Torsdagen den 11 juli 2002

EU-nämndens uppteckningar 2001/02:39

1 §  Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från ministerrådsmöte den 4 juni 2002 och den 21 juni 2002, samt från extra ministerrådsmöte den 20 juni 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 12 juli 2002

Anf.  1 ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet är öppnat. Jag hälsar finansministern med medarbetare välkomna hit för information och samråd. Vi börjar som vanligt med muntliga återrapporter från två rådsmöten samt från ett extra rådsmöte. Varsågod!

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Tack. Nämnden har också fått skriftliga återrapporter. Vid de två mötena den 4 och 20 juni stod den nya franska regeringens tveksamhet att stå vid sina budgetåtaganden i centrum för uppmärksamheten. Till slut fick Frankrike ge med sig. I rekommendationen till Frankrike står det att man ska ha uppnått nära balans senast 2004 och att eventuella skattesänkningar ska vara finansierade. Sedan finns det ett ensidigt protokollsuttalande från fransk sida som säger att det kommer att krävas en tillväxt på minst 3 % under de här två åren.

Anf.  3  GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr ordförande! Jag tänkte bara säga det som vi också noterade när vi i ett tidigare sammanhang diskuterade Tyskland, nämligen hur viktigt det är att man slår vakt om det regelsystem som stabilitetspakten är och hur farligt det är om man steg för steg börjar göra olika typer av urholkningar. Den tyska deklarationen, och nu också den franska, är exempel på detta. Det är viktigt att man framgent understryker att stabilitetspaktens krav och kriterier ska upprätthållas.

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag har ingen annan uppfattning. Det är precis det som Sverige har hävdat hela tiden.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över på dagordningen för nästa veckas rådsmöte. Varsågod finansministern!

Anf.  6  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det har skett två ändringar på den dagordningen. För det första kommer kommissionären Bolkestein att under punkten finansiella tjänster redovisa tänkbara följder av det rådande osäkra marknadsläget när det gäller finansiella tjänster. Det är alltså en ren informationspunkt.

Sedan har det tillkommit en ny punkt som gäller uppföljning av mötet i Sevilla. Det handlar om att Ekofinrådet ska anta ett uttalande om hur rådet avser att genomföra de av toppmötet beslutade ändringarna för förberedelser av framtida toppmöten. Det handlar alltså om rådets interna arbetsmetoder. Ni har fått det här utkastet till uttalande vid bordet. Jag kommer att stödja det här uttalandet.

Innan jag går in på morgondagens dagordning vill jag nämna ett ärende som troligen kommer att behandlas som en A-punkt på något av de kommande rådsmötena den här månaden. Det gäller direktivförslaget om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, dvs. marknadsmissbruk. Det har tidigare behandlats i nämnden inför överenskommelserna som rådet träffat i december förra året och nu i maj 2002. Avsikten är att rådet ska kunna anta en gemensam ståndpunkt före juli månads utgång, men det sker inte nu på Ekofin utan vid ett senare rådsmöte under månaden.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Vi tar de här punkterna i ordningsföljd, även de nytillkommande. Vi börjar med ärende 1. Det finns väl mycket att säga om ordförandeskapets program, men det kanske vi inte vet så mycket om i dag.

Anf.  8  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

När det gäller ordförandeskapets arbetsprogram kan jag bara göra några korta reflexioner. Danskarna har fått ärva en mycket krävande dagordning. Det handlar om utvidgningen, skattepaketet, energibeskattningen, ett stort antal direktiv på finansmarknadsområdet, slutförhandlingar om nästa års EU-budget, nya samverkansstrukturer för den finansiella tillsynen i Europa och en uppstramning av de ekonomisk-politiska processerna.

Man kan väl säga att det både är en fördel och en utmaning att ärva en sådan dagordning. Man behöver inte hitta på så mycket nytt eftersom det är en väldigt tuff dagordning. Det är huvudsakligen utvidgningen som kommer att ta merparten av tiden under hösten. Vi har skäl att ge allt stöd vi kan till Danmark som ordförandeland med tanke på att vi själva har haft den som en av våra prioriterade punkter sedan mycket lång tid tillbaka. Därför har jag all anledning att stödja det danska ordförandeprogrammet.

Anf.  9  GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr ordförande! Jag har en reflexion som jag tycker förtjänar sägas, inte minst för att kunna påverka kommande handlingsprogram. Det är att när man läser det danska ECOFIN work programme talas det väldigt mycket om vikten av att fler kommer i arbete och att man därmed kan få en bättre europeisk ekonomi. Men med något undantag skriver man inte någonting om vikten av företagande och mångfald och konkurrens i företagandet. Företagsbeskattningen nämns, men det är som ett sätt att hantera det befintliga beståndet av företag.

Jag tycker att väldigt mycket av det som avgör Europas och EU:s förmåga att bli mer konkurrenskraftiga i ekonomin handlar just om att vi får fram fler företag och en ökad konkurrens inom olika sektorer. Det finns inte så många olika uppfattningar om detta, men när man läser papper slås man av att problemformuleringen handlar väldigt mycket om att människor ska ha arbete. Det talas väldigt lite om de företag som människor ska ha arbete i.

Anf.  10  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag har ingen annan uppfattning än vad Gunnar Hökmark har. Jag ska gärna vidarebefordra denna tanke till den danska regeringen om de inte har förstått behovet av nya företag i den nya danska regeringen.

Anf.  11  GUNNAR HÖKMARK (m):

Det gläder mig. Det var mer än jag hade hoppats på.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare. Vi lämnar ordförandeskapsprogrammet och går över till skattepaket.

Anf.  13  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är två skattefrågor som står på dagordningen. Det är en information av kommissionär Bolkestein om förhandlingar med tredjeland om skatt på sparande, och så är det en orienteringsdebatt om företagsbeskattningen.

När jag var i nämnden förra gången lämnade jag en ganska ingående redovisning av läget i förhandlingarna med tredjeland och vissa territorier om skatt på sparande. Nu gäller det en ny lägesrapport, och särskilt då förhandlingarna med tredjeland om likvärdiga åtgärder med dem som finns i sparandedirektivet. Jag framhöll förra gången att förhandlingarna med Schweiz om skatt på sparande inte kommit så långt som vi hade hoppats på. Men Schweiz har ju som bekant vägrat inleda förhandlingar på sparandeområdet innan unionen antagit förhandlingsmandat på vissa andra områden.

Nu har sådana mandat antagits den 17 juni. På Ekofinmötet den 20 juni rapporterade kommissionen att förhandlingar kommit i gång med Schweiz. Det hölls ett första inledande möte den 18 juni. Där uttalar Schweiz att de är angelägna om att samarbeta med unionen på det här området. Schweiz vill inte bli betraktat som ett skatteparadis.

När det gäller informationsutbyte har Schweiz vidhållit sin tidigare inställning att man inte kan delta i ett automatiskt sådant, men man är beredd att diskutera andra former. Nu har det hållits ett nytt möte den 3 juli. Vi kommer att få en muntlig rapport från det senaste mötet.

Jag kan föredra företagsbeskattningen också. Kommissionen har, på uppdrag av Ekofinrådet, utfört en studie av företagsbeskattningen i medlemsstaterna. Den studien behandlar dels de effektiva skattesatserna, dels i vilken omfattning skatteregler kan utgöra hinder för gränsöverskridande verksamhet. Studien innehåller inga konkreta förslag utan beskriver mer kommissionens strategi på området. Det är första gången som kommissionens arbete är uppe för en allmän diskussion.

Av den här studien har kommissionen dragit slutsatsen att det finns betydande hinder på företagsbeskattningens område som sätter käppar i hjulet för en gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. De flesta problemen beror enligt kommissionen på att företag måste behandla 15 olika regelsystem trots att man ser EU som en enda gemensam marknad. Därför föreslår kommissionen en tvådelad strategi för att ta bort dessa hinder så att man på sikt ska kunna skapa en enhetlig bolagsskattebas för all verksamhet som bedrivs inom EU.

Vissa riktade åtgärder bör emellertid omedelbart vidtas för att hantera de mest akuta problemen. Enligt kommissionen bör man påbörja en bredare debatt om företagsbeskattningens framtid inom EU.

Sverige har ju månat om att ha sin självbestämmanderätt på området för direkt beskattning och också ha rätt att bestämma nivån på bolagsskattesatsen. Vi har ju som bekant en av de allra lägsta bolagsskattenivåerna i EU-kretsen.

Vi tycker också att det är viktigt med skattekonkurrens mellan medlemsstaterna under förutsättning att det inte är fråga om skadlig skattekonkurrens.

Anf.  14  CARL ERIK HEDLUND (m):

Vi delar regeringens uppfattning att skattekonkurrens är nyttig och bra. När det gäller frågan om företagsbeskattningen i det längre perspektiv som framhålls i det material vi har fått, står det att man i ett längre perspektiv ska reflektera över om man ska införa en minimiskattesats på området för att undvika en intensifierad och skadlig skattekonkurrens.

Där skulle jag vilja höja ett varningens pekfinger. Det finns en risk att vi, i syfte att få transparens och ökad konkurrens på den inre marknaden, sluter oss inom EU-området och glömmer bort att det finns en konkurrens utanför också. Därför tror jag att man nog får tänka sig för både en och två gånger innan man börjar att diskutera minimiskattesatser. Jag tycker att vi fortfarande ska ha den principen att vi ska ha skattekonkurrens även inom EU. Transparensen med gemensamma skattebaser gör ju att det blir väldigt tydligt för företagen hur man lokaliserar sin verksamhet och hur man bedriver detta. Detta måste vara främjande för konkurrensklimatet inom EU. Det skärper konkurrensstyrkan gentemot omvärlden.

Anf.  15  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Det är en första allmän diskussion. Det finns inga skäl att anta några positioner om minimiskatter eller något annat i det här läget, utan det får väl ske en mer översiktlig diskussion. Det som Carl Erik Hedlund pekar på är en av de risker som finns med minimibeskattning. Men det finns många andra saker också. Jag tycker att vi nu har skäl att koncentrera oss på det som vi själva tycker är den skadliga konkurrensen som EU sedan länge har försökt att definiera. Länderna har varit överens om att försöka avveckla denna, men det behövs kanske lite tryck för att avveckla de inslag som handlar om mer skadlig skattekonkurrens.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Då går vi över till finansiella tjänster.

Anf.  17  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är tre finansmarknadsfrågor som kommer upp. Det är finanstillsyn, inrättande av en övervakningskommitté när det gäller genomförandet av den nya lagstiftningsmetoden och en marknadsredovisning av kommissionen.

Den sista punkten har jag redan redovisat, och där blir det bara en kort muntlig information.

Ekonomiska och finansiella kommittén fick i våras i uppdrag av Ekofin att mot bakgrund av den snabba finansiella utvecklingen se över kommittéstrukturen för finansiell reglering, tillsyn, rådgivning och stabilitet. En preliminär rapport redovisas nu och en slutrapport kommer senare i höst. Ett huvudspår är att försöka överföra de principer och arrangemang som numera finns på värdepappersområdet, den s.k. Lamfalussyordningen, till bank- och försäkringsområdet också. Men här måste man också ta hänsyn till att det finns skillnader mellan de finansiella sektorerna, och i synnerhet till centralbankernas roll. Det behövs en diskussion om vilka kommittéer som centralbankerna behöver vara representerade i.

Här finns det olika alternativ, och säkerligen också olika uppfattningar. Även i frågan om hur den rådgivande funktionen till Ekofin och EFK bör utövas finns det olika alternativ. Ett brett stabilitetsforum har efterlysts, men här har EFK ännu inte kommit till några slutsatser.

Det svenska finansdepartementet och vår riksbank har gemensamt gett sin syn på huvudfrågorna. Vi har en positiv inställning till att försöka utvidga Lamfalussyordningen, men det finns fortfarande begränsade erfarenheter på det området.

När det gäller centralbankernas roll anser vi också att det inom ramen för Lamfalussyordningen ska finnas representanter för nationella myndigheter med direkt tillsynsansvar i tillsynskommittéerna. Vi tycker också att det finns behov av ett brett stabilitetsforum med nationell representation och att man skulle kunna bygga upp ett sådant, företrädesvis kring en befintlig kommitté som t.ex. EFK.

När det gäller Lamfalussyrapporten om reglering av den europeiska värdepappersmarknaden uttalas ett behov av ett system för övervakning av att den föreslagna processen för regleringen fungerar och för identifiering av eventuella flaskhalsar. Det underströks också när vi hade Europeiska rådet här i Stockholm. Där föreslår ordförandeskapet att det ska inrättas en övervakningskommitté med medlemmar utsedda av de tre institutionerna. Ordförandeskapet uppmanar därför rådet att ge ordförandeskapet i uppdrag att tillsammans med Europaparlamentet och kommissionen komma överens om att inrätta kommittén och att utse rådets representanter i denna kommitté. Ett möte mellan ledande företrädare för de tre institutionerna hölls i går, och en avrapportering ska ske på Ekofin i morgon. Från svensk sida har vi stött förslaget om att inrätta en övervakningskommitté.

Anf.  18  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Herr ordförande! Jag skulle vilja ställa några närliggande frågor. Det finns en diskussion i dag i svenska nyhetsmedier om att svenska företag har dragit ned på internrevisionen och att det utgör ett bekymmer. Det gör man av kostnadsskäl. Det förs en debatt i USA om revisionens betydelse i näringslivet. Där begär man, i varje fall från vissa håll, ökad reglering på området. Hur påverkar den här debatten det ärende som nu diskuteras i Europa?

Anf.  19  SIV HOLMA (v):

Jag skulle gärna vilja hör lite mer om en sak. Det står att vår syn är att inom ramen för Lamfalussyordningen bör tillsynskommittén representeras av nationella myndigheter direkt ansvariga för tillsynen. Kommer centralbankerna, dvs. Riksbanken här, att kunna vara en aktör här, eller är det Finansinspektionen som ska vara det? Vilken är den svenska ståndpunkten?

Anf.  20  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Detta är ju ett arbete som har pågått under rätt lång tid i EU. De nya regleringar och förordningar som kan bli aktuella för EU har ju också lett till att EU har velat ha besked från varje medlemsland vilken aktör i medlemslandet som i fortsättningen ska vara den centrala. För vår del är det Finansinspektionen. Det har gjort att regeringen i dag har gett ett uppdrag till en särskild utredare att se över hur man kan stärka Finansinspektionen mot bakgrund av de nya ordningar som sker på det europeiska området.

Sedan kan man säga att det som har hänt med företag i USA och Europa under senare tid egentligen är en god illustration till hur viktigt det är att göra de här skärpningarna i tillsynen.

Svaret på frågan är att för vår del är det Finansinspektionen som är huvudinslaget i det här sammanhanget. Sedan är det en kommittéorganisation som diskuteras här. Där kommer naturligtvis Riksbanken och andra centralbanker också att ha en roll, men det är Finansinspektionen som är navet i den diskussionen.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Det här är en fråga som vi har haft uppe flera gånger tidigare. Regeringen har ju fått stöd för sina ståndpunkter och sina upplägg, men jag tror att det är enklast att sammanfatta det hela med att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i detta ärende.

Då går vi vidare till ärende 6.

Anf.  22  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Jag nämnde de här rådsslutsatserna i början. Jag har inte mycket mer att tillägga än det jag sade i början. Det handlar om det interna arbetet för Ekofins del i fortsättningen.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Jag trodde att det handlade om metoder att mäta produktionsgapet. Det var den jag syftade på.

Anf.  24  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Den kan jag säga någonting om. På min dagordning står det nämligen att punkt 6 handlar om uppföljning av Europeiska rådet i Sevilla. Det nämnde jag i början.

Men jag kan säga några ord om metoder för mätning av produktionsgap, som är nästa punkt. Det är en teknisk fråga om mätmetoder för produktionsgap som har figurerat vid tidigare tillfällen också. Tanken är nu att rådet ska anta slutsatser med innebörden att den nya mätmetoden ska införas.

Anf.  25  GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr ordförande! Jag vet inte vad den nya metoden består i. Kan det sägas någonting om den förändring som finns här? Det kan ju få politisk betydelse hur man följer och bedömer ekonomin och ekonomins utveckling, behovet av strukturreformer och hur man definierar produktionsgap på olika sätt. Det kunde vara intressant att höra vad förändringen och förnyelsen består av i den nya metoden.

Anf.  26  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Är avsikten att de här mätmetoderna i någon mån ska ersätta konvergenskriterierna? De har ju fått ökande kritik från vissa länder. Man tror att det beror på svårigheter att uppnå dem. Är detta ett sätt att hitta nya och bättre former? Är det ett sätt att undvika de problem som konvergenskriterierna hittills har gett för vissa länder?

Anf.  27  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Nej, det har inte den dramatiken över sig. Jag ber K A Hall som har följt det här arbetet att berätta om teknikinnehållet i detta.

Anf.  28  Finansrådet Kurt-Arne HALL:

Egentligen går själva metoden ut på att få så tillförlitliga mått som möjligt för att stabilitets- och tillväxtpakten ska bli verkningsfull som instrument. Man vill få ett sant mått på hur de offentliga finanserna ligger till och när man ska ta hänsyn till att man kanske har lediga resurser i ekonomin. Det är alltså en metod för att göra de andra instrumenten bättre.

När det sedan gäller själva metoden har man tidigare använt något som kallas för HP-metoden. Det är en rent statistisk metod utan något egentligt ekonomiskt innehåll. Den är en ren tidsseriemetod som av de allra flesta har ansetts vara en dålig ansats för att mäta detta.

Den nya metoden kallas för produktionsfunktionsansatsen. Där finns det ekonomiskt innehåll och ekonomiskt tänkande i det hela. Avsikten är att man i ekonomiska termer ska kunna förklara de resultat som metoden ger. Tanken är att sättet att mäta produktionsgapen ska bli mer tillförlitligt. Man ska också få mer ekonomi i det hela.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då har vi fått en ingående redovisning av detta. Det är rådsslutsatser som ska antas. Vi har också hört regeringens förslag till ståndpunkt. Jag konstaterar att det finns en majoritet för den.

Vi får väl återkomma till rådsslutsatserna om uppföljningen av mötet i Sevilla i slutet. Vi hade ju lite olika numreringar på dagordningarna här. Jag går på den gamla dagordningen, och enligt den ska vi nu ta upp relativa fördelar med olika pensionssystem. Det är en informationspunkt. Har finansministern någonting att säga här?

Anf.  30  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Vi ska ha en kort debatt om pensionsreformer som ett led i erfarenhetsutbytet på pensionsområdet mellan EU:s medlemsstater. Det är med tillfredsställelse som jag har kunnat notera att det svenska systemet har framhållits som ett föredöme av kommissionen och ordförandeskapet i de förberedande diskussionerna.

Det finns ett bakgrundsdokument som analyserar fördelar med olika pensionssystem. Det är framtaget som en beställning från Europeiska rådet i Stockholm i mars förra året. Diskussionen kommer att handla om vilka principer som är betydelsefulla vid pensionsreformer. Det är ett viktigt arbete. Det är viktigt att vi fortsätter erfarenhetsutbytet på pensionsområdet.

Därför kommer jag i morgon att betona att aktuariskt utformade pensionssystem, precis som det svenska, är finansiellt mer stabila. I sådana pensionssystem beaktas per definition förändringar i medellivslängd och faktisk pensionsålder. Ett nära samband för individen mellan inbetalda avgifter och erhållen pension skapar också starka incitament för ett ökat arbetsutbud.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi den punkten och går över till offentliga finanser i EMU 2002.

Anf.  32  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Där är utgångspunkten att kommissionen lämnar ett årligt meddelande om de offentliga finanserna som en ren informationspunkt. Som framgår av den kommenterade dagordningen kan det möjligen bli en diskussion kring kommissionens tankar på en förstärkt ekonomisk-politisk samordning. Det handlar verkligen om tankar från kommissionen. Det finns inga färdiga förslag ännu. Det är först i slutet av det här året som kommissionen ska återkomma, och det ska sedan diskuteras och rapporteras till vårtoppmötet nästa år i Grekland.

Bland kommissionens tankar finns en strävan att medlemsstaterna och kommissionen kommer överens om utformningen av den ekonomiska politiken i form av s.k. Common Standards. Vår spontana reaktion är att vi inte nu behöver sådana här nya regler i den ekonomisk-politiska samordningen. Vi har allmänna riktlinjer och stabilitets- och tillväxtpakten. Det är väldigt angeläget att länderna lever upp till de åtaganden som görs genom de här instrumenten. Då kan vi undvika att vi åker snålskjuts på varandra. I stället får vi ett bra redskap för den nationella konjunkturpolitiken om vi fullföljer de instrument som vi har. Det är naturligtvis i sista hand en nationell angelägenhet hur man använder och fördelar de offentliga inkomsterna.

Men det är en diskussion som säkert kommer upp fler gånger under hösten för att möjligen kulminera kring vårtoppmötet nästa år.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vad jag förstår har det kommenterats en del i tidningarna att kommissionen har övervägt att man ska kunna tolerera stora underskott om dessa används på ett visst sätt. Jag vet inte om finansministern har hunnit ta del av detta och funderat någonting över det.

Anf.  34  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är väl möjligen spekulationer i tidningarna, men vi har inte nåtts av någonting från kommissionen. Vi får väl höra om de har några sådana idéer, men ingenting har förmälts hittills.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Det var från en pressträff med kommissionären. Det kan vara tolkningar av vad han har sagt.

Jag tycker att vi får betrakta detta som en informationspunkt i dag. Den återkommer ju så småningom.

Då går vi vidare till en årlig rapport. På min dagordning är det ärende 9. Jag vet inte om finansministern har någon kommentar till detta.

Anf.  36  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är en budgetkommissionären Schreyer som kommer att presentera den årliga rapporten om skydd av EU:s finansiella intressen och bedrägeribekämpning som nyligen har beslutats av kommissionen. Rapporten avser förra året och kommer att behandlas efter sommaruppehållet för att Ekofin ska kunna anta slutsatser i ärendet under hösten.

Det är en rapport som omfattar en redovisning av såväl vilka åtgärder som vidtagits på unionsnivå som nationell nivå av medlemsländerna. Dessutom är det en sammanställning av resultaten av bedrägeribekämpningen under förra året. Det är en ren informationspunkt i morgon. Det blir säkerligen ingen diskussion på det området.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då har vi kvar några tillkommande punkter. Det gäller uppföljningen av mötet i Sevilla. Där är det utdelat rådsslutsatser som ska antas. Vad jag förstod av finansministerns inledning ställer sig regeringen bakom dessa.

Anf.  38  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det stämmer.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan var det ytterligare ett ärende.

Anf.  40  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag nämnde i början att Bolkestein som en ren information kommer att nämna vilka konsekvenser nuvarande osäkra marknadsläge kan få för finansiella tjänster. Men det är också en ren informationspunkt från kommissionen.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Sedan har vi fått reda på att det kommer upp en A-punkt på Ekofinrådet som rör livsmedelsmyndigheten. Jag tänkte att vi behandlar den rent formellt när jordbruksministern är här. Det är ju en formaliafråga egentligen, men den ska tydligen behandlas av finansministrarna som inte har berett ärendet.

Anf.  42  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag får information här om att den tydligen inte kommer upp som en A-punkt på Ekofinmötet. Det är den senaste informationen vi har fått.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Då undrar jag om det är någon som har någon ytterligare fråga till finansministern. Det är det inte. Då tackar vi för samrådet i dag.

2 §  Jordbruk

Jordbruksminister Margareta Winberg

Rapport från ministerrådsmöte den 27 juni 2002

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 15 juli 2002

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi våra överläggningar. Jag hälsar jordbruksministern med medarbetare välkomna hit. Vi ska ha information och samråd inför rådsmötet nästa vecka. Nu är det ett sammanlagt råd i fortsättningen, både fiske och jordbruk, men den här gången är det tydligen bara jordbruksärenden.

Vi börjar med en muntlig återrapport från mötet den 27 juni. Varsågod.

Anf.  45  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tack så mycket. Den svenska delegationen leddes av statssekreterare Öjeheim. Jag var på grund av semester inte närvarande själv.

A-punktslistan godkändes.

Förslagen till förordning om en tillfällig skyddsordning för varvsindustrin togs upp som en B-punkt på initiativ av Nederländerna. UK, Finland, Sverige och Danmark gick emot förslaget, som dock gick igenom med kvalificerad majoritet. Nämnda länder lämnade in en gemensam deklaration. Det handlade alltså om att ytterligare stärka varvsstödet. Det här är inte min fråga, men den kom upp som en B-punkt, och då fick vi anta punkten på det rådet.

En lägesrapport lämnades om zoonoser. Danmark meddelade att man avsåg att nå en gemensam ståndpunkt under sitt ordförandeskap.

En politisk överenskommelse nåddes om förslaget om generella hygienregler för livsmedel. Sverige underströk att vi helst hade velat se hela livsmedelskedjan inom ramen för förordningen, men mot bakgrund av förordningens vikt motsatte vi oss inte en politisk överenskommelse. Italien lade ned sin röst.

Diskussionen om veterinärfonden och rådsslutsatser om denna slutade med ordförandeskapsslutsatser med 14 medlemsstater bakom. Sverige ensamt röstade nej till slutsatserna.

Det gjordes försök till kompromisskrivningar under mötet, men de lösningar vi kunde acceptera om frågan om medel för åtgärder som påverkar folkhälsan, särskilt zoonoser, kunde inte accepteras av andra. Att vi var hårda på att hålla på vår åsikt berodde bl.a. på att EU-nämnden hade varit sträng i sitt budskap.

En lägesrapport om BSE lämnades, där kommissionen särskilt underströk vikten av att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att förstöra de stora lagren av kött och benmjöl.

Kommissionen var inte beredd att acceptera någon strykning av statsstödsbestämmelserna i förslaget till förordning om etanol. Det gick därmed inte att få något beslut i frågan, som skickades till Särskilda jordbrukskommittén.

Ordförandeskapet lyckades inte få ett enigt råd att ställa sig bakom förslagen till rådsslutsatser om frukt och grönt och rådsslutsatser om jordbruksförsäkringar. Danmark, ingående ordförandeland, fällde, något oväntat, som ensamt medlemsland båda förslagen.

Inget medlemsland hade ändrat uppfattning om kommissionens förslag om att endast Grekland får saluföra ost med beteckningen feta. Eftersom det inte fanns en kvalificerad majoritet vare sig för eller emot förslaget kan kommissionen nu genomföra beslutet.

Kommissionär Fischler lämnade en redogörelse för kommissionens prognoser för jordbruksmarknaderna fram till 2009. Under punkten Övriga frågor redogjorde Portugal och Frankrike för sina respektive positioner inför halvtidsöversynen av jordbrukspolitiken. Fischler meddelade att kommissionens lägesrapport om tobak har blivit försenad till september. Österrike, med stöd av Frankrike, tog upp Europaavtalen och oron över utvecklingen på spannmålsmarknaden. Tyskland tog upp problemen med samexistensen av GMO-odling och konventionell odling. Tyskland rapporterade om förorening av foder och livsmedel med det förbjudna bekämpningsmedlet nitrofen.

Det var allt.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ordet är fritt med anledning av återrapporten. Då lämnar vi den och går över på nästkommande veckas dagordning. Varsågod, jordbruksministern.

Anf.  47  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Punkten 2, Godkännande av A-punktslistan: Vi har inte fått någon sådan, så den kan jag inte uttala mig om.

Punkten 3, Ordförandeskapets arbetsprogram: Där har ni fått en beskrivning i den kommenterade dagordningen. Det mest intensiva arbetet för jordbruksrådet kommer att handla om utvidgningen. Därutöver är det halvtidsöversynen, som vi återkommer till i nästa punkt.

Livsmedelssäkerhet och djurens välbefinnande står också på dagordningen. Där är reformeringen av fiskesektorn. Slutligen är det frågan om en innovativ livsmedelssektor. Det handlar troligen om forskning och utveckling inom det området. Vad vi förstår kommer det att vara temat på det informella ministermötet i Danmark.

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Vilken uppgift ligger på Danmark som ordförandeland att agera och leda halvtidsöversynen till något slags resultat?

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Då är det kanske lika bra att gå över till punkten om halvtidsöversynen. Eftersom det inte var några fler frågor tar vi allt i ett sammanhang. Varsågod.

Anf.  50  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Kl. 4 i går eftermiddag fick vi förslaget. Det säger sig självt att någon djupare analys av det har vi inte hunnit göra. Det är lite tråkigt därför att det ska bli en offentlig debatt redan på måndag om förslaget. Jag har ingen anledning att ha synpunkter på det, men här kan jag säga att det medverkar kanske till att man redan på måndag i onödan låser fast sig i respektive land. Jag personligen tycker att det inte var så klokt att ha en offentlig debatt redan på första mötet när det normalt är en s.k. orienteringsdebatt. Det riskerar att bli en debatt där man låser sina positioner lite hårdare.

Vi är inte färdiga med vår analys, och därför har jag inte positioner på varenda punkt i dag. Jag tänker inte heller ha det på måndag. Det blir ett svar till Holger Gustafsson. Danskarna har satt upp denna punkt på alla sina råd, och danskarna hoppas väl att vi innan årsskiftet ska nå någon form av gemensam politisk överenskommelse, men inget definitivt beslut. De definitiva besluten brukar föregås av en gemensam överenskommelse. Inför varje rådsmöte kommer jag hit, och då få vi mer i detalj ta upp det som ska behandlas.

Låt mig ändå kort göra en översikt över det hela.

Det förslag som nu har lagts fram har gått längre än vad vi trodde. Det är annorlunda än vad vi trodde. Förslaget har ett rätt så tydligt perspektiv gentemot hållbar utveckling. Det har också Fischler sagt. Vid presskonferensen hänvisade han flera gånger till toppmötet i Göteborg. Mötet hade ju inriktningen hållbar utveckling. Förslaget har också en klart marknadsorienterad riktning liksom en konsumentriktning. Alla de tre sakerna tycker vi naturligtvis är bra.

Om vi tar detta mer i substans framgår följande.

Man vill ta bort de direktstöd som finns i dag, dvs. frikoppla stöden från produktionen, och i stället lägga stöden på gården. För att veta hur mycket varje gård ska få i stöd ska det basera sig på en historisk referens. Det kommer att finnas ett tak på 300 000 euro, dvs. 3 miljoner kronor. Över taket ges inget stöd. Det var det första, och det är viktigt.

Det andra är att en modulering föreslås, dvs. 3 % per år tills 20 % nåtts. De pengarna förs från pelare 1 till pelare 2, dvs. till miljö- och landsbygdsåtgärder. Basen för miljö- och landsbygdsprogrammet utvidgas. Kriterierna blir något annorlunda. De kommer att vara areal, sysselsättning och välstånd. Det kommer att finnas ett golv i moduleringen under vilket man inte behöver modulera. Det golvet är 5 000 euro.

För att få pengar föreslår man det som vi har diskuterat tidigare, dvs. cross compliance. Det är min tredje punkt. Det betyder att man lyfter fram djurskydd, miljö och säkra livsmedel. Det är bra. Det gör man på ett tydligare sätt än tidigare. Men detta kopplas ihop med ersättningarna. Det betyder att de bönder som inte uppfyller kraven på djurskydd, miljö och säkra livsmedel, dvs. missköter sig, ska också bli av med sina bidrag.

I förstone kan detta låta handlingskraftigt. Det är emellertid inte så enkelt som först kan tyckas. Först och främst är det inte alla djurslag som omfattas av detta. En del djurslag, t.ex. grisar, har ingen koppling till stöd av något slag. Missköts i det här fallet grisar straffas man inte den vägen. Däremot skulle de andra djur som omfattas av stödsystem ingå i straffsystemet. Det är en komplikation.

En annan komplikation är att om man missköter sig i t.ex. Sverige – jag antar också i andra länder – straffas man för det genom vår rättsordning. Med det här förslaget straffas man dubbelt, dels genom den vanliga rättsordningen, dels genom systemet. Detta är inte alldeles enkelt. Tidigare har Sverige ställt sig tveksamt till denna ordning. Den är främmande för vår rättsordning.

Det fjärde är att det inte blir några besparingar av förslaget. Det är också oklart hur utvidgningsperspektivet påverkas. Det bud som har givits till kandidatländerna är relaterat till nuvarande system, inte till detta som är någonting annat. Det är oklart om huruvida utvidgningsdiskussionen påverkas av detta.

En femte sak är slutligen att det också är osäkert hur Sverige rent ekonomiskt påverkas av det här förslaget. Det gör att jag i mina kommentarer inte kan vara alltför precis, utan det blir, tyvärr, lite generellt och svepande.

Anf.  51  LARS OHLY (v):

Jag har full förståelse för att det är svårt att, i varje fall i detalj, ta ställning till någonting som har kommit så pass sent. Den svårigheten har naturligtvis vi också. Vi har ju fått ta del av tidningsuppgifter, så vi runt bordet här är väl inte bättre skickade att göra kommentarer. Jag vill ändå göra några kommentarer.

Det finns delar i detta som jag tycker att det, precis som jordbruksministern säger, är viktigt att stödja. Det gäller då den inriktning som finns mot ett mer miljövänligt jordbruk och en hållbar utveckling – även om det, såvitt jag förstår, ändå är i för liten utsträckning och är ett mer marknadsorienterat tänkande. Det är ju en känd svensk ståndpunkt, så det är ingenting kontroversiellt i det.

Två saker vill jag dock fråga om.

Den ena är att det nya systemet enligt uppgift kan leda till att det blir lättare att få betalt för att inte producera. Det sticker naturligtvis i ögonen. Sådana inslag i jordbrukspolitiken gör nog att det blir svårare att få någon som helst folklig uppslutning bakom den därför att det är svårt att förklara.

Detta i sin tur hänger samman med min andra fråga. Tydligen har kommissionen utgått från att det i framtiden handlar om samma mängd pengar, dvs.: Det är inte fråga om att reformera i betydelsen att minska jordbrukspolitikens budgetpåverkan. Även det är, tycker jag, en brist och mycket tveksamt.

Slutligen en mer spontan kommentar till detta med s.k. cross compliance. Man kan säga att det är främmande för vår rättsordning att straffas dubbelt, men vi i Sverige har faktiskt redan det systemet på andra områden. Förutom det straff som ett brott leder till kan man också t.ex. förlora arbetet. Man kan alltså bestraffas på annat sätt än genom domstolar.

Här är det fråga om att man – naturligtvis – ska bestraffas om man missköter djur och om att förlora bidrag. Jag tycker inte att det är särskilt uppseendeväckande eller fasansfullt, utan jag tycker nog att det är rimligt att ställa krav på att de som erhåller bidrag också följer de regler för djurskötsel som finns. Jag är nog mer öppen för det men har full förståelse för om jordbruksministern inte säger så mycket specifikt på måndag. Spontant tycker jag alltså inte att det här är särskilt upprörande.

Anf.  52  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Jag skulle vilja fråga om det är möjligt att ytterligare utveckla vad stöden kommer att baseras på. Man kommer alltså att avlägsna sig från areal- och djurbidrag, alltså direktbidragen, och dessutom ska det vara ”på gården”. Vad kan det här med på gården innebära? Har det något att göra med arealens storlek och produktionens omfattning? Då är man åter så att säga inne på areal- och djuromfattning. Eller är det på något sätt fråga om per enhet? Det ska ju ändå vara olika för olika gårdar. Vad betyder storleken?

Det här är ganska viktigt med tanke på den struktureffekt som det kan få när bönderna så småningom lär sig vad det är som ger pengar. Om det går att säga ytterligare något om detta i dag är det mycket intressant.

Anf.  53  MARIANNE ANDERSSON (c):

Också jag förstår att det är svårt att ha synpunkter. Så är det för mig också, men jag kan väl lite grann instämma med Lars Ohly. Rent spontant och utan att ha diskuterat frågan kan jag säga att jag inte ser det som så besvärande att bli av med bidrag om man missköter sig. Jag tycker alltså också att det inte är så konstigt, men det är inte någonting som jag på något sätt har förankrat.

För ansökarländerna är det naturligtvis en stor svårighet att helt plötsligt få ändrade förutsättningar. De har jobbat efter ett upplägg och får sedan ändrade förutsättningar. Jag förstår att det hela är oklart och att det inte går att ha några synpunkter. Men på något sätt gäller det att framföra att det är viktigt att ha en dialog med dem direkt så att de kommer med och så att man inte sätter käppar i hjulet för utvidgningen. Det tycker jag absolut inte får ske.

Anf.  54  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):

Såvitt jag förstår blir det inga radikala förändringar ändå när det gäller själva stödet för jordbruket, utan det kommer att ligga ungefär på samma nivå. Det blir inga nedskärningar i själva stödet för jordbruket. Där hade vi ju hoppats på ett mer marknadsorienterat jordbruk, men det lär dröja.

Jag har en konkret fråga om detta med att det ska baseras på historisk produktion. Jag vet inte om det framgår av den information som ni hittills fått vad det innebär. Hur kommer man fram till detta? För mig framstår det som väldigt konstigt att man ska låsa fast något baserat på en historisk produktion. En produktion förändras ju över tiden. Vad är det för mekanismer i framtiden som ska träda till för att man ska ändra här när det gäller längden på de perioder då man låser fast ett stöd baserat på nämnda historiska produktion?

Anf.  55  INGE CARLSSON (s):

Herr ordförande! Vi har, som sagt, inte hunnit läsa igenom materialet, men vi fick här lite information. Man kan väl tycka att detta med modulering, att man sätter ett tak, är bra, även om det inte är så många i Sverige som berörs. När det gäller borttagandet av direktstöden för att satsa ännu mer på landsbygdsutvecklingen och miljöstöden är det så att Sverige jämfört med andra länder tidigare har satsat på detta. Vi ligger i framkanten. Jag undrar om det handlar om att ge ännu bättre villkor för de här jordbrukarna att gå över exempelvis till ekologisk odling. Är det en tanke som ligger i det här sättet att resonera?

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v):

Det är bra att bönder som missköter sig inte ska få stöd. Det är kanske också ett sätt att flytta fram djurskyddsfrågor och miljöfrågor. Men i Sverige t.ex. är det väldigt få som blir fällda för brott mot djurskyddet. Det är en omständlig process. Vi har inte resurser att på kommunal nivå besöka alla lantbruk för att se hur tillståndet egentligen är, utan vi ser i sammanhanget bara toppen på isberget. När man försöker fälla ett lantbruk som misskött sig och som har ett dåligt djurskydd överklagas det i regel. Man kan inte göra särskilt mycket då.

Blir det inte lätt byråkrati i sammanhanget? Det kan även vara så att den som mister ett stöd också överklagar till EU. Det blir väldigt kostsamt. Har man tänkt mera på detta? Det är kanske väldigt få som blir fällda, så egentligen kan man inte göra så mycket.

Anf.  57  CARL G NILSSON (m):

Ordförande! Jag tror att det är en hyggligt förståndig politik att inte vara alltför precis på måndag utan att verkligen analysera vad detta innebär, så jag kan tillstyrka vad gäller den synpunkten. Samtidigt vill jag peka på att hela förslaget på något sätt andas att strukturen på EU:s jordbruk ska vara precis som den är i dag – all areal ska vara som den är i dag, och gårdarna ska se ut som de gör i dag. De får inte bli större. Snarare andas här att de ska bli mindre eftersom man sätter det här taket. Det kommer att innebära att de som i dag ligger ovanför taket kanske delar sin rörelse i två eller tre – vad vet jag?

Just den här genomgripande andan att alla pengar som betalas ut i dag ska betalas ut också i fortsättningen, men på annat sätt, tror jag inte gagnar vare sig producenter eller konsumenter. Låt oss analysera detta lite mer!

Riksdagen har ju beslutat om en parlamentarisk översyn av hur EU:s jordbrukspolitik ska se ut. Även om tanken med detta är att det gäller på ännu längre sikt finns det kanske anledning att sparka i gång också den översynen.

Anf.  58  MARIANNE ANDERSSON (c):

Jag kom på en fråga till. Det gäller då detta med att frikoppla från produktion i stället för direktstöd. Det är naturligtvis intressant. Vidare gäller det kopplingen till ekologiskt jordbruk. Ganska nyligen kom en rapport som jag hörde om på nyheterna. Enligt denna rapport används nu mera bekämpningsmedel. Då säger man: Ja, men det beror på att de arealer som inte brukas inte får bearbetas som man gjorde med gamla trädor. De fröar och det blir mer ogräs. Man måste då använda mer bekämpningsmedel osv. Jag skulle vilja ha en kommentar kring den problematiken. Finns det något i detta som kan göra det hela ännu mer besvärande?

Anf.  59  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Lars Ohly, jag uppfattade mer ett stöd för inriktningen och också ett visst stöd för cross compliance. Flera av er har varit inne på det, och det kan, som jag sagt, tyckas vara bra. Men jag vill anknyta till vad Sven-Erik Sjöstrand sade: Trots allt är det ett väldigt litet fåtal, i varje fall i Sverige, som missköter sig. För detta lilla fåtal, som sannolikt inte heller på EU-nivå omfattar så många, drar vi i gång en ganska stor byråkrati där man inte vet resultatet i form av om man till slut verkligen blir fälld. Det går ju att överklaga.

Jag känner mig inte bunden åt något håll. Vi har hittills haft en tvekande inställning till detta. Jag fortsätter att vara tveksam, även om jag i slutändan mycket väl kan tänka mig att vi kanske vill gå med på det här.

En annan sak i sammanhanget är att man, om man gör så här, knyter upp stöden till miljö, djurskydd och säkra livsmedel. Detta borgar för att stöden blir kvar. Det blir svårare att avskaffa stöden om de är knutna till det här. Det finns alltså många bottnar i detta.

När det gäller grisar finns det ingenting, utan där kan man bli dömd efter rättssystemets vanliga ordning så att säga. När det gäller kor och på annat sätt blir man däremot dubbeldömd, så det finns här en konstighet – i varje fall i ett svenskt rättsperspektiv.

Vi vet faktiskt inte så mycket – Holger Gustafsson och, tror jag, Karl-Göran Biörsmark frågade om detta – om hur man ska beräkna. Vi vet inte det. Det är sagt att det ska beräknas utifrån en historisk referens – en gård fått så och så mycket bakåt i tiden. Dock vet vi inte under vilka år. Om det är flera år och vilka det i så fall är vet vi ännu inte. Jag kan tyvärr inte säga mer än så, men det får vi väl reda på under måndagen. Mot den bakgrunden kan jag inte utveckla resonemanget kring det som Holger Gustafsson frågade efter.

Marianne Andersson frågade om ansökarländerna och talade om att inte sätta käppar i hjulet. Nej, det vill vi verkligen inte. Vi ska göra vårt yttersta för att så inte ska bli fallet. Jag tror heller inte att det blir så, men vi vet alltså inte hur det här nya ska kopplas ihop med det bud som är lagt till ansökarländerna.

Marianne Andersson, du frågade också om frikoppling av produktion och om ogräs och sådant. I detta finns en obligatorisk träda på tio år. Det är vi också tveksamma till av nämnda skäl. Det fröar mycket från denna träda, och ogräset sprider sig. Ekologisk produktion underlättas inte om man säger så.

Karl-Göran Biörsmark, det är en radikal förändring såtillvida att man frikopplar stöden från produktionen. Det betyder att produktionen kommer att ske på marknadens villkor. Stöden finns kvar, men i en annan form – de finns kvar på gården, men man behöver inte producera. Det är också en sak som jag ställt mig frågande till. Frågan är om man då kan få gårdar som inte gör någonting utan som bara uppbär bidrag. Det är precis som Lars Ohly sade. Det finns inget stöd i Sverige för den typen av åtgärd. Det blir en form av medborgarlön för bönder. Även om det finns partier som är inne på detta med medborgarlön är det väl något som i så fall inte gå bara till en grupp.

Detta kommer vi att ställa frågor om. Vi vill gärna ha inskrivet att man måste producera något. Det behöver kanske inte vara mat – man kan ju producera miljö. Men man kan inte bara låta gården ligga för fäfot och få sina pengar.

Inge Carlsson frågade om det i ett nytt och utvidgat LBU-program kommer att finnas mera pengar till ekologisk produktion. Det finns med här. Vi i Sverige har ett ganska omfattande program inom vårt nuvarande LBU-program vad gäller ekologisk produktion. Här finns det alltså med.

Carl G Nilsson hade en synpunkt om att strukturen fortsätter men på annat sätt. När det talas om storlek kan man väl tro det. Då finns det både ett golv – de små gårdarna hålls kvar under golvet – och ett tak. Taket tror jag betyder mindre än golvet. I Sverige betyder golvet att ungefär 40 % av gårdarna inte kommer att omfattas av modulering, men i många andra länder är den siffran betydligt högre. Man kan fråga sig varför en modulering föreslås när kanske en majoritet av gårdarna inte kommer att omfattas av detta. Vi har ju tidigare varit tveksamma till modulering och har i stället förespråkat degressivitet som en metod.

Till slut har vi frågan om en parlamentarisk översyn. Ja, vi är alldeles strax framme vid direktiv till en sådan, så det här kommer före valet.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Som sagts här vid bordet får vi väl i dag betrakta detta som ett informationsärende. Vi har all anledning att ordentligt sätta oss in i det eftersom detta kommer att vara den stora frågan under resten av året.

Vi tar alltså inga beslut i dag utan lämnar frågan för stunden.

Vi går nu över till punkt 5 om tullar för ris och spannmål.

Anf.  61  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

På denna punkt har det blivit en ändring, så nu är detta en informationspunkt, inte en beslutspunkt.

Som det står i papperen handlar det om att vi har fått mer kvalitetsvete inte bara från USA utan också från Svartahavsområdet – vi har varit med om att bygga upp jordbruksproduktionen i Ukraina, och nu producerar de kvalitetsvete som de vill sälja till EU. Men EU svarar med ett nej och med att tullarna då måste höjas. Med förklaringen här sägs vad den svenska ståndpunkten är. Vi tycker att det mandat som kommissionen har begärt är förhastat. Vi tycker att man ska vänta på halvtidsöversynen, som bör komma till stånd innan omförhandlingen av tullarna på spannmål görs. Det är också med hänsyn till WTO och, inte minst, till länderna utanför som vi har den här uppfattningen.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Du nämnde att detta bara är en informationspunkt. Beslut ska alltså inte tas i frågan den här gången. Blir det på ett senare rådsmöte?

Anf.  63  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Vi vet inte om det kommer upp på ett rådsmöte, om det kommer upp som en A-punkt eller på annat sätt.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Om det är så måste vi själva fatta beslut här i dag.

Vi har klart och tydligt hört regeringens ståndpunkt. Jag konstaterar att det finns en majoritet för denna.

Vi går vidare till punkten om zoonoserna, något som var uppe på förra rådsmötet.

Anf.  65  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Här är det fråga om en riktlinjedebatt. Vi har fått ett antal frågor från det danska ordförandeskapet. Ni vet ungefär den svenska ståndpunkten, som jag tror att vi är rätt så överens om.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Vi hade uppe detta på förra mötet. Då fanns det stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Jag tror att vi är beredda att upprepa det stödet.

Vi går vidare till punkten om livsmedelsmyndigheten.

Anf.  67  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Detta är inte en informationspunkt, utan det är en A-punkt. Det är för övrigt den enda A-punkt som vi känner till – rådets egen A-punkt. Det handlar om att vi ska fatta beslut i jordbruksrådet. Kommissionen informerar sedan om beslutet. Vi ska fatta beslut om styrelsen för livsmedelsmyndigheten. Jag tror att ni känner till hur fördelningen där var. Det var olika intressenter. Fyra från konsument- och industrivärlden och tio från myndigheter, departement o.d. skulle tillsättas. Så har nu skett. Vi har alltså fått en sådan fördelning. Från svensk sida har vi fått med ställföreträdande generaldirektören på Livsmedelsverket Stuart Slorach i styrelsen, vilket var vårt förslag så jag är väldigt nöjd. Slorach är en mycket kompetent person.

Anf.  68  CARL G NILSSON (m):

Det kan säkert tillstyrkas. Den ständigt upprepade frågan i det här ärendet är om det händer något i fråga om övervägandet av var den här myndigheten ska ligga.

Anf.  69  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Det kommer jag att ta upp i min talepunkt. Vi vet ju inte någonting om detta. Det spanska ordförandeskapet kunde inte göra det eftersom de själva var intressenter. Danskarna är inte det. Jag vet inte om de hinner, orkar eller vill ta upp detta. Det beror lite grann på om man kan få bort Italiens blockering. Det var ju de som blockerade senast. Jag kommer att fråga om detta också på måndag.

Anf.  70  CARL G NILSSON (m):

Det intressanta i så fall är att danskarna från början förordade Sverige som lokaliseringsland.

Anf.  71  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Vi får väl se om de kan lägga fram ett sådant förslag.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Det här är på gång för beslut. Det är en A-punkt, vilket innebär att man på ett beredande plan har kommit överens. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Samtidigt kan det tilläggas att vi hade information om att detta skulle upp som en A-punkt på Ekofinmötet. Finansministern var mycket glad över att slippa den här frågan.

Vi går vidare på dagordningen.

Anf.  73  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Sedan gäller det en punkt om information från kommissionen om hur arbetet med vitboken om säkra livsmedel går framåt.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Den här punkten har varit uppe flera gånger tidigare. Eftersom ingen tycks ha någon fråga lämnar vi denna informationspunkt för att gå in på punkten Övriga frågor.

Anf.  75  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Återigen handlar det om USA:s Farm Bill. Det är den spanska delegationen som vill ta upp detta. Man kan väl anta att det kommer att tas upp av olika länder som ett sätt att förhindra en halvtidsöversyn i den form som nu har presenterats. Man hävdar att USA nu lägger på mera pengar på sitt jordbruk, och då kan vi inom EU inte göra något radikalt. Dock kan vi komma ihåg att EU, trots vad USA har gjort, fortfarande har högre subventioner än USA.

Anf.  76  HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Ordförande! Det är väl ändå så att man säger att USA har ”lagt på”. Men vad man har gjort är väl att man i förväg har sagt hur mycket man tänker disponera, att man har gjort en regelrätt budget.

Såvitt jag förstår av debatten och av den information som jag har kunnat läsa har man lagt ut motsvarande pengar i akuta stöd under hand också tidigare till näringen, så det är inte fråga om mer stöd utan om ett annat sätt. Stämmer inte det?

Anf.  77  Departementsrådet ANDERS KLUM:

Jo, det är naturligtvis riktigt, men det gäller just att man lägger ut det på ett kopplat sätt – produktionskopplat i stället för det som var intentionen i tidigare Farm Bill, år 1995. Där går EU vid mid term på den andra riktlinjen som är mer marknadsorienterad – nämligen när det gäller att frikoppla stöden.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi har ytterligare ett ärende under Övriga frågor.

Anf.  79  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Också här gäller det den spanska delegationen, som vill ha en ändring av reglerna för destillering. De vill flytta fram tiden för när man får börja destillera det vin som inte dricks upp för att använda det till något annat drickbart. De vill flytta fram datumet, från den 16 oktober till den 1 september. Detta är nog ingen fråga som vi har anledning att gå in och debattera. Beslut kommer heller inte att fattas.

Det finns en övrig fråga till. Det gäller något från Belgien och som handlar om mul- och klövsjuka som kan vara lite intressant. Belgien uppmanar här kommissionen att i det kommande förslaget om mul- och klövsjuka ta hänsyn till utvecklingen inom vaccinationsområdet.

Det har ju varit så att vi inte har vaccinerat i förebyggande syfte mot mul- och klövsjuka, men nu påtalar Belgien att man på gårdsnivå har kommit fram till att det går att särskilja det vilda virusets antikroppar från vaccinationsvirus. Det gör att vaccinerade djur kan få leva vidare och också kan få användas för livsmedelsproduktion. Detta har ju varit en mycket omdiskuterad sak, inte minst under vårt ordförandeskap då mul- och klövsjukan grasserade som värst. Det ledde också till att en konferens hölls om just detta.

Vi tycker att det är bra att man fortsätter att forska och att utveckla det här, men bara baserat på det här resultatet kan man nog inte, tror vi, ändra vaccinationspolitiken, utan det här är en del av det hela. Nu får man arbeta vidare med detta.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Ingen tycks ha någon fråga till jordbruksministern. Vi får tacka för samrådet i dag

Anf.  81  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):

Tack!

Innehållsförteckning

1 §  Ekofin 0

Anf.  1 ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  2  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  3  GUNNAR HÖKMARK (m): 0

Anf.  4  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  6  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  7  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  8  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  9  GUNNAR HÖKMARK (m): 0

Anf.  10  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  11  GUNNAR HÖKMARK (m): 0

Anf.  12  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  13  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  14  CARL ERIK HEDLUND (m): 0

Anf.  15  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  16  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  17  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  18  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 0

Anf.  19  SIV HOLMA (v): 0

Anf.  20  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  21  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  22  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  23  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  24  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  25  GUNNAR HÖKMARK (m): 0

Anf.  26  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 0

Anf.  27  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  28  Finansrådet Kurt-Arne HALL: 0

Anf.  29  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  30  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  31  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  32  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  33  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  34  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  35  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  36  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  37  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  38  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  39  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  40  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  41  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  42  Finansminister BOSSE RINGHOLM (s): 0

Anf.  43  ORDFÖRANDEN: 0

2 §  Jordbruk 0

Anf.  44  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  45  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  46  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  47  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  48  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 0

Anf.  49  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  50  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  51  LARS OHLY (v): 0

Anf.  52  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 0

Anf.  53  MARIANNE ANDERSSON (c): 0

Anf.  54  KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): 0

Anf.  55  INGE CARLSSON (s): 0

Anf.  56  SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v): 0

Anf.  57  CARL G NILSSON (m): 0

Anf.  58  MARIANNE ANDERSSON (c): 0

Anf.  59  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  60  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  61  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  62  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  63  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  64  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  65  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  66  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  67  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  68  CARL G NILSSON (m): 0

Anf.  69  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  70  CARL G NILSSON (m): 0

Anf.  71  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  72  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  73  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  74  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  75  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  76  HOLGER GUSTAFSSON (kd): 0

Anf.  77  Departementsrådet ANDERS KLUM: 0

Anf.  78  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  79  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0

Anf.  80  ORDFÖRANDEN: 0

Anf.  81  Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): 0