1 § Informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Statsminister Fredrik Reinfeldt

Information och samråd inför informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 27 maj 2014

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Det statement som nu är utdelat är belagt med utrikessekretess. Eftersom det kom så sent hann kansliets inte sekretesstämpla det, men nu vet ni det.

Vi har i dag 30 minuter på oss, vilket innebär att vi kommer att ha ett lite mer forcerat partivarv än vad vi brukar ha. Jag kommer att klumpa ihop flera av frågorna som ställs till statsministern. Statsministern befinner sig, som ni vet, i Reykjavik och ska inom kort ta sig till Bryssel.

Jag lämnar över ordet till statsministern.

Anf. 2 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande, ledamöter av riksdagens EU-nämnd! EU:s stats- och regeringschefer träffas i kväll för ett informellt möte. Syftet med mötet är att efter Europaparlamentsvalet diskutera de utmaningar som Europa står inför liksom de institutionella förändringar som väntar. Vi kommer också att stämma av situationen i Ukraina efter söndagens presidentval.

Herr ordförande! EU är ju sakta på väg att återhämta sig från den ekonomiska kris som präglat de senaste åren. Vi ser en svag tillväxt samtidigt som man ska komma ihåg att de offentliga finanserna över lag är fortsatt svaga och arbetslösheten mycket hög i många medlemsländer.

I detta läge är det viktigt att fortsätta med reformer som skapar både jobb och tillväxt. Många medlemsländer måste fortsätta arbetet med att genomföra omfattande strukturreformer för att få bättre fungerande arbetsmarknader, välfärdssystem och utbildningsprogram – allt detta för att klara den starka globala konkurrensen från tillväxtländer i såväl Afrika och Latinamerika som Asien. Skuldnivåerna i flera medlemsländer behöver reduceras och de finansiella systemen stärkas.

Herr ordförande! Från svensk sida har vi i Europasamarbetet kontinuerligt förordat ordning och reda i de offentliga finanserna och sanering av de finansiella institutionerna, utan att skattebetalarna drabbas. Vi har också betonat vikten av att man på EU-nivå fullt ut utnyttjar de tillväxtskapande redskap som finns och som inte belastar ländernas redan tyngda offentliga finanser.

Vi har från svensk sida länge påtalat vikten av att fullt ut genomföra den inre marknaden liksom den tillväxtpotential som finns i frihandelsavtal med länder utanför EU. Samtidigt måste unionen snarast möjligt fatta beslut om ett klimatramverk för 2030 om vi ska ha en verklig chans att motverka den globala uppvärmningen.

Detta är några av de utmaningar som Europa har att hantera framöver för att kunna skapa hållbar tillväxt och jobb.

Herr ordförande! Herman Van Rompuy anger i sitt inbjudningsbrev till mötet att vi också ska diskutera den process som leder fram till att Europeiska rådet ska föreslå en kandidat som ny ordförande för EU-kommissionen. I denna process har vi att följa de nya bestämmelserna som finns i Lissabonfördraget. Artikel 17.7 i Lissabonfördraget anger att Europeiska rådet med kvalificerad majoritet ska föreslå en kandidat till kommissionsordförandeposten för Europarlamentet, som det står, ”med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd”. Denna kandidat ska sedan väljas av en majoritet i Europaparlamentet. Om kandidaten inte får tillräcklig majoritet i Europaparlamentet ska Europeiska rådet inom en månad föreslå en ny kandidat. Det är första gången som dessa bestämmelser i Lissabonfördraget tillämpas. Det är därför viktigt hur de tolkas.

Herr ordförande! Som nämnden väl känner till har de olika politiska partierna nominerat sina toppkandidater till kommissionsordförande. Någon referens till sådana nomineringar av de politiska partierna finns dock inte i fördraget. Det går därför inte att med utgångspunkt i fördraget hävda att det endast är dessa kandidater som kan komma i fråga för posten som kommissionsordförande.

Låt mig understryka att inga beslut förutses fattas vid dagens möte. Jag förutser i stället att Herman Van Rompuy i kväll får ett mandat att konsultera Europaparlamentet för att sondera vilka kandidater som skulle vara acceptabla för Europeiska rådet och för Europaparlamentet.

Det står klart att det kommer att bli mycket svårt att hitta en kandidat som alla parter kan acceptera. Det var ju något vi fick erfara under det svenska ordförandeskapet 2009. Då var det vår uppgift att säkerställa att både en ny kommissionsordförande och en ordförande för Europeiska rådet kunde utses. Viktigt är självklart att hitta en person med den rätta kompetensen och som förmår nå kompromisser mellan medlemsländer i svåra förhandlingssituationer. Det är också viktigt att ta hänsyn till balans mellan könen, tillhörighet i olika partigrupper, tillhörighet till olika medlemsländer, både geografiskt och storleksmässigt, när man utser EU-kommissionsordförande och andra europeiska topptjänster under den kommande tiden.

Herr ordförande! Vi har anledning att gratulera det ukrainska folket efter presidentvalet i söndags. Det ukrainska folket visade i valet att de står upp för demokratiska principer och för Ukrainas enighet, då så många beslöt sig för att rösta trots utmaningar i många delar av landet. Det är också välkommet att så många kunde enas om en presidentkandidat. Detta bidrar till att öka den politiska stabiliteten i Ukraina, särskilt mot bakgrund av spänningarna i östra Ukraina.

Den viktigaste uppgiften för nästa president blir att så snabbt som möjligt börja hantera de olika utmaningar som Ukraina står inför. Det handlar om att vidta djupgående ekonomiska reformer liksom att bekämpa den omfattande korruptionen för att tillväxten ska ta fart. Det handlar också om att fortsätta den konstitutionella reformprocess som redan har påbörjats.

Det är nu viktigt att alla parter i Genève-överenskommelsen tillämpar avtalet. Ryssland måste upphöra med sin destabiliserande politik och dra tillbaka sina trupper. Vi vill också se att Ryssland erkänner Petro Porosjenko som Ukrainas legitima president.

Från svensk sida hoppas vi att det blir möjligt att underteckna det fullständiga associeringsavtalet mellan EU och Ukraina redan vid Europeiska rådets toppmöte i juni.

Herr ordförande! Jag är därmed redo att svara på nämndens frågor.

Anf. 3 MARIE GRANLUND (S):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern för redogörelsen. Då vi har ett väldigt kort möte ska jag fatta mig kort.

Statsministern har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för processen för att utse en ny ordförande i kommissionen. Jag skulle emellertid vilja höra lite grann om vad statsministern prioriterar och vad han kommer att säga på mötet, för jag antar att man inte bara kommer att diskutera processen utan att det också kommer att bollas olika namn. Det hade varit bra om statsministern hade redogjort för hur Sverige kommer att agera vid mötet.

För oss socialdemokrater är det viktigt att hitta en kommissionsordförande som har kraft att ta tag i den massarbetslöshet som råder. Vi kommer aldrig att kunna ställa upp på en kandidat från EPP-gruppen, som nu har förlorat stort i EU liksom högern har gjort här hemma i Sverige. Vi tycker som sagt att det är viktigt att hitta någon som kan vara en samlande kraft vad gäller att bekämpa massarbetslöshet men också för att hålla ihop EU-28, alltså både de länder som är med i EMU och de som inte är det.

Jag skulle vilja att statsministern utvecklar lite vilka prioriteringar han kommer att föra fram på dagens möte.

Anf. 4 GUSTAV BLIX (M):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Jag skulle vilja haka på Marie Granlunds fråga en aning. Det här är ju ett läggspel för hela Europeiska unionen, där det inte bara handlar om kommissionsordförande utan också om rådet, hög representant och andra poster. Min fråga till statsministern i det avseendet är: Hur bedömer statsministern att vi kommer att kunna diskutera helhet och pussel nu, inte bara namn utan också principer för detta? Det tror jag är viktigt.

Min andra fråga gäller Ukraina. Det är, som statsministern sade, oerhört glädjande att det blivit ett tydligt och demokratiskt utslag i valet i Ukraina. Min fråga till statsministern är vad vi från EU:s sida kan göra nu för att utöver associeringsavtalet ytterligare förstärka och öka samarbetet med EU. Förutsätter ni någon diskussion i närtid, när man nu har en ny president på plats i Ukraina, om vad vi kan göra för att ytterligare öka stödet?

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Jag vill understryka att vi inte förutser några namndiskussioner. Det har särskilt betonats att Europeiska rådet inte ska diskutera namn. Det var också därför som jag redogjorde för Lissabonfördragets skrivningar om detta.

Det är nu processen tar sin start. Det har skett en förändring. Det uppfattas av många som följer politik som att man har utsett toppkandidater i de politiska partierna och att det ska avgöras i kväll. Men det är inte så fördraget är skrivet, och det är inte heller så jag förstår att detta kommer att diskuteras. Jag tror snarare att det i kväll kommer att diskuteras att Herman Van Rompuy ska få starta konsultationer, det vill säga att han ska börja tala med Europaparlamentet om hur man ska tolka valresultatet. Och jag vill påpeka att Marie Granlunds tolkning av valresultatet är en av många. Vi kommer under de kommande dagarna att få höra väldigt många versioner av vad vi har fått för valresultat. Sedan ska det ur detta komma en profil på den kommande kommissionen: Vad är det kommissionen har att göra de kommande fem åren? Vad är det för olika typer av intressen som ska balanseras?

Den uppfattning som jag kommer att föra fram är mer inriktad på att få en kommission som fortsatt har en reformorientering till stöd för jobb, att vi fortsatt får en kommission som står upp väldigt mycket för att få den inre marknaden att fungera bättre och fortsatt kommer att vara ett stöd för inte minst små och medelstora länders möjlighet att få ett genomslag i detta samarbete. Detta är vad jag kommer att koncentrera mitt inlägg på, alltså med mer inriktning på kommissionen. Det finns också de som mycket gärna talar om att eventuellt ändra kommissionens arbetsformer och liknande. Den typen av synpunkter kommer säkert också att framföras. Jag kommer i alla fall inte i kväll att uttrycka någon färdig uppfattning om detta.

Det är riktigt som det påpekas att det så småningom också kommer in andra positioner. Men det förutsätter jag inga diskussioner om i kväll, utan det kommer att vara en balansdiskussion som väldigt mycket handlar om vad som är möjligt att få ett stöd för i Europaparlamentet, som slutligen ska godkänna det som Europeiska rådet föreslår.

Ukraina har vi sedan länge ett etablerat samarbete med. Det kan bara understrykas hur viktigt det är att Petro Porosjenko, som ser ut att ha vunnit i första omgången, kommer på plats och kan börja fullfölja det jag har uppfattat att han har sagt i olika tal om att bekämpa korruption och att vara president för hela Ukraina. Jag har sett att han har signalerat en vilja att mycket tidigt åka till de östra delarna av Ukraina.

Det kommer naturligtvis att behövas reformstöd och också diskussioner om olika former av finansiella stöd, som det redan pågår arbete kring, och sedan som sagt en vilja att stödja, om den nya ukrainska linjen vill fullfölja undertecknandet av associeringsavtalet. Det kommer vi naturligtvis också att diskutera.

Vi kommer också att notera det faktum att Vladimir Putin har sagt sig vilja respektera detta valresultat. Det bör rimligen leda till ett stort ansvar för att deeskalera hela den situation som fortsatt trots allt är spänd i stora delar av Ukraina.

Anf. 6 BODIL CEBALLOS (MP):

Jag vill gå in på det som Marie talade om, också med koppling till det statsministern sade om fortsatta reformer för jobb och tillväxt och att det är viktigt att den nya kommissionsordföranden arbetar också för det.

Det jag egentligen vill höra mer konkret är vilka reformer man tänker sig. Reformer kan ju slå på många olika sätt. Man kan se på de reformer som hittills har varit och de konsekvenser som de har fått för människor i södra Europa. De har i många fall varit katastrofala. Vi har en starkt ökad fattigdom i södra Europa bland folk i gemen. Även om ekonomin kanske nu börjar visa vissa tecken på återhämtning når det än så länge inte människor. Reformerna har drivit fram massarbetslöshet och fattigdom.

Det jag skulle vilja se är en kommissionsordförande som tar de frågorna på mycket stor allvar. Ekonomi kan man se på på många olika sätt. Jag vill se en ekonomi som har människor i fokus, så jag hoppas att vi får också en sådan diskussion om vilken kommissionsordförande vi ska ha framöver.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja ställa en fråga till statsministern mot bakgrund av att det är första gången sedan Lissabonfördraget som de här funktionärerna ska utses med hörande av Europaparlamentet.

Min fråga gäller egentligen om statsministern ser att det finns risk för stora tidsutdräkter i processen. Om det blir sådana, finns det då risk för att till exempel pågående förhandlingar om frihandelsavtal med länder utanför unionen med mera kan komma att påverkas av detta?

Min bedömning är att det naturligtvis alltid är viktigt vem som utses till ledande funktionärer i en organisation. Men dem Gud ger ämbete brukar han också ge förmågan.

Anf. 8 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Jag vill understryka att vi inte kommer att anta några slutsatser i kväll. Det är ett informellt, öppet samtal. Det vi rimligen kommer att landa i är mandatet till Herman Van Rompuy, en början på en process, inte alls några tydliga svar på sådant som jag tror att flera nu ställer frågor kring.

När det gäller det Bodil Ceballos beskriver har jag hört den typen av beskrivningar väldigt mycket, också kopplat till kommissionen. Det brukar leda till att kommissionen och andra i Bryssel tycker att kommissionspresidenten och kommissionen ska ha mer av egna pengar och att de också ska få bli mer politiskt aktiva och dela ut pengar till olika grupper. Jag bara nämner detta, för jag har ofta hört den beskrivningen.

Vi brukar vara mycket tveksamma – även Miljöpartiet, om jag har förstått det rätt – när det gäller att bygga ut mycket egna medel, med egna skatter, som om det sedan vore kommissionen som ska göra väldigt mycket av det som påpekas här.

När det gäller reformprocessen vill jag hänvisa till – och det känner också nämnden till – att det väldigt mycket är uppbyggt kring 2020-strategin. Det handlar mycket om benchmarking, det vill säga att länder jämförs år efter år efter vad de genomför nationellt på rekommendationer från kommissionen. Det har vi pratat om i EU-nämnden många gånger.

Vi har fått in många svenska utgångspunkter i hur den reformprocessen ska utformas. Den gäller tills annat börjar gälla, och då får man i så fall föra en diskussion om ifall något ska förändras.

Mitt intryck har dock varit att om det är något vi ska akta oss för så är det att hitta på många nya processer och ändra mycket i processerna. Det har snarast varit för mycket av att hitta på och ändra processer och för litet av att fullfölja och genomföra det som vi faktiskt beslutar om i de olika papper och dokument som vi tar fram.

Till ordföranden Allan Widman kan jag säga, också med hänvisning till mina erfarenheter från 2009, att det absolut finns risk för stor tidsutdräkt, av det enkla skälet att varje svårighet att få på plats den process som jag beskrev leder till stora förskjutningar i tid. Innan vi har en kommissionspresident får vi ingen kommission.

En kommission tar tid att tillsätta, eftersom kommissionärer ska förhöras. Mycket av den processen följer under hösten. Det gjorde förra gången att trots att vi omnominerade José Manuel Barroso var det inte möjligt att direkt efter sommaren rösta igenom honom, utan det sköts till september, och sedan blev det en förskjutning av hela kommissionen. Det ledde till att vi gick över den mandattid som fanns för den sittande kommissionen. Det som då händer är att den sittande kommissionen sitter kvar tills den blir avlöst.

Jag vill inte spekulera i det utan vill bara återbekräfta att det absolut finns mycket som man skulle peka ut som risk för att skapa tidsförskjutningar. Däremot – eftersom det finns en kommission tills den blir avlöst – bedömer jag inte att det ska behöva riskera frihandelsavtal och förhandlingar av olika slag. I så fall får vi börja tala om mer allvarliga tidsförskjutningar, och det tycker jag inte att vi ska tala om nu. Vi får återkomma om det skulle visa sig bli ännu större bekymmer än vad vi nu förutser i processen.

Anf. 9 FREDRICK FEDERLEY (C):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Jag tycker initialt att det är bra att rådet träffas så här pass tidigt för att försöka lägga grunden för vad som komma skall. Det parlamentariska läget i parlamentet är ju oklart, och om vi inte har ett tydligt ledarskap i EU är risken att vi får en belgisk situation, där vi inte får drivmotorn i det europeiska samarbetet att fungera. Det är alltså ett viktigt möte, även om det inte är en formell och tydlig agenda.

Det jag skulle vilja framhålla är att punkterna i föreliggande papper rörande Ukraina är bra. Men vi får inte tappa farten i hela det östra partnerskapet. Det finns en risk att vårt fokus alltför tungt blir lagt på Ukraina, så att vi glömmer att det också finns andra länder som är en del av det östra partnerskapet och som behöver vårt fokus framöver, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Det är det ena.

Den andra biten handlar om ifall statsministern kan göra någon bedömning av läget. Jag inser att det är svårt när vi inte vet formellt hur det är med kandidater. Men det är väl några stora bitar i form av jobbfrågan, klimatavtalet och frihandelsavtalet som riskerar att påverkas ganska tydligt av utslaget i valet till Europaparlamentet. Har statsministern någon inledande kommentar där om möjligheten till reformtakt och möjligheten att landa de här sakerna under den kommande mandatperioden?

Anf. 10 JOHNNY SKALIN (SD):

Jag är inte lika positiv som Centerpartiet vad gäller utvidgningen österut till östra partnerskapet, utan jag skulle snarare vilja se att man motverkar associeringsavtalet med Ukraina, eftersom det syftar till att Ukraina ska närma sig och bli ett kandidatland så småningom. Man har tidigare pratat om ett snabbspår. Den processen vänder jag mig emot. Det finns stora problem i det blivande medlemslandet som måste hanteras innan det över huvud taget kan bli tal om att närma det här landet till EU.

Vad gäller EU-kommissionen och val av en ordförande är det en intressant process, nu när vi har ett nyvalt EU-parlament som är betydligt mer EU-skeptiskt än tidigare. Det ska bli intressant att följa detta.

Eftersom statsministern inte presenterar något namn tänker inte heller jag lägga fram något förslag på namn i dag. Men jag skulle vilja se en ny kommissionär som motverkar överstatligheten och maktöverföringen från nationalstaterna till EU-kommissionen och EU. En sådan kommissionsordförande förstår jag att statsministern inte kommer att föreslå, men det ska bli intressant att se vilket namn som så småningom framkommer i processen. När ett namn kommer på förslag senare kommer jag också att kommentera det namnet.

Statsministern nämnde några huvuddrag som han vill att den blivande EU-kommissionären ska driva. En av punkterna gällde jobb. Bodil Ceballos frågade tidigare statsministern vilka typer av reformer man ska föreslå från EU-nivå för att minska arbetslösheten i Europa. Jag upplevde inte att Bodil Ceballos fick något svar. Åtminstone är jag inte nöjd med det svar som gavs till henne.

Jag undrar också vilken typ av reformer som regeringen vill se vad gäller jobbskapande åtgärder på EU-nivå. För min del är arbetsmarknadspolitik i huvudsak en nationell fråga som är mycket svår att få genomslag för på europeisk nivå. För att få det krävs mycket långtgående och välgrundade beslut som just tar makten från nationalstaten, som jag ser på saken.

Statsministern kanske menar att man ska motverka de negativa effekter som vi har sett från EMU-medlemskapet, men jag förmodar att så inte är fallet.

Anf. 11 ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Tack, statsministern, för informationen!

Valet av ordförande för EU-kommissionen görs enligt fördraget av ministerrådet. Detta görs med hänsyn till mandatfördelningen i Europaparlamentet. Det är den vägen det ska gå. Jag instämmer i det som statsministern informerade om – att man får återkomma till namn och så vidare lite längre fram.

Jag vill också instämma i det som statsministern sade om läget i Ukraina. Det är viktigt med reformstöd och finansiellt stöd, att associeringsavtalet undertecknas och att se till att Ryssland och Putin drar tillbaka sina militärer och accepterar valutgången.

Detta var snarare ett instämmande än en fråga till vår statsminister.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Vi har uppfattat det så att det finns ett uttalande som man avser att ta ställning till på det informella stats- och regeringschefsmötet. Vi kommer därför att sammanfatta detta som en beslutspunkt på slutet.

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Det är korrekt att det vad gäller Ukraina finns ett uttalande som jag tror att nämnden har fått sig tillsänd i går kväll.

Till Fredrick Federley vill jag säga att det första som sker när resultatet är färdigt är att grupper ska formeras i Europaparlamentet. Det är en process som ibland leder till formering av nya grupper och förändringar. Det pågår konsultationer. Med den tidtabell som är angiven ska det den 24 juni vara etablerat vilka typer av partigrupper vi har. De i sin tur väljer sina ledningar. Därmed kommer en situation där ledare för större partigrupper kan konsultera med Herman Van Rompuy. Då finns en möjlighet att, baserat på vilka grupper vi har formerat, ställa frågor om vad vi ser som möjligt att stödja.

Det är därför jag har påpekat att detta är mer en början på en process än en avslutning. Det beror bland annat just på detta. Det kommer att ta ytterligare några veckor innan vi ens har färdiga partigrupper som är formerade och som har valt sina nya ledningar.

När det gäller det östliga partnerskapet kan jag notera att vi på junitoppmötet förutom öppningen för Ukraina ska underteckna avtalen med Georgien och Moldavien. Det har varit viktigt att snabba på den processen, som EU-nämnden har kunnat följa. Det kommer rimligen att leda till diskussioner om andra länderna än bara Ukraina, vilket vi tycker är en poäng.

Jag vill understryka att det östliga partnerskapet är utformat som en individuellt utformad möjlighet att få en närmare association på olika grund med Europeiska unionen. Det har inte uttryckts som någon väg till automatiskt medlemskap eller liknande. Det är många som är noggranna med hur man formulerar detta.

Sedan kan jag från svensk sida ofta sammanfatta att vi har ett tydligare stöd för en ytterligare utvidgning – vilket också har uttryckts många gånger i EU-nämnden – förutsatt att man uppfyller de olika kriterier som finns för medlemskap. Jag vill understryka att det är ett sätt att stödja en reformprocess att länder förs mot att bli välfungerande demokratier, rättsstater och marknadsekonomier för att kunna fungera som framtida EU-medlemmar.

För att säga det uppenbara har Ukraina naturligtvis en lång väg att vandra innan den typen av diskussioner kommer att vara aktuell. Nu handlar det som sagt mer om att möjligen underteckna själva associeringsavtalet, men det får vi återkomma till.

När det gäller frågorna om reformer, inriktning och sådant vill jag återigen inskärpa att vi alltså nu inte skriver några slutsatser. Mycket av svaren finns i tidigare ställningstaganden och beslut som har fattats. Det gäller till exempel hur budgeten sattes ihop. Det handlar om de resurser som finns på Europanivå och den förskjutning som skedde till mer tillväxtorienterade delar av budgeten. Det handlar om reformstödet i den 2020-process som vi redovisar återkommande på årlig basis till EU-nämnden. Det handlar om det faktum att kommissionen har föreslagit nya 2030-mål inom klimatpolitiken, som vi ska återkomma till.

Där finns alltså det som vi menar är reformer av olika slag. Men för att inskärpa vad jag menar är det att det är viktigare att verkligen fullt ut genomföra det som finns i alla dessa delar än att föreslå nya processer och nya metoder. Det har funnits en tendens att ersätta kraft i genomförandet med nya processer. Det tycker jag inte ska prägla en kommande kommission. Det är mer på den nivån som jag kommer att uttrycka det.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi tackar statsministern för samrådet i dag och önskar en fortsatt trevlig dag.

Innehållsförteckning

1 § Informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) 1

Anf. 3 MARIE GRANLUND (S) 3

Anf. 4 GUSTAV BLIX (M) 3

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) 3

Anf. 6 BODIL CEBALLOS (MP) 4

Anf. 7 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 8 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) 5

Anf. 9 FREDRICK FEDERLEY (C) 6

Anf. 10 JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf. 11 ROBERT HALEF (KD) 7

Anf. 12 ORDFÖRANDEN 7

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) 8

Anf. 14 ORDFÖRANDEN 9

Tisdagen den 27 maj 2014

EU-nämndens uppteckningar