Söndagen den 28 november 2010

EU-nämndens uppteckningar 2010/11:12

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Anders Borg

Information och samråd inför extra möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 28 november 2010

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar EU-nämndens sammanträde den 28 november kl. 12 öppnat.

Det är fem punkter som har sänts ut till nämnden och som är underlag för detta sammanträde. Jag kommer att läsa in de fem punkterna, med eventuella ändringar med anledning av vad Anders Borg säger, för att få med dem till protokollet. Det kan vi dock vänta med för att vinna tid.

När Anders har talat får man ställa klargörande frågor. Sedan frågar jag de olika partiföreträdarna hur de ställer sig till förslaget till mandat.

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (M):

Tack för att ni ställer upp och har möte. Vi fick vid åttatiden i går kväll besked om att det blir ett fysiskt möte i dag. Vi har därför tagit oss till Bryssel under morgonen.

Vad vi nu har framför oss är att vi förmodligen, med mycket stor sannolikhet, får beslut om ett irländskt paket i dag. Paketet kommer att vara väldigt likt det som vi tidigare har fått information om. Vi ska nu först ha eurogruppsmöte och därefter Ekofinmöte.

I huvuddrag är paketet på 50 miljarder euro som ska användas för att rekapitalisera den irländska staten så att den inte behöver gå till marknaden på två år. Man täcker alltså det löpande underskottet och upplåningsbehovet för Irland med 50 miljarder euro.

Därutöver görs en rekapitalisering av det irländska banksystemet. Jag ska gå igenom den lite mer i detalj vartefter. Där går Europa in med 17 ½ och världen går in med 17 ½. Sedan går irländarna in med 17 ½ från sin AP-fond, sin pensionsfond. Detta gör att vi landar på ett paket som innebär att den svenska andelen kommer mycket nära det som vi har pratat om. Just nu ser det ut som om vår andel, utifrån att vi så att säga tar vår vikt, blir ungefär 600 miljoner euro.

Jag ska gå igenom punkterna lite grann. Det handlar om att vi lånar ut dessa pengar till den irländska staten. Vi har också redogjort för vår hållning kring utbetalningsplanen, både i Ekonomiska och finansiella kommittén och skriftligt till kommissionen. Vi har då sagt att vi anser att utbetalningsplanen bör återspegla prioriteringen som långivarna har när det gäller skuldstatus, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vi har redogjort för denna hållning även för britterna. Jag nämnde att de förmodligen ville gå fram tidigare. När vi har redogjort för vår hållning och att vi och Danmark är överens om den hållningen visar det sig att britterna har hakat på detta. Det mest troliga nu är – det är ännu inte alldeles klart – att britterna har samma syn som vi när det gäller denna ordning av betalningar.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

När det gäller den tredje punkten om trovärdigheten i programmet finns det ett par olika saker att säga. Vi har nu fått kommissionens bedömning. Kommissionen menar att det mest centrala är att de så att säga gör 6 miljarder för 2011. Kommissionen rekommenderar att man utvidgar konsolideringsperioden med ett år till 2015. Det beror helt enkelt på att man tror att konsolideringen annars blir så tung och har så dramatiska effekter på tillväxten och annat att det inte fungerar. Man vill ha ett alternativt scenario där man når 3 procents underskott 2015 i stället. Då menar man att det blir mer rimligt.

Det tycks vara så att man är överens om att de 15 miljarder som man har sagt ska vara i ett paket är otillräckliga. Det kommer därför så småningom att behöva vidtas ytterligare konsolideringsåtgärder. Men det är sådant som ska komma under åren bortom 2011 när vi nog har lite bättre tillväxt.

Ur svenskt perspektiv kan man konstatera att det ligger lite i linje med att vi har talat om social sammanhållning att man förlänger programmet. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns inte obetydliga risker i detta. År 2013 når den irländska skulden 134 procent av bnp i detta konsolideringsprogram. Det betyder till exempel att med en 4-procentig realränta ska de dra runt räntebetalningar på 5,3 procent av bnp varje år. Med en sjuårig duration som de nu har ska de återfinansiera 20 procent av bnp per år. De är alltså i en mycket besvärlig sits med en så hög skuldnivå.

Kommissionens och fondens hållning är att de kan acceptera en förlängning till 2015. Jag kan nog tycka att det vore rimligt att Sverige inte har någon avgörande invändning där. Det kan finnas skäl att de får ett år till på sig.

Däremot finns det väl skäl när det gäller trovärdigheten att framhålla att vi från svensk sida tycker att det finns andra skattebaser som man kanske borde ha utnyttjat>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Det kan vara några svenska synpunkter.

Jag tror också att man ska säga att de bör undvika besparingar på utgiftssidan som ger permanenta skadeverkningar till exempel på utbildningssystem och annat.

Huvudbilden i kommissionens bedömningar och från vår sida är att paketet är så pass trovärdigt att man kan säga att 5 miljarder för 2011 räcker. Sedan får man göra årliga reviews, och så småningom måste man kanske acceptera ytterligare ett års förlängning.

När det gäller banksaneringen har vi nu fått rätt mycket ny information. Jag måste faktiskt säga att den är tilltalande ur ett svenskt perspektiv. Rekapitaliseringen sker genom att man höjer det som kallas kärnkapitalet, från 8 procent till sammanlagt 12 procent. Det sker genom aktier. Man har noggrant understrukit att det inte är några hybrider, preferensaktier eller något sådant, utan nu görs detta förstatligande av de banker som får ta emot kapital. Det betyder att man i allt väsentligt i praktiken kommer att ha enbart statliga banker på Irland. Man gör alltså den dilution av aktieägarna som vi har talat om att man borde göra. Det tycker vi naturligtvis är en positiv sak, och det bör framhållas.

Man gör också en hair cut, alltså en nedskrivning av det som är junior debt, det vill säga skulder där det inte finns någon pant i någon fysisk tillgång eller någon egendom som säkerhet för lånen. De skrivs ned kraftigt, så att privata långivare till bankerna får bära en mycket stor del av kostnaden. Det avsätts även pengar för att göra en omstrukturering av bankväsendet>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Man tillför alltså aktiekapital, man gör en hair cut på junior debt, och man gör en kraftig omstrukturering av banksektorn. Det gör att man nu måste säga att detta program är mycket likt den typen av strama banksaneringspaket som vi har talat om.

Ur den irländska statens synvinkel kan man konstatera att detta betyder att huvuddelen av det kapital som man har tillfört som ägande till bankerna faktiskt har gjorts nu under 2010. Bankaktierna har fallit med 98 procent sedan 2007, så det är en mycket nedpressad nivå. Så småningom ska man nog anta att den irländska staten får tillbaka en del av sina insatser i termer av att aktiekurserna går upp.

Den femte punkten i det papper som vi har gett till nämnden är, herr ordförande, att vi ska göra bedömningen av varje land från fall till fall. Det finns naturligtvis ett antal kriterier som ska prövas mycket noggrant för att Sverige ska delta i ytterligare aktioner. Det kan inte uteslutas att vi gör det, men det är som sagt en hög tröskel för det. Det måste finnas andra bilaterala långivare, det måste finnas trovärdiga program, och det måste finnas en möjlighet att förankra sådana program både hos riksdagen och hos allmänheten.

Låt mig göra några tillägg.

Det första är att det är viktigt att understryka att huvuddelen av dessa tillskott på 50 miljarder är för att täcka den irländska statens upplåningsbehov.

Den andra delen är för att hantera bankerna. Där gör man nu – den informationen fick vi i dag på förmiddagen när vi fick kommissionens genomgång – på det sätt som vi har efterfrågat. Man slår ut de tidigare ägarna. Det betyder att de så att säga får bära konsekvenserna av sin misskötsel.

När det gäller effekterna för landet har man i dag ett 12-procentigt underskott. Fram till 2014 minskar man sina utgifter med 6 procent av bnp, alltså från 47 procent av bnp till 41 procent av bnp. Man ökar statens intäkter från 35 procent av bnp till ungefär 38 procent av bnp. Det är 3 procent. Om man mäter på det sättet är det således 9 procents omstrukturering som sker. Man tar alltså ned skulden från 12 till 3 procent.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Skulle man släppa Irland och säga nej till ett paket – och om vi antar att alla agerade som vi skulle kunna överväga att göra i Sverige och säga att vi inte ville vara med – är det klart att det i så fall leder till en mycket kraftig ökning av räntorna för Irland och till att den irländska staten i praktiken kommer att ha mycket svårt att återfinansiera sig annat än till drakoniskt höga räntor. Det skulle naturligtvis leda till att de fick göra ännu större skattehöjningar och ännu större utgiftsnedskärningar med rätt betydande sociala konsekvenser som följd. Dessutom skulle det tveklöst leda till att vi fick en fortsatt finansmarknadsoro.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det fjärde är att vi måste få ordning på den långsiktiga finanspolitiska trovärdigheten.

Jag tror inte att vi når så långt i dag, och vi har inga indikationer på att tanken är att nå en sådan uppgörelse, utan detta kommer nu att gå till Ekofin om någon vecka och sedan till Europeiska rådet i december för att möjligtvis försöka få en stabilisering.

Det regeringen skulle vilja ha från EU-nämnden i dag är ett mandat på de fem punkter som vi redovisat för er. Jag tror att jag stannar där.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den inledningen. Då inbjuder jag till frågor i sak, alltså om innehållet i det som Anders Borg har sagt. Sedan kan vi ta partiernas ståndpunkter i form av en rundfråga som jag ställer till företrädarna. Finns det frågor med anledning av det som Anders Borg har berättat hittills?

Anf.  4  JONAS SJÖSTEDT (V):

Den första frågan gäller räntan. Har jag förstått det rätt att den totala räntan på lånet från Sverige till Irland blir runt 6 procent i bägge delarna?

Den andra frågan är i vilken mån avtalet som nu har förhandlats fram med den irländska regeringen är offentligt i dess helhet – eller vilka delar som inte är offentliga.

Anf.  5  BO BERNHARDSSON (S):

Jag har en fråga som rör punkt 1. Där står det att lånet ska anges som ett absolut belopp och inte som en andel enligt någon fördelningsnyckel. Det har vi tagit upp och poängterat tidigare. Vilken fördelningsnyckel har man närmast i åtanke och vilken summa skulle man hamna på om man använde den fördelningsnyckeln?

Jag har även en synpunkt. I andra punkten nämns utbetalningsplanen, och även om det är lite otydligt uppfattar jag den som utbetalningsplanen i de delar som rör Sverige, alltså utbetalningen till Sverige, inte utbetalningen i största allmänhet.

(ORDFÖRANDEN: Du menar från Sverige till Irland? Det är väl det som avses? Det får Anders Borg svara på.)

Det står ”i linje med andra bilaterala långivare”. Det var det jag reagerade på. Är inte ”i linje med” lite vagt? Ska det inte vara enligt samma villkor som för andra bilaterala långivare?

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (M):

Jag börjar med Jonas Sjöstedts fråga. Det är inte så att vi har slutförhandlat villkoren på räntesidan ännu. Man förhandlar om ett påslag. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Av det jag nu redogjort för tror jag att det mesta inte är offentligt. Ni har fått en väldigt öppen redogörelse för kommissionens genomgångar, och de är inte offentliga. Om vi når en överenskommelse i dag föreställer jag mig att den information som jag gett er här i allt väsentligt blir offentlig, det vill säga hur pengarna ska användas, hur banksaneringen går till och under vilka år programmen gäller.

När det sedan gäller den irländska statens åtgärder i övrigt är de ju väl kända. Det jag tillförde var mer bedömningar från kommissionens sida vad gäller effekter och sådant. Vad de gör är ju gjort. Rimligen måste det mesta av informationen offentliggöras någon gång under eftermiddagen eller natten. Vi vet inte när mötena tar slut. När vi satt här i maj slutade de inte förrän vid midnatt. Möjligtvis kommer det att ske en kommunikation efter eurogruppens möte och sedan efter Ekofinrådets möte, och därefter fortsätter mötena. Detta kan alltså komma att offentliggöras under eftermiddagen.

Vad beträffar Bo Bernhardssons fråga kommer vi inte att ange våra bidrag som någon prorataandel utan som ett absolut belopp. Sedan har naturligtvis vi, Danmark och Storbritannien gjort beräkningar som avstämts med varandra>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Nu förefaller britterna i snabb takt ansluta sig till vår hållning, så vi får väl se var detta slutar. Det är alltså därför vi har skrivit ”i linje med andra bilaterala långivare”. I praktiken skulle det betyda att vi och Danmark har väldigt lika hållning men att det finns en öppning för britterna att avvika om de gör bedömningen att de vill göra det.

Därmed tror jag att jag har svarat på Jonas Sjöstedts och Bo Bernhardssons frågor.

Anf.  7  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (KD):

Jag vet inte vilken status papperet kommer att ha, men för mig var det lite otydligt vilka som avsågs i de olika punkterna. Jag antog att punkt 2 handlade om Sverige och punkt 3 om Irland. Beträffande punkt 5, om ytterligare stödaktioner, var jag osäker på om finansministerns bedömning var att det behövdes ytterligare stödaktioner för Irland eller om det var fråga om slutlig status. Nu fick jag dock svaret; jag uppfattar finansministern så att det åsyftas stödaktioner för andra länder.

Anf.  8  GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! Jag tackar för föredragningen. Jag tänkte uppehålla mig vid punkt 5. I fredags, när denna punkt tillkom i papperet, antecknade jag att finansministern uttryckte sig som att vi ska se det som att ribban ligger högre för kommande lån än för detta lån, att likheterna mellan de irländska och svenska ekonomierna talar för detta lån medan ribban skulle ligga högre för lån till de länder som kan tänkas bli aktuella framöver. Som punkten är skriven är den något vagare och kan till och med uppfattas som en öppning för nya lån i och med att man säger att man inte utesluter det. Det är så att säga där emfasen i punkten ligger. Av den anledningen vill jag att ministern klargör att den svenska synen fortsatt är att ribban ligger högre för lån till Spanien, Portugal etcetera.

Anf.  9  EVA-LENA JANSSON (S):

Ordförande! Jag vill fråga varför man använder sig av begreppet skattebetalarna i stället för medborgarna. Jag tror att det är på punkt 2.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade det som att Désirée Pethrus Engström hade fått svar på sina frågor i ett tidigare inlägg. Då får Anders Borg svara på de övriga frågorna.

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (M):

Jag börjar med Eva-Lena Janssons fråga. Mina medarbetare försökte skriva en text som så nära som möjligt fångade det jag sade på EU-nämnden. Det var ingen speciellt begåvad tanke att tala om skattebetalarnas snarare än medborgarnas intressen. Det här är ett förhandlingsmandat, inte något som, föreställer jag mig i alla fall, ska gå ut i form av ett pressmeddelande. Det var för att ha en utgångspunkt för diskussionerna mellan regeringen och riksdagen. Man kan säkert uttrycka det bättre. Eva-Lena Jansson har naturligtvis rätt i att man bör skriva medborgarnas intressen, Sveriges intressen eller något sådant.

När det gäller Gustav Fridolins fråga är tanken att vi anser – det är så jag också tolkat uttalanden i nämnden – att ribban bör ligga högre för fortsatt svenskt deltagande i sådana här program. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det hänger givetvis samman med att vi inte är ett euroland, vi har ett begränsat ansvar och vi har redan tagit ett stort ansvar i och med Island och Lettland, och i så fall nu också Irland.

Sedan kan man förstås föra ett resonemang om att det kräver en förankring hos riksdagen och svenska folket för att det ska vara möjligt, och från regeringens sida är vår bedömning att det blir svårare för varje gång att förankra; även allmänheten anser att vi som land ska vara solidariska men med ett begränsat ansvar. Skälet till att vi skrev den såsom vi gjorde är att det vore dumt att skriva fast sig. Vi kan ju inte förutse alla lägen, och det kan hända saker som gör att vi tvingas ompröva vår hållning. Därför ska man inte utesluta möjligheten. Det mest sannolika måste dock vara att vi inte deltar.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Om jag vidgar frågan lite, till den briefing som hölls vid det informella Ekofinmötet som behandlade Portugal och Spanien, uppfattar jag dig så, Anders Borg, att om du gör ett inlägg kommer det att vara med den inriktning som du just angav >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Är det något annat som du i så fall tänkt säga i samband med ett sådant inlägg, något som du har funderat på?

Anf.  13  Finansminister ANDERS BORG (M):

På flygplanet ned till Bryssel har jag skissat på några tankar inför en sådan diskussion>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< I nästa lågkonjunktur kommer situationen för dessa länder att vara oerhört jobbig.

Jag kommer nog att redogöra för att vi i Sverige har lyckats med våra saneringar för att vi tagit vår utgångspunkt i mycket konservativa bedömningar. Vi har så att säga inte skönmålat. Vi har haft förmågan att leverera det vi har sagt, och faktiskt överträffat förväntningarna. Vi har ju tagit ägandeskap över våra processer genom att själva vara beredda att göra mer än vad man från början bedömde som nödvändigt. Det är centralt att man håller ihop detta med den sociala sammanhållningen. Det talar för att man till exempel tittar på skattesidan men också på långsiktiga skadeverkningar och minskade utgifter. Någonting sådan kommer jag att säga där.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det är viktigt att understryka att den svenske finansministerns bedömning inte är offentlig i detta sammanhang liksom det andra som Anders Borg också har sagt.

Om det inte finns fler frågor går jag nu varvet runt och börjar med att fråga Socialdemokraterna om deras hållning.

Anf.  15  BO BERNHARDSSON (S):

Vi är beredda att ge mandatet som det nu uttrycks i de fem punkterna och med de förtydliganden som vi har fått.

Jag har ytterligare en liten fråga som kanske kan besvaras i slutet. Vi har understrukit några gånger i nämnden att det är viktigt att Sverige får sitta med vid bordet, som vi uttrycker det, i alla de sammanhang där dessa frågor avgörs. Där skulle jag vilja ha lite återkoppling. Är det så att vi verkligen får vara med och ha det inflytande som vi faktiskt bör ha eftersom vi nu ställer upp? Det kan väl bli en avslutande kommentar från finansministern.

Anf.  16  GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! Vi är beredda att ge mandat till att gå in i förhandlingarna i detta skede utifrån det som har sagts och utifrån dessa punkter. Vi förbehåller oss emellertid rätten att i efterhand granska att man levt upp till punkterna. Det gäller framför allt på tre områden.

Det gäller för det första det som finansministern varit inne på, nämligen den sociala sammanhållningen. Vi anser att finansministern ska framföra vikten av att till exempel kommande nedskärningar i den irländska ekonomin sker på ett sådant sätt att de långsiktiga skadeverkningarna minimeras. Finansministern nämnde själv vikten av att framhålla vad som kan ske om man behöver göra för stora nedskärningar på exempelvis utbildningsområdet.

Vidare gäller det, för det andra, behovet av en transparent och effektiv banksanering där vi verkar ha tagit ett ganska stort steg framåt vad gäller att säkra långivarnas intressen.

För det tredje, slutligen, måste vi göra klart att i framtiden kommer ribban för oss att ligga högre i våra bilaterala lån beträffande de problem inom eurozonen som kan väntas uppkomma.

Om vi ska ställa oss bakom propositionen förbehåller vi oss alltså rätten att inför propositionsbehandlingen granska att detta har uppnåtts. Utifrån det jag nu har sagt ger vi således regeringen mandat att gå in i förhandlingarna.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag utgår från att alla de fyra allianspartierna står bakom finansministerns förslag till mandat. Jag lämnar därför ordet vidare till Vänsterpartiet.

Anf.  18  JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Vi har problem med detta upplägg. Vi tycker att det som sägs om social sammanhållning egentligen inte är uppnått. Om vi tittar på de sociala effekterna och det som nu läggs fram på Irland anser vi att det läggs en helt oproportionerlig börda på dem som har det sämst – pensionärer, låginkomsttagare, de med minimilön.

Vi tycker att de krav som irländska LO har fört fram om att få tid på sig till 2017 för att komma ned till 3 procents budgetunderskott är rimliga, att det ska vara en annan social profil och att det samtidigt måste vidtas åtgärder för att öka sysselsättningen på Irland. Om de kraven vore uppfyllda skulle även vi säga ja, för vi har i princip inget emot att vi, som i fallet med Lettland och Island, går in och bidrar med bilaterala lån på detta sätt. Men i och med att den sociala profilen ser ut som den gör och under förutsättning att den inte ändras tackar vi nej.

Vi anmäler alltså avvikande mening med den motivering som jag här framfört.

Anf.  19  MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Jag vill också anmäla avvikande mening. Som vi ser det är det här en naturlig följd av en valutaunion som vi inte vill vara med och betala konsekvenserna av. Man har kunnat misstänka att det skulle bli på det här viset. Olika länder kommer in i hög- och lågkonjunkturer, och de blir då extra svåra att parera med en gemensam valuta.

Vidare anser vi att vi deltar via IMF. Utöver det anser vi inte att vi bör ta så mycket större ansvar. Det största ansvaret bör trots allt ligga på Irland och även på övriga EMU-länder.

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (M):

Till Bo Bernhardsson vill jag säga att vi har haft samma inflytande som euroländerna. Vi har deltagit i det som man nu kallar Euro + 3, det vill säga vi, Danmark och Storbritannien. Vi uppfattar att vi fått samma informationsgivning och haft möjligheter att ha synpunkter på samma sätt som euroländerna. Vad vi har haft för synpunkter under processen förstår ni. Det har handlat om trovärdigheten för programmet, den sociala sammanhållningen och väldigt mycket kring bankprogrammet.

Samtidigt vill jag erinra om det som Bo Bernhardsson sade vid förra tillfället, och jag delar hans syn, nämligen att vi bestämmer oss för att vi går med och att vi lånar ut pengar. Sedan kommer Sverige att framföra ett antal synpunkter kring detta, men ytterst är det naturligtvis den irländska regeringen som ska fatta beslutet på ett antal av dessa punkter. Det är alldeles tydligt att vi kommer att framhålla den sociala sammanhållningen, behovet av transparent bankhantering och även göra tydligt att det i dag enligt vår bedömning är mindre sannolikt, eller kanske till och med unlikely, som är den engelska term man kanske ska använda, att vi i detta läge deltar i ytterligare program.

Jag välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet här visar mycket stort ansvarstagande och tackar för att vi kunnat ha ett bra beredningsarbete. Jag har inte mycket att lägga till det som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet sade, annat än att beklaga att vi inte kunde nå en ännu bredare enighet i dessa frågor. Jag hade gärna sett att framför allt Vänsterpartiet hade gått längre. Men nu är det som det är.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar med att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg och de fem punkterna inför de fortsatta förhandlingarna. Det anmäldes två avvikande meningar, som inte är likalydande, det ena från Vänsterpartiet och det andra från Sverigedemokraterna.

Nu vill jag fråga Anders Borg: Det behövs väl inte fler möten med EU-nämnden under dagen?

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M):

Min bedömning är att det inte kommer att behövas. Den bedömningen kan dock ändras. Om det till exempel kommer något inspel från Frankrike och Tyskland som rör riktlinjerna för hela mekanismen bör vi rimligen ha möjlighet att stämma av detta med EU-nämnden. Min huvudbedömning är att det inte blir något sådant.

Jag tackar nämnden för att ni ställt upp på kort varsel en söndag.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Får jag ställa en fråga gällande presshanteringen? Det kan finnas partier i nämnden, som inte är på regeringssidan, som vill kommentera detta. Du har väl en pressträff någon gång under eftermiddagen?

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (M):

Vi har planerat att ha en pressträff vid 18-tiden, efter Ekofinmötet. Så snart vi har ytterligare information återkommer vi till ordföranden respektive kansliet.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi Anders Borg med medarbetare för i dag.

Jag ska nu läsa upp fempunktsmandatet så att det kommer med i protokollet.

Mandat inför eventuell förhandling med Irland.

Punkt 1: Det svenska lånet ges till den irländska staten. Det ska ligga i intervallet 5–10 miljarder kronor. Lånet ska anges som ett absolut belopp och inte som en andel enligt någon fördelningsnyckel.

Punkt 2: Utbetalningsplanen bör avspegla långivarnas förmånsställning, värna skattebetalarnas och medborgarnas intressen och ligga i linje med andra bilaterala långivare.

Punkt 3: Det irländska programmet ska säkra en trovärdig och långsiktigt hållbar finanspolitisk konsolidering och slå vakt om den sociala sammanhållningen.

Punkt 4: Programmet ska innehålla en transparent och effektiv banksanering som också tillvaratar långivarnas intressen.

Punkt 5: Sverige prövar frågan om eventuellt deltagande på bilateral basis i finansiella stödaktioner från fall till fall. Ett svenskt deltagande i ytterligare stödaktioner som kan aktualiseras kommer att prövas noga utifrån ett antal kriterier och kan inte uteslutas. Ett sådant kriterium är om andra bilaterala långivare deltar. Vidare måste eventuella lån vara förankrade hos riksdagen och den svenska allmänheten.

Därmed ber jag att få avsluta detta sammanträde. Tack för visat intresse och trevlig söndag!

Innehållsförteckning

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister ANDERS BORG (M) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  4  JONAS SJÖSTEDT (V) 4

Anf.  5  BO BERNHARDSSON (S) 5

Anf.  6  Finansminister ANDERS BORG (M) 5

Anf.  7  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (KD) 6

Anf.  8  GUSTAV FRIDOLIN (MP) 6

Anf.  9  EVA-LENA JANSSON (S) 6

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  11  Finansminister ANDERS BORG (M) 7

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  13  Finansminister ANDERS BORG (M) 7

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  15  BO BERNHARDSSON (S) 8

Anf.  16  GUSTAV FRIDOLIN (MP) 8

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  18  JONAS SJÖSTEDT (V) 9

Anf.  19  MARGARETA SANDSTEDT (SD) 9

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (M) 9

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M) 10

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (M) 10

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 10