6 § Ekofin

Departementsrådet Ulrika Barklund Larsson

Information om pågående ministerrådsmöte den 10 oktober 2006

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Då återupptar vi sammanträdet. Vi hälsar departementsrådet Ulrika Barklund Larsson välkommen för att informera oss om det pågående mötet med Ekofin. Varsågod.

Anf. 2 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Jag är chef för Finansdepartementets enhet för EU-frågor. Jag biträds i dag av min medarbetare departementssekreterare Katja Anell, som nämnden kommer att se mera av. Från och med måndag jobbar hon i EU-nämndens kansli. Dessutom har vi kanslirådet Eva-Lena Nebelius Nor-gren från vår finansmarknadsavdelning, som kommer att gå in på finansmarknadsärendena på dagordningen.

Vi kommer hit för att informera om ärendena på dagordningen för Ekofinrådet i dag. Det pågår alltså i detta nu. Sverige företräds där av finansminister Anders Borg. Han är alltså den första från den nya regeringen som medverkar i ett rådsmöte. Ni har fått den kommenterade dagordningen och en del skriftligt underlag. Jag tänkte följa den ordning som ni har fått i den kommenterade dagordningen.

Första ärendet är Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet. Här ska Ekofinrådet få en muntlig redovisning av ordföranden i Ekonomiska och finansiella kommittén om de diskussioner som har förts i kommittén om tillämpningen av inflationskriteriet vid prövning av huruvida ett land uppfyller kriterierna för ett deltagande i valutaunionen. Inget beslut ska alltså fattas av Ekofinrådet i dag.

Diskussionen sker mot bakgrund av att Slovenien godkändes vid konvergensprövningen i maj i år medan Litauen underkändes på grund av en då marginellt för hög inflation. Litauen, med stöd av flera nya medlemsstater, har ifrågasatt kommissionens och ECB:s tillämpning av inflationskriteriet. Det har bland annat tagit sig uttryck i att Litauen inte har godkänt protokollet från det särskilda mötet på stats- och regeringschefsnivå som ägde rum i anslutning till toppmötet i somras.

Frågan har fokuserats kring hur begreppet varaktig låg inflation ska tolkas och vilka länder som ska ingå i beräkningen vid jämförelserna. Diskussionen i EFK ska redovisas i Ekofinrådet. Jag tror att flera nya medlemsstater väntas begära en översyn av inflationskriteriets tillämpning, men det finns knappast något stöd bland euroländerna för en ändring i förhållande till den ordning som följer av fördraget i dag.

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor? Jag finner att så inte är fallet.

Anf. 4 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Vi går vidare till Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Ekofinrådet ska formellt bocka av behandlingen av Storbritannien, Tyskland och Ungern. Vi väntar oss inte någon substansbehandling under denna punkt eftersom ländernas situation diskuterats och också färdigbehandlats i Ekonomiska och finansiella kommittén. Man har enats om en text om respektive land som kommer att fogas till Ekofinrådets slutsatser. Men jag ska ge någon information om respektive land.

Frågan om Tysklands underskott har redan behandlats i anslutning till informella Ekofinrådet i september. Då enades ministrarna om att inte trappa upp underskottsförfarandet gentemot Tyskland.

När det gäller Storbritannien ska rådet ta ställning till om landet vidtagit så kallade tillräckliga åtgärder. Kommissionens analys visar att de hamnar under 3-procentsgränsen innevarande år, men samtidigt pekar man på att marginalerna är mycket små. Kommissionens rekommendation är att inte trappa upp förfarandet riktat mot Storbritannien.

Slutligen är det läget i Ungern, som är betydligt mer problematiskt såväl politiskt som statsfinansiellt. Vad gäller budgetunderskott och statsskuld har man trots två tidigare rekommendationer inte åtgärdat situationen. Tvärtom har läget förvärrats. I år räknar man med underskott på drygt 10 %, att jämföra med drygt 6 % som man räknade med i vintras. Nu har ungerska regeringen aviserat att man ska vidta kraftfulla åtgärder. Det är nödvändigt att programmet genomförs. Ungerns utveckling kommer att följas mycket noga.

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN:

Har det kommit fram ytterligare något angående Ungern med tanke på att det har varit kravaller, premiärministern har ljugit och alla möjliga sådana saker? Eller har man från EU:s sida vetat hur dåligt det är?

Anf. 6 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Den information som rådet har haft har baserats på den information som kommissionen har presenterat. Det är den information vi har baserat oss på. Huruvida någon har haft mer information kan jag inte svara på.

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN:

Några frågor? Inga frågor. Varsågod och fortsätt.

Anf. 8 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Då går vi vidare till frågan om uppföljning av informella Ekofin i Helsingfors. Det informella rådsmötet var alltså den 8–9 september. Här ska rådet anta slutsatser om uppföljningsåtgärder från det mötet för att formalisera resultatet av finansministrarnas diskussioner där. Nämnden har fått departementets noteringar från det informella mötet.

Slutsatserna, som vi upplever som oproblematiska, täcker fyra områden.

Det gäller först Ekofinrådets arbetsformer. Man har kommit fram till att formatet vid Ekofinrådets möten ska vara minister plus tre. I dagsläget har man kunnat vara över 200 personer i salen, och det är lite svårt att finna en intim miljö för diskussioner mellan ministrarna.

Nästa område handlar om ekonomiska och finansiella aspekter av energipolitiken. Här ställer sig Ekofinrådet bakom huvudbudskapen om energi i det papper som kom från Ekofinrådets informella möte. Ni har det i ett annex i ert underlag. Man inbjuder framför allt Ekonomiska och finansiella kommittén och Kommittén för ekonomisk politik att arbeta vidare med dessa frågor. Ett exempel är frågan om auktionering av rättigheter i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Det tredje området är riskkapitalmarknaden av företagens innovationsförmåga. Diskussionen i Helsingfors fokuserade på utveckling av riskkapitalmarknaderna och på vilket sätt man kan tillhandahålla den typen av kapital, bland annat för att öka EU:s konkurrenskraft. Exempel på inslag i slutsatserna är att medlemsstaterna inbjuds att rapportera om de nationella riskkapitalmiljöerna i sina nationella handlingsplaner, som ingår som en del i uppföljningen av Lissabonstrategin. Ett annat exempel är att Kommittén för finansiella tjänster ska uppdatera sin bedömning av de hinder som finns inom unionen för att utveckla riskkapitalmarknaderna. Ett tredje exempel är att kommissionen, EIB och EIF, Europeiska investeringsfonden, inbjuds att göra ytterligare insatser på området.

Sista området som slutsatserna omfattar handlar om att organisera framtida krisövningar på finansmarknadsområdet. Det var en stor övning tidigare i år. Ekofinrådet föreslås i slutsatserna välkomna det samförståndsavtal om finansiell krishantering som man har kommit fram till. Man noterar att samarbetet mellan myndigheterna i de olika länderna behöver fördjupas. Man ställer sig sedan bakom ett fortsatt arbete i EFK att inrätta en särskild subkommitté för att utveckla principer och procedurer för att lösa gränsöverskridande finansiella kriser.

Anf. 9 ULF HOLM (mp):

Vi har väl inte fått slutsatserna? De borde väl finnas eftersom det är ett möte i dag? Av de fyra punkterna har jag för mig att det som vi har diskuterat mest i EU-nämnden är energipolitiken, och det som intresserar oss mest är hur detta läggs upp. Det skulle vara intressant att få dem. Nu finns de tydligen inte här, men vi kan få dem senare.

Har vi fått dem?

Anf. 10 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

De finns här vid bordet.

Anf. 11 ULF HOLM (mp):

Det är svaret på min fråga.

Anf. 12 VICE ORDFÖRANDEN:

Det här är ett informationsmöte, och därför är slutsatserna inte utskickade. De finns tillgängliga nu, och de kommer att finnas. Det blir mycket papper ändå med så kort varsel.

Anf. 13 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Jag fortsätter till nästa ämne, som är bättre lagstiftning för att minska administrativa bördor. Det är en fråga som har prioriterats av flera ordförandeskap. Den behandlas inte bara i Ekofinrådet utan också i konkurrenskraftsrådet.

Ekofin ska den här gången anta slutsatser om fortsatt arbete med att minska administrativa bördor för företag. Det är på basis av en rapport från Kommittén för ekonomisk politik. Slutsatserna syftar till att ge input till kommissionen i dess fortsatta arbete på området.

Tanken var att behandlingen i Ekofinrådet i dag också skulle täcka in en rapport från kommissionen om vilka kostnadsbesparingar som kan uppnås med bättre lagstiftning. Den rapporten har dessvärre försenats, varför slutsatserna i första hand tar sikte på mer procedurella åtgärder. Exempel på det är att en aktionsplan för att minska administrativa kostnader bland annat med mål och konkreta åtgärder ska presenteras av kommissionen tidigt under 2007. Det blir intressant. Ekofinrådet ska återkomma redan i november för att titta närmare på statistiska åtaganden och behovet av prioriteringar där för att på så sätt underlätta för företagen. Man säger vidare att en stor mätnings- och kostnadsminskningsövning ska initieras under 2007. Flera medlemsstater har erfarenhet av den typen av arbete från nationell nivå. Sedan säger man att rådet ska återkomma till frågan om administrativa bördor före vårtoppmötet 2007.

Kort i sak: Flera medlemsstater har avslutat och håller på att mäta den administrativa bördan för företag. Preliminära resultat visar att en betydande andel av bördan härrör från EU-lagstiftning, varför prioritet måste ges åt konkreta framsteg på gemenskapsnivå. Det är det som är basen för de olika rapporterna och åtgärderna som ska vidtas.

Vi tycker att det är bra att det tydligt framgår att arbetet med regelförenkling måste föras vidare och konkreta åtgärder behövs för att inte tappa tempo i arbetet. Det tyska ordförandeskapet har varit tydligt med att man prioriterar det under den kommande våren.

Anf. 14 VICE ORDFÖRANDEN:

Några frågor i den delen? Inte det. Varsågod och fortsätt.

Anf. 15 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Vi går vidare med punkten Kvaliteten i de offentliga finanserna. Här ska Ekofinrådet anta slutsatser på basis av en rapport från Kommittén för ekonomisk politik och Ekonomiska och finansiella kommittén. Den här rapporten behandlar nationella budgetpolitiska regler, budgetprocesser samt hur oberoende institutioner kan bidra till att nå budgetpolitiska mål och en effektiv användning av de offentliga utgifterna. Det handlar om en kartläggning där man har tittat på hur det ser ut i de olika medlemsstaterna, och sedan försöker man göra en sammanställning. Förslagen till rådsslutsatser är att medlemsstaterna i sina stabilitets- och konvergensprogram ska ange relevant information om de nationella budgetpolitiska ramverken, hur de implementeras och vilka förändringar som görs. Sedan ska kommissionen tillsammans med Ekonomiska och finansiella kommittén och Kommittén för ekonomisk politik få i uppdrag att ytterligare analysera kvaliteten i de offentliga finanserna. Rapporten belyser aspekter som ligger i linje med svenska erfarenheter om budgetpolitiskt ramverk.

Jag fortsätter med nästa punkt, nämligen EIB:s externa mandat. Det är den här punkten som jag tror kommer att föranleda mest diskussion vid mötet i dag. Ni känner till att kommissionen har lagt fram ett förslag till nytt mandat för EIB:s utlåning utanför EU för perioden 2007–2013. Det presenterades för Ekofinrådet i juni i år. Nämnden har också erhållit en faktapromemoria från Regeringskansliet i ärendet. Vid mötet i dag är det första gången som rådet substansbehandlar budgetramarna i förslaget. Man tänker sig inga beslut, utan ordförandeskapets avsikt är att söka närma medlemsstaternas positioner. Det indikerar redan från början att det inte är alldeles enkelt. Ni känner till att kommissionen föreslår en ökning av nuvarande utlåningstak med ungefär 60 % från 20 miljarder euro till 33 miljarder euro för perioden. Flera medlemsstater, inklusive Sverige, har anfört att det är alldeles för högt. Ordförandeskapet har gått vidare genom att lägga fram ett kompromissförslag med ett intervall mellan 24 och 27 miljarder. Man tänker sig också en möjlighet att kunna höja nivåerna med ytterligare 3 miljarder vid en översyn 2010 om det skulle visa sig behövas. Av de diskussioner som har varit i Ekonomiska och finansiella kommittén kan man konstatera att de budgetrestriktiva länderna argumenterar för oförändrat tak, men att de kan sträcka sig upp till ett realt oförändrat utrymme. Det motsvarar de 24 miljarderna som är den lägre nivån i ordförandeskapets intervall. Sydflanken, länder med gräns mot Medelhavet, anser att de 27 miljarderna, det vill säga den övre nivån, är ett minimum. De står ganska långt ifrån varandra.

Det är inte bara det totala taket som har varit föremål för oenighet i de tidigare diskussionerna utan också den regionala fördelningen inom detta totala tak där de nordliga länderna i EU gärna favoriserar de östra grannländerna medan de sydliga EU-länderna snarare vill ha maximalt till Medelhavsländerna. Något av dessa länder vill också ge en tydlig prioritet till Latinamerika. Det är svårt att säga att man kommer att nå någon närmare enighet vid det här mötet. Det är därför ordförandeskapet har valt att kalla detta för en exchange of views, en orienteringsdebatt.

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN:

Det är inte fråga om att ändra någon svensk ståndpunkt, utan där kommer man att fortsätta att driva den här linjen?

Anf. 17 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON:

Det är mitt intryck från beredningen med finansministern i går.

Vi har kommit till den sista punkten, som är Finansiella tjänster. Där överlämnar jag till Eva-Lena Nebelius.

Anf. 18 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN:

Först har vi en punkt som rör clearing och avveckling. Här är tanken att ministrarna ska föra en diskussion om frågorna. Kommissionen har under sommaren lanserat en strategi för hur man ska nå en harmoniserad marknad när det gäller värdepappersmarknaden och just clearing och avveckling. Strategin innebär bland annat att man uppmanar marknadsaktörerna att på frivillig väg införa en uppförandekod. I anledning av detta vill man att ministrarna också ska diskutera svaren på vissa frågor som EFK och kommissionen har. Man vill höra medlemsstaternas ståndpunkter.

Som svensk position tycker vi att det är ett rätt steg på vägen med en uppförandekod, men vi vill framöver se att det blir en harmoniserad marknad med lite starkare medel än vad det här innebär.

Anf. 19 ULF HOLM (mp):

Ni får förlåta en dum fråga. Vad är problemet med clearing och avveckling? Det kanske man borde veta.

Anf. 20 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN:

Problemet är kanske inte clearing och avveckling i sig. Medlemsländerna har nationella strukturer för verksamheten. Man vill bygga ihop det för att skapa en inre marknad som kommer att leda till bland annat lägre priser för avveckling av värdepapperstransaktioner framöver.

Nästa punkt rör SEPA. Det här hänger också ihop med att man vill uppnå en integrerad marknad för finansiella tjänster. Kommissionen har under ganska många år undersökt banksektorn in EU och kunnat konstatera att de villkor som gäller för konsumenterna inte är de bästa, bland annat när det gäller överföringstider. Det kostar att skicka pengar mellan EU-länder och så vidare.

Man har presenterat ett direktivförslag i december förra året som kommer att reglera förhållandet mellan bank och kund, bland annat när det gäller de här frågorna. Parallellt för att möta lagstiftningskraven har bankerna tagit ett självregleringsinitiativ, Single european payment area. Det är för att möta kraven, som innebär att de europeiska bankerna håller på att utarbeta ett gemensamt betalningssystem liknande det som man vill öppna med clearing och avveckling. Man ska kunna skicka pengar i samma system inom EU. Det kommer att innebära kortare överföringstider och lägre priser. Man utvecklar också gemensamma regler för autogiro och för en kortstruktur. Det ska vara möjligt att handla med sina svenska kort i andra länder i EU.

Det finns en oro att vissa länder i EU, och också vissa stora nationella banker i länderna, inte vill ha strukturen. Därför behövs det politiskt tryck, och därför ska ministrarna diskutera slutsatser som ger trycket så att arbetet kommer att fortgå.

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN:

Vad har man att sätta mot? Det är fullständigt skandalöst. Jag trodde att ursprunget i EU-tanken var att det skulle vara integrerat. Var och en som har skickat pengar utomlands vet hur vidrigt, dyrt och långsamt det är.

Anf. 22 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN:

Sverige har drivit frågan starkt. Man måste komma framåt på den delen. Men sedan finns nationella intressen. Det finns stora banker i länderna som lobbar hårt mot parlamentet och vill säkra sina nationella strukturer och också sina vinster framöver. Vi hoppas att slutsatserna kan vara en hjälp på vägen.

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN:

Dagens skörd från Ekofin. Jag tackar så mycket. Vi ses säkert snart igen.

7 § Transport, telekommunikation och energi (endast transport)

Departementsrådet Jan R. Olsson

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 12 oktober 2006

Anf. 24 VICE ORDFÖRANDEN:

Då har vi kommit till punkten 7, Transport, telekommunikation och energi. Det är departementsrådet Jan R. Olsson som leder delegationen. Varsågod.

Anf. 25 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

Tack. Jag ersätter statsrådet Torstensson i dag, som är på extra regeringssammanträde. De medarbetare som är med här är Per Björklund, ämnesråd från trafikpolitiska enheten, Erik Kiesow, kansliråd från trafikpolitiska enheten, samt Marcus Nordmeyer och Lina Feltwall, departementssekreterare från mitt sekretariat för EU och internationell samordning.

Först och främst ska jag säga, i anslutning till att vi ersätter statsrådet i dag, att många av frågorna som behandlas inte på något sätt har hunnit gås igenom med den nya politiska ledningen. Nämnden har fått det skriftliga materialet, och jag kommer att kort kommentera vissa av punkterna. Sedan är vi naturligtvis öppna för de frågor som kan finnas.

Kort ska jag redogöra för vad som hände på förra transportministermötet i Luxemburg i juni. Det mest betydelsefulla var att man antog en gemensam ståndpunkt när det gäller förordningen om kollektivtrafik på järnväg och väg. Däremot kunde man inte anta det beslut om gemenskapens undertecknande av transportprotokollet i Alpkonventionen som var avsett, beroende på att den nya italienska regeringen inte hade hunnit ta ställning till frågan. Den frågan kommer nu i stället upp som en så kallad A-punkt på det här rådsmötet. Vi återkommer till det.

Dessutom antogs så kallade allmänna riktlinjer när det gäller dels förslaget till ändring av direktivet om övervaknings- och informationssystem för sjötrafik, dels förordningen om bildandet av ett gemensamt företag för utveckling av den europeiska flygtrafiktjänsten, det så kallade Sesarprojektet – som är en del av Single Sky-projektet.

Detta var mycket kort om transportministermötet senast i juni.

Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi behöver fatta beslut om att en person från trafikutskottet, Hélène Tegnér, får närvara. Vi måste fatta beslut innan vi går in på dagordningen.

Kan vi fatta det beslutet? Ja.

Anf. 27 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

När det gäller mötet i Luxemburg i oktober har vi först och främst på den dagordning som har cirkulerats den så kallade Alpkonventionen och undertecknandet av protokollet för gemenskapens räkning. Frågan har samråtts med nämnden inför förra rådsmötet, och det är inga förändringar. Det är den italienska regeringen som numera kan acceptera det förslag till beslut som redan tidigare har förelegat.

Nästa punkt är halvtidsöversynen av vitboken. Det är en riktlinjedebatt som ordförandeskapet anordnar för att diskutera halvtidsöversynen. Den bekräftar mycket av det som finns i vitboken om transportpolitiken, men i vissa avseenden innebär den nyheter. Det gäller framför allt att man frångår begreppet modalt skifte och går över till något som heter sammodalitet. Det handlar om att intresset av att flytta transportvolymer från vägtrafik till andra trafikslag numera i och för sig vidhålls, men man framhåller tydligare att det handlar om att alla transportslag ska optimeras när det gäller effektivitet och miljöhänsyn. Man säger att överflytt är bra men att det ska finnas marknadsförutsättningar för det.

I anslutning till kommissionens nytänkande har man också lanserat ett meddelande om logistik. Vi återkommer till det på dagordningen.

Kommissionen menar också i sin halvtidsöversyn att bland annat utvidgningen har inneburit sådana förändringar av förutsättningarna för transportpolitiken att man mera kan se framför sig ett flexibelt genomförande av politiken i gemenskapen, i unionen. Man talar till exempel om en mer flexibel verktygslåda med styrmedel och rättsregler så att reglerna kan anpassas till lokala och regionala förutsättningar.

Det är en riktlinjedebatt. Frågorna har inte kunnat beredas på djupet med den nya politiska ledningen. Det kommer alltså inte att bli aktuellt för Sverige att inta några tydliga nya ståndpunkter i diskussionen. Det blir mer aktuellt att vidhålla att sådant som handlar om Sveriges geografiska förhållanden, vårt intresse som exportberoende land och så vidare tillgodoses i processen – som naturligtvis fortgår.

Anf. 28 SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det är en fråga om perspektivförskjutningen från intermodalitet till sammodalitet. Vad är er bedömning? Börjar man ge upp? Är det utbyggnaden av järnvägen som inte får fart? Vad är det som gör att man vidtar denna perspektivförändring?

Anf. 29 Kanslirådet ERIK KIESOW:

Det är svårt att sia om precis vad som är skälet. Det går att konstatera att det har varit svårt att åstadkomma ett modalt skifte av flera olika skäl. Från svensk sida har vi tidigare varit kritiska mot att man har fastställt ett modalt skifte som ett mål. Vi ser det snarare som ett medel att nå målet om en hållbar utveckling och ett mer resurseffektivt transportsystem.

I den meningen har vi ställt oss bakom principen. Vi ser det nya begreppet sammodalitet som ett sätt att se till att varje transportslag kan konkurrera på sina egna meriter. Det kan vara miljömässiga meriter. Det kan vara meriter som rör resurseffektivitet eller ekonomiska meriter. Jag vet inte om du är nöjd med det svaret, men det är ungefär vad som kan sägas just nu.

Anf. 30 CARL B HAMILTON (fp):

Vem företräder Sverige vid rådsmötet?

Anf. 31 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

Vi utgår från att Åsa Torstensson ska åka. Det är det beskedet vi har fått. Det gläder oss naturligtvis.

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare.

Anf. 33 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

I anslutning till skiftet när det gäller synen på transportpolitiken har kommissionen antagit ett meddelande som handlar om utveckling av logistiksystem i det avseendet. Huvudutgångspunkten är att logistiksystem främst är en uppgift för branschen men att det finns områden där gemensamma åtgärder är tänkbara. De som nämns är informations- och kommunikationsteknik, logistikutbildning, statistik, användning av infrastruktur, multimodala kedjor och standarder för lastenheter.

Kommissionen ska presentera meddelandet på rådsmötet. Det är uttryckligen sagt från ordförandeskapets sida att man inte vill ha diskussion utan att man avser att återkomma till frågan på decembermötet. Det finns alltså anledning att återkomma till nämnden i frågan inför det mötet. Vi förutser ingen diskussion här.

Nästa punkt gäller vissa frågor rörande Galileo. A- och b-punkterna handlar om vissa tekniska förändringar i förordningar. Det är allmänna riktlinjer avseende tekniska förändringar i förordningar som avser att möjliggöra en övergång från det så kallade gemensamma företaget som nu handhar Galileoverksamheten och föra över den till den tillsynsmyndighet som är den nya formen som verksamheten ska bedrivas i. Det är tekniska förändringar. De ska helt enkelt möjliggöra att man från den 1 januari 2007 bedriver verksamheten i tillsynsmyndigheten i stället för i det tidigare gemensamma företaget.

Under punkten c finns slutsatser som handlar framför allt om rådets åtagande att svara för Galileoverksamheten under programmets 20-åriga fortlevnad. Det är huvudsyftet med slutsatserna, som är långa och tunga. Det är avsikten.

Hanteringen av vissa nära förestående uppgifter tas upp, till exempel regleringen av tillgängligheten av den kryptokodade tjänsten för offentliga organ, den så kallade PRS-tjänsten. Det är huvudsyftet.

Anf. 34 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Ordet företaget – är det associationsform vi talar om eller är det ett sammanslutet begrepp?

Anf. 35 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

Det är gemensamma företaget. Det är en associationsform som förekommer i Romfördraget. Det är ett sätt för medlemsstaterna att bedriva företag. Det kallas gemensamt företag. Artikel 171.

Det finns två informationspunkter om Galileo som jag kanske inte behöver beröra ytterligare.

Punkten 7 gäller förordningen om civilt luftfartsskydd. Det är ett ärende som var föremål för samråd mellan regeringen och EU-nämnden inför rådets möte den 27 mars. Då antogs en så kallad allmän riktlinje inför Europaparlamentets första läsning. Efter den allmänna riktlinjen har rådet försökt att förhandla med parlamentet om att komma överens om hela rättsakten så att den kan antas utan att behöva gå in i den andra läsningen. Vi har inte lyckats komma överens med parlamentet om detta, framför allt därför att parlamentet har ställt vissa krav när det gäller enhetliga bestämmelser och finansiering. Det är något som Sverige anser är subsidiaritet, det vill säga hur detta ska finansieras på medlemsstatsnivå. Det gäller också öronmärkning av intäkter. Det har inte gått att komma överens med parlamentet.

Nu är avsikten att rådet ska anta sin gemensamma ståndpunkt. Sedan får man gå in i en vanlig process med en andra läsning med parlamentet. Det är i princip samma text, förutom vissa anpassningar till det nya kommittologisystemet, som samråddes om i form av en allmän inriktning inför rådsmötet i mars.

Vi har ett par punkter, väl kända för nämnden, angående yttre förbindelser. Det är i första hand luftfartsförhandlingar mellan EU och USA. Där kommer kommissionen att lämna en lägesrapport om förutsättningarna för undertecknande av det avtal om luftfartsfrågorna som vi i princip är överens med amerikanerna om och som ska ersätta Open Skies-avtalen som medlemsstaterna hade, bland annat Sverige, med USA, som har befunnits delvis olagliga av EG-domstolen.

Det som hakar upp frågan nu är att USA för sin del har åtagit sig att vidta vissa liberaliseringar när det gäller de interna reglerna för vad som gäller för utländsk kontroll av amerikanska bolag. Försöken till liberalisering har fastnat i kongressen, vilket i sin tur gör att gemenskapen avvaktar med att gå in i undertecknandet. Om detta kommer kommissionen att rapportera på rådsmötet och eventuella åtgärder med anledning av det.

Den sista punkten som jag tänkte ta upp särskilt gäller sibiriska överflygningar – också den väl känd här. Det handlar om en förhandling som nu pågår med Ryssland. Jag tror att nämnden väl känner frågan. I mars i år fick ju kommissionen mandat av rådet att förhandla med Ryssland om att hitta ett system för att avveckla de här enligt gemenskapens uppfattning olagliga överflygningsavgifterna – i varje fall är de inte i enlighet med de gällande internationella konventionerna.

Man har nu i tre omgångar förhandlat med Ryssland om detta, och man har kommit överens om vad som kan uppfattas som att de här avgifterna ska avskaffas fram till år 2014. Det återstår dels att komma överens om hur man ska trappa ned avgifterna, dels att få ned det på papper på ett sådant sätt att det är fullständigt klart att Ryssland faktiskt kommer att avskaffa de här avgifterna.

Man kan väl sammanfatta det så att kommissionen ser vissa framsteg, men fortfarande är många hinder i vägen. Om detta ska man rapportera till medlemsstaterna. Det här är någonting som den svenska regeringen naturligtvis har anledning att nära följa med tanke på att det drabbar inte minst SAS.

Anf. 36 BJÖRN HAMILTON (m):

Det är med stor tillfredsställelse som vi nu ser att vi har fått ett avtal med USA, något som vi länge har efterlyst, och att man också håller på att få ett avtal med Ryssland – kanske framför allt med Ryssland med tanke på Kallaxproblematiken eftersom vårt stora flygfält där uppe kanske äntligen får några landningar och starter om vi kan få det här avtalet och avgifterna kommer bort. I så fall vill jag gratulera till denna framgång.

Anf. 37 Departementsrådet JAN R. OLSSON:

Jag ska väl understryka att det är tre förhandlingsomgångar som har genomförts. Man kan nog inte tala om att vi är i närheten av ett avtal ännu. I varje fall finns det vissa positiva tecken på att ett sådant kan komma så småningom.

Anf. 38 VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi Jan R. Olsson med medhjälpare så mycket.

Innehållsförteckning

6 § Ekofin 1

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 1

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 4 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 2

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 6 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 2

Anf. 7 VICE ORDFÖRANDEN 2

Anf. 8 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 2

Anf. 9 ULF HOLM (mp) 3

Anf. 10 Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 3

Anf. 11 ULF HOLM (mp) 3

Anf. 12 VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf. 13 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 4

Anf. 14 VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf. 15 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 4

Anf. 16 VICE ORDFÖRANDEN 5

Anf. 17 Departementsrådet ULRIKA BARKLUND LARSSON 5

Anf. 18 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN 5

Anf. 19 ULF HOLM (mp) 6

Anf. 20 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN 6

Anf. 21 VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf. 22 Kanslirådet EVA-LENA NEBELIUS NORGREN 6

Anf. 23 VICE ORDFÖRANDEN 7

7 § Transport, telekommunikation och energi (endast transport) 8

Anf. 24 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 25 Departementsrådet JAN R. OLSSON 8

Anf. 26 VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf. 27 Departementsrådet JAN R. OLSSON 8

Anf. 28 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 9

Anf. 29 Kanslirådet ERIK KIESOW 9

Anf. 30 CARL B HAMILTON (fp) 9

Anf. 31 Departementsrådet JAN R. OLSSON 9

Anf. 32 VICE ORDFÖRANDEN 10

Anf. 33 Departementsrådet JAN R. OLSSON 10

Anf. 34 BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 10

Anf. 35 Departementsrådet JAN R. OLSSON 10

Anf. 36 BJÖRN HAMILTON (m) 11

Anf. 37 Departementsrådet JAN R. OLSSON 12

Anf. 38 VICE ORDFÖRANDEN 12

Tisdagen den 10 oktober 2006

EU-nämndens uppteckningar