1 § Ekofin

Finansminister Bosse Ringholm

Rapport från ministerrådsmöte den 4 december 2001

Information och samråd inför extra ministerrådsmöte den 13 december 2001

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet är öppnat. Jag ber att få hälsa finansminister Bosse Ringholm med medarbetare välkomna hit för information och samråd inför det extra ministerrådsmötet med Ekofin den 13 december.

Vi brukar som vanligt ha en muntlig återrapport. Det är från Ekofinrådet den 4 december, varifrån vi har fått en fyllig skriftlig redovisning. Varsågod, finansministern.

Anf. 2 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan utöver den rapport ni har fått tillägga att det var mycket diskussion om Galileo och de statliga garantierna i flygbranschen. Som ni vet hänsköts frågorna dessutom till transportrådet som hölls i fredags. När det gäller Galileo sköt man i sin tur på ställningstagandet av det enkla skälet att det inte finns något underlag för en finansieringsplan för projektet.

I fråga om flyggarantierna fanns det skäl att rikta kritik mot att kommissionen inte har försökt att dels säkerställa en avvecklingsplan för garantierna, dels se till att det är någorlunda likvärdiga villkor länderna emellan. Det är också ett känt resultat att det inte gick att få någon enighet om att försöka snabba på tidtabellen för avvecklingen av garantierna. Det kommer tyvärr att ta tid.

Anf. 3 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Jag har två frågor. En gäller ratifikationerna av reglerna i medelsbeslutet. Det framkom i rapporten att det spökar till det när man inte har klarat av det före årsskiftet. Tyskland har tydligen i sen tid ordnat med ratificering. Kan vi få en uppgift om hur många och vilka länder som återstår och som inte kommer att klara gränsen vid årsskiftet?

Den andra frågan gäller Galileo. Det är bra att man har satt klackarna i marken i avvaktan på att man får en hållfast finansiering. Men det finns uttalanden i rapporten som visar att kommissionen, åtminstone i dess förkroppsligande i form av de Palacio, hotar med att om man inte får ett positivt beslut före årsskiftet ska hela projektet läggas ned.

Vad ligger bakom detta? Var det sagt mer i stridens hetta och i utpressningssyfte, eller är det på det viset?

Anf. 4 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

På den sista frågan kan jag inte erinra mig att det sades något sådant i varje fall under själva mötet. Däremot är det alldeles uppenbart att kommissionen plus något enstaka land är oerhört angeläget om projektet – oavsett finansieringsplan, höll jag på att säga. Strängt taget alla andra länder var mycket beständiga i sin kritik att så länge det inte finns någon finansieringsplan kan man helt enkelt inte gå vidare.

Den första frågan gällde egna medel och vilka länder som återstår. Jag minns Belgien för stunden. Det kanske finns ytterligare ett par. Sven Hegelund kanske minns vilka det var mer än Belgien som inte har klarat ut detta.

Anf. 5 Statssekreterare SVEN HEGELUND:

Såvitt jag minns är det tre länder kvar, men jag är lite osäker på det. Spanien är ett av dem förutom Belgien. Exakt vilket det tredje är jag osäker på. Vi kommer att agera ihop med Tyskland, Österrike och Holland för att lägga tryck på dem som är kvar.

Anf. 6 LARS TOBISSON (m):

När det gäller den första frågan står det redan i sammanfattningen: Kommissionen förordade starkt att projektet går vidare – dvs. Galileo – och hotade t.o.m. att annars lägga ned det. Det står mer utförligt inne i texten. Nog framfördes det tydligen också vid mötet. Ska man ta det för vad det är, en påtryckning, eller är det ett reellt hot?

Anf. 7 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

En del skulle se det som ett löfte i stället för som ett hot. Jag tror att man får uppfatta det som en påtryckning. Men det var en väldigt bastant majoritet som inte vill gå vidare så länge man inte har några garantier om finansieringen.

Anf. 8 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Då går vi över på dagordningen inför det extra Ekofinmötet. Såvitt jag har förstått av ett fax vi har fått från rådssekretariatet har dagordningen stuvats om lite. Det har blivit andra punkter på den än i den som skickats ut till oss. Det kan vara lite förvillande. Vi får följa den nya dagordningen. Det är väl också den som finansministern har framför sig.

Punkten 3, Förberedelserna inför införandet av euron, har nu lagts in under förberedelserna för Europeiska rådet. Det har blivit en sådan punkt där i stället och en kortare dagordning. Varsågod, finansministern.

Anf. 9 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är riktigt som ordföranden säger att det är mycket omjusteringar i dagordningen. Men det är egentligen bara tre nya ärenden som har tillkommit. Det sker en Coreperbehandling av dagordningen först i morgon. Det är också en komplikation.

De ärenden som har tillkommit är en rapport till Laeken om det ekonomiska läget. Det finns ytterligare en rapport till Laeken om elektronisk momsfakturering på e-handel. Slutligen finns ett övrigt ärende om EIB-utlåning till Eftaländerna.

Om jag börjar med de fem nya rapporter som finns till Europeiska rådets möte i Laeken handlar det om förberedelserna för införandet av sedlar och mynt i euro, det ekonomiska läget och utsikterna, framstegen i arbetet med skattepaketet, en lägesrapport om e-fakturering och e-handel och en lägesrapport om energibeskattning.

Det är alltså Ekofinrådets rapporter till toppmötet. Sedan sker substansbehandlingen under egna punkter. Jag nämnde e-handel redan vid förra mötet. Jag ska återkomma strax till skattepaketet och energibeskattning.

Jag börjar med euron. Det handlar om en kort text om förberedelserna för övergången till sedlar och mynt i euro som ska ingå i ordförandeskapets slutsatser från Laeken.

Den aktuella information som jag har är att introduktionen bedöms gå bra enligt alla medlemsländer. Det finns tillräckligt med kontanter för att klara efterfrågan. Den förhandsdistribution som sker till banker och detaljhandel pågår nu för fullt. Det görs dubbel prismärkning frivilligt i stor omfattning i alla länder. Det finns t.o.m. lagstiftning i några länder. Man räknar med att de centrala myndigheterna också är klara med en stor del av sina förberedelser, och det görs stora informationsinsatser.

Även om allmänheten nu har en positiv bild av vad som kommer och hända och det är goda förberedelser kan det ändå dyka upp ett och annat bekymmer. Det handlar om risker för kriminella aktiviteter som stölder och förfalskning och en del annat som kan komma att dyka upp.

Det finns också en del bekymmer i de små och medelstora företagens förberedelser. Det framgår av olika enkäter och annat att det inte finns full förberedelse överallt. Det återstår väl att se. Det finns också en diskussion om prishöjningar. Många tror att det inte kommer att märkas. Ingen kommer med säkerhet att kunna dra någon slutsats av detta förrän det har fått gå några månader in på det nya året.

Det är i huvudsak det jag tänkte säga om euroförberedelserna. När det gäller det ekonomiska läget är det inte så mycket nytt att tillägga egentligen. Vi får utgå från att det fortfarande finns en hygglig grund för en återhämtning under nästa år både i Europa och i USA. Det finns stimulans i penning- och finanspolitiken. Det har vi diskuterat tidigare.

När det gäller finansiella tjänster är det fyra olika ärenden som dyker upp. Enligt handlingsplanen för finansiella tjänster ska 42 åtgärder uppnås för att kunna nå en integrerad inre marknad senast år 2005.

Anf. 10 ORDFÖRANDEN:

Får jag avbryta dig här. Du lämnade Laekenpunkterna. Willy Söderdahl hade en fråga om det. Vi kommer till skattefrågorna senare på dagordningen. Såvitt jag förstår hade Willy Söderdahl en fråga om euron. Varsågod.

Anf. 11 WILLY SÖDERDAHL (v):

Tack så mycket. I de handlingar vi fick i fredags står det talas om ett uttalande. Nu har det varit en kort vecka. Jag vet inte om jag har missat uttalandet. Men jag har inte sett det uttalande som det står talas om. Det går heller inte att ställa sig bakom det.

Berörs Sverige på något vis av uttalandet eller innehållet i uttalandet om eurons införande?

Anf. 12 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill ta upp en principiell frågeställning som inte handlar så mycket om innehållet. Inför toppmöten görs många uttalanden i olika frågor. Det vore väldigt bra om det finns utkast till sådana som kan diskuteras i respektive nationella parlament i förväg.

Vi har sett detta tidigare. Det är samma sak nu som det varit tidigare. Det är väldigt olyckligt att det är så.

Anf. 13 ORDFÖRANDEN:

Är det någon ytterligare som har en fråga om punkten 3 på dagordningen? Det är det inte. Varsågod, finansministern.

Anf. 14 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Avsikten är att det ska vara ett väldigt kort uttalande som markerar förberedelserna. Jag har inte ett definitivt förslag framför mig. Det är ett papper som har varit på cirkulation. Det innehåller inte några nya ställningstaganden. Det är mer ett konstaterande om de förberedelser som sker inför årsskiftet.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi förberedelserna inför Laeken och går in på frågan om finansiella tjänster, som numera är ärende 4. Varsågod.

Anf. 16 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

När det först gäller handlingsplanen finns det 42 åtgärder som ska uppnås till år 2005. Av den femte lägesrapporten framgår det att 25 av de 42 åtgärderna nu är uppnådda. Det är viktigt att man kan fortsätta arbetet för att nå slutmålet.

Kommissionen lämnade också i mars i år till Europeiska unionens råd ett direktivförslag om finansiella säkerhetsanordningar. Syftet med direktivförslaget är att förenkla hanteringen av säkerheter i form av finansiella instrument och betalningsmedel som utnyttjas på finansmarknaden.

Aktörer inom EU som vill använda säkerheter för att minska sina kreditrisker kan ställas inför 15 olika rättsordningar. Marknadsaktörerna måste då ta hänsyn till effekter av de olika insolvensordningarna i de olika medlemsstaterna. Det leder till en rad administrativa problem som hindrar en ordentlig integration på EU-marknaden och skapar kostnadsineffektivitet.

Direktivförslaget omfattar finansiella förpliktelser generellt. Det betyder att säkerheter som ställs vid transaktioner på och utanför finansmarknaden omfattas. Det omfattar också samtliga juridiska personer under förutsättning att åtminstone en av två parter är offentlig myndighet, en centralbank eller ett finansiellt institut som står under tillsyn.

I förslagets materiella del finns regler om realisation av pant, förfoganderätt över pant, tilläggssäkerhet och lagval. Det är det förslag som nu ska diskuteras på torsdag med målsättningen att uppnå en gemensam strategi i avvaktan på Europaparlamentets omröstning.

Vi är allmänt sett mycket positiva till direktivförslaget. Det är viktigt att en enhetlig minimiordning kan skapas för att tillhandahålla finansiella instrument och betalningsmedel som säkerhet genom pantsättning eller äganderättsöverföring.

Anf. 17 LARS TOBISSON (m):

Förslagen som ligger under rubriken finansiella tjänster är i allmänhet bra. Jag har en fråga. Det gäller möjligheten att få det snabba genomförande som har tänkts. Det berörs väl av regelsystemet i Lamfalussyrapporten. Fortfarande är konflikten med parlamentet olöst i den frågan. Finns det några förutsättningar att snabbt få igenom förändringarna?

Anf. 18 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag överlåter frågan till Sven Hegelund, som har varit djupt involverad i denna process.

Anf. 19 Statssekreterare SVEN HEGELUND:

Lamfalussyprocessen ställs på sin spets när detta och ytterligare ett direktiv kommer upp till diskussion i parlamentet i mars. Kommissionen beskriver läget så att den ändå har goda förhoppningar om att man ska kunna lösa det.

Det finns diskussioner om att på något sätt förutskicka en diskussion på nästa regeringskonferens 2004 kring dessa kommittologiförfaranden. Det pågår diskussioner mellan kommissionen och parlamentet kring hur sådana skulle kunna se ut.

Det är svårt för dem som inte är direkt inblandade i de diskussioner som förs mellan kommissionär Bolkestein och fru Randzio-Plath att bedöma möjligheterna till framgång. Men kommissionens bedömning är att det finns hyggliga möjligheter till framgång. Vi får lita på att den bedömningen är riktig.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Vi ska då fatta beslut om ärendet. Det innehåller en hel del delpunkter, men jag tar frågan om finansiella tjänster som ett enda ärende. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till ärende 5 om globalisering och utveckling.

Anf. 21 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag vill först säga något lite kort om marknadsmissbruk, eftersom det hänger ihop.

I maj presenterade kommissionen ett direktivförslag om marknadsmissbruk, dvs. insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan. Diskussionen har nu intensifierats efter händelserna i USA den 11 september. Diskussionen är riktad mot hur finansiering av terrorism ska kunna förhindras.

Innebörden i direktivet är att räckvidden av nuvarande insiderreglering måste utvidgas och otillbörlig marknadspåverkan regleras. Det handlar bl.a. om kursmanipulationer och spridande av falsk information som påverkar priset på finansiella instrument. Det kan observeras att det även gäller juridiska personer.

Det har varit viktigt efter det som hände den 11 september att se till att man kan få information om kriminell verksamhet som faller under begreppet insiderinformation. Det finns en rad andra delar också som jag kanske inte behöver gå in på i detalj just nu.

Anf. 22 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. När det gäller denna delpunkt konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi har också frågan om IAS-standarder, den sista delen.

Anf. 23 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det är viktigt att investerare i europeiska företag kan agera på en väl fungerande inre marknad för finansiella tjänster. Förutsättningen för en effektiv kapitalmarknad och därmed låga kapitalkostnader för företagen och ett gott investerarskydd är att det finns enhetliga regler av hög kvalitet för finansiell rapportering.

Detta har diskuterats tidigare på Ekofinrådet. Det finns ett förslag till förordning som kommissionen beslutade om i februari i år. Förordningen innebär att koncernredovisning ska upprättas enligt de internationella redovisningsstandarder som IASP står bakom.

Parlamentet ska sedan yttra sig över det i januari månad. Det finns en indikation från ordförandeskapet att den fortsatta beredningen kan inriktas på ett antagande efter den första läsningen i parlamentet. Det gäller också frågor om upphovsersättning till den organisation, dvs. IASP, som ursprungligen har tagit fram redovisningsstandarderna. Därför är det nödvändigt att standarderna publiceras i sin helhet i den officiella publikationen.

Vi är positiva till förslaget och hoppas att man ska kunna lösa upphovsrättsfrågan först.

Anf. 24 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Då går vi över till frågan om globaliseringen.

Anf. 25 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Kommissionen har av Ekofinrådet ombetts att utreda den finansiella globaliseringens utmaningar. Det finns nu ett första utkast som ska diskuteras. Med tanke på den korta tidsrymd som kommissionen har haft på sig är det inte på något sätt heltäckande. Därför finns det heller inte anledning att gå in på detaljerade kommentarer. Det är bara början på ett större arbete som vi kommer att få se under nästa år.

I huvudsak är det sådana områden som vi hade räknat med kommer att tas upp i rapporten. Men vi skulle gärna se att man hade ett avsnitt om vikten av att internationellt accepterade standarder och koder på det finansiella området genomförs i alla länder. Det finns säkert andra önskemål som man kan komplettera rapporten med. Den får egentligen ses som en liten delredovisning.

Anf. 26 LARS TOBISSON (m):

Den blivande rapporten var det man fick hitta på för att möta de ofta inrikespolitiskt populistiskt motiverade kraven på att studera en Tobin-skatt. Om det var orsaken tycker jag att det har blivit ett bra resultat.

Nu är det kanske inte mer än delvis ett synopsis. Ändå ser man att det är en riktig ansats som ligger bakom. Jag fäste mig särskilt vid ett avsnitt som handlade om det officiella biståndet. Det behandlas på promemorians s. 9. Där säger man att det offentliga biståndet har sjunkit som andel av stödet till utvecklingsländerna från 57 % till 18 %. I gengäld har de privata investeringarna gått upp till 82 %.

Detta är inte beroende på att det offentliga stödet har sjunkit utan förklaras framför allt av att de privata flödena har ökat så kraftigt som de har gjort. Det är en utveckling som kommer att fortsätta alldeles oavsett om man förmår höja det offentliga stödet i kronor, dollar eller euro räknat. Det är väl värt att man beaktar när man utformar och studerar globaliseringens effekter på även de fattiga länderna.

Det är riktigt att ställa sig bakom arbetet. Jag hoppas att det utvecklas till en bra produkt under våren.

Anf. 27 YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller frågan om behandlingen av rapporten ska den vara färdig till februari. När man har ett första utkast till en rapport vore det väldigt angeläget att i god tid se till att parlamentet får tillgång till det och även olika NGO:er så att man kan föra en diskussion innan Ekofin antar rapporten. Det är väldigt angeläget. Jag undrar om det är möjligt att agera på det sättet och om Sverige kan verka för det på EU-nivå.

Vad sedan gäller innehållet är det för lite som handlar om hur man ska motverka att globaliseringen sker på industriländernas villkor, vilket den gör i dag. Jag får lite grann känslan av att delar av rapporten är ett försvar av den linje EU har drivit i WTO-rundan. Det är lite grann det rapporten kan mynna ut i. Det är inte riktigt det rapporten skulle handla om egentligen.

Jag hoppas verkligen att man från svensk sida driver att frågan ska lyftas fram så att globaliseringen inte bara ska ske på industriländernas villkor utan att den ska ske på ett annorlunda sätt.

Det finns en frågeställning som tas upp som negligeras. Det står i rapporten att man speciellt för industriländerna är bekymrad för att globaliseringen kan leda till en erosion av sociala och miljömässiga standarder. Det behöver på inget sätt vara en konflikt med utvecklingsländerna.

Ofta framförs synpunkten att globalisering är något dåligt utifrån det argumentet. Det är vissa som är emot vissa saker i globaliseringen därför att de helt enkelt vill säkra sina egna marknader och därför använder man de argumenten. Jag tycker inte man går in på diskussionen kring den frågeställningen här. Den negligeras. Det är ändå en väldigt viktig diskussion att ta upp.

Där kan man ha väldigt olika infallsvinklar. Jag tycker att utkastet saknar vissa ansatser som jag önskar att man från svensk sida skulle ta upp. När kommissionen har en rapport är det väldigt viktigt att vi kan få den i god tid så att den kan diskuteras nationellt i parlamenten. Men också frivilligorganisationerna borde kunna diskutera den innan man antar den i Ekonfinrådet. Det tror jag skulle leda till en bättre rapport.

Anf. 28 KARIN PILSÄTER (fp):

Det finns mycket att säga om utkastet. Jag vet inte riktigt hur mycket inflytande Ekofinrådet kan ha över det fortsatta arbetet, eftersom det bara är ett utkast.

Jag vill understryka den synpunkten som Yvonne hade om diskussionen kring sociala och miljömässiga krav kontra att det i praktiken handlar om att värna sina egna intressen och hålla andra kvar i fattigdom och social misär i stället för att få i gång processer.

Det leder mig snabbt in på det som jag utöver det som sagts tidigare särskilt skulle vilja nämna. Det står på s. 23 i häftet, trade and market access. Man kommer där till slut fram till att de flesta verkar vara överens om att det finns en positiv korrelation mellan handel, ekonomisk utveckling och välstånd.

Det är inledningsvis väldigt vagt formulerat. Jag hoppas att det bara är ett sätt att uttrycka sig. Annars skulle jag uppskatta om finansministern kunde påtala att det är själva essensen i fattigdomsbekämpningen, dvs. att man får ett ökat välstånd att bekämpa fattigdomen med. Sedan finns kopplingen till demokrati som den allra viktigaste garanten för att det också blir väl spritt.

Man skulle behöva arbeta fram en mycket mer tydlig korrelation mellan bistånd och handel. Biståndet kan i sig aldrig vara det som skapar dessa länders välstånd. Det kan vara ett smörjmedel för olika processer. Det gäller byråkratibistånd, utbildning och andra saker. Men själva fattigdomsbekämpningen måste i grunden komma genom ökad tillväxt.

Det borde ha ett mycket tydligare och större avsnitt och en mycket mer bestämd ingång. Sedan blir jag lite orolig när jag läser vad man själv skriver angående EU och handeln och vilken inriktning man ska ha på handeln. Det gäller att riva handelshindren på det som de fattigaste länderna producerar, dvs. jordbruksprodukter och textilvaror.

Man påstår i en fotnot att man har släppt det fritt, vilket man inte alls har. Everything but arms är snarare allt utom vad länderna faktiskt kan sälja. Det är som att man försöker att måla upp en bild av att frihandelsavtalet är mycket bättre än vad det är. Det verkar vara mer ägnat att klappa sig själv för bröstet än att åstadkomma något verkligt viktigt.

Till sist kommer jag till listan B om nya instrument. Om denna intressanta lista om avgifter, skatteflykt, korruption, vapenexport osv. ska vara ett sätt att bluddra bort transaktionsskatterna må väl det vara hänt. Annars bli jag lite orolig för hur man egentligen har tänkt sig att finansiera bistånd. Det som jag tycker är intressant är att man här tydligt gör kopplingen mellan koldioxidskatt och global public goods.

Anf. 29 MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Utan att gå in på detaljer vill jag understryka att det är bra att arbetet nu görs. Det blir en kort och intensiv inventering av var EU står och vad som kan göras för att hantera globaliseringen. Problemet är dock att Sverige inom EU ligger sämre till än genomsnittet. Vi har ganska mycket att göra på egen hand. Det hade vi uppe senast vi diskuterade detta och relationen till P-O Edins utredning. Vi stöder självklart arbetet. Det fortsätter, och vi kan diskutera det framöver.

Anf. 30 SIV HOLMA (s):

Jag har en viktig demokratisk synpunkt: Det första utkastet är på engelska, och för mig är det inte speciellt enkelt att följa diskussionerna i och med språkproblematiken.

Jag skulle gärna vilja haka på det som Yvonne Ruwaida säger, bl.a. om att det är viktigt att man kan föra de här viktiga frågorna i de nationella parlamenten. Då är det bra att man också gör detta tillgängligt för så många som möjligt.

Jag tycker att det är bra att Tobinskatten och valutatransaktionsskatterna finns med, men det kan säkert beskrivas bättre.

Anf. 31 HOLGER GUSTAFSSON (kd):

Eftersom detta ska vara klart i februari så vill jag fråga om det möjligen är en del av EU:s förberedelser inför arbetet med den finansierings- och utvecklingskonferens som ska hållas i Mexiko den 18–22 mars.

Anf. 32 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ordförande! Som svar på den sista frågan kan jag konstatera att det vi hade uppe på mötet i förra veckan var en förberedelse inför den stora konferensen i mars. Detta kan förstås också bli en del av den diskussionen. I sista hand är det kommissionen som tar fram rapporten till vårt möte i februari. Vi har under hand fört fram – liksom det görs runt bordet här – ett antal synpunkter på sådant som bör föras in och som är traditionellt svenska ståndpunkter. Dem vill vi gärna ha med i rapporten i fortsättningen.

Vi lägger väldigt stor vikt vid Mexikokonferensen, så ur vår synpunkt är det viktigt att det inte bara är vi som för fram våra uppfattningar utan vi vill helst också få våra kolleger att backa upp den syn som vi har. På det sättet kan vi komma väl förberedda, och EU kan spela en stor roll på denna internationella konferens.

Som någon sade förut är biståndet oerhört viktigt att lyfta fram, men konferensen ska ju inte bara handla om biståndet utan om hela utvecklingspotentialen. Det är viktigt att konstatera att om Sverige nu tillsammans med Holland, Danmark och Norge och någon till är långt framme när det gäller biståndet så har vi ju skäl att påpeka för andra att man kan göra stora insatser om man vill utan att krångla till det alltför mycket. Men det fordras också att man för hela diskussionen om världshandeln, frihandeln och allt annat. Det ska vi lyfta fram.

I det här sammanhanget tänker jag inte kommentera detta så mycket i detalj eftersom jag betraktar det mer som en synopsis till utkast – som någon sade här. Det hela är så preliminärt. Det är först när vi får ett reellt dokument i våra händer som vi kan föra en mer preciserad diskussion.

När det gäller vilka möjligheter som ska finnas för andra att delta i diskussionen så beror det ytterst på hur snabbt kommissionen får fram sitt material. Det är kommissionen som har att hantera detta så att det kan bli en hygglig förberedelseomgång. Om inte kommissionen är ute i god tid är risken stor att vi inte kan slutbehandla detta enligt den tidtabell som finns.

Anf. 33 ORDFÖRANDEN:

Tack för det. När detta utkast sedan kommer i form av ett mer reellt dokument så kommer det också att finnas på svenska.

Vi lämnar den punkten och går över till beskattningen.

Anf. 34 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Vi har tre skatter.

Jag börjar med sparandedirektivet, som vi också behandlade i förra veckan på Ekofin. Jag har skickat över det dokument som låg till grund för diskussionerna. Det var framför allt frågan om när och under vilka förutsättningar källskatteländerna ska gå över till systemet med informationsutbyte. Resultatet blev att ordförandeskapet kommer att föreslå att Ekofinrådet beslutar att övergången ska ske med automatik, och inte vara kopplad till några villkor.

När det gäller de tekniska frågor som ordförandeskapet förelade rådet så menar rådet att de i första hand borde diskuteras av högnivågruppen, som hade möte i fredags i Bryssel.

Från det mötet kan jag konstatera att gruppen lyckades komma överens om förslag till ändringar i de flesta utestående frågorna. De finns presenterade i den promemoria som har tagits fram av departementet och som nämnden också har fått.

Jag vill gärna framhålla att jag bedömer att det nu finns goda möjligheter att komma överens om en text i det framtida direktivet. Här har medlemsländerna visat en vilja till kompromiss. Det är angeläget att vi tillsammans kan visa prov på samarbetsvilja.

Rådsarbetsgruppen har också kommit en bit på väg med standardformatet. Den har lämnat förslag till vilka uppgifter som ska överföras via standardformatet.

Diskussionen om förhandlingssituationen med tredjeland fortsatte. Vi förväntar oss att förhandlingar ska kunna inledas efter det att den politiska överenskommelsen har träffats.

Kommissionen meddelade i förra veckan att den hade haft inledande kontakter för att just förbereda en första förhandlingsomgång. Sedan ska man lämna en rapport om förhandlingarna i början av nästa år.

Anf. 35 CARL ERIK HEDLUND (m):

Herr ordförande! Vi diskuterade ju skattepaketet för någon vecka sedan också. Till det mötet saknade vi en del underlag, men nu kan vi med tillfredsställelse notera att vi har fått ett rätt så omfattande underlag – dock väldigt sent, så det har varit lite svårt att tränga in i alla detaljer.

Jag skulle vilja höra hur finansministern ser på förhandlingarna med tredjeland. Om jag inte har helt fel så har väl några av medlemsländerna sagt att de kan ställa sig bakom det direktiv som nu verkar värka fram under förutsättning att man träffar avtal med ett antal namngivna länder och de s.k. skatteparadisen. De är ju framför allt associerade till Storbritannien och Holland. Jag har levt i tron att de förhandlingarna hade kommit i gång, men nu har jag förstått att det bara har förts förberedande samtal.

När man läser protokollet från förra sammanträdet, som vi berörde tidigare, så får man intrycket att alla sitter och lurpassar på varandra och säger: Schweiz och USA har ju sagt att vi är suveräna länder. Det hela beror på hur medlemsstaterna reagerar och vilka åtgärder de associerade territorierna vidtar. Både Nederländerna och Storbritannien säger att resultatet av förhandlingarna med tredjeländer är avgörande.

Detta konkretiseras i en fråga till finansministern. Hur lång tid bedömer finansministern att detta kommer att ta? Vilka är framgångsförutsättningarna? Är detta nu ett ärligt uppträdande från de här länderna, som tidigare stretade emot sparandedirektivet men som sedan gick med under förutsättning att man träffar dessa avtal?

Anf. 36 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan konstatera att jag tror att den tidtabell som är utsatt, och som slutar den sista december 2002, fortfarande är möjlig att hålla. Förutsättningen för tidtabellen var att vi skulle göra den här politiska överenskommelsen i höst. Det har förstås legat i frågans natur att vi inte har kunnat föra några förhandlingar förrän vi själva har angivit en position.

Som svar på den sista frågan som Carl Erik Hedlund ställde kan jag säga att jag inte har någon anledning att misstro några av medlemsländerna och tro att de inte skulle ha ärligt uppsåt på området.

Anf. 37 CARL ERIK HEDLUND (m):

Herr ordförande! Under de år som sparandedirektivet har diskuterats har vissa länder haft en klart avvikande uppfattning om detta under åberopande av olika skäl. När de gick med på det här så gällde det sista som jag kommenterade i mitt förra inlägg, nämligen att man ville ha med Schweiz, USA och några andra länder, som en förutsättning. Eftersom de länder som inte har varit så särskilt förtjusta i sparandedirektivet – för att uttrycka det milt – har ett visst inflytande så är frågan huruvida man kan tro att detta kommer fram till ett slutmål berättigad att ställa.

Från vår sida har vi hela tiden starkt ifrågasatt att man ska lägga ned så här mycket arbete under så här lång tid på sparandedirektivet, som trots allt bara omfattar en väldigt liten del av det utflöde av kapital som finns från Sverige. Det gäller de räntebärande investeringarna, och ingenting med aktier eller liknande.

Har det gjorts någon bedömning på Finansdepartementet av hur mycket räntebärande investeringar som skulle omfattas av sparandedirektivet i dagsläget?

Anf. 38 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Jag kan spä på med att det nu är flera år sedan nu som jag började kalla detta för ett svartepetterspel. Jag tycker att referatet i mötesrapporten verkligen tyder på detta – alla sitter och pekar på någon annan, som ska ta första steget. Det är bara att konstatera att detta är ett krångligt arbete för att nå en väldigt liten effekt.

Här finns det också en viss medgörlighet, åtminstone en spelad sådan från vissa håll där man hade kunnat ana att det skulle finnas mer motståndare. Jag tror att förklaringen till att man har kommit in på detta spår helt enkelt är den förändring som har skett på räntemarknaden. För några år sedan fanns det betydande räntor att hämta genom att placera skattefritt i annat land.

Nu har räntenivån gått ned. Ska man placera i de länder som är eftertraktade så får det vara mycket stora belopp om det ska bli någon ränta alls. Därmed är det hela ganska meningslöst. Vi får väl hoppas att vi kan hålla denna nivå på ränteläget, så att det kommer att fortsätta att vara meningslöst.

Som Carl Erik Hedlund sade finns det all anledning att sätta ett frågetecken för om man verkligen ska lägga ned så stora ansträngningar på ett projekt som inte leder någon vart.

Anf. 39 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Jag kan bara konstatera att det alltid har funnits olika uppfattningar om detta. Något nytt har inte i sak framförts, och jag tycker inte att jag behöver kommentera något ytterligare.

Anf. 40 CARL ERIK HEDLUND (m):

Jag ställde en fråga: Vilket belopp eller vilken storleksordning bedömer Finansdepartementet att det rör sig om i dagsläget? Det är i alla fall något nytt.

Anf. 41 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Ja, det är nytt i den bemärkelsen att det väl är femte gången som jag får frågan. Svaret är att det inte går att ange något exakt belopp.

Anf. 42 ORDFÖRANDEN:

Jag tror att vi är mogna för beslut när det gäller sparandedirektivet. Det ska ju träffas en överenskommelse. Vi har hört regeringens ståndpunkt, och jag konstaterar att det finns majoritet för den.

Då går vi över till energiskatten.

Anf. 43 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Det har varit glädjande att se att diskussionen om energiskattedirektivet kunde återupptas i rådet under det svenska ordförandeskapet. Vårt upplägg var att först diskutera energiskattestrukturen. Sedan har det belgiska ordförandeskapet fortsatt med detta.

Det har gjorts framsteg när det gäller vissa punkter i detta ärende. Det gäller framför allt regler för energiintensiva företag och beskattningen av el från förnybara energikällor.

Frågan om skattesatser – som ju är den mest politiskt känsliga – har däremot ännu inte börjat diskuterats.

Det är nu viktigt att inleda arbetet med att försöka fastställa minimiskattesatser för de olika energiprodukterna. Samtliga medlemsstater är villiga att påbörja ett sådant arbete, men det föreligger oenighet om tidsramen för diskussionen.

Det nuvarande belgiska ordförandeskapet har till Ekofin väckt frågan om vikten av att inom kort inleda arbetet med att fastställa minimiskattesatserna. Man tar också upp frågan om alternativa vägar när det gäller ett närmare samarbete mellan ett antal mindre medlemsstater – om det inte skulle vara möjligt att nå enighet om ett direktiv bland alla de 15 medlemsstaterna. Från svensk sida vill vi i första hand ha enighet mellan alla 15 medlemsstater, men om det är helt uteslutet så får vi naturligtvis också fundera på hur man kan finna andra vägar.

Anf. 44 MATS ODELL (kd):

Det är mycket glädjande att det börjar hända saker också på detta område.

Finansministern säger att det råder oenighet om tidtabellen. I promemorian står det att alla har förklarat sig beredda att diskutera minimiskattesatser men att oenighet förelåg om behovet av en tidtabell för dessa diskussioner. Det är ju en viss skillnad på detta.

När vi nu talar om detta: Vilka tidsperspektiv är det vi diskuterar? När man säger att inte ens behovet av en tidtabell är aktuellt för somliga antyder ju det att det finns en möjlighet till mycket långa tidsrymder – om än kanske inte i ett eskatologiskt perspektiv – innan det börjar hända någonting här.

Anf. 45 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag skulle vilja ha lite mer information om vad som har diskuterats både när det gäller skatten på el från förnybara energikällor och när det gäller regler för energiintensiva företag. Jag har inte sett något underlag i den frågan, och jag skulle vilja ha lite mer information om det.

Anf. 46 LARS TOBISSON (m):

Herr ordförande! Denna fråga påminner lite grann om den förra, som handlade om sparandedirektivet. I och för sig kan det vara motiverat att komma till en gemensam ståndpunkt, men man drar åt så olika håll och kravet på enhällighet leder till att det är svårt att se hur man ska komma fram.

Finansministern är stolt över initiativet från svensk sida att börja i strukturändan. Jag minns att jag ironiserade över detta och sade att det går ju att skapa en väldigt elegant, vacker och väl fungerande struktur på energiskattesidan så länge man inte utesluter att vissa länder kan införa nollskatt och därmed ställa sig vid sidan av. Och det är precis det som nu förekommer! Man ser denna möjlighet.

När det belgiska ordförandeskapet diskuterar minimiskatter ser man vilken oenighet som kommer fram. Det återfinns i promemorian här. Å ena sidan finns en grupp medlemsstater som kräver höjda minimiskatter i ett direktiv, å andra sidan finns det stater som inte kan acceptera några höjda skattenivåer. I princip är den föreskrivna skattenivån noll.

Vidare finns det motsättningar när det gäller att man inte kommer överens beträffande tidtabellen. Något land eller några länder vill också göra en koppling till arbetet med avreglering på el- och gasmarknaden – så nog ser det ut att kunna bli många komplikationer framöver här.

Den fråga som reses i dokumentet och som ordförandelandet tydligen tänker ta upp gäller om detta ska utses till ett område för närmare samarbete eller vad man på EU-språk tidigare kallade för flexibel integration. Jag tror inte att någon föreställde sig att det var så här det instrumentet skulle användas – att man skulle göra det möjligt att gå fram för vissa stater med en samordning av skattepolitiken men inte för andra.

Jag undrar hur man bedömer detta från regeringens sida. Vi har ju höga energiskatter i Sverige alldeles på egen hand. Kan det verkligen vara meningsfullt att på den här vägen släppa i gång en godkänd differentiering av skatteuttaget på energisidan?

Anf. 47 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Låt mig först konstatera att vi naturligtvis eftersträvar att alla 15 medlemsstater – inte minst under det spanska ordförandeskapet det närmaste halvåret – kan nå framsteg på detta område. Det finns ju en del komplikationer med i bilden, men jag ser ändå att det har rört sig i rätt riktning hela tiden.

Som Mats Odell påpekade sade jag lite kort att det rådde oenighet om tidsplanen. Han hade läst att det rådde oenighet om behovet av tidsplanen. Naturligtvis råder det oenighet även om behovet av tidsplanen, eftersom det finns olika diskussioner om detta.

Jag ska be Agneta Bergqvist, som är involverad i detta, att närmare kommentera tidsplanen och även Yvonne Ruwaidas fråga.

Anf. 48 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

Det belgiska ordförandeskapet har inför Ekofinmötet presenterat förslag till slutsatser som ska användas till Laekenmötet, är det tänkt. I Ekofindokumentet har man angett att man noterar nödvändigheten av att inom kort inleda arbetet med att fastställa gemenskapens skattesatser för energiprodukter.

Inför Laeken har man specificerat detta. Om enighet kan nås på kort sikt, vilket är troligt, är det lämpligt att klargöra om samtliga medlemsstater är redo för en sådan överenskommelse senast den 31 december 2002. Inför Laeken har man alltså specificerat det hela till december 2002, medan man i Ekofindokumentet har den mer oprecisa tidsangivelsen.

Anf. 49 LARS TOBISSON (m):

Finansministern berörde inte mitt ifrågasättande av huruvida närmare samarbete eller flexibel integration är rätt använt som instrument när det gäller en sådan här fråga.

Det gäller ju inte bara att några länder så där i största allmänhet kommer överens om att göra på samma sätt, utan det finns föreskrifter om när detta instrument kan utnyttjas. Bl.a. anges det tydligt att arbetet i ett närmare samarbete ska vara förenligt med den inre marknadens mål.

Jag tycker att man kan ifrågasätta om det är så i det här fallet. Leder det hela fram till att man tillämpar skilda skattesatser vad gäller energi inom EU? Jag tycker att den svenska regeringen noga bör fundera över om det verkligen är rekommendabelt att gå fram den här vägen.

Man pekar på det spanska ordförandeskapet som ska uträtta stordåd här. Är det inte så att Spanien är ett av de länder som är mest ovilligt att ställa upp på ett energiskattedirektiv?

Anf. 50 MATS ODELL (kd):

Herr ordförande! Man blir inte så mycket klokare på det här. Man ska alltså inom kort inleda arbetet med det här, och till december 2002 ska man ha utrönt vilka som kan vara beredda att gå med osv. Detta handlar ju om att man ännu en gång demonstrerar att enhällighetsprincipen, dvs. mellanstatligheten, på ett så utpräglat område som detta för den inre marknadens funktion i kombination med miljöfrågor och hanterandet av gränsöverskridande miljöutsläpp, inte är lämplig. Det borde i stället ligga under majoritetsbeslut.

Jag vill ta detta tillfälle i akt att ännu en gång markera att vi anser att den svenska regeringen bör verka för att denna typ av beslut kommer att fattas med majoritet.

Anf. 51 ORDFÖRANDEN:

Yvonne Ruwaida tyckte inte att hon fick svar på sin fråga. Hon ska strax få det.

Anf. 52 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Innan Yvonne får svar av Agneta på sin fråga vill jag bara lägga till att vår ambition är att detta ska vara ett beslut som omfattas av alla medlemsstater. Vi inser komplikationerna om det sker med färre medlemsstater. Det finns många invändningar mot det. Men vi vill inte heller utesluta att man för en diskussion om, eller i varje fall undersöka, vilka konsekvenserna blir om det visar sig att det inte går.

Trots allt har jag – även om förste vice ordföranden inte har samma förtroende – ett visst förtroende för den spanska regeringen när det gäller att den i varje fall vill visa något resultat under sitt ordförandeskap. Vi är beredda att sätta axeln till.

Anf. 53 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

Det har förts mycket ingående diskussioner under både det svenska och belgiska ordförandeskapet angående energiintensiva företag. De har kretsat kring möjligheterna att differentiera skattenivåerna över minimiskattenivån. Man gör alltså en uppdelning mellan dels konkurrensutsatt industrisektor, dels icke-konkurrensutsatt hushållssektor.

Man vill också finna några nyckeltal när det gäller var det skulle finnas en möjlighet att differentiera.

Man har kommit ett gott stycke på väg, men en medlemsstat återstår som inte kan acceptera den här uppdelningen. Det gör att man i ordförandeskapets slutsatser till Ekofin har en lite mer urvattnad formulering vad gäller energiintensiva företag. Man säger att detta ska baseras på harmoniserade mekanismer och att det hela återstår att titta vidare på.

Bakom detta ligger ändå ett gediget arbete, och det är säkert möjligt att nå fram till en enighet på detta område om man får fortsätta att diskutera ett tag till.

Anf. 54 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag ställde också frågan om vad ni har diskuterat när det gäller förnybara energikällor.

Jag undrar vad det som ni har diskuterat om de energiintensiva företagen innebär för de nuvarande svenska reglerna. Innebär det en förändring av dem, eller innebär det att vi kan ha kvar den typ av regler som vi har i dag?

Anf. 55 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

Angående den sista frågan så skulle inte de diskussioner som har förts direkt påverka den svenska energibeskattningen. Däremot finns det domstolsavgöranden från EG-domstolen som kan påverka energibeskattningen i flera länder, inklusive Sverige. Detta måste naturligtvis också beaktas när reglerna formuleras i direktivform.

Handlade frågan om förnybara energikällor om elbeskattning, eller var det något annat?

Anf. 56 YVONNE RUWAIDA (mp):

Ja, det gällde elbeskattning.

Anf. 57 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

Frågan om beskattningen av s.k. grön el har behandlats mycket under det belgiska ordförandeskapet. På rådsarbetsgruppnivå har man nått fram till en enighet kring att det är möjligt att sätta ned skatten för grön el under förutsättning att man kan definiera vad det är för något. Det gäller då även till slutkund.

Anf. 58 YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har bara en kort följdfråga när det gäller utformningen av direktivet. Kan inte det utformas på så sätt att det förändrar det beslut som EU-domstolen skulle fatta i framtiden om samma mål? Eller måste detta följa de domstolsbeslut som redan finns?

Direktiven är väl ändå vägledande för hur EU-domstolen dömer? Eller är det hela begränsat av de fall som har funnits? Jag tycker att det verkar lite besynnerligt. Man borde kunna ändra direktiven så att man får den beskattning som man vill ha om nu medlemsländerna är överens om det.

Anf. 59 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST:

Jag tror att det finns angivet i preambeln till i stort sett samtliga skattedirektiv att de gäller under förutsättning att hänsyn tas till de statsstödsregler som finns angivna i fördraget.

När domstolen tittar på detta dömer den utifrån fördraget. Det innebär att även när man skapar ett nytt direktiv så har det att hålla sig till fördraget. Ska man komma åt den biten så måste man ändra fördraget.

Anf. 60 ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi är mogna för att fatta beslut. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende när det gäller energiskatterna.

Då går vi över till mervärdesskatten.

Anf. 61 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Herr ordförande! Under det svenska ordförandeskapet tog vi fram ett kompromissförslag om momsen på e-handel. Det accepterades av 14 medlemsstater och av kommissionen.

Nu finns frågan med på dagordningen här i veckan. Avsikten är att komma överens om hur vi ska gå vidare. Det sannolika är att ordförandeskapet föreslår att man ska arbeta ihop med OECD för att man ska uppnå internationellt acceptabla principer och att man som interimslösning arbetar med en ordning som är baserad på det kompromissförslag som har utarbetats under Sveriges tid. Det är vi självfallet positiva till.

Anf. 62 ORDFÖRANDEN:

Detta är en rapportpunkt. Det kommer inte att fattas något särskilt beslut på rådsmötet.

Då går vi över till ärende 7 – övriga frågor, som handlar om lån från Europeiska investeringsbanken till Efta.

Anf. 63 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Detta hade vi uppe förra gången. Då fick jag nämndens stöd för att vi skulle kunna agera för att fullfölja detta ärende.

Nu går Italien i bräschen för att denna facilitet inte ska förlängas. Det nödvändiggör en koppling till den diskussion som pågår om kapitalhöjning för banken under de närmaste åren. Sverige vill helst inte göra en sådan koppling. Därför är det viktigt för oss att se till att de knappa resurser som EIB har verkligen kritiskt granskas. Det gäller i synnerhet långivning inom unionen där det finns fungerande finansiella marknader. Det är hit som lejonparten av bankens långivning bör gå.

Bankens externa relationer bör vara balanserade. Utan Eftafaciliteten skulle de här länderna vara de enda angränsande länderna till EU som inte hade ett formaliserat samarbete med banken. Detta är dessutom av en rätt liten storleksordning.

Det här är en principiellt viktig fråga. Den handlar om att EU ska tillvarata alla medlemsstaters intressen i EU:s närområde.

Därför ber jag om nämndens fortsatta stöd för att verka för en förlängning av denna facilitet för Eftaländerna utan att det blir denna villkorade koppling till den kommande kapitalhöjningen i banken.

Anf. 64 ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Då konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Därmed skulle vi ha gått igenom din dagordning.

Anf. 65 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s):

Efter att ha inhämtat information om frågan om egna medel vill jag lägga till att det sannolika – som man nu ser det – är att det finns fyra länder som inte kommer att ha klarat ut detta till årsskiftet. Det gäller Spanien, Irland, Belgien och Luxemburg. De kommer inte att ha ratificerat. Där får vi alltså sätta in trycket.

Eftersom detta sannolikt är det sista sammanträdet för i år så vill jag inte bara passa på att önska god jul och gott nytt år till nämnden utan också be att få tacka förste vice ordföranden för de animerade diskussioner vi har fört under årens lopp. Jag ser fram emot hans nya uppdrag från årsskiftet. Tack så mycket, Lars!

Anf. 66 ORDFÖRANDEN:

Vi ber att få tacka finansministern och även framföra en hälsning om en god jul och ett gott nytt år till Finansdepartementet.

Därmed är vårt sammanträde avslutat.

Innehållsförteckning

1 § Ekofin 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 1

Anf. 3 LARS TOBISSON (m) 1

Anf. 4 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf. 5 Statssekreterare SVEN HEGELUND 2

Anf. 6 LARS TOBISSON (m) 2

Anf. 7 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf. 8 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 9 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 2

Anf. 10 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 11 WILLY SÖDERDAHL (v) 4

Anf. 12 YVONNE RUWAIDA (mp) 4

Anf. 13 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 14 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 4

Anf. 17 LARS TOBISSON (m) 5

Anf. 18 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 5

Anf. 19 Statssekreterare SVEN HEGELUND 5

Anf. 20 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 21 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 5

Anf. 22 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 23 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 6

Anf. 24 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 25 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 6

Anf. 26 LARS TOBISSON (m) 7

Anf. 27 YVONNE RUWAIDA (mp) 7

Anf. 28 KARIN PILSÄTER (fp) 8

Anf. 29 MATS ODELL (kd) 9

Anf. 30 SIV HOLMA (s) 9

Anf. 31 HOLGER GUSTAFSSON (kd) 9

Anf. 32 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 9

Anf. 33 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 34 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 10

Anf. 35 CARL ERIK HEDLUND (m) 10

Anf. 36 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 11

Anf. 37 CARL ERIK HEDLUND (m) 11

Anf. 38 LARS TOBISSON (m) 11

Anf. 39 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf. 40 CARL ERIK HEDLUND (m) 12

Anf. 41 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf. 42 ORDFÖRANDEN 12

Anf. 43 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 12

Anf. 44 MATS ODELL (kd) 13

Anf. 45 YVONNE RUWAIDA (mp) 13

Anf. 46 LARS TOBISSON (m) 13

Anf. 47 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 14

Anf. 48 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST 14

Anf. 49 LARS TOBISSON (m) 14

Anf. 50 MATS ODELL (kd) 15

Anf. 51 ORDFÖRANDEN 15

Anf. 52 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 15

Anf. 53 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST 15

Anf. 54 YVONNE RUWAIDA (mp) 15

Anf. 55 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST 16

Anf. 56 YVONNE RUWAIDA (mp) 16

Anf. 57 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST 16

Anf. 58 YVONNE RUWAIDA (mp) 16

Anf. 59 Departementsrådet AGNETA BERGQVIST 16

Anf. 60 ORDFÖRANDEN 16

Anf. 61 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 17

Anf. 62 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 63 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 17

Anf. 64 ORDFÖRANDEN 17

Anf. 65 Finansminister BOSSE RINGHOLM (s) 17

Anf. 66 ORDFÖRANDEN 18

Tisdagen den 11 december 2001

EU-nämndens uppteckningar