1 § Europeiska rådet

Statsrådet Cecilia Malmström

Information och samråd inför Europeiska rådets möte den 11 och 12 december 2008

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och hälsar statsrådet Malmström välkommen. Så bra att vi kunde ordna mötet.

Vi har alltså åter samråd inför Europeiska rådets möte. Vi hade, som bekant, samråd också i går. Nu ska vi inte upprepa allt vi gjorde i går utan i stället ha ett snabbt telefonsamråd inom en av praktiska skäl ganska begränsad tid angående det som tillkommit sedan sist. I går samrådde vi med vetskapen om att det skulle komma tillägg, kompromissförslag och annat. Nu har vi fått ta del av dels ett dokument med namnet Elements of the Final Compromise i energi- och klimatpaketet, dels ett dokument med utkast till slutsatser om Lissabonfördraget, där det onekligen var blankt i papperen i går. Det är det vi ska be statsrådet Malmström lite kort kommentera, och sedan ska vi åter ta ställning till det i nämnden.

Det vi förhåller oss till är fortfaranden den svenska regeringens position inför mötet, särskilt om vi har nya eller ändrade positioner mot bakgrund av det som statsrådet nu vet inför mötet. Välkommen på linjen och varsågod!

Anf. 2 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Det finns alltså två element. Dels gäller det Lissabon, som vi inte haft möjlighet att diskutera i nämnden tidigare, dels energi- och klimatfrågorna, som väl inte kan ses som färdiga slutsatser direkt. Det är snarare ett inspel i debatten och underlag för den mycket långa diskussion som, skulle jag bedöma, kommer att äga rum under natten. Möjligen får vi återkomma till nämnden i natt eller i morgon i så fall.

Jag kan börja med Lissabonslutsatserna, om det är okej med ordföranden.

Anf. 3 ORDFÖRANDEN:

Absolut. Varsågod!

Anf. 4 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Där slår man fast att irländarna och Europeiska rådet gör vissa åtaganden i fördragsfrågan. Det handlar om ett slags avsiktsförklaring där Europeiska rådet och Irland lovar varandra att konstruktivt arbeta enligt vissa kriterier. Europeiska rådet utlovar ett beslut om att kommissionen fortfarande ska ha en medlem för varje land om Lissabonfördraget träder i kraft. Det är ju inte möjligt med Nicefördraget, utan det kräver att Lissabonfördraget träder i kraft.

Vad vi förstår har i princip alla länder gått med på detta. Det finns fortfarande vissa reservationer från somliga länder, och det lär komma upp i diskussionen under eftermiddagen, vid tre–halvfyra-tiden. Europeiska rådet utlovar också nödvändiga rättsliga garantier i de frågor som Irland självt angivit, under förutsättning att Irland försöker ratificera fördraget innan kommissionens mandatperiod går ut, det vill säga den 1 november.

Den irländska regeringen lovar då att försöka få en ratificering av fördraget, och det blir ett detaljerat uppföljningsarbete om Irlands rättsliga garantier som ska vara slutförda till mitten av 2009. Jag kan tänka mig att det i praktiken betyder att Irland tillsammans med kommissionen samt det tjeckiska och kommande svenska ordförandeskapet under början av våren för samtal om hur detta konkret ska gå till.

De frågor Cowen tidigare indikerat att Irland behöver garantier om gäller neutralitet, rätten till abort och beskattning. Man gör också ett slags avsiktsförklaring som säger att Europeiska unionen lägger mycket stor vikt vid till exempel sociala framsteg, skydd av arbetarnas rättigheter, social och regional sammanhållning, utbildning, hälsoservice och så vidare; ni kan läsa det i annexet.

Det kommer att bli vissa övergångsåtgärder för att säkerställa en smidig övergång till Lissabonfördraget – om det nu träder i kraft. Vi har varit angelägna om att detta inte ska stöka till alltför mycket för det svenska ordförandeskapet och uppfattar att vi i det här läget har fått garantier för att det svenska ordförandeskapet är ordförande under hela terminen och att det formella skiftet sker vid årsskiftet samt att det svenska ordförandeskapet gör de nödvändiga förändringar, utseende av personer och så vidare, som ska träda i kraft inför det nya fördraget. Sverige är alltså fram till årets slut enda ordförande i rådet för utrikes frågor och Europeiska rådet. Det är ganska rimligt eftersom vi gör allt förberedelsearbete.

Sedan finns ett annex som jag är väldigt glad över att det kommit till stånd. Vi har jobbat mycket intensivt med spanjorerna i denna fråga. Det handlar om att lösa frågan om att Europaparlamentet väljs med Nicefördraget fastän Lissabonfördraget kanske träder i kraft några månader senare. För vår del handlar det om två mandat i parlamentet och för Spaniens del om fyra mandat.

Nu gör man en avsiktsförklaring från Europeiska rådet om att lösa den frågan så att man kompletterar för de länder som med Nicefördraget förlorar ledamöter gentemot Lissabonfördraget senast vid årsskiftet 2010. De länder som skulle ha mist några från Nice till Lissabon får ha kvar sina. Man plockar alltså inte bort valda ledamöter ur parlamentet utan man lägger till. Det handlar inte om särskilt många. Det är en handfull ledamöter totalt, kanske ett dussin.

Detta är vad jag kan säga om Lissabonfördraget, fru ordförande.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet kommentera någonting ytterligare vad gäller klimatdelarna?

Anf. 6 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Ja, klimatet ska jag också kommentera, men jag tänkte att om det fanns några frågor om Lissabon kunde vi ta dem i den ordningen. Jag kan gå vidare om ordföranden så önskar.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Nej, när jag ser mig om runt bordet ser det ut som att vi ska börja med Lissabonfördraget.

Jag tackar för inledningen och vill tolka det som statsrådet sade så att den första grejen, att siktet är att fördraget ska träda i kraft vid slutet av 2009, tolkar statsrådet så att det borde vara årsskiftet 2009/10. Är det så?

Anf. 8 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Ja, men kommissionen kan kanske tillträda i början av november enligt Lissabonfördragets principer, det vill säga att man då kommer överens om att alla länder ska få ha en kommissionär per medlemsland.

Anf. 9 CHRISTINA AXELSSON (s):

Tack så mycket för introduktionen till det här papperet som jag skulle vilja fråga om.

Vilken rättslig grund kommer det att få? Kommer det som man kan läsa i dessa punkter att bli primärrätt? Öppnar man fördraget för att lägga till detta, eller är det ett protokoll som kommer att gå vid sidan av? Vad har det för rättslig status?

Vad jag förstår är det här ordförandeskapets kompromisspapper så att säga. Det står i annex 2 under punkt d om social progress och skydd av arbetarnas rättigheter. Skulle vi från svensk sida där inte kunna få med någon mening om att man måste finna en balans till arbetarnas förmån mellan den ekonomiska och den sociala dimensionen, eller någonting i likhet med det, just för att skydda den svenska modellen så att vi kan ha den kvar? Passa på nu när irländarna får det här papperet och det, vad jag förstår, är öppna kapitel.

Anf. 10 JACOB JOHNSON (v):

Jag undrar när Irland enligt förslaget senast måste ratificera sitt fördrag. Det står ”by the end of the term of the current Commission”. Det tolkar jag som första halvåret 2009. Är det feltolkat?

Jag kan hålla med om det som Christina Axelsson säger. Det finns en del positiva saker i detta, men Vänsterpartiet kvarstår vid sin principiella ståndpunkt att Lissabonfördraget har fallit och är inte berett att ställa sig bakom det här mandatet.

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf. 12 ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Tack så mycket, EU-ministern, för föredragningen!

Jag har samma fråga som Christina Axelsson. Det gäller den rättsliga grunden. Vad punkt d betyder är väldigt svårtolkat. ”Confirming that the Union attaches high importance to” tolkar jag som att man bara säger att EU kommer att titta på det men att det inte är något legalt, att EU inte åtar sig något på något sätt.

Det kan i och för sig mer vara en fråga för den irländske premiärministern, alltså om han verkligen kan lägga fram samma förslag igen. Jag tycker, precis som Jacob Johnson, att fördraget har fallit i och med att man sagt nej till det.

Jag är dock glad över att det nu blir en kommissionär per medlemsland, vilket Miljöpartiet instämt i tidigare. Om jag förstod föredragningen rätt beträffande antalet ledamöter i EU-parlamentet verkar det gå i rätt riktning. Jag måste dock erkänna att jag inte riktigt förstod vad EU-ministern sade där.

Anf. 13 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Brian Cowen har begärt rättsliga garantier. Det handlar om att EU inte ska ta över medlemsstaternas rätt när det gäller aborter, den irländska neutraliteten och beskattningsfrågan. Där vill de ha legala garantier. Det är det man måste hitta den exakta formen för fram till mitten av 2009, säger man; där tänker jag mig den arbetsgrupp som bland annat Sverige och Tjeckien kommer att vara med i. Man kan tänka sig en dansk modell. Man kan tänka sig att det möjligen blir något som skrivs in i anslutningsfördraget till Kroatien. Det är alltså inte tänkt att det ska bli några nya ratificeringar av detta, utan det är fråga om förtydliganden.

De övriga frågorna under punkt d, sociala framsteg och arbetstagarnas rättigheter, är uttalanden från rådet. De har ingen juridisk status, utan det är politiska uttalanden.

Kommissionens mandat löper ut den 30 oktober, alltså innan kommissionens formella mandat löper ut. Den nya kommissionen ska enligt fördraget tillträda den 1 november. När det gäller Europaparlamentarikerna tittar man på en lösning där man väljer Europaparlamentet med Nicefördraget den 7 juni, och om Lissabonfördraget då träder i kraft, såsom tanken är enligt det här papperet, kompletterar man under 2009 för de medlemsländer som med Lissabonfördraget har rätt till fler ledamöter.

För Sverige betyder det två extra ledamöter som man utifrån valresultatet plockar in, de två som stod närmast på tur. För Spanien betyder det fyra extra. Några ytterligare medlemsländer får också extra ledamöter. Däremot plockar man inte bort tyska ledamöter; de skulle ha förlorat några ledamöter mellan Nice och Lissabon. Det blir alltså något fler ledamöter i parlamentet under en övergångstid på fyra år. Jag hoppas att det klargjorde för Ulf Holm.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Låt mig också fråga om Europaparlamentet. Det här förslaget har alltså framkommit under förmiddagen, eller? Vi har inte sett det på pränt. Det låter bra ur svensk synpunkt; jag vill bara ställa den formfrågan till statsrådet. Annex 2 får således uppfattas som ett tillägg till slutsatserna, alltså att det irländska papperet är ett tillägg till toppmötets politiska beslut, slutsatser, och inte till exempel protokoll till fördrag eller så. Var det rätt uppfattat?

Anf. 15 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Ja, det här med parlamentet har tillkommit under natten, och annex 2 är ett slags politiskt uttalande. Det här är alltså inte forumet att diskutera tillämpningen av utstationeringsdirektivet eller ett eventuellt socialt protokoll.

Anf. 16 CHRISTINA AXELSSON (s):

Ministern säger att det här inte är forumet att diskutera ett eventuellt socialt protokoll. Då kan man fråga sig när det blir lämpligt att diskutera eftersom man nu diskuterar ett protokoll till Lissabonfördraget med punkterna abort, neutralitet och beskattning. Skulle inte den svenska regeringen då kunna lyfta in att man i den arbetsgrupp som ska se över detta också vill ha med skrivningen om arbetstagarnas rättigheter? Jag tror inte att det skulle vara så svårt, särskilt inte som man nu gör uttalandet – som jag hoppas att den svenska regeringen också står bakom – att man ska skydda arbetstagarnas rättigheter. Jag förstod inte annat på ministern än att den svenska regeringen gör vågen för det uttalandet.

Anf. 17 ULF HOLM (mp):

Nu förstår jag bättre vad det politiska uttalandet handlar om.

EU-ministern säger att det också ska bildas en arbetsgrupp som ska ta fram rättsliga garantier, legala garantier, för irländarna. Frågan är vilken rättsstatus det har eftersom det då blir undantag à la Danmark, alltså något som bara gäller för irländarna. Kan arbetsgruppen även diskutera att det blir rättsliga garantier som gäller som tillägg till Lissabonfördraget och omfattar EU:s samtliga 27 medlemsstater, till exempel det om neutralitet? Jag har uppfattat att den diskussionen är öppen.

Min sista fråga är om det är regeringens linje att man är nöjd med lösningen att irländarna ska ges rättsliga garantier.

Anf. 18 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Skrivningen är formulerad så för att det på det här toppmötet inte går att lösa alla de juridiska teknikaliteterna i den frågan; vi har också ett oerhört viktigt klimatpaket att diskutera. Irländarna har begärt juridiskt hållbara garantier för den här frågan. Vi och alla juridiska instanser menar att de redan har juridiska garantier såsom Lissabonfördraget är formulerat i dag. Den berör inte neutraliteten, vare sig den irländska eller den svenska, den berör inte abortfrågan, den berör inte skattefrågor. Irländarna vill ha det ytterligare konkretiserat på ett legalt hållbart sätt, och exakt hur vi ska lösa det får vi ta i början av nästa år. Det innebär dock ingen förändring av föreliggande fördrag. Det innebär egentligen ingen förändring för Irland eftersom det redan är garanterat med det nuvarande fördraget.

Vi har ju talat om den här frågan ganska många gånger tidigare, och jag vill återigen säga att regeringen inte tycker att det här är det tillfälle då vi ska arbeta för något slags socialt protokoll eller den frågan eftersom vi har en nationell process som pågår, vilket jag redovisat vid flera tillfällen. Vi kommer inte att väcka frågan under det här sammanträdet.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Låt mig dock påminna alla inblandade om att vi har fem minuter på oss för hela klimatpaketet. Det ska vi alltså också hinna med.

Anf. 20 ULF HOLM (mp):

Jag vill bara anmäla avvikande mening eftersom vi från Miljöpartiet anser att Lissabonfördraget har fallit.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf. 22 LEIF PAGROTSKY (s):

För oss är den fråga vi nu diskuterar väldigt viktig, även om inte alla tycker att den förtjänar lika mycket tid.

Vi socialdemokrater tycker att om Irland får legalt bindande åtaganden av olika slag, som ministern tycker är obehövliga och som hon inte ser några problem med, kan det i så fall heller inte vara något problem att också Sverige, i linje med Ulf Holms kommentar, tillförsäkras detsamma – om det nu blir någonting, vilket vi ännu inte vet. Det får vi veta senare.

Det är vår uppfattning att om det blir särskilda protokollsanteckningar som säkerställer till exempel arbetstagarnas rättigheter på olika sätt ska de inte bli individuella på samma sätt som gällde för Danmark och England, utan de ska i så fall också gälla Sverige. Om ministern tycker att det är självklarheter – jättebra. Då kan det heller inte vara kontroversiellt att man i det här sammanhanget från svensk sida tydligt klargör att detta är ett villkor för Sveriges stöd i det fortsatta arbetet. Det är den uppfattning vi socialdemokrater har om hur spelet bör bedrivas under eftermiddagen.

Anf. 23 JACOB JOHNSON (v):

Jag anmälde alltså avvikande mening redan tidigare.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Ja, det är noterat.

Anf. 25 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Om man gör den här typen av uttalanden, såsom det är formulerat i annex 2, handlar det om att unionen lägger vikt vid socialt framsteg, arbetstagarnas rättigheter och så vidare. Det gäller naturligtvis inte bara Irland, utan det gäller hela EU. Det är klart att vi står bakom det.

Anf. 26 ORDFÖRANDEN:

Då kan vi kanske gå vidare till klimatfrågan, också det väldigt kort. Det kom alltså ett kompromissförslag tidigare under förmiddagen. Det kom ut på engelska vid 11-tiden, och jag hoppas att ledamöterna hunnit kasta ett öga på det.

Anf. 27 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Det här är ett extremt tekniskt dokument, men jag ska ändå försöka gå igenom några element i det.

Det första vi kan konstatera är att unionen naturligtvis står fast vid sina 20-20-20-åtaganden, och det är väldigt positivt. Det är den signalen vi sänder ut.

Sedan har det skett ett givande och tagande inom ramen för trilogen med Europaparlamentet och i de bilaterala samtal som vi har haft. Att dokumentet speglar de samtal som har förts är egentligen inget förvånande. Man slår fast kvantitativa kriterier för när en sektor är exponerad för koldioxidläckage. Det har varit en viktig fråga som diskuterats. Jag tror att miljöministern flera gånger redogjort för den inför nämnden.

Man försöker få en lösning på koldioxidfrågan genom dessa kriterier. Det är ingen urvattning utan en konkretisering som handlar om när kostnadsökningen sker med 5 procent, om handelsintensiteten överskrider 10 procent och så vidare. Jag kan gå in i detalj om nämnden så önskar. Det finns fortfarande ett tak, och det bedömer vi är en rimlig kompromiss. Det har varit oerhört viktigt för en del länder, för att få dem med på detta.

När det gäller auktionsrätterna står det att ordförandeskapet säger att 70 procent av auktionsrätterna ska ske till 2020. Vi hade förstås helst velat ha 100 procent, och det kommer säkert att bli en fråga som diskuteras i kväll. Vi hoppas att vi kan få något slags datum för när man når 100 procent och inte bara 70 procent. Det är en viktig signal att föra fram. Det är alltså en diskussion som pågår.

När det gäller elsektorn sker där undantag för auktionering för ett antal länder, som successivt fasas in till 2020. Det är en nödvändig eftergift, inte minst för de nya medlemsländerna.

Solidaritetsfrågan handlar om att 10 procent av auktioneringsrättigheterna samlas i en pott och ska sedan fördelas internt. Där har Sverige hela tiden varit lovad att få tillbaka dessa och då inte bidra till den eftersom vi redan gjort så pass mycket på hemmaplan. Det rubbas inte, utan ligger kvar. Man har lagt till ytterligare 2 procent till solidaritetspotten till de allra fattigaste medlemmarna, som är de nya medlemsländerna. Till dessa 2 procent kommer Sverige att bidra. Det är en summa värd ungefär 2 ½ miljard euro som då kan användas i de fattigare medlemsländerna.

När det gäller koldioxidlagring har man diskuterat hur många ton det ska omfatta. Sverige har tyckt att 100 miljoner ton är rimligt medan Europaparlamentet till exempel tycker 500 miljoner ton. Kompromissen, den som nu föreslås, är 150 miljoner ton, vilket är värt 4–4 ½ miljard, alltså ganska mycket pengar. Vi har tyckt att detta är en oerhört viktig teknik men att vi kanske inte ska binda upp så mycket pengar på en enda teknik. Det finns ju även många andra tekniker.

Vad gäller CDM menar vi att Sverige där nått en seger. Man har sagt att 3 procent får användas i de minst utvecklade länderna. Det är fortfarande FN:s kvalitativa kriterier som ska gälla, och ett antal länder får denna möjlighet – Österrike, Finland, Danmark, Italien, Spanien, Sverige och så vidare.

Jag tror att jag i den här inledningen avslutar med frågan om öronmärkningen, fru ordförande. Också där har vi nått en framgång. Ordförandeskapet föreslår en deklaration där man säger att varje land borde använda hälften av inkomsterna från auktioneringen till att bidra till klimatförbättringar. Det står inte ”ska” eller ”bör” utan det är mer en uppmaning, det slags lösning som man också haft vid flyget, som vi ju känner till. Detta är bra för Sverige, och man kommer att regelbundet följa upp hur dessa pengar används.

Låt mig nämna ytterligare en detalj, nämligen att Ignalina kommer, som avtalat, att stängas 2009. Som kompensation får Litauen något fler utsläppsrätter från den reserv som finns enligt antalskriterierna.

Jag ber om ursäkt, fru ordförande, för att det blir väldigt tekniskt och mycket siffror, men det här är det viktigaste, såsom vi försökt tolka den text som kom sent i natt.

Anf. 28 ORDFÖRANDEN:

Det viktiga för oss att ta ställning till är eventuella nyheter i regeringens position i förhållande till detta.

Anf. 29 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag skulle vilja fråga om två saker. För det första: Hur har läckageexponeringskriterierna tagits fram? Är det samma principer som finns någon annanstans, tidigare eller så? Hur är de framtagna?

För det andra: Visst finns det möjligheter till ytterligare 1 procents CDM-användning om man uppfyller vissa andra kriterier, eller har jag missuppfattat det?

Anf. 30 ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det är tekniskt ganska komplicerat, och i vissa delar får man väl säga att det gått tillbaka lite, att Sverige fått ge upp vissa ståndpunkter. Det gäller till exempel auktioneringen som vi tidigare sagt ska vara 100 procent. Nu står det skrivet 70 procent. Det är en ganska stor skillnad.

Vi från Miljöpartiet menar att regeringen måste försöka få upp siffran från 70 till 100 och anmäler avvikande mening. Vi tycker att det också verkar vara en svag skrivning när det gäller mycket av de intäkter som ska användas till förnybara åtgärder eller andra klimatåtgärder. Där skulle vi vilja se starkare skrivningar.

När det gäller koldioxidlagringen anser vi att det är för mycket pengar att satsa på en teknik som vi inte vet om den ens fungerar. Där skulle vi vilja hålla fast vid regeringens, och som jag tror även EU-kommissionens, ursprungliga 100 miljoner. Egentligen tycker vi att också det är för mycket. Vi vill ha ned den mängden ännu mer.

Det var mina korta kommentarer, som blev en avvikande mening.

Anf. 31 ORDFÖRANDEN:

Det är noterat, och stenograferna sitter med och noterar även motiven.

Anf. 32 JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara kort upprepa den avvikande meningen från häromdagen, framför allt när det gäller den utvidgade användningen av CDM-mekanismer och den extra procenten.

Anf. 33 CARINA OHLSSON (s):

Det är svårt att sätta sig in i detta på så kort tid. Det är väldigt tekniskt.

Jag undrar lite över regeringens förhållningssätt. Även vi är skeptiska till CDM och det man tar på sig för det egna landet kontra det som ska läggas utanför. Jag vill därför höra lite grann om de fortsatta förhandlingarna. Eller tror man att det här kommer att gälla? Jag skulle vilja höra det först, innan jag säger något om avvikande mening.

Anf. 34 LEIF PAGROTSKY (s):

Statsrådet nämnde att det skulle tillföras 2 procent, om jag fattade det rätt, till solidaritetspotten för de fattigaste ländernas omställning och att vi skulle vara med och bidra. Det sades ingenting om efter vilka principer det bidraget skulle lämnas, om det skulle vara proportionellt mellan alla länder. Jag uppfattade att hon lite av sammanhanget antydde att det fanns risk för att Sverige skulle råka ut för mer än en proportionell finansiering av det tillägg som nu kommit som en del av förhandlingen.

Anf. 35 ORDFÖRANDEN:

Det viktiga här är, som sagt, vad för position regeringen har. Vad som händer i rådet råder vi faktiskt inte över.

Anf. 36 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Den första frågan, om kriterierna för koldioxidläckage, har ständigt varit en fråga som man liksom har skjutit framför sig. Nu har man försökt konkretisera de kriterierna. Detta bygger på data som kommissionens DG Trade och Konkurrens har tagit fram. Det har vi väl egentligen inget emot. Det har ju hela tiden varit klart också för svensk industri att man behöver ha klara kriterier där. Det kommer fortfarande att vara viktigt att det finns ett tak och att det blir benchmarking när det gäller de här sakerna. Där bedömer vi nog att det här ändå är en rimlig kompromiss.

När det gäller CDM har Sveriges regering hela tiden tyckt att kommissionens förslag varit för lågt. Vi är ju medvetna om att det finns reservationer om detta i EU-nämnden och i riksdagen. De 3 procenten tycker vi är ett framsteg. Det är viktigt för internationella förhandlingar att vi också kan visa utvecklingsländerna att vi är beredda att bistå dem i deras arbete. Naturligtvis ska vi också göra egna åtaganden. Det är precis som frågeställaren säger, att det är 3 procent och 1 procent. Detta kan bara göras i de minst utvecklade länderna som är i stort behov av stöd.

I dag sker merparten av CDM-projekten i de snabbt växande ekonomierna. Men här ska de alltså ske i de allra minst utvecklade länderna.

Auktioneringen – 100 procent och ett datum: Ja, det är också den svenska positionen. Vi beklagar att det står 70 procent där. Jag tror att det kommer att bli mycket svårt att ändra på detta, men vi hoppas att vi kan få ett datum för när man ska nå 100 procent. Jag har haft en del bilaterala kontakter här under lunchen. Det var tyvärr inte var mycket stöd för den ståndpunkten, kan jag meddela. Men det är vår ståndpunkt.

När det gäller budgetintäkterna och öronmärkningen har det ju varit en svensk ståndpunkt att det strider mot svenska budgetprinciper att öronmärka hur vi ska använda våra pengar. Därför är vi ganska nöjda med att det står ”bör” och att man uppmuntrar till att regelbundet ha avstämningar i fråga om hur man använder de här pengarna. Det är ju inte så att vi inte kommer att göra det i Sverige, men vi har ändå inte tyckt att det har varit en EU-uppgift att diktera hur vi ska använda våra intäkter på den här punkten.

När det gäller koldioxidlagring delar jag helt Ulf Holms åsikt här, att det är fråga om väldigt mycket pengar för en sådan här teknik. Kommissionen har haft ett högre tal än Sverige haft, så här är en kompromiss föreslagen. Europaparlamentet och flera andra länder, inte minst Storbritannien, vill höja det här väsentligt, så det kommer att bli en diskussion under kvällen.

När det gäller de extra 2 procenten som Leif Pagrotsky frågade om kan jag säga att det är en särskild kvot. Det fördelas enligt ett speciellt fördelningsschema som finns med under punkt 4 i det papper som ni har fått. Man har tagit ställning till varje land och till vad de har gjort – ett sätt att försöka kompensera dem. Det handlar framför allt om att stötta de östeuropeiska länderna, då jämfört med utsläppen år 2005. Också Sverige kommer att vara med och bidra där.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Om regeringen ska kunna genomföra detta måste vi avsluta mötet väldigt snart.

Anf. 38 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Det är utomordentligt bra att de 20 procenten 2020 ligger fast. Jag har dock en fråga: Är det någon diskussion om de 30 procenten i den internationella överenskommelsen inför Köpenhamnsmötet?

Anf. 39 CARINA OHLSSON (s):

Vi har ju också varit för 100 procents auktionering. Jag uppfattar att det är det som regeringen driver. Däremot känner jag viss osäkerhet när det gäller CDM och andelen som görs på hemmaplan kontra annat. Den avvikande mening om flexibiliteten som vi hela tiden haft behöver vi följa upp. Det känns som att regeringen inte riktigt driver den ståndpunkten så som vi skulle vilja.

Anf. 40 ORDFÖRANDEN:

Noterat i just den delen?

Anf. 41 CARINA OHLSSON (s):

Ja, just det.

Anf. 42 LEIF PAGROTSKY (s):

Statsrådet missförstod min fråga. Min fråga gällde inte hur de 2 procenten ska fördelas på mottagare utan hur finansieringen fördelas och vilken börda här som faller på Sverige. Om den bördan är proportionell undrar jag i så fall mot vad. Vilken bedömning gör statsrådet av detta? Jag har inte tillgång till någon information om detta som jag förstår och tycker att detta är ett viktigt beslutsunderlag för oss.

Anf. 43 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

De 30 procenten, om vi får en global överenskommelse, ligger fast. Det finns ingen ändring på den punkten. Detaljerna, exakt hur detta ska gå till, kommer man att slå fast efter Köpenhamnsmötet.

Jag ber om ursäkt för att jag missförstod Leif Pagrotsky, men det är faktiskt så många teknikaliteter här. De 2 procenten kommer att tas av den totala auktioneringspotten och delas ut enligt ett särskilt kvotsystem till de allra fattigaste länderna. Från svensk sida bidrar vi till det.

Anf. 44 LEIF PAGROTSKY (s):

Ja, men hur mycket?

Anf. 45 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det gäller vår andel av utsläppen.

Anf. 46 ORDFÖRANDEN:

Vi måste börja runda av.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens ståndpunkt inför det toppmöte som alldeles strax börjar. Jag noterar dock avvikande mening vad gäller fördraget från v och mp enligt deras motiveringar tidigare samt vad gäller klimatpaketet från v, mp och s i den av dem anförda delen.

Detta är alltså nämndens beslut. Därmed är det formella sammanträdet avslutat. Vi får önska er lycka till. Vi hörs igen om något väldigt oväntat nytt skulle hända. Annars är det från och med nu rådsförhandlingar som återstår. Där är det bara att hålla tummarna. Tack så mycket, statsrådet!

Anf. 47 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Tack så mycket! Trevlig lucia, nämndens ledamöter!

Innehållsförteckning

1 § Europeiska rådet 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 1

Anf. 3 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 4 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 2

Anf. 5 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 6 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 3

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 8 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 3

Anf. 9 CHRISTINA AXELSSON (s) 3

Anf. 10 JACOB JOHNSON (v) 3

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 12 ULF HOLM (mp) 4

Anf. 13 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 4

Anf. 14 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 15 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf. 16 CHRISTINA AXELSSON (s) 5

Anf. 17 ULF HOLM (mp) 5

Anf. 18 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 20 ULF HOLM (mp) 6

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 22 LEIF PAGROTSKY (s) 6

Anf. 23 JACOB JOHNSON (v) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 25 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 6

Anf. 26 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 27 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf. 28 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 29 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 8

Anf. 30 ULF HOLM (mp) 8

Anf. 31 ORDFÖRANDEN 8

Anf. 32 JACOB JOHNSON (v) 8

Anf. 33 CARINA OHLSSON (s) 9

Anf. 34 LEIF PAGROTSKY (s) 9

Anf. 35 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 36 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 9

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 38 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf. 39 CARINA OHLSSON (s) 10

Anf. 40 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 41 CARINA OHLSSON (s) 10

Anf. 42 LEIF PAGROTSKY (s) 10

Anf. 43 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 11

Anf. 44 LEIF PAGROTSKY (s) 11

Anf. 45 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 11

Anf. 46 ORDFÖRANDEN 11

Anf. 47 Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 11

Torsdagen den 11 december 2008

EU-nämndens uppteckningar