handlar om de mindre kemikalievolymerna, registreringskravet för lågvolymkemikalier – i det här sammanhanget kemikalier som uppgår till mellan 1 och 10 ton. Här har Sverige tidigare varit tydligt med att vi tycker att kraven för de mindre volymerna är alldeles för låga. De måste höjas. Egentligen är inte frågan mogen att tas upp på en rådsdiskussion, men nu kommer den upp. Sverige kommer att föra fram den ståndpunkten att vi menar att vi även för de mindre volymerna måste ha höga krav.

Det är i huvudsak de tre frågor som kommer att tas upp på rådsmötet.

Anf.  23  GUSTAV FRIDOLIN (mp):

Först vill jag understryka att vi, även om vi har fullt förtroende för Thomas Östros, inte tycker att det är Thomas Östros som ska diskutera de här frågorna. De ska ligga i miljörådet. Det här har inte med konkurrenskraftsrådet att göra enligt den uppdelning som vi anser vara den bästa. Det var också den som var den svenska positionen en gång i tiden. Det här var lite grann av en kupp av Silvio Berlusconi under Italiens tid som ordförandeland som lever kvar. Jag skulle inte vara obekväm med att Sverige markerade att miljörådet borde involveras mera i de här frågorna.

I det underlag som vi fått om regeringens preliminära ståndpunkt står det att Sverige anser att resultatet från workshopen, den som hölls i Nederländerna, visar att det finns behov av en bättre balans mellan kostnaden och nyttan i analyser av konsekvenser av REACH. Den här meningen är lite kryptisk, men jag tycker mig ha fått en förklaring nu. Det har redan gjorts ganska många cost-benfit-analyser av REACH. Ett problem är bara att de hela tiden har fokuserat på kostnaderna för industrin. Gör man en cost-benefit-analys och bara fokuserar på kostnaderna är det ganska lätt att komma fram till en slutsats. Det man också borde titta på i en sådan analys är just fördelarna. Samhällsfördelarna av en bättre kontroll över kemikalier, av en bättre miljö och långsiktiga hälsofördelar borde vara någonting som Sverige lyfter fram.

Den andra meningen i förslaget handlar just om det som statsrådet tog upp, nämligen utbyte av data. Det är oerhört viktigt för att kunna begränsa i framtiden djurförsök i Europa. Det bör också betonas. Får man till det här utbytet kommer man att kunna begränsa djurförsöken. Det ligger på den positiva sidan.

Slutligen vill jag understryka det som också står i underlaget, nämligen att kraven som ställs på lågvolymkemikalier inte får vara otillräckliga för att möjliggöra en bedömning om dessa ämnen är skadliga för miljö och hälsa. Vissa länder har velat ha så pass låga krav på lågvolymkemikalier att endast ett fåtal kemikalier i praktiken skulle behöva registreras enligt REACH. Det måste man undvika. Internationella kemikaliesekretariatet har gjort en utvärdering där man kommit fram till att tre fjärdedelar av kemikalierna inte skulle behöva registreras om en del länders förslag på det området gick igenom. Där hoppas jag att vi har den svenska regeringen på rätt sida.

Anf.  24  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Jag ska försöka att inte förlänga debatten alltför mycket. Jag delar i stort Gustav Fridolins synpunkter. Jag tycker också att det är olyckligt att REACH, som är oerhört viktigt, under det italienska ordförandeskapet överfördes på konkurrenskraftsrådet. Jag hoppas och vet ju att Miljödepartementet och Näringsdepartementet brukar ha ett bra samarbete här i Sverige. Det hoppas jag att ni fortsätter med. Jag tror att Lena Sommestad kan dela med sig av den erfarenheten. Där tror jag det är väldigt viktigt att vi som land för en tydlig linje.

Det är väldigt bra det sista som Thomas Östros nämnde, att kraven på lågvolymkemikalierna är alldeles för låga. Det kan vara fråga om väldigt giftiga kemikalier där egentligen substitutionsprincipen borde utnyttjas mycket mer. Man skulle inte ha tidsbegränsningar för särskilt farliga ämnen. Det är frågor som vi måste driva. Jag tror att vi har lagt in synpunkter på det från den svenska sidan.

Jag vill avsluta med en fråga. Det här har varit en lång process, och det har varit en otrolig lobbyism från många som har arbetat med REACH. Vi är många som hade förväntat oss att det skulle upp till parlamentet för första läsning. Vet ni någonting om tidsplanen? När räknas det här komma upp i första läsning? Hur lång tid kan det ta innan vi har ett något så när bra förslag?

Anf.  25  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag ska lägga en lite annan syn på det här, en viss konstruktiv skeptisism, om jag får uttrycka mig så. Det kan påverka utvecklingen både i EU och i svenskt näringsliv. Det finns folk som säger att det här kommer att kosta ungefär 32 miljarder euro inledningsvis om det genomförs och att det kommer att minska EU:s BNP med flera procentenheter om man inte är försiktig. Man kan då fråga sig hur det kommer att på verka handeln med tredjeland. Man kan också fråga hur det stämmer överens med Lissabonstrategin. Jag undrar om näringsministern har haft sådana här funderingar och hur regeringen tänker hantera det utifrån ett mera skeptiskt synsätt. Det är ändå väl så viktigt att näringslivet utvecklas i hela Europa och att detta inte bara blir en hämsko, som det skulle kunna innebära om man inte hanterade det rätt. Sedan vill jag inte ha sagt att vissa av de här sakerna inte är nödvändiga, men om man har en nyttig skeptisism till det hela tror jag att det är rätt bra.

Anf.  26  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tror att hänsyn till hälsa och miljö långsiktigt lönar sig för oss alla. Det är väldigt viktigt att lyfta in det. Sedan finns det värden som det inte går att mäta i kronor och ören.

Förslaget att en kontroll i ett företag skulle kunna användas av andra tycker jag i grunden är bra. Man slipper extra kostnader och strul. Därmed tror jag att det är väldigt viktigt att trycka på den samhälleliga kontrollen. Det har till exempel förekommit att läkemedelsindustrin har mörkat biverkningar av sina mediciner. Naturligtvis kommer inte alla att göra det, men det finns alltid en risk, och då skulle det kunna sprida sig till de andra. Därför tror att jag att det är bra att det finns någon form av kontroll för att se till att det inte händer att man mörkar hälsofarliga och miljöfarliga kemikalier.

Anf.  27  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag har ingenting att invända mot Gustav Fridolins, Sven-Erik Sjöstrands och Hillevi Larssons inlägg. De ligger väl i linje med mina åsikter. Jag vill poängtera att den svenska regeringen och Regeringskansliet jobbar, som ni vet, väldigt tätt tillsammans. Det är en regering och en ståndpunkt som förs fram i EU-sammanhang och i alla andra sammanhang.

När det gäller synen på hur det här går ihop med Lissabonstrategin och ekonomisk tillväxt vill jag poängtera att Lissabonstrategin ju pekar på att det handlar om uthållig tillväxt. Visst skulle vi kunna köra systemet i botten genom att bortse ifrån farliga ämnen, ämnen som riskerar att hamna i knapphet, men så kan vi inte göra. En långsiktig tillväxtstrategi måste ha ett uthållighetsperspektiv om det ska vara trovärdigt bland medborgare och för miljöns utveckling.

Då ser jag det här som ett bra sätt. Sverige har ju visat att det går. Mycket av det här arbetet är redan gjort i Sverige, ett ambitiöst arbete med att försöka ta till vara och minska användandet av farliga kemikalier. Det tror jag är klokt att försöka ha också på europeisk basis. Det kommer att påverka globalt om vi lyckas att nå det här direktivet.

När det gäller hur det ligger till i processen och hur lång tid vi kan förvänta oss att det tar tänkte jag låta Per Bergman säga några ord om detta.

Anf.  28  Departementsrådet PER BERGMAN:

Behandlingen av REACH har just börjat både i rådet och i parlament. Just nu har rådet kommit lite längre än parlamentet, av naturliga skäl – det har varit nyval till parlamentet. Men det finns rapportörer utsedda i miljöutskottet, och det finns ett antal andra utskott som också ska yttra sig i frågan. Rapportörens senaste bedömning, efter vad jag har hört, är att den första läsningen skulle kunna vara klar efter sommaren nästa år, i september nästa år.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi går vidare till punkt 7 om tjänster på den inre marknaden.

Anf.  30  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Herr ordförande! Det blir en politisk debatt rörande tjänstedirektivet. Det är egentligen den första ordentliga debatt vi har om kommissionens förslag till tjänstedirektiv. Det är också startskottet för förhandlingsprocessen, som nu inleds på politisk nivå i och med att ministerrådet för denna debatt.

Europaparlamentet har inlett sin process, som ni vet. Det var en hearing i Europaparlamentet den 11 november. Därmed är de också i full gång med hanteringen av det här viktiga direktivet.

Som underlag för den diskussion vi ska ha har ordförandeskapet cirkulerat ett kort dokument. Det kom sent i går eftermiddag. Det är tre frågeställningar som man tar upp: ursprungslandsprincipen, administrativt samarbete och administrativ förenkling.

Jag ska kort ta upp dem, och jag vill naturligtvis också ge regeringens övergripande syn på tjänstedirektivet och redovisa vilka huvudsakliga invändningar som vi har från svensk sida.

Låt mig börja med att säga att en förverkligad fungerande inre marknad för tjänster skulle ge oss ekonomiska positiva effekter i Europa, till en mycket stor del av våra ekonomier. Ökad handel med tjänster över gränserna kommer sannolikt att ha goda ekonomiska effekter med sig för hela Europa. Det skulle bidra till Lissabonstrategin.

I Sverige är vi duktiga och har en hög kunskapsnivå inom tjänstesektorn och skulle också kunna dra nytta av en fungerande tjänstemarknad in Europa.

Vi anser från regeringens sida att det är nödvändigt med en reglerad tjänstemarknad. Det skulle vara mycket fördelaktigt. I dag är det så att den tjänstemarknaden snarare växer fram via domstolsbeslut i EG-domstolen än via politiska verktyg. Det är inte alltid att föredra.

Vi har identifierat en rad problem med direktivförslaget. Vi menar att det kommer att behövas tydliga och klara justeringar i det förslag som nu ligger för att säkerställa grundläggande svenska intressen. Vi kan inte acceptera försämringar i den svenska välfärdsmodellen. Vi kan inte acceptera att vissa sektorer och områden som är väldigt starka i Sverige försvagas av direktivet.

Därför har vi lagt fram en allmän granskningsreservation från svensk sida på förslaget till tjänstedirektiv och samtliga dess artiklar.

Ett sådant område som det är viktigt att granska handlar om ursprungslandsprincipen. Det innebär att vid tillfällig tjänsteutövning ska lagen i det land varifrån tjänsteutövaren kommer gälla. Ett förenklingsförslag naturligtvis, för det innebär att man inte behöver kunna samtliga medlemsländers olika lagregleringar. Men det får inte innebära att det hotar exempelvis den svenska modellen på arbetsmarknaden. Det har gjort att vi har arbetat särskilt med den frågan i det här inledande skedet. Regeringskansliet har varit mycket aktivt i att kommunicera med kommission och ordförandeskap. Det är klart att ursprungslandsprincipen också har vissa fördelar, men vi måste känna oss trygga med att de nackdelar vi befarar inte överväger.

Det finns frågor i ordförandeskapets underlag som rör administrativt samarbete och administrativ förenkling. Där har vi ingen annan uppfattning än ordförandeskapet, att det är viktigt och att vi måste fortsätta att arbeta med att hitta förenklingar.

Låt mig gå djupare in på det som är viktiga problemområden och där vi aktivt vill engagera oss för att få förbättringar.

Arbetsrätten: Vi arbetar mycket intensivt redan i de inledande diskussionerna i Bryssel med att få gehör för våra frågor som rör till exempel kollektivavtalens ställning, rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, krav på representant vid tjänsteutövning och arbetsmiljöfrågor. Vi vill ha tydliga skrivningar i direktivet om bland annat undantaget för utstationeringsdirektivet från ursprungslandsprincipen. Vi har hittills fått förståelse för den argumentationen och sett en rörelse mot detta. Det är frågor som vi kommer att bevaka mycket nogsamt och där vi också samarbetar mycket intimt med parterna på svensk arbetsmarknad.

Ett annat område gäller monopolen. Kommissionen har gjort klart att medlemsstaternas möjlighet att bibehålla sina monopol inte påverkas av tjänstedirektivet. Direktivet ska inte reglera hur medlemsstaterna väljer att organisera sina monopol eller övriga allmännyttiga tjänster. Det förväntar vi oss kommer att klargöras i kommande textförslag så att det inte råder något tvivel om detta.

Det finns också en rad andra frågeställningar som vi kommer att behandla. Vi vill slå vakt om de former som vi har valt för att organisera hälso- och sjukvård, social service och andra väsentliga områden. Det finns områden där vi måste få ytterligare förtydliganden och klargöranden för att känna oss trygga med att så verkligen är fallet.

Det går inte att i den processen utesluta att Sverige kan komma i den ställningen att vi kommer att begära undantag från särskilda områden. Det beror på hur långt vi kan komma i att få förändringar och tydliggöranden. Vi har en tradition av en väldigt hög skyddsnivå på områden som rör miljö, hälsa och säkerhet, och det måste kunna bevaras.

Politiska förhandlingar börjar nu om direktivet. Det finns en positiv grundsyn, men det finns rader av invändningar från rader av medlemsstater. Det är en svår uppgift att få ihop det här till ett fungerande tjänstedirektiv. Vår hållning är att vi i grunden är intresserade av och positiva till att reglera tjänstemarknaden, men det är ett antal mycket viktiga frågeställningar för Sverige som kommer att avgöra hur vi kommer att ställa oss framöver.

Det holländska ordförandeskapet lämnade över ett 60-sidigt arbetsdokument som innehåller förslag till förtydliganden och ändringar i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Det är arbetsdokument som inte kommer att behandlas på rådet, utan det kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet på tjänstemannanivå. Men det visar att frågan är i rörelse, och det visar också att Sverige på en rad viktiga punkter har fått gehör för sina ståndpunkter.

Det är regeringens hållning i det här läget.

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det var en väldigt fin genomgång som ministern gjorde. I mitt parti delar vi i stort sett den här synen. De problemområden som ministern nu har redogjort för här har vi sett, och vi har lagt fram motioner om dem. Ursprungslandsprincipen är oerhört viktig och central. Arbetsrätten är också en central fråga att slå vakt om. Formen för vårt välfärdssamhälle är också oerhört viktig.

Förhandlingar sker nu om tjänstedirektivet, men frågan är om vi kan bli garanterade att få begära några undantag om vi inte kan komma till så långt i förhandlingarna, om det accepteras. Som det skrivs i Lissabonstrategin ska tjänstedirektivet vara klart under slutet av 2005. Som jag ser det är det ett oerhört stort direktiv, och det kommer att bli många och långa förhandlingar. Kan det verkligen vara klart till 2005?

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tror att det här är väldigt viktigt för Europa och Sverige. Tjänsternas andel av BNP och utrikeshandeln har vuxit väldigt snabbt. Folk – medborgare och företag – efterfrågar tjänster när deras inkomster stiger. Inte minst för ett litet land som Sverige blir det en avgörande fråga om tjänstehandeln kan hänga med varuhandeln. Jag ville börja i denna positiva ända.

Sedan inser jag också att det finns invändningar och klargöranden som måste göras och att vi har vår arbetsmarknad delvis annorlunda organiserad än vad författarna till de ursprungliga förslagen föreställer sig. Vi kan gå in på kollektivavtal, stridsåtgärder, representant, arbetsmiljö och allt detta. Men jag tror att det viktigaste för Sverige den här gången – mot bakgrund av vad ministern sade, att det finns massor av invändningar av massor av länder – är att se till att det inte, som det lätt kan bli, bara blir stopp. Det finns ingenting som är lättare än att säga nej. Det är alltid mera krävande att säga ja och ta vissa politiska risker, att komma hem och säga till den egna valkretsen – i vid mening: Ja, vi tror att tjänstehandeln är så viktig att vi måste göra det och det som kanske strider mot ortodoxin i hemlandet. Detta gäller inte bara Thomas Östros och Sverige utan alla länder.

Därför tycker att jag den uppläggning i föredragningen som Thomas Östros hade här var, som jag uppfattade det, väldigt defensiv. Han pekade på alla problem. Han var väldigt kortfattad beträffande fördelarna. Jag tror att om det här ska bli någonting på europeisk nivå, att det ska kunna genomföras på sex eller tio år – det är en realistisk tidsram – måste man ha en väldigt stark politisk vilja på väldigt många händer för att få det här igenom. Det tycker jag ska vara svenskt grundbudskap.

Anf.  33  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att den svenska ståndpunkten är mycket väl formulerad, som den står uttryckt i promemorian. Det har i dag varit en hearing om tjänstedirektivet här i riksdagen. Tyvärr hade jag själv inte möjlighet att följa den, men man kan se det i efterhand och ta del av de dokument som kommer ut.

Jag saknar egentligen bara en sak i Sveriges ståndpunkt. Det handlar om meddelarskydd. Vi har till exempel lex Sarah och andra möjligheter för en anställd på ett bolag att diskutera förhållanden och sådant. Det har vi i svensk lagstiftning. Men det finns inte med, och jag såg inte heller någonting om det i den svenska ståndpunkten.

Då är min fråga: Kommer ministern att ta upp någonting om meddelarskyddet?

Sedan vill jag också säga att konsumentskyddet är oerhört viktigt. Det är också viktigt att konsumenterna inom EU får möjligheter att diskutera sig samman och ha sina egna vägar att påverka.

Anf.  34  LENNART HEDQUIST (m):

Jag vill också understryka att det föreligger en väldigt stark uppsida när det gäller att åstadkomma en lösning och ett tjänstedirektiv som omfattar alla länderna. Det förtjänar att understrykas att man måste se på möjligheterna och vara beredd att utifrån enskilda länders synpunkter kompromissa så att man får en slutprodukt som är godtagbar.

Thomas Östros angav en rad svenska ståndpunkter som kanske i någon mening var förutsägbara utifrån vad regeringen tidigare har sagt. Men samtidigt sade han att det finns från andra länder väldigt många synpunkter på olika enskildheter. I likhet med vad Carl B Hamilton sade tror jag att detta – om man radar upp svårigheter från olika håll – kan leda till att det inte blir någonting alls av det. Det är väl alldeles uppenbart att skulle de svenska ståndpunkterna rätt igenom gå igenom är det andra länders ståndpunkter som också ska biträdas. Det leder väl i sin tur till att de fördelar som till exempel svenska företag skulle kunna ha på den europeiska marknaden minskas i motsvarande mån som man sätter upp hinder för utländska företag på den svenska tjänstemarknaden. Jag föreställer mig att det redan kommer en hel del synpunkter på hur man agerar på den svenska arbetsmarknaden för att förhindra konkurrens från olika näraliggande länder.

Det vore klarläggande om Thomas Östros mer ville utveckla hur man ser på förhandlingsspelet längre fram. Finns det verkligen möjligheter att på bästa sätt tillgodose olika parter genom att ställa upp de här hindren i förväg?

Anf.  35  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Jag skulle också önska att man hade en mer positiv syn från regeringens sida på tjänstedirektivet utifrån det vi pratade om innan, att vi har en hög utbildningsnivå här i Sverige, att vi har högt utbildade personer. Väldigt många av dessa vill sälja sina tjänster utomlands. Jag vet att det är svårt för arkitekter att få jobb utomlands därför att det finns vissa saker som är problem, bland annat i Frankrike. Detsamma gäller sjukgymnaster och andra. Då är det viktigt, med tanke på att fri rörlighet för tjänster är en av grundpelarna i EU-samarbetet, att vi ser positivt på att försöka ta bort de här hindren, att vi har den inställningen när vi går in i förhandlingarna.

Jag inser nog också att det finns saker som kan vara svåra i det hela. När vi hade en hearing i arbetsmarknadsutskottet i maj vill jag minnas att man åtminstone från SACO var oerhört positiv till detta med tanke på att dess medlemmar kunde få jobb utomlands. Jag tror att det är en viktig sak att ta med i arbetet.

Anf.  36  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

För mig är det en ganska självklar utgångspunkt att mer handel är bra för Sverige och för alla medlemmar av Europeiska unionen, och det gäller också globalt. Men när vi säger att vi vill ha mer tjänstehandel och att regeringens uppfattning är att vi vill ha en reglerad tjänstehandel i form av ett tjänstedirektiv är det oerhört viktigt att vi inte gör så som Carl B Hamilton, Lennart Hedquist och Annelie Enochson – spelar ned några av grundbultarna i vår samhällsmodell. Det måste man vara väldigt tydlig med. Vi vill inte ha en arbetsmarknad där kollektivavtal inte längre kan användas som ett verktyg för att se till att människor har rimliga villkor på arbetsplatserna. Då måste man säga det. Då kan man inte säga att här finns det sådana vinster att vi eventuellt kan offra kollektivavtalen.

Vi tycker att våra väl motiverade monopol – Systembolaget, Bilprovningen och Apoteket – har väldigt god grund. Då måste man säga det och inte bara säga att om det har tillräckligt bra effekt på handeln kan vi skippa dessa monopol, vad det nu skulle få för konsekvenser för alkoholpolitiken.

Det här är en väldigt viktig utgångspunkt för regeringen. Vi har i grunden en positiv syn. Vi vill tydliggöra var våra gränser går och vad vi tycker är väsentliga samhällsintressen för Sverige.

Det gäller också sjukvården. Vi skulle inte kunna tänka oss en situation med ett tjänstedirektiv som om några år visar sig innebära att vi måste kommersialisera svensk sjukvård. Jag tror inte att det är så med detta tjänstedirektiv, men vi kommer att vara väldigt noga med att följa upp att det inte blir på det sättet. Det där är viktigt att kommunicera med riksdagen och med medborgarna om.

Vi har en grundläggande positiv hållning. Det finns ett mycket aktivt engagemang hos Regeringskansliet och regeringen för att se till att det här tjänstedirektivet blir bra. Vi har redan nu fått positiva reaktioner på vårt grundläggande arbete. Vi jobbar mycket tätt med till exempel SACO, TCO och LO, och vi känner att vi är på rätt väg.

Sven-Erik Sjöstrand frågade om tidsprocessen. Göran kan beskriva var vi befinner oss någonstans och ge ett tydligare besked om vad vi kan förvänta oss för tidsperspektiv.

Anf.  37  Departementsrådet GÖRAN GRÉN:

Det närmaste som händer är det rådsmöte som går av stapeln nästa vecka. Det är ett möte som kommer att bli ett slags lackmustest för att man ska se hur medlemsstaterna reagerar på de tre frågor som ordförandeskapet har ställt. Kommer man att begränsa sina inlägg och föra diskussionen i enlighet med dessa eller kommer man att ge uttryck för och lyfta fram det som vi har hört under processens gång så här långt, nämligen de problem som man har på hemmaplan? Det kommer också bli ett test för att se hur lång tid detta kommer att ta.

En viktig parallell process i detta är Europaparlamentets arbete som har inletts med en hearing som gick av stapeln förra veckan. Där förväntar vi oss ett första utkast, en första läsning, i mitten av nästa år.

Men i ljuset av de diskussioner som hittills har förevarit kommer mycket att ligga på de enskilda medlemsstaterna i vad mån man kommer att föra fram alla problemområden. Ju fler problemområden som lyfts upp på bordet, desto längre tid kommer det att ta att lösa detta. Det är det enkla svaret som jag kan ge här.

Anf.  38  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag vill fortsätta med att beröra Christina Axelssons frågor. Vi kommer att ha en väldigt hög beredskap och noga följa om huruvida det finns grundlagsfrågor som påverkas av direktivet. Det är klart att det är en väldigt viktig fråga för oss.

Konsumentskyddet är också mycket viktigt. När det gäller hur konsumentavtalen påverkas ser det ut att vara en ganska trygg position, men det måste utvärderas vidare. Det är klart att det sker en process där vi sakta men säkert går mot gemensamma konsumenträttigheter. Det hänger ihop med att vi också får en utökad tjänstemarknad.

Anf.  39  LENNART HEDQUIST (m):

Jag vill replikera på det som statsrådet sade om både Carl B Hamilton och mig. Han sade att vi hade nämnt kollektivavtal. Polemiken från statsrådet liknar mer en fantombild, eftersom kollektivavtalet över huvud taget inte hade tagits upp.

Eftersom nu statsrådet själv nämnde kollektivavtalen vill jag ställa en fråga om avtal som är ingångna i Sverige mellan arbetstagare och arbetsgivare vid ett företag som är verksamt på den europeiska marknaden. Menar statsrådet att de avtalen inte är giltiga till exempel i Frankrike, Österrike eller Tyskland?

Det förs nu en diskussion om avtal som är slutna i till exempel Lettland eller Polen och företaget konkurrerar på den svenska marknaden enligt lagen om offentlig upphandling. Påstår man på fullt allvar att dessa kollektivavtal är ogiltiga? Det är ju detta som i hög grad kommer att bestämma frågeställningen huruvida det kommer att råda konkurrens på den europeiska marknaden.

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tycker att det är angeläget att vi framhärdar det som vi alltid har framhärdat också i det här sammanhanget, att det är viktigt med de arbetsrättsliga regler som vi har uppnått här i Sverige. Jag är glad att ministern har tagit upp de punkterna och kommer att föra den fanan högt också i EU-sammanhang.

Anf.  41  ULF HOLM (mp):

Tyvärr hörde jag inte Östros föredragning av ärendet. Men jag har tagit del av de svenska ståndpunkterna, och jag måste ge er beröm för att ni så noggrant har gått igenom och analyserat och vågar redovisa de problem som ni har identifierat på ett så tydligt sätt. Det är tyvärr inte alltför vanligt att det kommer ett så tydligt underlag till EU-nämnden.

Jag sitter själv i arbetsmarknadsutskottet och var med på den hearingen. Det är väldigt viktigt att vi framhåller den svenska arbetsrätten och att man nu involverar de fackliga organisationerna i arbetet för att analysera ordentligt.

När det gäller flera viktiga punkter på folkhälsoområdet och skatter, men även frågan om vattenprivatisering, tycker jag verkligen att ni noga ska kontrollera kommissionens senaste underlag, hur det hänger ihop och så vidare.

Jag kan för en gångs skull med glädje stödja regeringens ståndpunkt, och då framför allt upplägget och den utmärkta redovisningen till EU-nämnden.

Anf.  42  ANDERS KARLSSON (s):

Jag vill också understryka att regeringens ståndpunkt är viktig att hålla fast vid.

Jag rekommenderar Lennart Hedquist att läsa utstationeringsdirektivet och sammanfattningen av den hearing som arbetsmarknadsutskottet anordnade i maj. Då får han säkert svar på de frågor som han ställde till ministern.

Jag satt och funderade över den liknelse som Carl B Hamilton gjorde tidigare med att det inte var någon simkunnig i båten. Jag skulle vilja säga så här: Det är kanske bäst att bygga båten färdig innan man sjösätter den.

Jag tror inte att man ska ha så bråttom, utan man ska verkligen se till att hålla på de ståndpunkter som man har. Detta är grundbultarna i den svenska välfärden, och de är svåra att kompromissa bort.

Jag ger mitt fulla stöd till regeringens ståndpunkt.

Anf.  43  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Anders Karlsson svarade ju på Lennart Hedquists fråga. Det är det som gör att vi menar att det här finns möjligheter att komma framåt. Tjänstedirektivet och utstationeringsdirektivet är det som gör att det finns ett antal grundläggande rättigheter som gäller mottagarlandets rättigheter när en löntagare från ett land arbetar i ett annat land. Det tillsammans med vår modell på arbetsmarknaden där fackföreningar har möjlighet att hävda kollektivavtal är våra grundbultar. Det är klart att om man bortser från dessa grundbultar finns det risk för att det blir en stor förändring av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är viktigt att vara tydlig samtidigt som vi säger att det är bra med ett tjänstedirektiv som reglerar handel med tjänster. Annars är det risk för att domstolarna leder utvecklingen och fattar beslut på ett sätt som är olyckligt.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Vi är i lite tidsnöd, men vi har fyra punkter och övriga frågor kvar.

Anf.  45  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Då har vi kommit till dagordningspunkt 8 om nytt förslag till direktiv om gränsöverskridande fusioner. Med detta avses fusioner mellan två företag som lyder under två olika medlemsstaters lagar. En sådan fusion får bland annat till följd att verksamhet som hittills har bedrivits under ett visst lands bolagsrätt i fortsättningen kommer att bedrivas enligt ett annat lands bolagsrätt. Syftet är helt enkelt att underlätta gränsöverskridande sammanslagningar mellan bolag.

Det här förslaget är främst avsett för små och medelstora företag som på grund av sin storlek och sitt lägre aktiekapital inte kan fusioneras till ett Europabolag.

Svensk synpunkt har varit att vi är grundläggande positiva till ett sådant förslag. För oss har det varit viktigt att säkra arbetstagarinflytandet också vid efterföljande fusioner även då utländska bolag har en annan modell än Sverige för sitt arbetstagarinflytande. Så i grunden är det en positiv inställning från Sveriges sida.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi över på punkt 9 om regler om övervakning av handel med narkotikaprekursorer.

Anf.  47  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Kommissionen har lagt fram ett förslag att ersätta gällande förordning med en ny förordning för den externa handeln med narkotikaprekursorer, det vill säga substanser som kan användas vid tillverkning av narkotiska preparat. Syftet är att kontrollera tillgången på de kemikalier som behövs vid tillverkningen av narkotika för att minska tillgången på olaglig narkotika.

Det kräver ett internationellt samarbete om myndigheterna ger sitt tillstånd. I Sverige är Läkemedelsverket behörig myndighet. Vi har inte några invändningar mot det här förslaget.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nu går vi över till textilier och konfektion.

Anf.  49  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Det här är slutsatser som kommer från en högnivågrupp för textil som har arbetat fram en strategi för europeisk textil- och klädindustri. Det handlar om satsningar på forskning och innovation, utbildning, skydd av immateriella rättigheter, marknadstillträde till tredjeländer. Man uppmärksammar särskilt små och medelstora företag.

Rådsarbetsgruppen väntar på textförslag från 133-gruppen som rör de handelspolitiska slutsatserna. Regeringen förslår att Sverige accepterar dessa slutsatser.

Anf.  50  CARL B HAMILTON (fp):

Det tycker inte jag. Anledningen till att den här frågan kommer upp är ju att den mångåriga protektionismen gentemot u-länderna i form av MFA-avtalet ska avvecklas den 31 december. Detta tillsammans med jordbrukspolitiken har varit ett väldigt centralt krav från u-länderna, att EU och USA ska ta bort den här typen av handelsrestriktioner.

Vad man nu gör är att man inför andra kompenserande åtgärder för att väga upp för att man öppnar gränserna. I stället för att ha gränshinder ska man skapa hinder innanför gränserna som ska motverka att u-länderna alltför mycket säljer till EU och därmed konkurrerar ut EU:s industri, men som skulle vara till fördel för EU:s konsumenter. Ja, ministern är ju väl kunnig i de här sakerna.

Punkt 5 handlar om stödinsatser för industrin. Det är ju stödinsatser som ska göra att u-länderna får svårare att konkurrera på den europeiska marknaden – mindre u-landsprodukter.

I punkt 6 talas det om dialogen med Kina, Ryssland och Indien. I sådana här sammanhang innebär dialog alltid att man ska pressa dessa exportländer att sälja mindre och höja sina priser. Kina är ju det stora landet som antagligen kommer att tjäna mest på detta och öka sin export mest. Det handlar alltså om handelshinder innanför gränsen.

I punkt 6 b står det: Skyddsåtgärder på handelsområdet ska användas enligt objektiva kriterier. Jag trodde att vi skulle bli av med skyddsåtgärderna på handelsområdet. Det är ju det som är hela poängen.

Så sent som i våras behandlade riksdagen en proposition om global politik för global utveckling. Det handlade om att man skulle hålla ihop politiken på olika områden så att de olika åtgärderna inte stred mot varandra. Det skulle vara till fördel för tredje världen.

Det här är ett typiskt exempel på att man tar med den ena handen det som man har gett efter med den andra. Därför menar jag att Sveriges position bör vara att inte acceptera detta. Dessutom är ministern enligt dessa texter beredd att delvis inta en position som ännu inte är definierad. Det finns inga texter om vad positionen egentligen innebär.

Därför ska Sverige inte acceptera dessa slutsatser. De innebär att man fortsätter med den gamla protektionismen, men i nya kläder.

Anf.  51  ANNELIE ENOCHSON (kd):

Kristdemokraterna stöder det som Carl B Hamilton säger. Vi tycker att han uttryckte sig väldigt väl. Det har att göra med solidaritet med tredje världen. Så vi ställer oss helt bakom det som Carl B Hamilton sade alldeles nyss.

Anf.  52  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag instämmer i Carl B Hamiltons utgångspunkter om frihandel och hur viktigt det är att vi tar det centrala steget vid årsskiftet och avskaffar handelshindren när det gäller textilhandeln. Det är en stor och viktig sak. Under det här arbetet har också Sverige argumenterat mycket starkt för hur positivt detta är.

Jag ser icke det här som ett sätt att vrida politiken i protektionistisk riktning. Det måste finnas legal grund för agerandet, och det har också diskuterats tidigare innan det här rådsmötet.

Det som är viktigt är att vi kommer att se en utveckling där ett antal mycket svaga länder i tredje världen får problem i och med att de riskerar att bli av med sina fördelar när de snabbt växande länderna i tredje världen – till exempel Kina och Indien – får full tillgång till våra marknader. Då måste man från den europeiska unionen också vara beredd att ge vissa fördelar till dessa länder under en övergångsperiod, så att de har en chans att delta i den internationella handeln.

Det visar hur en radikal åtgärd i grunden är mycket bra, men den kan få konsekvenser som riskerar att mest drabba de allra fattigaste länderna.

Detta är en handelspolitisk diskussion som har resulterat i en kompromiss där skrivningarna är mer allmänt hållna. I stället för ”ska vidta skyddsåtgärder” står det nu ”ha beredskap att vidta skyddsåtgärder”. Sverige kommer att argumentera för att vi bör ha så lite av sådana åtgärder som möjligt.

Men det är klart att det sker en stor förändring. Det måste finnas ett resonemang om hur man kan vidta åtgärder för att stötta kunskapsinnehåll, design och teknisk utveckling i europeisk textilindustri, vilket vi gör i många andra industrier.

Jag ser inte detta som en protektionistisk åtgärd, utan snarare som en strategi som vi gör för många andra industrier i Sverige. Det tycker jag är en rimlig slutsats att dra. Vi behöver vidta vissa åtgärder, inte minst för att skydda de allra fattigaste länderna när de riskerar att bli av med de fördelar som de har haft tidigare.

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp):

Det här blir väldigt konstigt. Det är en riktig beskrivning att vi inte riktigt vet hur det här lyftandet av exportkvoterna kommer att slå mellan olika u-länder. Det är många som tror att Kina kommer att vinna.

Men det blir väldigt konstigt när man säger att denna omsorg ska motivera att vi nu går in och ska ha enskilda avtal och dialoger med exportländer. Man strypte dessa länder för 45 år sedan, och nu kommer man och säger att man måste ta hand om de svaga. De har ju straffats i 45 år. Det klingar väldigt falskt. I 45 år har man alltså hindrat dessa länder att sälja så mycket som de vill. Nu säger man att man måste se till de svaga efter att man tidigare har hållit på att slå mot dem.

Jag vidhåller alltså min tidigare hållning.

Jag vill också att ministern ska kommentera det som var ett väldigt högtidligt åtagande i riksdagen förra året, att man ska försöka att ha en politik på olika områden som inte strider mot varandra.

Man ska inte ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra. Men det är ju precis det som man gör här. Man öppnar upp för ökad import av tekoprodukter från u-länderna, samtidigt som man ska stödja den inhemska industrin. Man ska använda sig av skyddsåtgärder enligt objektiva kriterier. Vi ska inte ha några skyddsåtgärder. Man ska diskutera med Kina och Indien så att de inte ska sälja så mycket. Det här är ett första lackmustest på när man ska tillämpa den här typen av politik som vi beslutade om i riksdagen förra året. Första gången när den ska tillämpas havererar den. Det är så jag ser det.

Anf.  54  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Nej, det gör den absolut inte. Det här handlar om en politik för att vara med och utveckla en industri i Europa. Primärt handlar det inte om att tillämpa några handelshinder. Det som står här är att man bör föra sådana diskussioner, exempelvis med – det som Hamilton nu viftar undan – de länder som inte kommer att ha en möjlighet att konkurrera när det sker ett avvecklande vid årsskiftet. Då handlar det om de allra fattigaste och svagaste länderna.

Det är klart att vi tids nog kommer till ett läge där också de länderna blir utsatta för den globala normala konkurrensen. Risken är ju att Kina och Indien snabbt lyckas att överta deras roll.

Det här är av omsorg för att göra en reformprocess så klok och smidig som möjligt. Jag och regeringen är mycket starka frihandelsvänner. Detta ger inte carte blanche för en ny aktivism för protektionism, men det öppnar för att föra en diskussion om övergången och hur den ska gå till, och det tycker jag är fullt rimligt. Det är en stor seger att vi får denna förändring vid årsskiftet.

Jag tycker nog att det finns en god grund för att ställa upp på den här typen av skrivningar, och det är också regeringens uppfattning.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Den sista punkten, nr 11, handlar om rymdpolitik.

Anf.  56  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

I anslutning till rådsmötet kommer det att vara ett första möte i Space Council. Som EU-nämnden kommer ihåg är detta det nya organet mellan EU:s ministerråd och det europeiska rymdorganet ESA:s råd på ministernivå.

Det här är det första mötet. Den viktigaste frågan kommer att vara att diskutera hur man ska gå till väga vid utvecklingen av ett nytt europeiskt rymdprogram. Sverige välkomnar förslaget att man ska diskutera ett rymdprogram. Viktiga tillämpningar för det kommer att vara transport, miljö och kommunikation – det här är ju frågor som ofta har varit uppe i EU-nämnden.

Vi vill gärna se ett europeiskt rymdprogram som ställer användarnas behov i centrum.

Fortsättningsvis menar vi att ESA bör fortsätta att spela en viktig roll. Det är bra att man har fått det här närmandet mellan EU och ESA.

Anf.  57  LENNART HEDQUIST (m):

När det står i det nya EU-fördraget att EU ska ha så kallad delad kompetens att bedriva rymdpolitik är det här närmast en följd av detta.

Jag begärde ordet för att understryka det som står i den svenska ståndpunkten, att det känns oerhört angeläget att man nu tydliggör rollerna och att detta inte på ett negativt sätt ska komma att påverka ESA. Det står i den svenska ståndpunkten att man förutsätter att finansieringen av ESA inte påverkas av att man tillför EU-medel.

Från svensk synpunkt är ju den verksamhet som bedrivs i ESA oerhört värdefull.

Anf.  58  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Jag har inga invändningar mot det som Lennart Hedquist sade.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det något att säga om de övriga frågorna?

Anf.  60  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s):

Nej, jag tror inte det, om inte nämnden vill att jag ska ge mig in på dem.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga sådana frågor. Då tackar vi näringsministern med medarbetare.

2 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri, forskning och konsument (forskning)

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Återrapport från ministerrådsmöte den 24 september 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 och 26 november 2004

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi utbildnings- och kulturministern välkommen. Vi beklagar övertrasseringen. Den beror på Lissabonstrategin, tjänstedirektivet och annat som ministern är väl bevandrad med sedan tidigare. Vi går snabbt över till dagordningen och börjar med en återrapport

Anf.  63  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Jag beklagar att den nye näringsministern fullföljer traditionerna med att hålla på för länge.

Jag ska börja med att återrapportera från mötet den 24 september. Då deltog för vår räkning statssekreterare Kerstin Eliasson. Det fanns två forskningspunkter. Först vid lunchen diskuterades problemen med placeringen av den termonukleära experimentella reaktorn, ITER. Det ser inte ut att kunna bli någon lösning med Japan. Ministrarna blev dock överens om att diskussionerna behöver fortsätta. Kommissionen blev därför uppmanad att till nästa konkurrenskraftsrådsmöte presentera en aktivitetsplan – jag återkommer till den om en stund.

Den andra punkten var en diskussion om kommissionens junidokument som handlar om innehållet i det kommande sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Sverige presenterade sina kortfattade synpunkter som nämnden lär ha godkänt vid mötet den 17 september. Sverige välkomnade särskilt att grundforskning nu finns på EU:s agenda. Vi konstaterade att teknologiplattformar, som nu diskuteras, är ett intressant redskap. Sverige underströk att detta redskap inte är till bara för stora industridrivna projekt, utan att de också kan använda för att bearbeta stora samhälleliga utmaningar.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi rapporten och går vidare till rådsdagordningen, punkt 12 om ITER.

Anf.  65  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Som jag precis sade har förhandlingarna med Japan inte lyckats. Den aktivitetsplan som kommissionen uppmanades att ta fram ska nu föreläggas på mötet i nästa vecka. Men till dagordningspunkten finns ännu inget dokument. Vi kommer då att följa det mandat som vi redan har fått av nämnden sedan tidigare. När dokumentet kommer och vi vet vad det handlar om får vi värdera det i linje med det mandat som vi redan har.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Då godkänner vi den informationen.

Vi går över på punkt 13 om vetenskap och teknik.

Anf.  67  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Det här gäller kommissionens orienteringsdokument om kommande ramprogram som var uppe i nämnden inför förra rådsmötet.

Vi tycker att dokumentet är välbalanserat och att det innehåller flera för Sverige viktiga frågor. Särskilt välkomnar vi att grundforskningen nu har kommit upp på kommissionens agenda, som jag sade för en stund sedan.

Ordförandeskapet har presenterat förslag till rådsslutsatser som är positivt välkomnande till kommissionens förslag. Vi tänker stödja förslaget till rådsslutsatser. Det innehåller bland annat en paragraf som understryker behovet av grundforskning på EU-nivå. Det ser vi som en viktig del.

Vi ser också positivt på att kommissionen uppmanas att utveckla möjligheterna till samarbete med andra organisationer, till exempel med Eureka.

De två nya områden som ingår i kommissionens dokument är säkerhetsforskning och rymdforskning. Rådsslutsatserna välkomnar kommissionens intention att senare presentera ett förslag till forskningsprogram inom dessa områden. Sverige gillar att de här områdena blir diskuterade i det sjunde ramprogrammet.

Jag kan addera ytterligare en sak. Vi tycker att det är viktigt att rådsslutsatserna uppmanar kommissionen att snarast komma med förslag till ett ramprogram.

Vi tycker också att det är bra det som sker, att man uppmanar kommissionen att se över sin alltför betungande byråkrati och att införa en särskild mekanism för en tydligare uppföljning av ramprogrammet.

Dessa rådsslutsatser är ännu inte färdigförhandlade, men vi väntar oss inga stora förändringar. Mer detaljerade diskussioner kommer under våren, och då återkommer vi till nämnden.

Anf.  68  KARIN GRANBOM (fp):

I och med att det här innebär ungefär en dubblering av forskningsbudgeten vill jag fråga varifrån man får pengarna. Är det pengar från den nationella budgeten, de pengar som man satsar på nationell forskning? Eller kommer pengarna att tas inom ramen för EU:s budget? Man ska ju se till att man har 3 % av den nationella BNP och 3 % av unionens BNP. Det där är något oklart.

Anf.  69  BJÖRN HAMILTON (m):

Vi stöder regeringens ståndpunkt, men vi vill understryka att vi förutsätter att det inte utökar forskningsbudgeten inom EU, utan att det ska ske en omfördelning inom befintliga ramar.

Anf.  70  ULF HOLM (mp):

Det här kan man ha en lång diskussion om. Jag har ju invändningar när det gäller rymdforskning, men det har jag tagit upp tidigare, så jag ska inte fördjupa mig i dem.

Det som ministern sade på slutet är viktigt med tanke på revisionsrättens rapport där det framfördes ganska allvarlig kritik mot sjätte ramprogrammet.

Jag vet inte om det är bedrägeri eller hur det är utformat där, men det är ganska viktigt eftersom det rör sig om väldigt mycket pengar i de här ramprogrammen. Något som jag tycker att Sverige bör föra fram är alltså att det är viktigt att fortsätta med dem.

Jag är också tveksam till att utöka budgeten så pass mycket som kommissionen vill eftersom det har sina konsekvenser.

Anf.  71  LENNART HEDQUIST (m):

Jag vill göra en komplettering angående just rymdforskningen. Vi hade ju uppe just det med Thomas Östros. När nu EU har beslutat att låta rymdverksamheten ingå som en delad kompetens med ESA, som det väl närmast är fråga om, är det viktigt att hålla isär EU:s roll och ESA:s roll. Där vill vi verkligen understryka att rymdforskningen som sådan ska fortsätta att ingå som en viktig del av ESA och att penningtillförseln till ESA inte påverkas av de här diskussionerna.

Anf.  72  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s):

Jag börjar med frågan om finansiering. Vår syn, att EU:s budget inte ska växa, är väl känd. Den tar Sverige strid för och är just nu inbegripet i den striden. När vi stöder att forskningsbudgeten växer speglar det alltså vad vi tycker att EU bör prioritera att syssla med, nämligen framtidsinriktade utvecklingsstödjande aktiviteter. Vi föreslår att detta finansieras genom att man mindre ägnar sig åt jordbruksutgifter, inte genom att expandera EU:s totala budget. Jordbruks- och strukturfondsmedlen ska omfördelas till det här ändamålet.

Ulf Holm lyfte fram byråkratibekämpningsaspekten. Det här är ett område där man hör väldigt mycket om att det är alldeles för mycket krångel och byråkrati. När det är mycket krångel och byråkrati blir det oftast utrymme för ineffektivitet, slarv och möjligen också fusk, men det vet jag ingenting om i det här fallet. För oss kommer det här att vara en mycket viktig del av arbetet. Detta är alltså något som vi prioriterar, likaväl som vi gör på andra områden inom EU; det här är en ständigt närvarande fråga för oss.

Vad gäller rymdforskningen är tanken inte att ta pengar från övrigt rymdsamarbete till det här området. Vi har ett väl fungerande rymdsamarbete i Europa som bedrivs i en annan organisation. Jag är skeptisk till att dubblera det institutionella och ha flera parallella och kanske till och med konkurrerande eller rivaliserande samarbetsstrukturer – inte bara för att ministrarna då ska åka på dubbelt så många ministermöten för att diskutera samma saker utan därför att det inte främjar effektiviteten på området.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi får tacka utbildnings- och kulturministern och hans medarbetare.

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd)

Statsrådet Carin Jämtin

Återrapport från informellt ministermöte den 26 och 27 oktober 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 november 2004

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet Carin Jämtin med medarbetare hälsas välkomna hit.

Varsågod!

Anf.  75  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Vi har väldigt sällan formella biståndsministermöten. Det senaste formella mötet var i april. Jag har blivit tillsagd om att ni inte vill ha någon rapportering därifrån. Men om ni vill ha det kan jag gärna säga några ord. Jag uppfattar att det önskemålet tydligen inte finns.

Det informella biståndsministermötet i oktober, där Sverige företräddes av statssekreterare Annika Söder, ska jag helt kort säga några ord om.

Det var tre för oss väldigt viktiga områden som diskuterades. Ett område var koherensen – framför allt samordning, samstämmighet, mellan handel och utveckling. Vidare gällde det sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, något som är högt prioriterat på våra dagordningar. Slutligen gällde det kopplingen mellan fred, säkerhet och utveckling.

Vad gäller koherensfrågorna var det tydligt att det i gruppen av biståndsministrar som träffades fanns en stark enighet om att man måste jobba med en tydligare och samstämmigare EU-politik när det gäller arbetet med fattigdomsbekämpning. Vi i Sverige fick beröm för vårt ledarskap på området genom den politik för global utveckling som diskuterades och togs i riksdagen förra året.

Det var glädjande att det var en så stor enighet. Regeringens slutsats av det är att vi måste jobba tydligare och vara mer målmedvetna när det gäller att föra upp de här samstämmighetsfrågorna på dagordningen.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är ett område som ligger högt upp på den svenska politikens dagordning. Vi var nog aningen förvånade över hur kraftfullt stödet var för genomförandet av den så kallade Kairoagendan, alltså befolkningskonferensen 1994, i år för tio år sedan – därav den stora diskussionen. Det var ett mycket starkt stöd från många medlemsländer för att genomföra Kairoagendan. Det är väldigt glädjande och, som sagt, också lite förvånande.

Luxemburg har sagt att man ska fortsätta att driva SRHR-frågorna högt på dagordningen även under sitt ordförandeskap, framför allt i relation till uppföljningen av den Pekingkonferens som ska vara till våren.

När det gäller fred, säkerhet och utveckling diskuterades den självklara kopplingen mellan just fred, säkerhet och utveckling. Alla var överens om att den kopplingen var självklar. Men många poängterade vikten av att det inte får leda till att man med biståndspengar börjar finansiera säkerhetsinsatser – trupper i fält och så vidare. Flera medlemsstater, Sverige och några till, poängterade det.

Detta är min korta återrapportering.

Anf.  76  KARIN GRANBOM (fp):

Jag blev också lite förvånad över att det finns ett så starkt stöd för ICPD. Jag skulle bara vilja följa upp det. Såvitt jag förstår ingår i SRHR – det är många förkortningar här – bland annat rätten att bestämma över sin egen kropp. Då tänker jag direkt på aborter och rättigheter i just det avseendet. Det finns ju en del länder i Europa där man så att säga inte ser med positiva ögon på den rättigheten. Kom det fram något på de här mötena från länderna i fråga om att detta skulle undantas eller inte stödjas? Jag tänker då på just rätten till sin egen kropp, med koppling till abort.

Anf.  77  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Jag får kanske säga både–och. Det var två länder av de länder som jag tror att du refererade till som inte sade någonting i de här frågorna, nämligen Malta och Polen. De diskuterade inte nämnda frågor.

Man diskuterade även abortfrågan, som är en del av de här frågorna, men antog ingenting. Det var ett informellt möte. Därmed får man tolka det på olika sätt. Det blev alltså ordförandeskapets slutsatser, och holländarna har lagt betoning även på abortfrågan. Men det är ordförandeskapets slutsatser som det här handlar om, så svaret blir både–och – om jag får uttrycka mig på det sättet.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Härmed godkänner vi rapporten och går sedan in på kommande ministerrådsmöte, punkt 10 om millennieutvecklingsmålen.

Anf.  79  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Såvitt jag förstår vill ni att vi tar detta punkt för punkt här. ”Millennieutvecklingsmålen” ser jag som en rubrik med tre underrubriker: ”EU:s gemensamma millenniemålsrapport inför översynen nästa år”, ”SRHR” och ”Hiv/aids och andra fattigdomssjukdomar”. Jag tar dem gärna i klump eftersom de delvis hänger ihop med varandra.

På alla tre punkterna förväntas rådet anta rådsslutsatser som är färdigförhandlade och klara. På den första punkten, om EU:s gemensamma MDG-rapport, gäller det en första diskussion om läget i framtagandet av rapporten. Den ska vara klar till april nästa år. Regeringen har betonat att rapporten ska vara framåtblickande och fokusera på åtgärder, huvudsakligen relaterade till det åttonde millennieutvecklingsmålet riktat till oss i utvecklade länder, såsom åtaganden i form av biståndsmål, samstämmighet, skuldfrågor och annat.

Det finns tre huvudsakliga områden som föreslås bli diskuterade i rapporten: finansieringsfrågor, koherens – samstämmighetsfrågor – och ett fokus på Afrika. Bakgrunden till detta är självklart att Afrika är den kontinent som halkar bakåt i fattigdomsbekämpningsarbetet. Regeringen stöder helt dessa tre områden och de prioriteringarna.

Regeringen kommer att betona två områden lite speciellt. Det ena är området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi anser att detta bör bli ett tydligt område i den gemensamma EU-rapporten. Det är inte riktigt ett tydligt område i millenniemålen. Men sexuell och reproduktiv hälsa är en förutsättning för kvinnors rättigheter och kvinnors rätt till en god hälsa. Därför anser vi att man bör skriva lite speciellt om det i EU-rapporten.

Vi kommer också att betona frågor om demokrati och mänskliga rättigheter på rådsmötet – egentligen utifrån samma bakgrund. Demokrati och mänskliga rättigheter finns inte med bland millenniemålen, men regeringen anser att de är självklara förutsättningar för fattigdomsbekämpning, utöver att de är just mänskliga rättigheter. De två frågorna kommer regeringen att betona på olika sätt.

Vidare kommer vi att anse att det är ett bra tillfälle att få en konstruktiv debatt om millenniemålen på olika sätt. Vi kommer därför att uppmana till en öppen hearing, större möten och så vidare i början av nästa år i enlighet med vad vi kräver av utvecklingsländerna. Detta med att ha framtagandet av nationella rapporter som en så kallad participativ process, alltså att man har samarbete med parlament, det civila samhället och så vidare, kommer jag att framföra på tisdag.

Det var något om millenniemålsrapporten.

Den andra punkten handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt uppföljningen av Kairokonferensen 1994. Frågan om sexuell och reproduktiv hälsa har ordförandeskapet under det här halvåret på ett mycket bra sätt prioriterat inom utvecklingssamarbetet. Luxemburg kommer, som sagt, att fortsätta att göra det.

I fråga om de här rådsslutsatserna välkomnas särskilt att slutsatserna på ett mycket bra sätt reflekterar just individens rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och att man inte utgår från att det är en befolkningsfråga utan att det är en rättighetsfråga.

Det finns också tydliga skrivningar om behovet av ökade resurser till området sexuell och reproduktiv hälsa.

Det här är det enda som jag hade tänkt säga på den här punkten.

Sedan återstår en punkt vad gäller just millennieutvecklingsmålen. Det handlar då om fattigdomssjukdomar – i det här fallet malaria, tbc och hiv/aids.

När det gäller rådsslutssatserna vill jag lyfta fram några punkter som regeringen tycker är glädjande. Man gör nämligen en tydlig hänvisning till den deklaration om arbetet mot hiv/aids som antogs i FN:s generalförsamling i juni 2001. Man har också i rådsslutsatserna tydligt strukit under behovet av ökade resurser till alla tre sjukdomarna, och – vilket är inte minst glädjande i förhållande till den förra punkten – man har länkat hiv/aids-kampen till frågorna om sexuell och reproduktiv hälsa och om kvinnors rätt till sin kropp.

Man diskuterar också samordning av biståndet på olika sätt, framför allt på hiv/aids-området.

I kommissionens meddelande men inte i rådsslutsatserna används uttrycket commercial sex work. På rådsmötet nästa vecka kommer regeringen att markera att vi tycker att det är ett felaktigt begrepp att använda sig av. Men eftersom det inte finns med i rådsslutsatserna berör det inte ställningstagandet vad gäller slutsatserna. Commercial sex work handlar om prostitution. Därför ska just det ordet användas, så det kommer jag att markera.

Som sagt: Vi ställer oss också bakom det föreslagna uppdraget till kommissionen att senast i april 2005 presentera en samlad plan på det här området.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt avseende millennieutvecklingsmålen och den internationella konferensen om befolkning och utveckling och fattigdomssjukdomar.

Vi går sedan över till punkt 12 om Monterreymötet.

Anf.  81  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Det här är en uppföljning av aprilmötet. Då tillsattes en arbetsgrupp – en rådsarbetsgrupp, en expertgrupp – som ska titta närmare på detta med harmonisering och förenklade processer kring biståndet.

Regeringen anser att expertgruppens rapport är bra. Det är i huvudsak en bra kompromiss. Det finns mycket starka åsikter på EU-nivå om man ska samordna biståndet mellan EU-länderna eller om man ska samordna sig mot samarbetsländernas strategier. Sveriges regering driver linjen att man ska samordna sig gentemot samarbetsländernas prioriteringar, inte i första hand på EU-nivån – båda är egentligen det bästa, men det är nu samarbetsländernas strategier som är det viktigaste. De här rådsslutsatserna är en bra kompromiss där vi kan föra frågan framåt på olika sätt.

Det här är också viktiga rådsslutsatser inför ett vidare arbete kring just harmoniseringsfrågorna på biståndssidan där det nästa vår blir ett stort internationellt möte i Paris. Då kan de här rådsslutsatserna ligga till grund för hur vi gemensamt agerar från EU:s sida, något som vi ser positivt på.

Anf.  82  ULF HOLM (mp):

Jag vill bara tillägga att jag inte tycker om en ökad samordning här på EU-nivå eftersom EU-politiken inom biståndet traditionellt har varit förenad med oerhört mycket bedrägerier. Såvitt jag vet är detta det enda området som förra EU-kommissionär Anita Gradin tyckte skulle åternationaliseras helt och hållet. Jag stöder Anita Gradin i den uppfattningen.

Anf.  83  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Jag skulle kunna kommentera med ”nästan” när det gäller återrapporteringen. Men jag kan säga så här: Från regeringens sida anser vi att det bästa är att det är samarbetsländernas strategier som ligger till grund för våra prioriteringar. Men om EU också kan samordna sig – det handlar om en väldigt teknisk nivå i biståndssamordningen – och dela upp ansvaret för utbildning, hälsa eller olika sektorer i samarbetet med ett visst land, för det är den nivån det gäller, vore det utmärkt om vi kunde förstärka också den samordningen.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går sedan till punkt 13 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik.

Anf.  85  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s):

Det gäller då årsrapporten om biståndet för år 2003. Även här välkomnar vi och stöder rådsslutsatserna. Det är mycket bra och positivt att kommissionen visar på hur EU:s insatser bidrar till att uppnå just millennieutvecklingsmålen.

Rapporten är ett viktigt instrument för att följa just reformprocessen – för att länka till den förra frågan – som inleddes år 2000. Regeringen ser med tillfredsställelse att detta utvecklas i en positiv riktning. Det har skett väldigt mycket när det gäller just hanteringen, administreringen och målstyrningen av biståndet under den senaste kommissionens period.

Regeringen har också verkat för att rapporten ska förbättras ännu mer, bli mer analytisk och tydligare fokusera på mål och resultat. Så har, som sagt, skett under de senaste åren, men det kan förbättras några snäpp till. Det kräver dock att man redan vid planeringen sätter upp tydligare mål, så det är det fortsatta reformarbetet som måste ta den agendan vidare.

Vidare har vi fört fram frågan om att man måste vara tydligare när det gäller att bestämma sig för målgruppen för årsrapporten – om det är ett allmänt informationsbehov eller om det är just en målredovisning av biståndet som det handlar om. Då måste man hantera skrivningarna på ett lite tydligare sätt än man hittills har gjort.

Jag vill också speciellt nämna att rådet inbjuder kommissionen att i årsrapporten för 2005 särskilt rapportera om tre områden: jämställdhet, barn och hållbar utveckling. Det är en positiv utveckling att man fokuserar på att rapportera speciellt om vissa frågor och vissa områden, så också det är vi nöjda med.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi får tacka biståndsministern med medarbetare.

4 §  Ekofin - budget

Statssekreterare Sten Olsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 16 juli 2004

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 november 2004

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Sten Olsson och medarbetare hälsas välkomna.

Finns det något att säga om föregående ministerrådsmöte – en återrapport?

Anf.  88  Statssekreterare STEN OLSSON:

Om jag förstått kutymen rätt ska jag göra en samlad redovisning av alla dagordningspunkter som berör mig. Sedan får vi ta frågor och en diskussion.

Johan Krafft och Anna Håkanson från Finansdepartementet finns med här för att biträda mig.

Jag börjar med att helt kort säga några ord om rapporten.

Efter rådets första läsning i Ekofin den 16 juli skickade vi, veckan efter Ekofinmötet, en rapport till EU-nämnden. Större delen av mötet användes till förlikningsförhandlingar med parlamentet. Syftet var att enas om ett antal deklarationer. Rådet och parlamentet enades om tre deklarationer: en om finansiell planering, en om programplanering för Irak 2006 samt en deklaration om budgetplanen. Däremot lyckades rådet och parlamentet inte nå en uppgörelse om någon del av budgeten för år 2004.

Medlemsstaterna enades om ett förslag till budget i enlighet med en kompromiss som budgetkommittén enats om för 2004.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Härmed godkänner vi rapporten.

Vi går sedan över till dagordningen för ministerrådsmötet. Om jag förstått det rätt tar vi punkterna 4–9 i klump. Punkt 3 är bara en informationspunkt som gäller information vi fått skriftligt och som vi kommer att behandla i morgon tillsammans med Tobisson.

Vi kan således gå direkt till punkt 4 och de övriga punkterna.

Anf.  90  Statssekreterare STEN OLSSON:

Ni har fått kopior på den uppsummering som jag hade tänkt hålla mig till. Först och främst, bara för formens skull, handlar det om att repetera den process i vilken budgeten arbetas med. Som ni ser är det dags för Ekofinrådets andra läsning nästa vecka.

Nästa bild ska jag inte heller upprätthålla mig särskilt mycket vid. Där finns bara de olika begrepp som vi rör oss med: åtagandeanslag, betalningsanslag och flexibilitetsinstrumentet.

I bild nr 3 har vi försökt sammanställa den här ganska komplicerade processen när det gäller pengarna, så att man ska kunna följa den. Där har vi sammanställt de olika positioner som hittills har intagits i den här processen. Ni ser budgeten för 2004, kommissionens förslag för 2005, rådets första läsning, Europaparlamentets första läsning och läget i kronor, ören och procent när det gäller utökning och den kompromiss som nu finns framme inför rådets andra läsning. Ni ser också hur det påverkar den svenska EU-avgiften. Vi har tyckt att det har varit angeläget att ge en tydlig bild av det.

Vi kan sedan gå över till de olika dagordningspunkterna. Det finns några förslag till ändringsbudget vad gäller budgeten för 2004 i ändringsbrev nr 9 och 11. Nr 9 handlar om finansieringen av åtgärder på norra Cypern. Där har man kommit fram till ett förslag om att det ska finansieras inom ramen för kategori 7, föranslutningsstrategi.

Ändringsbudget nr 11 handlar om strukturfonderna. Ni kanske har sett medieuppgifter om det i dag. Det här innebär ju att genomförandegraden har ökat. Samtidigt ska man också ställa det i relation till att vi tidigare har medverkat till att hålla betalningsnivåerna i budgeten nere när det gäller strukturfonderna. Tidigare år har det varit stora outnyttjade resurser. De bedömningar som görs av det här förslaget resulterar i att den svenska avgiften kommer att öka med maximalt 270 miljoner kronor avseende 2004 men förfaller till betalning 2005. Ni vet ju att budgeten och avgiften består av ett antal poster som förändras löpande under året. Vår bedömning är att den här kostnaden inryms inom den budgeterade nivå för avgiften som finns i budgetpropositionen 2005.

Nästa punkt handlar om ändringsskrivelserna nr 1, 2 och 3 till det preliminära budgetförslaget för 2005. Nr 1 rör också åtgärder på norra Cypern och Kroatien. Även där handlar det om att byta kategori till kategori 7.

Sedan finns det en diskussion om programmet Peace II, som rör Nordirland. Där är den kompromiss som nu ligger på rådets bord att vi accepterar den utom i den del den rör finansieringen av Peace II, som rådet vill ha ytterligare tid för att behandla. Det var alltså ändringsskrivelse 1.

Ändringsskrivelse 2 innebär att två genomförandemyndigheter inrättas, en för utbildning och kultur och en för folkhälsoprogrammet. Vår och majoritetens hållning har varit att man kan förändra i myndighetsstrukturen inom EU när det gäller genomförandemyndigheter. Det viktiga är att det inte leder till en sammanlagt ökad kostnad för myndigheterna, utan vårt krav är då att det ska hållas inom de budgeterade ramarna.

Ändringsskrivelse nr 3 avser kategori 1, jordbruk. Där uppskattar kommissionen att utgifterna för det traditionella jordbruksstödet blir lägre än det preliminära budgetförslaget från i våras. Där är förslaget att skrivelsen accepteras avseende de internationella fiskeavtalen men avvisas i övrigt. Det är ett antal förslag till ökade kostnader. Rådet bedömer att utgifterna blir lägre än vad kommissionen uppskattar och föreslår ytterligare neddragningar, kan man säga.

Sedan har vi dagordningspunkten 7, som rör det ändrade budgetförslaget för 2005. Om ni bläddrar fram till s. 5 ser ni där vilka som är de viktigaste punkterna under respektive kategori. I stora delar innebär detta att vi återför kostnadsnivåerna till de som gällde vid rådets första läsning. Jag kan svara på frågor om de olika delarna sedan, om det finns synpunkter.

S. 6 innehåller de andra kategorierna. Vi har också på s. 6 längst ned summerat ökningstakten. Som ni ser bygger det här förslaget till paketuppgörelse på en ökning med 4,2 % för åtaganden och 5,4 % för betalningar. Vi är alltså tillbaka på den nivå som EU-nämnden ställde sig bakom inför första läsningen.

På s. 7 har vi listat det vi tror är knäckfrågor inför förlikningen mellan EU:s budgetråd och parlamentet. Det gäller ändringsbudget nr 11 om ökning av betalningsanslagen för strukturfonder, och det gäller ökningstakten för betalningar redovisat på de olika kategorierna.

På s. 8 har vi gjort en summering av ett förslag till svensk ståndpunkt. Den bygger på för det första en begränsning av ökningen av betalningsanslag och för det andra ett nej till flexibilitetsinstrumentet. Vi ser ingen anledning till att det ska behöva utnyttjas för att hantera de kostnader och de förslag som finns i anslutning till budgeten. Det innebär också att vi motsätter oss att man förändrar det finansiella perspektivet. För det tredje anser vi att paketuppgörelsen bör ligga till grund för budgeten.

Om man ska gå in på medlemsstaternas ståndpunkter kan man uttrycka sig så här: En kvalificerad majoritet står bakom den här uppgörelsen som nåtts i budgetkommittén. Sverige har tillsammans med likasinnade aktivt medverkat till att ta fram förslag som Ekofinrådet nu har att ta ställning till. Det har inte varit någon formell omröstning när man behandlade det här i budgetkommittén, men vi har goda förhoppningar om att det kan ligga till grund för den slutgiltiga budgeten.

Jag stannar där och kan svara på frågor.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Allt verkar vara glasklart! Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi tackar Sten Olsson med medarbetare. Lycka till!

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri, forskning och konsument (konkurrenskraft) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 2

Anf.  7  ANNELIE ENOCHSON (kd) 2

Anf.  8  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 3

Anf.  9  CARL B HAMILTON (fp) 3

Anf.  10  ANDERS G HÖGMARK (m) 3

Anf.  11  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 4

Anf.  12  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 4

Anf.  13  ANDERS G HÖGMARK (m) 5

Anf.  14  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 5

Anf.  15  CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf.  16  ANNELIE ENOCHSON (kd) 6

Anf.  17  ANDERS G HÖGMARK (m) 7

Anf.  18  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 7

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  20  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 8

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  22  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 9

Anf.  23  GUSTAV FRIDOLIN (mp) 10

Anf.  24  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 10

Anf.  25  BJÖRN HAMILTON (m) 11

Anf.  26  HILLEVI LARSSON (s) 11

Anf.  27  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 11

Anf.  28  Departementsrådet PER BERGMAN 12

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  30  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 12

Anf.  31  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v) 14

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  33  CHRISTINA AXELSSON (s) 15

Anf.  34  LENNART HEDQUIST (m) 15

Anf.  35  ANNELIE ENOCHSON (kd) 16

Anf.  36  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 16

Anf.  37  Departementsrådet GÖRAN GRÉN 17

Anf.  38  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 17

Anf.  39  LENNART HEDQUIST (m) 17

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s) 18

Anf.  41  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  42  ANDERS KARLSSON (s) 18

Anf.  43  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 18

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  45  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 19

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  47  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 19

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  49  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 19

Anf.  50  CARL B HAMILTON (fp) 20

Anf.  51  ANNELIE ENOCHSON (kd) 20

Anf.  52  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 20

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp) 21

Anf.  54  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 22

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  56  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 22

Anf.  57  LENNART HEDQUIST (m) 22

Anf.  58  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 23

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  60  Näringsminister THOMAS ÖSTROS (s) 23

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 23

2 §  Konkurrenskraft: inre marknad, industri, forskning och konsument (forskning) 24

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  63  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 24

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  65  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 24

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  67  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 25

Anf.  68  KARIN GRANBOM (fp) 25

Anf.  69  BJÖRN HAMILTON (m) 25

Anf.  70  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  71  LENNART HEDQUIST (m) 26

Anf.  72  Utbildnings- och kulturminister LEIF PAGROTSKY (s) 26

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 26

3 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser (bistånd) 28

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  75  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 28

Anf.  76  KARIN GRANBOM (fp) 29

Anf.  77  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 29

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  79  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 29

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  81  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 31

Anf.  82  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  83  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 31

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  85  Statsrådet CARIN JÄMTIN (s) 32

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 32

4 §  Ekofin - budget 33

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  88  Statssekreterare STEN OLSSON 33

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  90  Statssekreterare STEN OLSSON 33

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 35