Söndagen den 10 december 2000

EU-nämndens uppteckningar 2000/01:14

1 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med statssekreterare Lars Danielsson

Kl. 11.00-11.35

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hade ett problem med vår egen fax ett tag, men nu har vi fått ut alla papper på bordet. Det har skett en del optiska förändringar sedan i går, så nu vill vi höra dina kommentarer.

Anf.  2  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag ska försöka ge dem. Låt mig inledningsvis understryka att vi nu är inne i ett mycket rörligt förhandlingsläge. Vi kommer in i ett intensivt skede, där de förändringar som sker går väldigt fort. Det som har skett nu på morgonen är att ordföranden har delat ut ett nytt reviderat förslag. Det är det fjärde förslaget, tror jag, till ny formule vad gäller röstviktning. Ni har fått del av det. Det innefattar också ett nytt förslag när det gäller fördelningen av platserna i Europaparlamentet.

Det delas också just nu ut ett förslag till en deklaration som rör EU:s framtid. Sedan är det sagt att det senare under dagen kommer ett större dokument, förmodligen 35-sidigt, som är en sammanfattning av alla de utestående punkterna, dvs. både röstviktning, kommissionens utseende, de artiklar som är under diskussion när det gäller kvalificerad majoritetsomröstning, flexibelt samarbete och EU:s framtid. Vi börjar närma oss en situation där vi åtminstone får ett enda samlat dokument om allting, som vi egentligen inte har haft hittills.

Det dokument som rör fördelningen av rösterna i rådet är nu föremål för diskussion uppe i sammanträdesrummet. Om ni tittar på det i förhållande till det senaste förslag som nämnden fick del av kan ni se att det är en del förändringar som är gjorda. Det är fortfarande så att de fyra stora länderna föreslås få samma röstetal. Spaniens situation är oförändrad. Man har dock lyft upp Polen till samma nivå som Spanien.

De flesta medelstora länder har fått en påspädning i form av en extra röst, och Nederländerna har fått ytterligare en för att kunna lyfta från de länder som ligger närmast efter. De flesta övriga länder, inklusive vi själva, har fått ytterligare en röst i förhållande till det förslag som fanns i går.

Sedan har man – det är på ett sätt det mest intressanta – kommit med nya förslag när det gäller vilken tröskel som ska gälla för kvalificerad majoritetsomröstning. Där har man alltså höjt tröskeln jämfört med det tidigare förslaget. I stället för 71,9 % är det 73,29 %. Det är i och för sig en relativt begränsad höjning, men det är ändock en höjning.

Jag konstaterar att den blockerande minoriteten fortfarande är bestämd till 91 röster. Jag konstaterar också att man inte kan uppnå en kvalificerad majoritet om det är så att en majoritet av medlemsländerna är emot ett givet beslut.

Sedan finns det ytterligare en klausul infogad – en demografisk klausul – som säger att varje rådsmedlem kan begära att man ska kontrollera att ett visst beslut som fattas med kvalificerad majoritet också stöds av länder som representerar 62 % av befolkningen i unionen.

Detta är det förslag som ligger på bordet. Det är, som jag sade, föremål för diskussion. Det enda som är helt säkert, skulle jag vilja säga, är att det inte kommer att antas rätt upp och ned. Ett antal länder har redan pekat på svårigheter med detta förslag.

Samtidigt tycker jag också att det är en tydlig tendens att man i diskussionen försöker komma ifrån den motsatsställning som så oerhört lätt uppstår när man diskuterar röstviktningen i rådet, dvs. att man sätter de stora länderna mot de små länderna. Flera erinrar om det som vi tycker helt riktiga faktum att det i realiteten är mycket sällan som vi har den motsatsställningen när det handlar om beslut som ska tas med kvalificerad majoritet. Konstellationerna innefattar nästan alltid en kombination av stora och små länder, och det är en poäng som många gör i debatten. Det tror jag tyder på viss realism när det gäller att bedöma det förslag som nu ligger på bordet.

Även efter att ha sagt det tror jag att det är en rimlig gissning att förslaget kommer att undergå ytterligare förändringar.

När det gäller parlamentet, om jag kort får ta det, konstaterar säkert nämnden att det är relativt marginella förändringar i förhållande till de tidigare förslagen. Men man har med det förslag som är framlagt åtminstone åstadkommit ett praktiskt problem, nämligen att man har gått igenom det s.k. taket på 700 ledamöter, som de flesta hittills har varit överens om att man inte ska gå igenom. Det är framför allt de stora länderna som har fått ytterligare några platser i parlamentet. Detta har om inte annat rent praktiska konsekvenser.

Detta om de två dokumenten. Låt mig mycket kort också säga att vi i en mindre grupp under gårdagskvällen diskuterade fram ett dokument som jag hoppas att nämnden har hunnit få på sitt bord vid det här laget, nämligen en deklaration om the future of the union. Det är ett försök att sammanfatta den diskussion som har varit om vad som bör ske i framtidsdebatten under de närmaste åren. Jag vill peka på några viktiga element som finns med i det förslag som kommer att diskuteras under förmiddagen. Där finns det mycket viktiga konstaterandet i § 2 att den regeringskonferens som vi nu håller på med öppnar för utvidgningen. Det konstateras också i § 3 att det är viktigt att man, när man nu diskuterar framtidsfrågorna, tar alla tillfällen i akt att uppmuntra en bred diskussion i alla möjliga kretsar om framtidsfrågorna. Det konstateras att det blir diskussioner både vid toppmötet i Göteborg och vid toppmötet i Bryssel i slutet av nästa år om denna fråga.

Det finns en uppräkning där orden inter alia, dvs. ”bl.a.” bör understrykas. Det gäller frågor som bör komma upp till diskussion. Givetvis innehåller denna deklaration inte på något sätt en bedömning av vad diskussionen ska leda till. Där finns frågor som nämnden känner igen från tidigare diskussioner, t.ex. frågor som handlar om kompetenskatalog, frågor om stadgans framtida öde och frågan om möjligheten att göra fördraget enklare och lättare att förstå utan att man för den skull ändrar dess innehåll. Det gäller också frågan om de nationella parlamentens roll, vilket är en intressant och viktig fråga att diskutera.

Det viktiga konstaterandet att kandidatländerna måste involveras i denna process finns också på flera ställen.

Den allra sista paragrafen, som jag särskilt vill understryka, är ett uttalande om att det faktum att man nu öppnar dörren för en ny regeringskonferens inte på något sätt får störa utvidgningsprocessen. Kandidatländerna ska, som jag sade, delta i arbetet i den nya regeringskonferensen.

Detta är vad jag skulle vilja säga om läget just nu. Jag vill återigen understryka att det är ett flytande läge. Ordförandeskapet har sagt att vi med all säkerhet måste räkna med att fortsätta förhandlingarna även under måndagen, så det är en bra bit kvar innan detta är i hamn.

Jag tackar för mig och är beredd att svara på frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. När det gäller det sista du tog upp om the future of the union vill jag säga att vi inte har fått det papperet. Det kanske beror på att vår fax delvis har havererat. Jag vill ge dig ett nytt faxnummer för alla papper som ska komma hädanefter. Det är 786 61 70.

Anf.  4  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag beklagar att jag gick in på ett papper ni inte har fått. Jag förstår att det jag sade var tämligen obegripligt för er.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Det var en bra redovisning. Du kan väl fixa så att det kommer ganska snabbt, så att vi kan sitta och läsa det här på förmiddagen.

Anf.  6  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag ska se till att det papperet kommer.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då har vi kanske möjlighet att ställa frågor till dig. Jag lämnar ordet fritt.

Anf.  8  REYNOLDH FURUSTRAND (s):

Vilka kostnadskonsekvenser blir det för medlemsländerna om man utökar antalet parlamentariker till 738?

Anf.  9  MIKAEL ODENBERG (m):

Det blir dyrt. Vi får bygga nya parlamentshus därnere.

Jag vill ställa en detaljfråga som har att göra med röstfördelningen. Det har gjorts förskjutningar av procentsatserna för den folkmängd man ska uppnå för erforderlig majoritet. De 73,29 procenten är också en förskjutning. Innebär de förändringarna någon real förändring, eller är det bara en konsekvensförskjutning av den ett- eller tvåmandatsutökning som har skett för de medelstora länderna?

Jag vill bara göra den allmänna reflexionen att förslaget till röstfördelning inte är någon oerhört upplyftande läsning. Det stora bekymret är naturligtvis att varje nytt förslag som kommer – statssekreteraren nämnde att detta var det fjärde>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<– ofrånkomligen relateras till det ursprungliga förslaget. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Innebär dessa förskjutningar av procenttalen någon real förändring?

Anf.  10  PER BILL (m):

Jag vill hänga på vad Mikael Odenberg sade. Det känns som om vi nu mer och mer utgår från det franska förslaget som normen. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  11  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag håller med om de två yttranden som gjorts. Man ska inte jämföra nuvarande förslag med Frankrikes förslag. Det kan inte bli annat än förbättringar av det. Det kan knappast bli sämre, i alla fall.

Sedan har jag två frågor. Det var en som jag glömde ställa i går. Det gällde artikel 133. Det sades att arbetet med den pågår, men jag glömde fråga om det gäller den franska texten – sista förslaget – eller option 1, som många länder stödde. Vilken är utgångspunkten?

Sedan undrar jag varför handlingar inte kommer i tid. Finns det någonting bakom det? Jag tycker att man borde påtala detta. Det ska finnas möjlighet att förankra detta på olika sätt. Jag tycker inte att man bara kan godta det.

Anf.  12  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det verkar verkligen som att man, som har sagts här, utgår från det franska ordförandeskapsförslaget. Några medelstora länder har fått någon röst till, och de stora länderna får fler platser i parlamentet. Balansen i det franska förslaget var fel. Finns det någon möjlighet för Sverige eller andra länder att komma med ett annat förslag, som gör att man kan förändra maktfördelningen mellan större och små länder, eller är man fast i en fälla? Jag tycker att nuvarande förslag är helt oacceptabelt.

Anf.  13  GUNILLA WAHLÉN (v):

Statssekreteraren sade, och vi har fått papper på det, att man har sprängt taket, dvs. 700 ledamöter. Får det några antingen principiella eller andra konsekvenser? Finns det en vind också, och ytterligare ett tak?

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Nu har du fått ett helt batteri med frågor. Varsågod, Lars.

Anf.  15  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det var två frågor – både den första och den sista – om konsekvensen av att spräcka det s.k. taket i parlamentet. Det har varit en utgångspunkt i tidigare förhandlingar att man skulle anstränga sig att inte spräcka taket på 700, annat än under en mycket kort tid. Man skulle kunna vara tvungen att gå upp genom taket, beroende på hur snabbt utvidgningen går, men sedan skulle man ändå landa i en situation där man höll sig under 700-sträcket – om inte annat av praktiska skäl och kostnadsskäl.

Detta förslag innebär att man när utvidgningen, såsom vi nu ser den, är fullt genomförd – i alla fall med de tolv länderna – permanent skulle hamna över taket.

Jag kan inte svara på – jag tror inte heller att någon annan kan svara på det – vilka kostnadskonsekvenser det skulle få långsiktigt. Parlamentet är i och för sig bara dimensionerat för 700 ledamöter. Huruvida man kan klara det med skohorn eller med hjälp av en vind eller något annat kan jag inte svara på. Förslaget presenterades för en timma sedan, och jag är inte säker på att någon har hunnit analysera kostnaderna på den korta tiden. Jag är också övertygad om att frågan kommer att ställas inne i rummet när detta väl diskuteras.

Vi har hela tiden från vår sida sagt att vi vill hamna i en situation där man som slutpunkt, efter utvidgningen som vi nu känner den, ligger på 700. Vi kan endast tillfälligt acceptera att man går igenom taket. Men att ge en prislapp på detta vågar jag mig inte på.

Mikael Odenberg tar upp en fråga. Det finns två element i det som vi kan kalla fotnoterna till tabellen, som egentligen är två olika sätt att säga samma sak. Tröskeln för kvalificerad majoritet – 73,29 % – och kriteriet att man ska kontrollera att 62 % av unionens befolkning står bakom ett givet beslut som är fattat med kvalificerad majoritet är nu mycket nära varandra. Det är egentligen två sätt att säga samma sak. Den reflexion man möjligen kan göra är att det egentligen inte bidrar så mycket till att göra saker enklare och klarare. Det blir kanske i stället något mera komplicerat för vanligt folk att förstå vad det egentligen handlar om. Det är riktigt att de förskjutningar vi nu ser ganska mycket är en effekt av förskjutningarna i tabellen.

Vad gäller de s.k. skevheterna vill jag återigen understryka det jag sade tidigare. De frågor som ställs utgår hela tiden från en situation med stora länder mot små länder. Jag vill återigen understryka att det är mycket sällan – nästan aldrig – som den situationen uppstår i realiteten. Vi har egentligen aldrig haft en situation vid omröstningar i rådet där stora länder har stått mot små länder. Det är inte den verkliga situationen. Den verkliga situationen är att allianserna ser annorlunda ut.

Som ni vet sitter vi exempelvis i frågor som har med kostnaderna att göra väldigt ofta ihop med Tyskland och Nederländerna. Vi har miljöfrågor där exempelvis Tyskland, Nederländerna och de nordiska länderna är i samma situation. Vi har i många frågor gemensamma intressen med våra brittiska vänner. Vi har frihandelsfrågorna, där det finns en viss klyvning i unionen. Det är oerhört sällan, för att inte säga aldrig, som vi har en situation med stora länder mot små länder.

Finns det andra förslag på bordet? Ja, det gör det givetvis. Det är naturligt att det är ordförandeskapet som lägger fram förslaget, men >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det kommer med all säkerhet att läggas flera förslag på bordet. Ordförandeskapets är givetvis ett, men det är inte så att alla andra idéer har lagts på is. Det blir ett flertal olika idéer som ännu en bra tid kommer att läggas på bordet. Det får vi säkert anledning att återkomma till vid nästa kontakt.

Willy Söderdahl frågade om på vilken basis arbetet med artikel 133 pågår. I går kväll fick ordförandeskapet i uppdrag att tillsammans med kommissionen arbeta med att försöka hitta en för flertalet länder mer acceptabel text än den som ordförandeskapet självt presenterade i går. Den skulle man basera bl.a. på option 1, som presenterades för en tid sedan tillsammans med det franska förslaget.

Om man ska ta fram den största svårigheten när det gäller att komma överens om enskilda artiklar kan jag säga att det inte är någon större hemlighet att det är artikel 133 som kommer att bli svårast. Här står länderna mycket långt ifrån varandra. Jag avundas inte de kamrater som ska försöka skriva ihop sig kring artikel 133 utifrån de väldigt olika utgångspunkter som finns.

Willy Söderdahl frågar varför handlingar kommer så sent. Det är en fråga vi ställer oss också. Om det är någon tröst för nämnden kan jag säga att nämnden får del av handlingarna i princip samtidigt som vi själva får del av dem, vilket säger en del om den arbetssituation vi har här nere. Är det så att ni tycker att ni inte har hunnit analysera förslagen tillräckligt mycket kan jag säga att vi i princip har haft dem lika länge som nämnden.

Det är en del av verkligheten i förhandlingar av detta slag. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Jag har försökt att bocka av de frågor som ställdes.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte på frågan om parlamentet. Jag tycker att det är ett fattigdomsbevis att man spräcker taket bara därför att de stora länderna i princip har tagit rubbet av utökningen, trots att man har varit bestämd när det gäller ett tak på 700. Sverige fick ett ganska gott utfall – 18 ledamöter – så jag kan samtidigt förstå att vi kan förlora något om vi driver frågan stenhårt. Men jag tycker som sagt var att det är ett fattigdomsbevis att man inte kan hålla sig till ett tak på 700 utan blåser i väg kostnaderna.

Jag tror att vi har några ytterligare frågeställare här.

Anf.  17  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill återgå till frågan om röstviktning. Jag tycker ändå att röstviktningen handlar om makt. Det är en maktfråga. Även om de stora länderna i dag inte brukar hålla ihop vet vi inte hur framtiden kommer att se ut. Vi kan inte utgå från dagens situation när det gäller hur länder förhåller sig i olika sakfrågor när vi gör bedömningen av hur många röster de olika länderna ska ha. Det är inte ett statiskt fenomen. Även politiskt sker det förändringar i medlemsländerna. Detta är en väldigt viktig maktfråga.

Anledningen till att man skiljer på små och stora länder är att de stora länderna har fått så många fler röster. Det är därför man pratar om små och stora länder.

Jag tycker att det nuvarande förslaget är långtifrån tillräckligt. Det är väldigt allvarligt.

Anf.  18  PER BILL (m):

Det är alldeles riktigt att små och stora länder inte brukar formera sig på det sättet. Det finns andra sätt att titta på det också. En av de frågor som ofta tas upp är om det finns risker för att bidragstagande länder kan forma majoriteter mot bidragsgivande länder.

Jag har en fråga vid sidan av. I går kändes det ändå som om vi diskuterade en helhet – ett paket. Någon gång under seneftermiddagen eller kvällen började det kännas som om vi först skulle ta frågan om kommissionen och sedan frågan om röstviktningen. Kan vi misstänka att vi återgår till en paketlösning senare, eller kommer man att försöka jobba av område efter område och klara av det på det sättet?

Anf.  19  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag instämmer i det Yvonne Ruwaida sade. Jag tycker att det är en klar federativ inriktning när det gäller röstfördelningen.

Jag skulle vilja ställa två frågor till. Sverige har hållit emot vad det gäller Europaparlamentarikernas villkor. Jag undrar om det har hänt någonting mer där. Jag undrar också om det har hänt någonting mer vad det gäller artikel 24.

Anf.  20  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Yvonne Ruwaida säger att det inte är något statiskt fenomen när hon talar om stora länder mot små länder. Det är alldeles självklart att politiska förändringar sker både i stora och små länder. Men det finns ingenting som säger, tycker jag, att det till varje pris skulle ske sådana förändringar som skulle göra att de stora länderna så småningom skulle utgöra ett mera enhetligt block.

Jag kan inte se någon utveckling som leder till att stora länder skulle gå i en viss politisk riktning. Jag har väldigt svårt att se sådana tendenser. Men det är en bedömningsfråga som vi kan ha olika uppfattning om.

Per Bill tar upp frågan om bidragstagande länder och deras förmåga att forma en majoritet. Det är givetvis en intressant fråga att diskutera. Jag vill bara peka på att det nu sker – en del säger att det är ett resultat av EU:s strukturfonder – förändringar i den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Spanien har länge ansetts som det typiska exemplet på ett bidragstagande land, men de flesta beräkningar tyder på att Spanien under andra halvan av det kommande decenniet upphör att vara bidragstagare och att nettobidraget kommer att vara noll. Man går kanske t.o.m. över till att så småningom bli nettobidragsgivare, vilket visar att vi har en dynamik där också. När vi tittar på konstellationen bidragstagare–nettobidragsgivare ser vi att inte heller den är statisk. Den kommer också att förändras.

Jag tycker att det är bra som ett exempel på att man ska försöka titta på andra variabler än stora länder mot små länder. Det är viktigt att göra det när man bedömer dessa förslag.

Blir det helhetsdiskussioner, eller tar man upp frågorna styckevis och delt i fortsättningen? Som jag nämnde inledningsvis har ordförandeskapet aviserat ett samlat dokument som man säger ska vara ca 35 sidor långt till någon gång efter lunch. Det skulle vara basen för vad som förhoppningsvis ska bli något slags slutförhandling. Förhoppningsvis får vi då en möjlighet att se helheten.

Nämnden får tyvärr vara offer för samma situation som vi är offer för här nere. Vi är beroende av hur ordförandeskapet pytsar ut de olika frågorna. Under de senaste 24 timmarna har vi varit inne i en situation då man har pytsat ut saker bit för bit. Det är klart att det inte underlättar en helhetsbedömning av läget. Förhoppningsvis ska det bli aningen enklare att få en uppfattning om helheten när eftermiddagen kommer.

Willy Söderdahl säger att han tycker sig se en federativ inriktning av röstfördelningen. Jag måste erkänna att jag helt enkelt inte förstår det uttalandet. Jag har svårt att se att det kan finnas något slags federalism i röstviktningen på det sättet. Jag har svårt att se att länder som är mycket tveksamma till den federala utvecklingen i unionen – en kombination av stora och små länder – skulle ha fått någon relativ försämring. Det har jag mycket svårt att se.

I diskussionen i går anmäldes fortsatta svårigheter från >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< svensk sida när det gäller frågan om EP-statuten. Det återstår nu att se hur ordförandeskapet tar hänsyn till de kommentarerna när det samlade dokumentet kommer.

När det gäller artikel 24 har ingen ny diskussion skett sedan vi talades vid senast. Det har egentligen inte skett någon diskussion alls under denna konferens, utan läget är det samma som det var när vi kom hit till Nice på kvällen den 6 december.

Anf.  21  GUSTAF VON ESSEN (m):

Jag tänkte bara fråga vilka konkreta förhandlingspositioner Sverige har just nu när det gäller exempelvis fördelningen av rösterna och när det gäller taket på 700 ledamöter i parlamentet. Har man några konkreta positioner som man driver just nu?

Anf.  22  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

När det gäller parlamentet tror jag att jag nämnde vår position alldeles nyss. Vi har sagt att vi menar att man bör vara i en situation när utvidgningen är genomförd som innebär att man inte hamnar över taket på 700 ledamöter. Det är också det som framförs i diskussionerna.

När det gäller röstviktningen kan jag säga att vi fortfarande har den principiella inställning som nämnden känner väl, dvs. att vi ska ha ett system som uppfattas som rättvist och har en så tydlig relation som möjligt till ländernas befolkning. Det ska också vara ett system som tar hänsyn till den uppgörelse som gjordes i Amsterdam. Som betalning för att de stora länderna släppte sin andrakommissionär ska de kompenseras med ökad röstviktning. Inte minst viktigt är att vi kommer överens om en formel som gör att vi inte behöver ge oss in i nya förhandlingar i takt med att kandidatländerna vinner medlemskap. Den överenskommelse som nu träffas ska klara utvidgningen som vi nu känner den, dvs. vi ska kunna ta in åtminstone tolv nya medlemmar.

Det är de allmänna positioner vi har, och det är också de som förfäktas uppe i sammanträdesrummet.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Då har jag ingen mer frågeställare för tillfället härifrån. Nu måste vi avvakta det 35-sidiga utlovade dokumentet. Du sade att det kan komma efter lunch. Det är förstås inte den svenska lunchtiden kl. 13, utan det är väl efter kl. 15? Hur bedömer du tidsschemat framöver?

Anf.  24  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Vi har som sagt var olika definitioner av vad lunchtid är. Det är alldeles riktigt. Sedan har vi en inbyggd förseningsfaktor i alla utfästelser som har gjorts hittills om när dokument ska vara färdiga. Jag tror snarast att vi talar om vad man åtminstone i Halland skulle kalla kvällsmatstid, dvs. någon gång vid 17-tiden. Då skulle jag tro att vi säkert har ett nytt samlat dokument, men som vanligt måste jag reservera mig för den allmänna osäkerhet som råder när det gäller leveranstidpunkter.

Om vi fastnar för en ny kontakt så tidigt som kl. 15 är risken uppenbar att vi faktiskt inte har något nytt dokument. Jag skulle snarare tro att vi behöver söka oss en något senare tid för att vara säkra på att det finns ett meningsfullt underlag att diskutera kring.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag ska fråga lite grann här i nämnden om det. Det är inte så roligt för oss att sitta overksamma i många timmar. Det kan vara bra att göra en avstämning tidigare än vid 17-tiden.

Anf.  26  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Vi står som vanligt givetvis till förfogande närhelst nämnden önskar, men jag vill varna för att vi kan vara i en situation där vi inte har några nya dokument att diskutera.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Vi kan bestämma en preliminär tid – vid 15 – för att stämma av läget. Det kan ha kommit några andra papper, och du kanske har någon bakgrundsinformation om hur resonemangen går.

Anf.  28  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Självklart. Är det nämndens önskemål ska vi givetvis finnas på plats då.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi kan bestämma en preliminär tid, och sedan får vi ta det andra lite senare. Vad säger ni andra om det? Många tycker att 17 är bra. Då tar vi kl. 17. De verkar vara acceptans för det.

Anf.  30  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Då säger vi 17.00. Jag måste hålla öppet för huruvida utrikesministern har möjlighet att delta eller inte. Är det inte så att hon är inne i en realförhandling vet jag att hon gärna vill försöka ta kontakten, men jag måste få reservera mig för att nämnden kan få vara tvungen att nöja sig med undertecknad, om det skulle vara så att det är ett intensivt läge uppe i sammanträdesrummet.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi räknar inte med att Göran Persson dyker upp i telefonluren än i alla fall.

Anf.  32  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Undrens tid är ännu icke förbi, men osvuret är bäst.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Okej. Då säger vi kl. 17.

Anf.  34  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det går utmärkt. Tack så mycket.

2 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med utrikesminister Anna Lindh

Kl. 17.00-17.40

Anf.  35  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Då ska ni få en lägesrapport igen.

Vi ägnade förmiddagen åt röstviktningen, där väldigt många klagade på förslaget som det låg, även Sverige. Det tog hela förmiddagen. Vi har från svensk sida fått ytterligare en röst. Vi tycker att det förbättrar vår situation, även om vi inte är helt nöjda.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det är mycket spänt när det gäller röstviktningen. Det lär bli det som vi sist återkommer till i eftermiddag.

Nu har vi börjat gå igenom alla sakfrågor, men jag tror att de frågor som kommer att behandlas sist är röstviktningen och kommissionen och också antalet ledamöter i Europaparlamentet. Det ligger sist i dokumentet och blir säkert det som ska klaras av sist.

Om vi bortser från det som egentligen är huvudfrågorna, ser väl förslagen som de nu är ganska bra ut från våra utgångspunkter. När det gäller kvalificerad majoritet i det nya förslag som vi fick av fransmännen för ett tag sedan och som nämnden också har fått, har man inte kommit så långt som vi har velat göra på vissa områden. Det enda som är kvar som problem för oss är skattefrågorna inklusive miljöskatterna. Det är också EP-statuten, där det ser väldigt svårt ut när det gäller att man ska ha kvar enhälligheten. I övrigt är det inga direkta problem för oss.

Det som vi har hunnit behandla i salen innan jag gick ned till nämnden är närmare samarbete. Det står nu så här, som jag läser direkt från texten: Det närmare samarbetet ska avse genomförande av en gemensam åtgärd eller gemensam ståndpunkt. Det får inte gälla frågor som har militära konsekvenser eller inom försvarsområdet.

Det är det som jag redovisade för nämnden tidigare. Det innebär att det inte heller blir gemensamma strategier eller liknande. Dels blir det begränsat till det man kallar implementation, åtgärder, dels får det inte handla om militära frågor.

Sedan finns det ett förslag – som jag vill nämna i samband med det men som vi inte har behandlat än – från Holland om fördragsändringar när det gäller säkerhets- och försvarspolitiken. Det håller sig inom ramen för det som jag tidigare har sagt i nämnden. På något ställe står VEU kvar, men i övrigt är det bortrensat från texten, och sedan beskriver man vad kommittén KUSP ska göra och deras arbetsuppgifter. Vi tycker inte att det ser ut som att det är några problem med det förslaget. Vi vet inte hur det kommer att gå med det här uppe, men vi ser inga problem för vår del med det förslaget.

Sedan har vi också tagit en text om vad som ska ske efter Nice, där man slår fast att man efter Nice ska fortsätta att reflektera med alla berörda om framtiden. Sedan slår man fast fyra uppgifter, och det är direkt post-Nice, förenklingen av fördragen, subsidiariteten, hur man fördelar mellan EU och de nationella länderna och stadgans status. Då ska man först ge en rapport under det svenska ordförandeskapet, och sedan ska man lägga fram en ytterligare rapport under det belgiska ordförandeskapet.

Det är vad jag har just nu.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Dokumentet om kvalificerad majoritet, som du talade om, har vi tyvärr inte hunnit få ännu. Det är kanske på väg i faxöverföring. Det du tog upp på slutet har vi.

Anf.  37  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Kvalificerad majoritet ingår i det dokument ni har fått. Problemet är att de står i nummerordning, så det är inte uppdelat i kvalificerad majoritet osv., utan allting ingår i det dokument som ni har fått. Där kan ni se t.ex. skattefrågorna.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Nej, vi har inte fått det ännu. Har du något namn på dokumentet?

Anf.  39  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Dokumentet har 521/00.

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja fråga om det ministern sade i början, om röstviktningen, att vi hade fått en röst till. Är det så att vi nu är uppe i tio, eller är det de nio som vi har fått ett papper om tidigare i dag?

Anf.  41  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, det är nio röster, enligt det franska förslaget. Det papperet har ni fått.

Anf.  42  MIKAEL ODENBERG (m):

Jag har fått svar på den första frågan. Det som gäller röstviktningen i nuläget är det reviderade franska förslag som vi fick i förmiddags?

Anf.  43  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, just det.

Anf.  44  MIKAEL ODENBERG (m):

Det var inte så att vi steppade på bordet här i EU-nämndens sessionssal när vi fick del av det förslaget i förmiddags. Det är onekligen så att vi får ytterligare en röst, men det får ju också alla andra länder i samma storleksordning. Den snedsits som vi har i förhållande till länder som Grekland, Belgien och Portugal består, eftersom de också får extra tilldelning.

Samtidigt noterar vi här att i kvällstidningar och på TT är statsministern ute och gör uttalanden på ett sätt som kan tolkas så att det är inte så väldigt viktigt med röstviktningen, att det nog blir svårt att komma någon vart och att det är den borgerliga regeringens fel som förhandlade fram den ursprungliga röstfördelningen i rådet.

Samtidigt illustrerar det reviderade franska förslaget att man faktiskt kan åstadkomma någonting på plats om man driver sitt lands intressen hårt. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  45  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  46  MIKAEL ODENBERG (m):

Det är korrekt. Det finns ju ingen matematisk sanning i detta. Om ett land flyttar fram sina positioner tenderar detta att ske på bekostnad av någon annan. Det jag ville fästa ministerns uppmärksamhet på är att när TT förmedlar den här typen av uttalanden av statsministern får man här ett intryck av att Sverige är väldigt angeläget om att inte röra upp för mycket inför det stundande ordförandeskapet. Det är trots allt viktigt att förstahandslinjen i förhandlingarna är att företräda Sveriges intressen i de frågor som nu är föremål för förhandlingar.

Anf.  47  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  48  MIKAEL ODENBERG (m):

Det är bra om ministern värderar 1994 års förhandlingsresultat högre än vad Göran Persson har gjort i TT-telegram och i kvällspressen i Sverige i dag.

Anf.  49  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi får ju en förbättrad situation i och med att vi får den extra röst som vi har fått i det franska ordförandeskapets förslag.

Anf.  50  MIKAEL ODENBERG (m):

Får jag lägga till en fråga. Kan man säga någonting om fortsättningen när det gäller röstviktningsfrågan? När kan man tro att detta landar?

Anf.  51  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej, det kan vi inte säga. Jag tror att det är det som de kommer att avsluta hela förhandlingen med. Alla länder, inklusive Sverige – jag vill ge er en hederlig bild av hur jag bedömer läget – driver på. Vi har drivit på. Göran Persson har i dag suttit i långa samtal med Chirac och Jospin där han har sagt att han inte heller accepterar den här situationen med nio röster, utan har krävt att han ska få fler röster. Den debatten fortsätter ju. Jag tycker att det är viktigt att ni har en realistisk bild av hur läget ser ut.

Anf.  52  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag tänkte gå in på fyra olika områden. Först när det gäller röstviktningen får jag ändå ett intryck av att man nu under förhandlingarna verkar acceptera ordförandeskapets förslag som det man utgår från i förhandlingarna. Jag tycker att det är väldigt olyckligt. Det verkar som om den nattvila som alla fick har bidragit till att få folk att tycka att det här är det man ska utgå ifrån. Jag vet inte hur man tänker.

För mig handlar det inte om att kanske försvara just hur många röster Sverige har jämfört med Portugal eller Österrike, utan det viktigaste är relationen i sin helhet mellan de olika medlemsländerna. Här tycker jag att det här förslaget är en förändring av en sådan art att det är oacceptabelt. De större länderna får otroligt mycket röster i rådet – verkligen oproportionerligt alldeles för mycket röster.

Hur är diskussionerna i förhandlingarna nu? Finns det fortfarande den kritik som har framkommit i medierna av ett antal länder där man säger att förslaget är förkastligt och inte är acceptabelt? Eller handlar det bara om att vissa länder försvarar sin nationella position och att man inte längre ser till helheten?

När det gäller miljöskatter vill jag bara fråga: Vad är det för förslag som diskuteras? Är det fortfarande England och Sverige som bromsar ett förslag när det gäller miljöskatter?

När det gäller det närmare samarbetet berättade ministern om vilka områden det rör, och det verkar helt okej. Men ministern sade ingenting om villkoren. När får man ha ett samarbete? Hur många länder ska delta? Hur många länder kan stoppa ett närmare samarbete? Det har vi inte fått någon information om.

När det gäller VEU är det svårt för mig att kommentera det, för vi har inte sett förslaget. Innebär det en förändring i sak, eller är det bara redaktionella förändringar av texten, som inte innebär någon förändring över huvud taget annars? Jag skulle bara vilja ha ett förtydligande där.

Anf.  53  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Om jag börjar från början, gällde det röstviktningen. Det kommer in väldigt många olika förslag, och det finns väldigt många olika tillägg både på det franska förslaget och på andra förslag. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<. Slutsatsen blev att de kommer tillbaka men sent i kväll. Det är vad vi tror. Det kommer i alla fall upp sist.

Om man ska se någonting positivt också när det gäller relationen mellan de olika länderna är det faktiskt kandidatländerna. Det är det som är problemet. Vi sitter på vår egen röst. Samtidigt reagerade vi kraftigt mot att kandidatländerna var styvmoderligt behandlade. Det är också en fråga där vi har försökt agera principiellt och sagt att de måste bedömas på samma grunder som andra. Det är inte helt tillrättat, men det är ändå en mycket bättre situation för kandidatländerna nu jämfört med i det första förslaget.

När det gäller villkoren, handlar det om att kriterierna ligger kvar, såsom vi har dragit i nämnden tidigare. Vi har sagt att vi inte vill förändra kriterierna för närmare samarbete, utan det är oförändrat. Det gäller samma saker som vi har dragit i nämnden tidigare. Där finns ingen skillnad.

När det slutligen gäller ESDP, det förslag som Holland har presenterat som nu ligger på bordet officiellt, är det inte någon ändring i sak. Det är egentligen att anpassa det som nu står i traktaten efter det som redan gäller i praktiken, med tanke på att man egentligen inte arbetar på det här sättet med VEU, och så som KUSP-kommittén också arbetar. Det är ordföranden som har presenterat det här förslaget.

Anf.  54  WILLY SÖDERDAHL (v):

Om jag förstod det rätt har Sverige nu släppt andra pelaren i den flexibla integrationen. Är det så tycker vi absolut inte att det är bra – det skulle man inte ha gjort.

Vad gäller fördragsändringen för VEU är det svårt att se det nu. Vi är inte positiva till det heller.

Jag undrar över läget vad gäller artikel 133. Är det någonting nytt på den?

När det gäller röstviktningen tycker inte jag att den snedsits som finns mellan små och mellanstora länder är det största problemet, dvs. Portugal, Holland m.fl., utan problemet är balansen mellan de stora och de små länderna. Det vi har fått hittills är helt oacceptabelt. Finns det en position? Vilken position har Sverige i rena siffror vad gäller röstviktningen? Har Sverige från början utgått från kvadratrotsmodellen, eller har man valt att utgå från den franska modellen?

Anf.  55  MARTIN NILSSON (s):

Min personliga uppfattning när det gäller röstvägningen är att det kanske är bra att vissa andra länders underrepresentation också kommer till uttryck och att man försöker rätta till de brister som har funnits. Det känns bra att man har kommit en bit på vägen.

Det jag tänkte fråga om var det som också Yvonne Ruwaida var inne på när det gäller skattefrågorna. Ministern gav inget direkt svar. Vilken är situationen och hur är förhandlingsläget just nu på det området?

Anf.  56  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag skulle vilja tillägga just den synpunkten att det är otroligt viktigt att vi från Sverige när det gäller röstviktningen koncentrerar oss på att se till att det blir bra villkor för de nya länderna. Jag vill instämma i det Martin Nilsson sade, att man måste rätta till förhållandena länderna sinsemellan och inte bara, som vissa, slåss för de snävt svenska intressena att få så mycket som möjligt. Det måste ju också bli en bra, fungerande helhet. Jag tycker att det låter på Anna Lindh som om man har tänkt lite bredare än de snävt personliga intressena för Sveriges del.

Jag är också intresserad av att höra mer om skattefrågorna. Det är väl bekant att vi från Folkpartiet inte tycker att Sverige ska agera bromskloss i miljöskattefrågan.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Får jag hänga på en faktafråga. Jag har tittat på listan på röstfördelningen, och förslaget är att den ska gälla från det att fördraget ratificeras men också då det kommer in nya medlemsstater. Innebär det att den röstfördelning som nu ligger för de nuvarande länderna kommer att bli gällande med automatik när fördraget ratificeras? Vilken blir i så fall gränsen för kvalificerad majoritet respektive blockerande minoritet?

Anf.  58  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag börjar med Willys Söderdahls frågor. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<När det gäller VEU, har det tidigare i fördraget funnits en koppling mellan EU och VEU, och den kopplingen försvinner. Det tycker vi är bra. I den text som ordföranden har lämnat nu nämns VEU på samma sätt som Nato har nämnts tidigare. Där ser vi inget problem. Annars är det bara att konstatera hur KUSP-kommittén ska kunna arbeta.

När det gäller balansen mellan olika länder är jag tacksam för att Martin Nilsson och Karin Pilsäter säger att det är viktigt att man tittar lite bredare på förhållandet mellan länder och att det är viktigt att vi även tittar på kandidatländernas situation. Det har vi försökt göra. Samtidigt har vi utgått från det som har varit den svenska kvadratrotsmodellen. Vi har utgått från det som vi tycker skulle vara en rättvis och proportionell fördelning mellan alla länder och därmed naturligtvis också haft vårt eget intresse i bakhuvudet.

Det är klart att det inte finns en lika stark förstärkning av de storas roll som fanns i de första röstviktningsförslagen, där det var en väldigt stark position för de stora länderna och väldigt många fler röster för de stora länderna, om vi tittar på det ursprungliga italienska förslaget. Samtidigt ska man komma ihåg att det trots allt är ganska sällan som det ställs bara stora mot små länder. Vi tycker att det är viktigt att man har en balans däremellan, och det är därför man har fått en så kraftig reaktion från många länder, som har reagerat mot de storas vikt och där de stora genom de förändringar som har gjorts i det franska förslaget också har fått minska sin vikt.

Röstfördelningen kommer att börja gälla den 1 januari 2005, enligt förslaget. Enligt förslaget – men det är långt kvar tills vi diskuterar det – kommer den blockerande minoriteten att ligga på 38 % och kvalificerad majoritet ligger nu på 73,29 % av rösterna.

När det sedan gäller skatterna är det fyra länder som har varit väldigt bestämda på att ha skattefrågorna utanför. När det gäller miljöskatterna är det ännu fler länder som har velat hålla dem utanför. Jag kommer ihåg vår tidigare diskussion i nämnden. Man kan konstatera att vi är långtifrån ensamma i skattefrågan.

I fråga om artikel 133 blir det en väldigt liten förändring jämfört med tidigare. De områden som vi tidigare har velat se skyddade, när det gäller sociala tjänster och tjänster som rör människors hälsa, är även fortsättningsvis undantagna. När det gäller externa frågor, alltså unionens handlingar med andra utanför, ska det vara samma beslutsform som det är när vi fattar beslut inom EU.

Jag tror att jag har svarat på alla frågor.

Anf.  59  GÖRAN MAGNUSSON (s):

Jag har egentligen ingen fråga utan mera en kommentar, och det är om artikel 191 som handlar om de politiska partierna. Jag vill markera att det för mig känns lite främmande att kalla det ”på europeisk nivå” – det borde möjligen heta ”unionsnivå”. Att man ska fastställa regler för de politiska partierna känns som om man ger sig in på ett område som kan bli ganska besvärligt, inte minst om vi ska förstå det på det sättet att domstolen sist och slutligen sedan prövar hur de reglerna ska kunna förstås och tolkas. Att man inför regler beträffande finansieringen har jag ingen invändning mot, men det andra känns främmande.

Den finns en förklaring längst ned som är understruken, och där står det att ”finansiering av politiska partier ska tillämpas lika för alla politiska krafter”. Det kanske bara är semantik, men är det någon skillnad på politiska partier och politiska krafter i Europaparlamentet? Jag anar att det är en skillnad, och frågan är om den ska tillgodoses på det här sättet.

Det är mer en kommentar och ett slags halvprotest mot reglerandet av politiska partier från principiella utgångspunkter. Men jag känner från stadgearbetet kring de grundläggande rättigheterna också väl till den entusiasm som vissa företrädare känner inför de här frågorna.

Anf.  60  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag håller fullständigt med dig om ”europeisk nivå”. Det står kvar sedan tidigare. Jag har inte ens sett det. Det är sådant som det kan vara svårt att gå in och ändra så här sent, men det är klart att man menar unionsnivå.

När det gäller reglerna handlar det bara om finansieringen i praktiken. Det är efter de historier som har varit om finansieringen. Det är inte meningen att man ska ta andra regler kring de politiska partierna.

Skillnaden i fråga om det Göran Magnusson sade sist beror helt enkelt på att det finns s.k. politiska vildar. Det är dem man avser när man gör distinktionen mellan politiska partier och politiska krafter.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Det är snitsigt, säger Göran Magnusson. Men det stämmer inte överens med svensk syn på hur man ska hantera politiska partier.

Anf.  62  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag har en fråga sedan tidigare: Vilken position har Sverige i rena siffror i själva röstviktningsfrågan? Finns det någon sådan position i rena siffror?

Anf.  63  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, vi har ju framfört väldigt många förslag när det gäller röstviktningsfrågan. Vi har levererat flera olika modeller när det gäller kvadratrotsmodellen. Vi har levererat förslag om att man skulle öka för alla som har nio röster till tio röster i det senaste franska förslaget. Vi har skrivit upp kandidatländernas röstsiffror. Det har ju kommit flera förslag om att öka de mindre och medelstora, som vi också har sagt att vi principiellt tycker är bra. Vi har tydligt sagt ifrån att vi inte anser att det franska förslaget är bra. Där är vi i gott sällskap av andra, som har varit väldigt tydliga.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske ska klara ut det där med de nya röstviktningsreglerna. Det är alltså först 2005 som de ska börja tillämpas. Det innebär att om det inte har kommit med några nya medlemmar vid den tidpunkten kommer man ändå att röra sig med den här fördelningen, att det ska ligga på ungefär 73 % för en kvalificerad majoritet och 38 % för en blockerande minoritet. Är det så?

Anf.  65  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, fast det blir av de röster som då finns och används.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Om det tillkommer ett eller annat land, är det då samma procentsats som ska gälla när det gäller majoritet och blockerande minoritet, så att det blir symmetri?

Anf.  67  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det var en väldigt svår fråga. Mina medarbetare säger här att det fortfarande inte är löst. De påpekar också väldigt vist att när det gäller det jag sade om ”europeisk nivå” och att det borde stå ”unionsnivå”, står det på ganska många ställen i fördraget ”europeisk” när det egentligen är EU som åsyftas. Det är också viktigt, eftersom det oftast är europeiska partier och inte bara EU-partier.

Anf.  68  PER BILL (m):

Så här sent i frågandet är väl tidsplanen för kvällen och natten av intresse. En annan fråga gäller att när vi har pratat med Lars Danielsson har han utlovat ett 35-sidigt dokument.

Anf.  69  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är er fax som har varit trasig. Jag vill inte klaga på EU-nämndens apparater, men mina medarbetare har varit väldigt noga med att påpeka att det inte är vi som inte har skickat papperen. Jag är ledsen att ni inte har fått det här 35-sidiga dokumentet tidigare.

Anf.  70  PER BILL (m):

I början fick man intrycket att det var paketlösningar, och under de senaste 24 timmarna har det varit styckevis och delt. Då skulle vi återigen vara på väg mot att ta ställning till ett större paket. Är det så man ska se det?

Anf.  71  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det 35-sidiga dokument som ni skulle ha fått för en knapp timme sedan har vi nu börjat gå igenom och hunnit de första sidorna i. Vi har alltså tagit det som handlar om närmare samarbete. Jag var med fram till s. 8 i dokumentet. Behandlingen fortsätter däruppe.

Det som kommer att ta tid är naturligtvis den sista delen av dokumentet, som handlar just om röstviktning, kommissionen och annat. Vi har ju ingen aning om hur fort eller hur långsamt det här kommer att gå, men det är väl bra om vi kan bestämma en tid senare i kväll, och sedan får vi redovisa hur långt vi har kommit.

Anf.  72  YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller röstviktningen igen har jag bara en fråga, förutom att jag vill betona att vi tycker att det liggande förslaget just nu är helt oacceptabelt.

Tidigare uppfattade jag det så att när det gällde den blockerande minoriteten skulle man även ha en viss mängd av befolkningen. Jag kanske missuppfattade det. Det skulle ju stärka de större staternas makt när det gäller röstviktningen ännu mer. Finns det några sådana diskussioner?

Anf.  73  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

När det gäller den blockerande minoriteten är det 38 % av befolkningen. Det ska vara 62 % av befolkningen som står bakom ett beslut enligt det förslag som vi har sett. Det innebär att den blockerande minoriteten är 38 % av befolkningen. Sedan kan man uttrycka det positivt med 62 % av befolkningen som står bakom, eller man kan säga att det är 38 % av befolkningen som blockerar.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi noterat siffrorna.

Vad jag har förstått handlar det egentligen om två saker. Dels är det en vanlig röstviktning där man talar om hur stor del det ska vara, att det ska vara 73 % av de givna rösterna för att få en kvalificerad majoritet. Men sedan lägger man också på ett mått med att det ska vara en viss andel av befolkningen också. Stämmer det? Räcker det med att ha 73 % av rösterna för att få en kvalificerad majoritet, eller måste det dessutom utgöra 62 % av befolkningen?

Anf.  75  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det ska vara 73 % av rösterna för att vara kvalificerad majoritet. Jag vet inte om man kan hitta några teoretiska exempel på att det skulle gå utan, men det ska kunna vara både 73 % av rösterna för kvalificerad majoritet och 62 % av befolkningen och dessutom 50 % av länderna.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Det där kan vi fundera på.

3 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med statssekreterare Lars Danielsson

Kl. 21.00-22.40

Anf.  77  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Röstviktningen och kommissionens sammansättning återstår att lösa. Allt annat är i princip klart, dock med den allmänna reservationen givetvis att ingenting är klart innan allting är klart. Det är ju en vanlig god förhandlingspraxis.

Om röstviktningsfrågan kan jag säga rent allmänt att den fortsatt verkar mycket svår. Det är en delikat fråga där minsta förändring åt det ena eller andra hållet uppfattas så att det får effekter på hela den mödosamt konstruerade kompromiss som ordföranden håller på med. Parallellt finns fortfarande, som jag nämnde tidigare, andra tankar på möjliga konstruktioner. Den diskussionen är, som vi bedömer det, fortfarande en bit ifrån att vara avslutad.

När det gäller kommissionens sammansättning har ordföranden lagt fram ett förslag som bygger på principen att varje land ska ha rätt till en kommissionär. Detta ska gälla upp till dess att unionen har 27 medlemsstater. Ordföranden föreslår att när man har nått denna nivå ska antalet ledamöter av kommissionen vara lägre än antalet medlemsstater, dvs. inte fler än 26. Man ska utse dessa ledamöter på grundval av s.k. jämlik rotation, dvs. inget land ska diskrimineras framför ett annat. Ett antal länder har anmält att man inte tycker att detta är den rimligaste kompromisslösningen. Diskussionen om kommissionens sammansättning fortsätter ytterligare ett tag, som jag nämnde.

Jag tror att utrikesministern vid den tidigare kontakten på eftermiddagen hade möjlighet att redovisa att man i princip har enats om principerna för s.k. närmare samarbete också i den andra pelaren, dvs. rörande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta skedde på ett sådant sätt att vi anser att de önskemål som vi, >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< hade tillgodoses. Men jag tror att utrikesministern hade möjlighet att redovisa det, och därför går jag inte in på det.

Låt mig också säga att det nu finns en överenskommelse om begränsade fördragsändringar i artikel 17 och artikel 25 som rör säkerhets- och försvarspolitiken. De handlar i huvudsak om att de flesta referenserna till Västeuropeiska unionen tas bort från fördraget och att de nya institutioner som har skapats får finna sin plats i fördraget. Som vi ser det är det i huvudsak ett slags uppstädning i fördraget.

Sedan har vi då frågorna om omröstning med kvalificerad majoritet. Då är frågan om nämnden har hunnit få upp handlingarna ännu eller om vi ska göra halt där så länge.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Vi har inte fått upp dem ännu. Alla handlingar har inte kommit på vårt bord ännu. Jag tror att vi får vänta en liten stund tills de blir uppkopierade och klara. Vi kan kanske ställa lite frågor om det du nu har sagt.

Det är alltså röstviktningen och kommissionens sammansättning som finns kvar att avsluta.

Anf.  79  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Just det.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Har det närmare samarbetet gått vår väg helt och hållet?

Anf.  81  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, det tycker vi. Man har, om än en aning motvilligt, tagit hänsyn till de bestämda önskemål vi har haft när det gäller att uttryckligt säga att det inte är aktuellt att acceptera något flexibelt samarbete eller förstärkt samarbete i andra pelaren som rör frågor som har militära konsekvenser eller som finns inom försvarsområdet. Det finns inte heller med någon referens till försvarsindustriellt samarbete, något som ju en del länder var relativt angelägna om att ta in. Vi tycker nog att vi har fått det resultat som vi önskade.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Kan man när det gäller andra pelaren säga att det knappast är betydelsefullt allt det som har kommit till? Det verkar ju mera som om det inte blir så mycket av det.

Anf.  83  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag vet ju att det finns många som har ifrågasatt hur mycket det flexibla samarbetet kommer att användas. Det är kanske inte så meningsfullt att spekulera i det. Men jag tror, precis som ordföranden antydde, att det är ytterst begränsade möjligheter som öppnas för flexibelt samarbete i andra pelaren. Det är alltså endast genomförande av s.k. gemensamma åtgärder eller gemensamma ståndpunkter. Det får inte ha militära konsekvenser eller konsekvenser inom försvarsområdet. Det är inte ett särskilt stort område. Och det ju precis vad vi har önskat. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Men vi menar att det är ett bra sätt att bevara och stärka tanken på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Precis när du sade detta fick vi dokumentet. Är det samtliga sidor eller vilken sida saknas i detta? S. 26 saknas för oss. Det är alltså sista sidan före bilaga 5.

Anf.  85  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är ingen kioskvältare om jag ska vara riktigt ärlig. Men vi ska givetvis se till att ni får den också.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi kanske gå över till detta med den kvalificerade majoriteten.

Anf.  87  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Vi märker att vi har skickat er fel text när det gäller EP-statuten. Det kommer en sida nu alldeles strax.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Men vi börjar med den kvalificerade majoriteten.

Anf.  89  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag har redan kommenterat fram till s. 7. Vi kan titta på s. 8 som rör stadgan om unionens grundläggande rättigheter. Det gäller artikel 7, dvs. om man ska införa någon form av varningsmekanism, som det kallas för. Det är en diskussion som fick extra fart efter de s.k. Österrikeåtgärderna. Det man nu har kommit fram till i något slags kompromiss är att i förhållande till det förslag som ni har fått, som ju bygger på att man skulle ha en majoritet på nio tiondelar av medlemmarna för att kunna sätta den här varningsmekanismen i verket, enades man efter en lång diskussion om att ta bort en tiondel. Åtta tiondelar av medlemmarna måste utgöra en majoritet som krävs för att man ska kunna sätta varningsmekanismen i kraft.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Så vi ska ta bort nio här då och skriva åtta i stället.

Anf.  91  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Man kan ju göra det till fyra femtedelar också. Det beror på hur pass slängd i matematik man är. I övrigt är det den lydelse som ni har fått del av som blev slutresultatet.

Artikel 18 är en artikel som vi inte har haft några problem med. Den syftar till att underlätta utövandet av unionsmedborgarnas rätt att röra sig m.m. Den antogs i det skick som finns på s. 9.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  93  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<När det gäller artikel 42, samordning av systemen för social trygghet, blev det inte helt oväntat så att motståndet >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< var för stort. Därför valde ordföranden att ta tillbaka förslaget. Det är alltså Amsterdamfördraget som gäller i fortsättningen, dvs. den gamla lydelsen. Det är ingen förändring i förhållande till nuläget i fördraget. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Innebär det att det som står här inte gäller?

Anf.  95  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Nej, det gäller inte. Det är den nuvarande lydelsen i fördraget som gäller. Vi beklagar det. Vi hade gärna sett att man kunde gå till omröstning med kvalificerad majoritet på det här området. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Artikeln 67, dvs. s. 12 och 13, rör visering, asyl och invandring. Det förslag som presenteras här kan synas vara mångordigt. Som vi ser det innebär det ett mycket försiktigt och litet steg mot omröstning med kvalificerad majoritet på ett område där vi tycker att det finns all anledning verka för en politik som präglas av humanitet och solidaritet. Ett sätt att visa detta skulle kunna vara just att införa omröstning med kvalificerad majoritet. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Den text som nu finns gäller i princip som den står här.

Det finns bara ett litet >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< frågetecken som eventuellt kommer att klaras ut. Man pekar på ett litet problem som vi hade, nämligen att vi inte ville hamna i en situation där familjerättsliga bestämmelser skulle kunna bli föremål för omröstning med kvalificerad majoritet. Det problemet har man tagit hänsyn till. I den första strecksatsen under punkt 5 har man konstaterat att den här aspekten som rör familjerätt i artikel 65 inte ska bli för föremål QMV. På det sättet kan vi hålla våra egna familjerättsliga bestämmelser heliga. Som vi ser det har vi en familjerättsspraxis som ligger något före, om jag får använda det uttrycket, många av de övriga europeiska länderna. Därför var vi angelägna om att kunna säkerställa att detta skulle kunna fortsätta, och så blev också fallet.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Det innebär alltså att texten är kvar i det skick som vi har fått.

Anf.  97  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Den text som ni har fått gäller. Det är den nya texten. Den text som finns på s. 12 och 13 är den text som man tentativt har kommit överens om. I förhållande till de förslag som vi själva och en del andra länder presenterade är detta ett mycket litet steg mot omröstning med kvalificerad majoritet. Det är något som kanske gläder en del men som är till sorg för andra.

På s. 14 finns artikel 93 som rör skattebestämmelserna. Jag ger inget pris i en tävling som går ut på att gissa vad resultatet blev. Det är nämligen så att ordföranden valde att efter tydliga markeringar >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< och Sverige dra tillbaka förslaget på s. 14. Det blir ingen förändring när det gäller skattebestämmelserna. Det är enhälligheten som fortfarande gäller. Det gjordes ett försök att kompromissa>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< men principfastheten var stor från>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<, svensk >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< sida. Artikel 93 drogs tillbaka. Det är den nuvarande lydelsen i Amsterdamfördraget som fortfarande gäller.

Artikel 100 utgjorde inget problem. Den diskuterades knappt utan antogs rätt upp och ned.

Den gemensamma handelspolitiken är ju en något mer sammansatt historia. I stället för det förslag som ingår på s. 16 och 17 i det dokument som ni har fått del av, lanserades ett förslag som hade Finland som huvudförslagsställare. Flera andra, inklusive vi själva och kommissionen, har ingått i ett försök att klara ut en kompromiss som alla kunde leva med. Det lyckades också efter relativt stor möda. Detta är ett dokument som heter SM 526 och rör just artikel 133. Jag är inte säker på att ni har hunnit få detta ännu.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vårt har nr 521.

Anf.  99  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det finns alltså ytterligare ett senare dokument. Det är på väg. Vi har faxat det härifrån. Det vet jag, men jag är inte säker på att ni har hunnit få det ännu med tanke på de tekniska problem som har funnits. Det finns alltså en överenskommelse om en text, men det är svårt att relatera den till den text som ni har på s. 16 och 17. Det är inte några stora förändringar, men det är en del tekniska förändringar. Det är ju ingen hemlighet att vi gärna skulle ha velat gå något längre på det här området. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Det är lite svårt att kommentera det i detalj utan att ni har tillgång till den text som slutligen gäller.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Får jag bara fråga dig vad du sade om s. 15. Var det inga förändringar där?

Anf.  101  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Nej, man antog det förslag som finns på s. 15. Det fanns en majoritet för det.

På s. 18 finns framför allt den nya artikeln 135 som rör s.k. administrativt samarbete mellan myndigheter när det gäller förebyggande och bekämpande av bedrägeri mot medlemsstaternas offentliga finanser. Det gäller alltså bl.a. försök att beivra cigarettsmuggling och en del andra saker. Även den här artikeln drogs tillbaka efter en ganska hård diskussion. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Man tyckte att det var principiellt svårt att ge sig in i ett samarbete på det här området. Vi hade kunnat acceptera den här texten. Jag tror att jag har nämnt det tidigare. Vi menar att det inte handlar om ett statsrättsligt samarbete mellan länder på skatteområdet utan om ett administrativt samarbete som syftar till att förebygga och bekämpa bedrägerier. Men det fanns inte enighet om detta, och därför drogs förslaget tillbaka.

Artikel 137 antogs i enlighet med det förslag som finns på s. 19. Det var egentligen inte någon diskussion om detta.

När det gäller artikel 161 som handlar om strukturfonderna hade man >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Det innebär att nästa gång som unionen budgetförhandlar om långtidsbudgeten är det enhällighet som gäller när det gäller fördelningen av strukturfonder. Gången därefter, dvs. år 2012, kan man däremot klippa till med omröstning med kvalificerad majoritet.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Det var alltså det som blev resultatet. Då blev det egentligen en försämring.

Anf.  103  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, som vi ser det. Vi hade ju gärna sett att man omgående kunde gå över till omröstning med kvalificerad majoritet på det här området. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Nu kan vi inte nästa gång rätta till det som vi betraktar som en anomali i systemet, utan det blir först gången därefter.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Vilket år kunde det röra sig om?

Anf.  105  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Om man inte ändrar på budgetcykeln blir det år 2012 som blir nästa gång som man förhandlar om budgeten. År 2006 är den närmaste förhandlingen, och sedan är det 2012.

S. 21 handlar om miljöskattefrågan. Där var det flera länder som bestämt sade nej till förslaget>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< Den texten drogs helt enkelt tillbaka. Det blir ingen omröstning med kvalificerad majoritet på miljöskatteområdet. I stället – och det tycker vi är ett mycket bra resultat – görs det en deklaration som läggs till fördraget. Den säger att unionen ska spela en avgörande roll när det gäller att främja ren miljö i unionen. Unionen bör även spela en ledande roll i internationella ansträngningar att uppnå en bättre miljö. För att uppnå detta ska man fullt ut använda alla möjligheter som fördraget erbjuder i syfte att uppnå det här målet, inklusive att använda marknadsorienterande incitament och andra instrument för att främja en hållbar utveckling. Som vi ser det är det ett sätt att markera att miljöarbetet har hög prioritet i unionen. Vi tycker att det var en bra hälsning, inte minst till det toppmöte i Göteborg som vi ska hålla i juni nästa år. Det har ju miljö som ett av sina viktigaste områden. Vi ska sända in den deklarationen också, men den blev klar alldeles nyss så jag är inte säker på att vi har hunnit lägga den i faxen ännu.

Artikel 181 på s. 22 handlar om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje land. Den texten antogs utan några problem.

När det gäller artikel 189 om Europaparlamentets ledamöter bestämde man att den frågan ska avgöras först när man slutligt har bestämt fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet. Det är en fråga som fortfarande är kvar tillsammans med röstviktningen och kommissionens sammansättning. Den frågan är fortfarande öppen. Men som ni ser innebär förslaget att det är 740 ledamöter som skulle kunna vara taket för antalet Europaparlamentariker.

Förslagen som rör politiska partier på europeisk nivå på s. 24 antogs på det sätt som föreslås, liksom även artikel 217 som rör kommissionens organisation. Det gör också artikel 219.

Detta var samtliga de paragrafer som ordföranden föreslog för speciell diskussion när det gäller omröstning med kvalificerad majoritet. Men när man väl hade klarat av det blev det en möjlighet för enskilda länder att markera om man hade ytterligare problem som ordföranden inte hade tagit upp. Det ledde bl.a. till att frågan om statuten för Europaparlamentarikerna kom upp. En diskussion där ledde till att man kom överens om omröstning med kvalificerad majoritet, men man gjorde detta med ett tillägg. Det rör beskattningen.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Är det artikel 190?

Anf.  107  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, punkt 5. Där fick vi ett undantag för beskattningsreglerna. Det sägs i en särskild förklaring att när det gäller beskattningen av Europaparlamentarikerna ska enhällighet fortfarande gälla. Med den lösningen kunde vi acceptera att övergå till omröstning med kvalificerad majoritet. Vi hade säkrat att vi kunde behålla enhällighet på beskattningsområdet. Nu när frågan ställdes på sin spets visade det sig att det var flera länder som var intresserade av en nationell beskattning. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det särskilda tillägget – och jag har det bara på engelska – lyder nu: Any regulations or conditions relating to the taxation of members or former members will remain subject to unanimity. Med det tycker vi att vi har bidragit till en lösning som en överväldigande majoritet har velat ha, men vi har gjort det utan att vi har behövt ge upp den för oss viktigaste principiella frågan, nämligen att kunna förbehålla oss rätten att kräva enhällighet när det gäller att bestämma hur Europaparlamentarikerna ska beskattas.

Det här leder säkerligen till att frågan kommer att vara besvärlig att hantera i EU för oss själva under ordförandeperioden. Men det viktigaste, som vi såg det, var att nå en överenskommelse som gör att en fråga av den här karaktären inte står i vägen för ett nytt fördrag, och ytterst står i vägen för utvidgningen. Vi tycker att det var en tillfredsställande lösning.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Det verkar ju mycket bra. Jag vill bara klarlägga en sak. Du sade förklaring, men som vi läser det är det ett tillägg till artikel 195. Då är det ju en fördragstext som du läste upp nu.

Anf.  109  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, det är en fördragstext. Det är en del av fördraget. Det är det absolut. Det har samma rättskraft.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag såg ett annat papper som låg här – possible addition to article.

Anf.  111  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag nämnde det inledningsvis. Det var uppenbarligen en tidigare version som följde med. Den text som jag läste, som är något kortare, är det slutliga resultatet av diskussionerna i den här frågan.

Detta var ett försök att gå igenom detta. Det var säkerligen alldeles för långt och kanske alldeles för detaljerat.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Samma sak gäller också artikel 207 punkt 2 som gäller val av generalsekreterare i rådet. Även där har vi accepterat omröstning med kvalificerad majoritet, framför allt eftersom vi är av den uppfattningen att även om man har omröstning med kvalificerad majoritet på den här punkten på papperet, kommer det i praktiken alltid att vara så att rådets generalsekreterare faktiskt utses med enhällighet. Det finns ingen som vill bli generalsekreterare i rådet om man inte har stöd av alla medlemsländerna. Vi har sett det som en möjlighet att göra den lilla positionsförändringen i slutändan för att visa viss konstruktivitet i slutskedet av förhandlingarna.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Den där sidan som var försvunnen har kommit nu. Det var ett ensidigt uttalande från Luxemburg.

Anf.  113  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är en deklaration som Luxemburg vill göra.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Då har vi kvar detta med röstviktningen.

Anf.  115  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Där pågår diskussionen just nu. När vi började det här samtalet för en halvtimme sedan satte man precis i gång med en runda just om röstviktningen. Jag har inte hunnit kunskapa i hur tongångarna går där inne just nu. Men det är klart att nu är de svåraste frågorna kvar, dvs. röstviktningen, kommissionens sammansättning och fördelningen av parlamentsplatserna. Den sista frågan förefaller vara mindre kontroversiell, även om ytterligare några har upptäckt det vi diskuterade vid ett tidigare tillfälle, nämligen att det kan vara förenat med vissa praktiska konsekvenser om man ökar antalet parlamentsledamöter till fler än 700.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Då kanske jag ska lämna lite fritt för frågor nu.

Anf.  117  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har två frågor. Det gäller de artiklar som rör ESDP. Vi har inte hunnit läsa det här dokumentet. Statssekreteraren sade tidigare att de förändringar som har gjorts här i huvudsak är att man tar bort referenser till VEU. Vad menar statssekreteraren när han säger i huvudsak? Finns det någonting annat, och vad är det i så fall? Om det bara är redaktionella ändringar är det inget problem, men om det på något sätt blir förändringar i sak skulle vi vilja veta vad det handlar om innan man kan kommentera det.

Sedan gäller det artikel 7 om den här varningsmekanismen. Vi är ju tveksamma till den. Vi tycker faktiskt att det är tråkigt att det räcker med en majoritet på fyra femtedelar för att kunna göra den här typen av varning mot ett medlemsland. Det är en tråkig utveckling.

I övrigt har jag inga frågor. Jag tänker inte heller gå igenom våra ståndpunkter. Det som vi kanske tycker är allvarligast är att det inte har hänt någonting när det gäller miljöskatterna. Vi ser också allvarligt på att man inför kvalificerad majoritet när det gäller artikel 67. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  118  INGER STRÖMBOM (kd):

Även om man inte har kommit så mycket längre när det gäller röstviktningen vill jag berätta, om statssekreteraren inte vet det, att det har kommit ett TT-telegram här i Sverige som säger att Luxemburg får en extra röst. Enligt det här papperet skulle Luxemburg få fyra röster. Jag undrar om statssekreteraren har någon kommentar till det. Innebär det att något annat land får avstå en röst eller ökar man på röstantalet? Hur ska man tolka detta?

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Vi kan kanske spara röstviktningen till lite senare. Jag tror att det finns fler som har frågor om den. Vi kan kanske ta den i ett sammanhang senare.

Anf.  120  MIKAEL ODENBERG (m):

Jag har en marginell fråga som har med röstviktningen att göra. Jag vill bara säga att det är bra att vi har fått alla papper häftade i rätt ordning och att vi har fått den här genomgången. Vi i Moderaterna har väl ingen anledning att säga vare sig bu eller bä om de olika punkterna. Spontant tycker man ju inte att det är något direkt förgripligt i detta. Men vi får gå igenom det här i lugn och ro.

Den fråga jag hade gäller lite oavsett var man nu landar i röstviktningsfrågan. Hur är tanken att den nya ordningen ska implementeras? I några av de tidigare dokumenten kunde man få intrycket att detta skulle sättas i sjön 2005. Rent teoretiskt skulle man då kunna befinna sig i den situationen att inga nya kandidatländer har kommit in. Om man då läser i tabellerna skulle det i realiteten innebära att Europaparlamentet t.ex. skulle minska med 100 ledamöter jämfört med nuläget. Det är ju en utveckling som det är lite svårt att tro på. Frågan är: Hur är det tänkt att den nya fördelningen av platser i Europaparlamentet och röstetal i rådet ska sättas i sjön givet att det under lång tid kommer att bli ett kontinuerligt inflöde av nya medlemmar?

Anf.  121  MARTIN NILSSON (s):

Tack för genomgången. Det är bara att konstatera att det inte sker några stora förändringar i de här mer substantiella frågorna som handlar om omröstningsregler och majoritetsröstning. Här tycks det i mångt och mycket vara ett minsta-gemensamma-nämnare-dokument. Jag är mer intresserad att höra hur diskussionen går där nere. Det gäller kanske framför allt diskussionen om arbetet efter Nice. Finns det diskussioner om kommande möten för att försöka komma vidare med de här frågorna som i någon mån i alla fall vore bra att lösa inför utvidgningen?

Anf.  122  WILLY SÖDERDAHL (v):

Vill också titta igenom detta i lugn och ro innan vi har några kommentarer till allt. Jag kan dock instämma med Yvonne Ruwaida när det gäller artikel 7.

Jag har en fråga. Innebär detta också att Europaparlamentet har fått medbeslutanderätt på flera områden?

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Du har hört frågorna här. Jag tror att vi återvänder till röstviktningen senare.

Anf.  124  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Yvonne Ruwaida frågade vad ESDP-artiklarna gäller. I artikel 17 handlar det om att stryka ett antal stycken som rör VEU. Det är bara VEU-relaterade delar av de här artiklarna som har strukits. Det är ett slags bortrensning.

När det gäller artikel 25 hoppas jag att ni kan se att man där nu för in den nya kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och vilka uppgifter den ska ha. Dessutom bestäms det också i artikel 25 att det är rådet som ger den här krishanteringskommittén, eller KUSP som vi kallar den, ramarna, dvs. mandat osv., för eventuella krishanteringsinsatser som kommittén ska besluta om. Vi ser det som en ren anpassning till den nya verklighet som råder, dvs. VEU är inte i alla delar relevant för att ingå i fördraget. Den nya kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och vilka befogenheter den har finns i artikel 25. Jag menar att det inte är några andra ändringar än rena uppställningsförändringar.

När det gäller artikel 7 är det klart att man kan föra en lång diskussion om skillnaden mellan åtta tiondelar och nio tiondelar när det gäller beslutsmekanismen. Regeringens hållning var, som nämnden är medveten om, att vi skulle ligga så nära enhällighet som möjligt. Det är klart att nio tiondelar är närmare än åtta tiondelar. Men i ett läge med slutförhandlingar och en uppenbarligen ganska besvärlig sits tyckte vi att det inte var läge att ställa kabinettsfråga när det gällde åtta eller nio tiondelar. Även åtta tiondelar är en ganska betydande majoritet. Det måste man säga. Det är väl få andra beslutstillfällen där det inte krävs enhällighet där man har ett så starkt krav på majoritet.

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Willy Söderdahl frågade om medbestämmande när det gäller artikel 7. Bestämmelsen säger att Europaparlamentet ska kunna samtycka till den varningsmekanism som kan vara aktuell. Det innebär alltså att de skulle kunna säga nej om de så vill.

Ska jag spara frågorna som gällde röstviktningen?

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Ja, vi kan väl göra det. Jag såg att Yvonne Ruwaida ville ha ordet och ställa en fråga. Det rör väl de områden som du precis har svarat på. Men innan jag släpper in Yvonne Ruwaida vill jag få bekräftat att förändringen när det gäller VEU måste vara till det bättre. Det har ju stått väldigt mycket om VEU i fördraget. Det är ju en försvarsallians. Om den försvinner ur detta blir det väl klarare vad EU ska hålla på med när det gäller krishanteringen. Gör jag en riktig bedömning av detta?

Anf.  126  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, jag tycker att det är en alldeles riktig bedömning. Som vi ser det är det en uppstädning och en anpassning till den verklighet som råder. Dessutom har vi ju aldrig varit riktigt förtjusta i de formuleringar som har funnits i fördraget som rör Västeuropeiska unionen. Vi ser det som en klar förbättring i förhållande till det som finns i fördraget i dag.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Jag hoppas att de runt bordet ursäktar att jag lät som ledamöter gjorde förr i konstitutionsutskottet när de ställde frågor.

Anf.  128  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det var väldigt ledande frågor. Jag hade inte behövt ställa min fråga om vi hade haft möjlighet att läsa igenom detta innan vi hade vårt möte. Dessutom sade Lars Danielsson tidigare att det i huvudsak var så. Man blir ju lite orolig när någon säger i huvudsak.

Men jag har en fråga som rör det närmare samarbetet. Innebär de nya reglerna att åtta medlemsstater skulle kunna göra ett uttalande på det utrikespolitiska området eller besluta om en gemensam åtgärd på det utrikespolitiska området?

Anf.  129  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Nej, det gör det inte. När det gäller formulering av gemensamma åtgärder och gemensam strategi är det enhällighet som gäller. Det är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Alla ska delta. När det däremot gäller genomförande av en s.k. gemensam åtgärd, t.ex. om man väljer att skicka i väg några på en s.k. fact-finding mission till något konfliktområde för att undersöka läget osv., kan det vara bara ett mindre antal länder som deltar i det genomförandet. Det ser vi inte som ett hot mot den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sedan ber jag om ursäkt om jag inte har uttryckt mig tillräckligt precist när det gäller ESDP. Men efter fyra dygns oavbrutet förhandlande är precisionen kanske inte vad den borde vara.

Anf.  130  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag har full förståelse för det. I de handlingar jag har står det faktiskt att det närmare samarbetet rör både gemensam åtgärd och gemensam ståndpunkt. Gemensam ståndpunkt borde ju kunna vara ett uttalande, eller har jag missuppfattat det?

Anf.  131  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, det har nog Yvonne Ruwaida gjort. Det står genomförande av en gemensam åtgärd eller en gemensam ståndpunkt. Det är ordet genomförande som är nyckelfrasen.

Anf.  132  MARTIN NILSSON (s):

Jag ursäktar på förhand att precisionen inte är så bra. Jag tror att det eventuellt var därför som statssekreteraren inte svarade på min fråga om diskussionen efter Nice i relation till omröstning med kvalificerad majoritet. Upplever man att det är klart, finns det några skrivningar eller hur går diskussionen i den frågan?

Anf.  133  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det har antagits en deklaration om arbetet med EU:s framtidsfrågor, vilket jag tror att jag själv var inne på i morse och utrikesministern på eftermiddagen. Den drar ju upp ett antal viktiga frågor som kommer att diskuteras de närmaste åren både nationellt och så småningom i något slags samlat europeiskt sammanhang.

De som hade väldigt höga ambitioner när det gäller att överföra många artiklar till omröstning med kvalificerad majoritet ger ju uttryck för en stor besvikelse i korridorerna. Många länder hade ju som utgångspunkt, som nämnden kanske kommer ihåg, att man egentligen borde ha som huvudregel i den här regeringskonferensen att det skulle vara övergång till omröstning med kvalificerad majoritet i alla frågor, och sedan skulle man diskutera undantag från denna princip. Vi och andra ville ju ha det omvända synsättet, dvs. att man skulle gå artikel för artikel, och så blev ju också fallet i diskussionen. Det är klart att det finns en besvikelse hos dem som var angelägna om omröstning med kvalificerad majoritet rätt över.

Samtidigt tycker jag nog att det är riktigt att konstatera att på de områden där enhälligheten nu är kvar finns det så starka nationella positioner av olika slag, oavsett om det rör sociala rättigheter, asyl, migration, skatter eller något annat, att det skulle vara omöjligt och orimligt att försöka pressa enskilda medlemsländer till att acceptera omröstning med kvalificerad majoritet. Det vore förkastligt ur demokratisk synpunkt och ur legitimitetssynpunkt att försöka ge sig in på en sådan väg. Även om resultatet kanske i vissa fall kan betraktas som relativt begränsat, är det vad den samlade visdomen hos de 15 medlemsländerna just nu består av. Då kommer man ungefär så här långt.

Det är ingen hemlighet att det inte minst hos kommissionen finns en ganska stor besvikelse över det här resultatet. Man hade tyckt, trott och hoppats att man skulle kunna nå längre. Regeringen tycker att det är ett rimligt resultat i det här läget. Vi hade velat gå längre på vissa områden. Vi var mycket angelägna om att bibehålla enhällighet på andra områden. I andra länder hade man motsvarande situation. Därför tycker vi att detta är ett ganska rimligt slutresultat. Jag tror inte att det är aktuellt i närtid, dvs. före nästa regeringskonferens, att försöka föra diskussionen om omröstning med kvalificerad majoritet vidare. Nu blir det så här. Nu ska fördraget framför allt ratificeras. Vi vet att det tar upp till 18–24 månader.

Anf.  134  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag hade nog dålig precision i min fråga också. Den gällde Europaparlamentets medbeslutanderätt. Jag tänkte inte bara på artikel 7 utan mer generellt. Ökar antalet artiklar där Europaparlamentet nu får medbeslutanderätt?

Anf.  135  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Ja, det gör det väl. Jag måste erkänna att vi inte har gjort någon samlad analys av i vilken utsträckning antalet ökar. Det blir en viss ökning, men vi måste nog be att få återkomma med en mer samlad analys av i exakt vilka artiklar som medbeslutandeförfarande har införts.

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Innan vi går över till frågan om röstviktningen vill jag säga att vi nu i vår hand fick den finska delegationens förslag när det gäller artikel 133. Vi kanske ska slutbehandla den då. Du nämnde det förut, och då hade vi det inte framför oss. Det här är alltså ett bidrag från finnarna. Men har man antagit det?

Anf.  137  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är den text som nu har antagits. >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Men det är det som nu är antaget när det gäller den artikeln.

Då går vi över till att prata om röstviktningen. Du kommer kanske ihåg de frågor som har ställts.

Anf.  139  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag ska försöka. För det första ska jag kanske försöka svara på Mikael Odenbergs fråga om den här implementeringen och hur den gradvis går till.

Först ska fördraget ratificeras, och det tar ju en viss tid. Sedan sägs det i ett utkast som finns att den nya sammansättningen av parlamentet i princip ska börja tillämpas från nästa mandatperiod 2005. Det gör att storleken på parlamentet kommer att ändras gradvis i takt med att de nya medlemsländerna tas in. Men det är ju inte någon ny situation. Det var samma sak när vi själva blev medlemmar t.ex.

När det gäller röstviktningen i rådet vet vi inte vad slutresultatet blir till att börja med, eftersom den diskussionen pågår och uppenbarligen är besvärlig. Den överenskommelse som nu förhoppningsvis träffas är ju beräknad på 27 länder. Det innebär att när t.ex. Polen blir medlem läggs det antal röster som Polen ska ha till, och det blir kanske ungefär samma antal röster som Spanien har eftersom de är ungefär lika stora. Man ökar helt enkelt summan och Polens röster läggs till. I takt med att länderna kommer in ökas antalet röster i rådet. Det innebär att balansen kan komma att variera en del under de år som utvidgningen äger rum. Det fungerar på samma sätt som det gjorde när vi själva blev medlemmar.

Inger Strömbom refererade till ett TT-telegram. Med all respekt för de utomordentligt kunniga journalisterna på TT skulle jag vilja säga att det är klart att medierna under den här tiden med naturnödvändighet måste rapportera alla rykten, alla förslag och alla idéer som läggs fram. Det är deras jobb. Ibland rapporteras det kanske mer eller mindre som fakta, och så är givetvis inte fallet. Det går fram och tillbaka. Det läggs fram olika förslag.

Som svar på Inger Strömboms konkreta fråga vill jag säga att den totala summan röster i rådet inte är given i sig. Den kan förändras. Om det är så att man anser att det finns en snedsits av något slag är det klart att man kan lägga på flera röster på en, två eller tre länder. Det låter ju som en ganska enkel operation, men alla inser kanske att allt detta så småningom, och särskilt i det här stadiet, blir ett oerhört ömtåligt korthus. Om man flyttar det minsta lilla kort i detta korthus är risken stor att det rasar samman. Den lilla enighet som kanske håller på att växa fram kan försvinna mycket fort. Det är inte så enkelt att bara för att Luxemburg tycker att de är förfördelade så lägger man på en röst och så är alla andra glada, utan då säger ofta landet x eller landet y att då ska de också ha en röst till osv. Det är ett förfärligt intrikat spel när man försöker konstruera en modell som kan accepteras av alla.

Det är för att komma bort från detta som vi har velat lansera en så matematiskt modell som möjligt. Då skulle man så långt det är möjligt kunna behålla något slags objektiva kriterier för hur man fördelar rösterna. Nu är vi inne i ett läge där objektivitet och befolkningsstorlek visserligen är en viktig del, men eftersom detta inte är en absolut vetenskap är det klart att det i slutändan finns ett visst utrymme för politisk kohandel och förhandling. Men det utrymmet är ganska begränsat just av de skäl som jag nämnde.

Anf.  140  GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr ordförande! Jag har en synpunkt på antalet EU-parlamentariker. Vi är väl egentligen inte oeniga om det. Jag begriper också att det är ett förhandlingsspel som pågår. Men jag tycker att det skulle vara beklagligt om man permanent skulle gå upp till de 740 som nu finns i någon text. Jag vill också konstatera att även om man tillfälligt bryter igenom ett tak på 700 är jag rädd för att det kan bli svårigheter att sedan gå tillbaka. Det som är utdelat är ju ofta förfärligt svårt att plocka tillbaka. Jag tycker att det skulle vara utomordentligt bra om man kunde hålla sig till dessa 700 och reglera det i samband med nästa val till EU-parlamentet.

Anf.  141  MIKAEL ODENBERG (m):

Jag har ingen annan uppfattning än Göran Magnusson på den sista punkten. När jag ställde min fråga om hur de nya mandatsiffrorna skulle implementeras var jag inte medveten om att frågan besvaras på s. 29 i det dokument vi har fått, men det har det alltid så effektiva kansliet fäst min uppmärksamhet på.

Det som då är intressant är att statssekreterarens svar avviker från det som står på s. 29. Då är frågan vilket man ska tro på. På s. 29 sägs det att man proportionellt ska räkna upp de befintliga medlemsstaterna tills man kommer upp till de här 740. Sedan kan det alltså bli så att man kommer att bryta igenom 740-vallen temporärt om det tas in nya medlemsstater under perioden 2004–2009. Är s. 29 obsolet eller är det statssekreterarens svar som är obsolet?

Anf.  142  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag läser nog inte s. 29 på samma sätt som Mikael Odenberg i så fall. Det som refereras i punkt 3 är en process som man går igenom vid varje valtillfälle, dvs. 2004 och sedan nästa gång 2009. Det är inte så att det görs något slags kontinuerlig uppräkning under löpande mandatperiod. Men jag kanske missförstår Mikael Odenberg här.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Det påpekas att 4:an var intressant här. Enligt 4:an får man även gå över. Jag har för mig att detta var en diskussion som fördes inför Amsterdam också. Då satte man det absoluta taket till 700.

Anf.  144  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är riktigt. Det fanns med redan i Amsterdam.Vi har i samtal med jurister undersökt frågan. Europaparlamentets företrädare som finns på plats i Nice hävdar att parlamentet, både i Bryssel och Strasbourg, kan klara 740 ledamöter, om än med hjälp av skohorn och vad som kan behöva tas till för att få in folk i en kostym som egentligen är aningen för liten.

Anf.  145  MIKAEL ODENBERG (m):

Herr ordförande! Jag ska inte älta reglerna. Det var mer av nyfikenhet som jag ursprungligen ställde frågan. Det är inte kontroversiellt att vi bör sträva efter att ha ett tak på 700. Skulle det sedan visa sig att det som ett resultatet av dessa förhandlingar blir ett högre medlemsantal, blir det i vart fall att det kan vara en rimlig strategi att försöka att åtminstone inrikta sig på att få en implementering av de nya mandatsiffrorna på ett sätt så att man inte bryter igenom 740, vilket det här indikerar. Det kan övergångsvis bli klart fler ledamöter än 740. Det borde man i varje fall kunna undvika om man skulle hamna på ett slutligt beslut där det permanenta mandatantalet är över 700.

Anf.  146  GÖRAN MAGNUSSON (s):

Jag har ytterligare en synpunkt. Det är väl kanske inte världens viktigaste fråga i och för sig. Jag har inte hört några egentliga argument för att man ska utöka parlamentet ur parlamentets synpunkt eller ur funktionell synpunkt. Jag har hört bl.a. Elmar Broks på någon nyhetsutsändning under eftermiddagen i dag, där han var irriterad över att man skulle överskrida 700. Det här är bara en möjlighet att smörja de andra två besvärliga frågorna. Man ser lite för enkelt på saken, och man behöver försöka hålla fast vid de 700. Det ligger i närtid att man har val till parlamentet och att reglera dessa frågor ganska smidigt.

Anf.  147  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Om man lyssnar på röster från regeringsföreträdare från ett antal medlemsländer, nog har flera stycken pläderat för ett ökat antal Europaparlamentariker. Det vill jag nog faktiskt säga. Det förslag som nu ligger ger ett sammanlagt, även i en utvidgad union med 27 medlemmar, 738 parlamentariker.

Jag förstår Mikael Odenbergs fråga. Det som är beskrivet i de punkter som vi tidigare refererar till om möjligheten att gå igenom taket, det har jag lite svårt att se, i varje fall om man kommer överens om att det ska bli fallet. Om man kommer överens om det senaste förslaget till fördelning av platser i Europaparlamentet, så att det slutar på 738 i en union med 27 medlemmar, har jag lite svårt att se hur man någon gång ska gå igenom taket.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Men, vi kanske inte ska fördjupa oss så mycket på den punkten, mer än att vi kan tycka att det är ett svaghetstecken att man bryter igenom 700-taket. Utlägget var att det inte var de små länderna som fick något, utan de stora länderna fick de 35 nya mandaten eller vad de skulle få. Så skulle det vara några stycken på småländerna. Det är som det är. En del regeringschefer är väldigt lättsinniga då det gäller att spendera platser.

Anf.  149  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag vet inte om det är lättsinnigt, men uppenbarligen för ett antal regeringsföreträdare är ett ökat antal Europaparlamentariker en viktig fråga. Vi har själva argumenterat för att behålla ett antal som inte överstiger 700. Det är bara att konstatera att vi inte är i majoritet.

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Jag förstår det mycket väl. Men däremot kommer vi att få betala för det, naturligtvis.

Okej. Vi går vidare. Det gäller röstviktningen i rådet. Det har gått ett rykte. Det fanns ett papper förut att det skulle vara något inslag av en dubbel majoritet i röstviktningen på 62 % av befolkningen. I de papper som vi nu har här i bilagan finns de 62 procenten inte nämnda. Är det någonting som har tillkommit under kvällens förhandlingar?

Anf.  151  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Nej, det är det inte. Det papper som nämnden fick ta del av i förmiddags är fortfarande det som ligger på bordet. I de texter som ni har fått nu på kvällen finns inga siffror – väl, tror jag … det finns inga detaljer …

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga siffror. Det finns en text där, en artikeltext.

Anf.  153  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det ska mera ses som en markering av att frågorna är olösta. Det faktum att de olika elementen med 62 % osv. inte finns med i de texterna ska bara ses som ett uttryck för att den frågan diskuteras fortfarande. Därför har man inte lagt in det i det dokument ni har fått del av. Det är ingen ny diskussion som har lett till det faktum att det inte finns med. Det är mer att frågan fortfarande är öppen. Den diskuteras i högsta grad just nu i möteslokalen.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Vi fick ett TT-telegram som sade att Tyskland och Frankrike var överens nu om fördelningen av sina röster. Tyskland accepterar att de har lika många röster som Frankrike, tack vare att man hade fått med detta om 62 % av befolkningen.

Anf.  155  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Återigen: Det krävs att 15 länder är överens för att det ska bli en överenskommelse. Det räcker inte med Tyskland och Frankrike.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Okej. Det är en fortfarande utestående fråga.

Då undrar jag om det är någon här som har några frågor om just röstviktningen? Hur bedömer du nu läget i frågan, Lars? Tycker du att det verkar som om att man börjar komma till ett slut?

Anf.  157  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är svårt. Nu har jag inte under rådets senaste timme när vi har talats vid haft möjlighet att vara inne i rummet och följa diskussionen. Vad jag ser på de anteckningar som kommer ned är det svårt att nå en överenskommelse. Flera stats- och regeringschefer säger sig ha stora svårigheter att acceptera det som ligger på bordet när det gäller röstviktningen. Jag vågar inte ha någon säker bedömning i det här läget av vad utfallet blir.

Nu är vi inne på de frågor som 1997 var omöjliga att komma överens om i Amsterdam. Det är därför vi har den här regeringskonferensen. Om den politiska viljan är tillräckligt stark att göra en kompromiss den här gången vågar jag inte säga. De bulletiner som kommer precis just nu är ganska nedslående. Jag vågar inte uttala mig om någonting annat än att vi med all säkerhet har en lång natt framför oss.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Det ser ut som att man vill köra det här totalt i botten.

Anf.  159  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det tror jag är alldeles nödvändigt för att nå en överenskommelse. Nu är det ett sådant läge att förhandlingarna körs i botten. Så får vi se om det håller eller inte eller om det finns någon eller några som anser att det är för svårt att acceptera och därför vill spräcka en överenskommelse. Vår grunduppfattning och grundförhoppning är fortfarande att kunna nå en överenskommelse. Men det är inte på något sätt givet att det blir så.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till det andra om kommissionen. Du redogjorde för franska förslaget. De ville fortfarande ha kvar inte bara en översyn när det är 27 medlemsstater utan även att kunna gå ned till högst 26 kommissionärer. Det verkar lite torftigt, ett litet knepigt förslag. Tror du att de får någon framgång med det?

Anf.  161  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Återigen: Det är flera länder, inklusive vi själva, som tycker att det är, precis som ordföranden säger, ett ganska torftigt förslag. Jag vågar inte ”glutta” i facit.

Det viktiga för oss och många andra länder har varit att principen ett land en kommissionär bibehålls fram till den utvidgning som vi nu känner till, dvs. upp till 27 ledamöter. Att då i sista änden vara tvungen att gå ned till 26 är kanske något som man i sista hand skulle kunna leva med. Jag tror nog att det blir ytterligare ett varv med diskussioner om man inte exempelvis skulle kunna få i så fall 27 länder som ett tak. Det är svårt att föregripa den diskussionen. Grunduppfattningen ett land en kommissionär är stark hos ett stort antal länder.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Vi har kommit i ett läge där vi har fått en fyllig redovisning av dig. Vi har också kunnat ge våra synpunkter. Vad jag förstår ser det här hyggligt ut från vår synpunkt. Det är framgångsrikt på vissa områden på en del svåra frågor.

Hur bedömer du tidsschemat nu? Du säger att det kommer att bli ett långrotande, bara för att upprätthålla prestigen, för att köra detta så långt det går. Kommer man att bli klar före midnatt, eller kommer man att fortsätta?

Anf.  163  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Nej, jag tror inte att man är klar före midnatt. Nu återstår det reella svårigheter för många. Jag tror att det blir en ren, svår förhandlingssituation. Hur lång tid den tar vågar jag inte säga. Men i nuvarande läge skulle jag bli förvånad om den är klar till midnatt. Jag skulle snarare tro att mycket talar för att den pågår en bra bit in på natten.

Det är fortfarande en option att man också fortsätter under måndagen. Det kan hålla på ett bra tag till om det vill sig illa.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Anna Lindh sade ju förut när vi pratade med henne vid femtiden att det var sagt att man skulle göra en paus ungefär nu och gå och lägga sig. Det kanske inte gäller längre.

Anf.  165  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

De sitter fortfarande. Jag vet inte om det är för att öka kompromissvilligheten, men man har sett till att stats- och regeringscheferna och utrikesministrarna inte heller får någon middag. De sitter bara och förhandlar. Det är sådana knep man tar till i slutet av förhandlingarna för att öka villigheten att göra kompromisser! Vad vet jag.

De sitter fortfarande, och de lär göra det ett bra tag till.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Vad bedömer du? Bedömer du att det i morgon förmiddag, i lagom tid före lunch, är klart?

Anf.  167  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Det är väldigt svårt att göra en bedömning av när det här är slut.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Jag pratar för vår egen del.

Anf.  169  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag förstår det.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Vi har kommit väldigt långt. Min kompletterande fråga är om du bedömer att det finns andra frågor som kan komma in i slutomgången. Kommer det bara att handla om kommissionen och röstviktningen och allt det andra är klart?

Anf.  171  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Och parlamentet.

Jag ser inte att något annat kommer in i nuvarande läge. Omröstning med kvalificerad majoritet och närmare samarbete kan betraktas som avslutat. Att andra frågor skulle komma in kan jag inte riktigt se.

Nu är det de olika varianterna på röstviktningen. Det är egentligen om kommissionens sammansättning, om den framtida kommissionen ska ligga kring 26 eller 27 medlemmar. Diskussionen står mellan dessa. Sedan är det frågan om antalet parlamentariker. Det kan synas vara små saker kvar, men uppenbarligen är röstviktningen av flera skäl mycket känslig i många länder. Därför kan det ta lång tid. Jag kan inte heller utesluta att man bryter ett tag och har ett antal individuella diskussioner med olika stats- och regeringschefer och sedan återsamlas. Det finns många olika scenarier. Jag vågar inte ha någon säker bedömning på hur lång tid det tar.

Jag tror inte att det kommer några nya frågor.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Jag frågar också för hur vi i nämnden ska ha samrådet. Jag tycker själv att vi har börjat komma till en punkt där det börjar ta slut. Det handlar bara om de utestående frågorna. Våra ståndpunkter är tämligen klara. Det är mycket möjligt att vi för formens skull skulle behöva ha ett slutresonemang med Anna Lindh om detta. Vi befinner oss ganska nära slutet för vår del.

Anf.  173  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag delar den uppfattningen.

Anf.  174  ORDFÖRANDEN:

Det skulle vara lämpligt om det vore möjligt att få fram Anna Lindh inom den närmaste tiden för ett telefonsamtal.

Anf.  175  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Jag måste diskutera med henne. Vi befinner oss just nu i det känsligaste läget i förhandlingarna för alla de fyra dagarna. Jag tror att det finns all anledning att bevaka alla intressen. I det här läget när alla är något uttröttade tror jag att vi ska försöka behålla de två svenska huvuden som finns i salen så mycket som möjligt. Det är möjligt att vi kan göra ett byte, att jag ersätter utrikesministern en stund inne i salen så att hon kan ta en kontakt med nämnden. Jag måste be att få diskutera detta med henne.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Ja gör det.

Det är ingen mening att ha något sammanträde igen tidigt i morgon bitti eller något sådant. Det är bättre att klara av det nu inom den närmaste tiden. Sedan får ni klara hem det hela.

Anf.  177  Statssekreterare LARS DANIELSSON:

Självklart, om det är nämndens önskemål, ska vi diskutera med henne.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Bra. Tack ska du ha.

4 §  Europeiska rådets möte i Nice

Överläggningar med utrikesminister Anna Lindh

Kl. 22.55-23.15

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Hur är läget?

Anf.  180  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Inga förändringar.

Anf.  181  ORDFÖRANDEN:

Det är fortfarande väldigt kärvt?

Anf.  182  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi har inte sett några nya förslag. De har över huvud taget inte lagt fram några nya förslag. Alla har bara talat om att de tycker att det är en hemskt besvärlig situation och att de inte är nöjda med det förslag som ligger.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Det är alltså röstviktningen, kommissionen och parlamentet som det kretsar kring?

Anf.  184  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, i princip allting.

Anf.  185  ORDFÖRANDEN:

Allting? Det övriga också?

Anf.  186  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Folk har kommenterat allting, men resten är mer eller mindre antaget så att säga. Däremot har folk kommenterat allting, så det har varit en allmän debatt och utvärdering av situationen. Det är naturligtvis till syvende och sist röstviktningen det handlar om.

Anf.  187  ORDFÖRANDEN:

Om vi går på det substantiella med det andra, är det svårt att gå tillbaka på de områden som är avdiskuterade.

Anf.  188  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är sagt att allt är ett enda paket. Inget är taget förrän allt är taget. Det är ingen som skulle våga gå tillbaka på någonting av det som redan är behandlat.

Anf.  189  ORDFÖRANDEN:

Nej. Nu är det bara tabellen för rösterna i rådet då.

Anf.  190  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Och skrivningarna på kommissionen osv.

Anf.  191  ORDFÖRANDEN:

Ja, just det.

Det händer ingenting nu. Nu väntar man in varandra?

Anf.  192  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nu har vi en paus. Sedan är frågan vad som händer under pausen. Vi trodde att ordförandeskapet skulle komma tillbaka med ett nytt förslag för några timmar sedan. Men det gjorde det inte. Nu har vi haft en allmän diskussion om situationen. Vi trodde att det skulle komma ett nytt förslag när den var över, men det gjorde det inte heller. Då sade man att man skulle ta paus. Det är en kvart till tjugo minuters paus. Ifall det händer någonting under den pausen återstår att se – om de plockar fram något nytt förslag. Hittills har de gått hårt på, trots allt motstånd de har fått, att det är bara att anta det förslag som finns, därför att det inte går att göra fler diskussioner, krumbukter eller förändringar i förslaget. Sedan har de inte plockat fram några nya förslag. Vi får se vad som händer nu.

Anf.  193  ORDFÖRANDEN:

Vad gör du för bedömning? Tror du att man är intresserad av att göra upp detta nu före midnatt, eller vill man sega på det tills i morgon?

Anf.  194  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Om jag ska vara ärlig tror jag att stämningen är så här: Om man inte klarar upp det före midnatt så faller det. Jag tror inte att man försöker att träffas i morgon igen. Jag trodde det tidigare, men jag tror inte det längre.

Nu i natt tror jag inte längre att man kör under måndagen. Nu börjar det att bli trött och irriterat.

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Vad tror du behövs för att …

Anf.  196  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

De måste göra en omviktning av rösterna. Det är det som krävs.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Är det stora tag det handlar om? Vilka länder är mest missnöjda?

Anf.  198  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Det är många olika som är missnöjda med olika saker.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  200  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  202  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är samma sak som vi råkar ut för när det kommer tabeller där vi får fler röster. Då finns det länder som kommer nedanför oss som klagar över att vi får fler röster. Alla sådana förslag där vissa länder får ytterligare röster rycks tyvärr sönder av dem som ligger precis under.

Anf.  203  MIKAEL ODENBERG (m):

Jag har en kort fråga. Var står tyskarna just nu?

Anf.  204  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Det verkar som att vi är framme vid ett slut.

Anf.  206  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, det har jag en känsla av att det är.

Anf.  207  ORDFÖRANDEN:

Jag tänker på samrådet också. Vi har fått en bra genomgång förut av det som hittills är färdigdiskuterat. Jag ska inte betygsätta detta, för då kommer andra in och ger betyg också. Vi vet var det ligger. Det är bara frågan om röstviktningen och kommissionen kvar. Parlamentet behöver man kanske inte säga så mycket om. Där är vi lite sura över att man spräcker taket – men det är väl alla.

Anf.  208  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja, precis. Det är alla.

Anf.  209  ORDFÖRANDEN:

Det är detta kvar. Och där kan vi inte göra så mycket mer i kväll härifrån än att avvakta vad som sker.

Anf.  210  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej. Jag är rädd för att det kan vara svårt.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker att vi har kommit i ett läge nu då vi har tagit del av informationen. Du vet precis var vi står>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<< >>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  212  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Vi fortsätter i alla förhandlingarna och förslagen att driva frågan. Däremot har vi haft inställningen att vi inte kan blockera eller fälla konferensen på detta. Det vore vansinnigt.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Nej, ingen har den uppfattningen.

Anf.  214  YVONNE RUWAIDA (mp):

När det gäller röstviktningen anser vi att förslaget som ligger just nu är oacceptabelt. Jag var inte här de första minuterna för jag hade telefon. Vi skulle vara här 11, och det var jag. Hur många länder accepterar inte det nuvarande förslaget?

Anf.  215  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  216  YVONNE RUWAIDA (mp):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  217  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap 1 § sekretesslagen <<<Anf.  218  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det förslag som ligger just nu gör att detta inte kommer att bli en regeringskonferens som har nått sitt resultat. Då måste det läggas fram ett nytt förslag?

Anf.  219  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jovisst. Precis. Jag sade i början att det är det läget vi står inför just nu. Flertalet länder accepterar inte förslaget som det ser ut just nu.

Anf.  220  YVONNE RUWAIDA (mp):

Jag vill bara betona att det för oss inte handlar om att Sverige ska få en röst till, utan det handlar om fördelningen mellan de små, de mellanstora och de stora länderna. Som det är i nuläget är det helt oacceptabelt.

Anf.  221  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja. Det är det många här som håller med dig om.

Anf.  222  ORDFÖRANDEN:

Vi befinner oss här nu. Då är frågan hur vi ska avgöra detta, hur vi ska fortsätta med samrådet. Jag tror att vi befinner oss i läget där vi har kommit till vägs ände för vår del. Yvonne Ruwaida tycker inte det.

Anf.  223  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det här med röstviktningen är en känslig fråga. Det kanske läggs fram ett nytt förslag i natt eller i morgon bitti från det franska ordförandeskapet. Då kan det vara så att vissa länder säger okej att de kan acceptera. Så kommer ett annat förslag som ligger utanför röstviktningsfrågan. Bedömer ministern att den risken finns?

Anf.  224  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Yvonne Ruwaida menar att man tar in helt nya ovidkommande förslag?

Anf.  225  YVONNE RUWAIDA (mp):

Det kan vara förslag som inte rör röstviktningen i sig utan som kanske rör kvalificerad majoritetsomröstning.

Anf.  226  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej, jag tror inte det. Det kan säkert komma andra förslag som inte har med detta att göra. Det kan komma uttalanden om någonting. Det är sådant som jag bedömer inte kan handla om det som vi redan har beslutat om. Man kommer inte att gå in och försöka riva i frågan om kvalificerad majoritet eller i några av de reglerna igen. Det bedömer jag som uteslutet. Däremot kanske man säger t.ex. att man tycker att det vore jättebra att lägga livsmedelssäkerhetsinstitutet i Belgien, eller vad vet jag. Förstår ni liknelsen? Sådant kan man aldrig veta. Sådant kan ramla in i slutsatserna. Det är ingenting som vi hittills har gått igenom att göra.

Tro för guds skull inte att det blir ett livsmedelssäkerhetsinstitut i Belgien! Det var bara ett exempel för att ni ska förstå vilken typ av saker som kan hända på natten – inte det vi har gått igenom.

Anf.  227  WILLY SÖDERDAHL (v):

Jag vill bara för klarhets skull instämma i det som Yvonne Ruwaida sade om röstviktningen. Vi har samma åsikt där.

Anf.  228  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Ja.

Anf.  229  ORDFÖRANDEN:

Våra uppfattningar om röstviktningen är nu kända. Vi har haft de frågorna uppe ganska länge. Jag bedömer det som att vi inte kommer längre. Vi har fått en väldigt bra genomgång under de olika samråden vi har haft här. Vi har kommit fram till ett läge då den här konferensen avgörs. Det handlar om de utestående frågorna. Jag tror inte att vi behöver ha ett nytt samråd. Vi avvaktar. Antingen blir det ett genombrott och man klarar hem det, eller så blir det inte det.

Anf.  230  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Nej. Jag kan garantera att vi kommer att fortsätta att arbeta för en vettig röstviktning. Vi kommer också att göra vad vi kan för Sveriges enskilda intressen. Vi kommer att arbeta för en vettig röstordning både mellan medlemsstater och när det gäller kandidatländer. Men hur långt vi kan komma på det kan jag inte lova någonting om i det här läget.

Anf.  231  ORDFÖRANDEN:

Ska vi sätta ut något sammanträde i morgon förmiddag? Jag vet inte om det är nödvändigt.

Anf.  232  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Jag tror att det är så här: Jag tror inte att det blir någonting i morgon förmiddag. Om vi inte blir klara i kväll så bryter de. Det kan man inte vara säker på. Om ni vill ordna det genom något slags egen telefonkedja kan vi ringa och ge ett meddelande hyfsat tidigt i morgon bitti om det är någon idé med en återkoppling i morgon bitti eller inte. Vi ringer till någon av er vid 7 eller 8.

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Ja, det kan ni göra. Vi behöver inte ha något mer samråd nu. Nu går det eller så går det inte.

Anf.  234  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Det är precis så jag bedömer det. Om det mot förmodan skulle vara så att de säger i kväll att det fortsätter igen i morgon är det bäst att vi ringer er i morgon bitti och säger att vi kan behöva ett nytt samråd.

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Det verkar finnas majoritet för det runt bordet här.

Anf.  236  Utrikesminister ANNA LINDH (s):

Bra!

Anf.  237  ORDFÖRANDEN:

Vi gör så. Vi tackar dig för detta och hoppas på att ni ska lyckas.

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådets möte i Nice 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare LARS DANIELSSON 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  4  Statssekreterare LARS DANIELSSON 3

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Statssekreterare LARS DANIELSSON 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  REYNOLDH FURUSTRAND (s) 3

Anf.  9  MIKAEL ODENBERG (m) 3

Anf.  10  PER BILL (m) 4

Anf.  11  WILLY SÖDERDAHL (v) 4

Anf.  12  YVONNE RUWAIDA (mp) 4

Anf.  13  GUNILLA WAHLÉN (v) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Statssekreterare LARS DANIELSSON 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  17  YVONNE RUWAIDA (mp) 6

Anf.  18  PER BILL (m) 7

Anf.  19  WILLY SÖDERDAHL (v) 7

Anf.  20  Statssekreterare LARS DANIELSSON 7

Anf.  21  GUSTAF VON ESSEN (m) 8

Anf.  22  Statssekreterare LARS DANIELSSON 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  26  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  28  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  30  Statssekreterare LARS DANIELSSON 9

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  32  Statssekreterare LARS DANIELSSON 10

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  34  Statssekreterare LARS DANIELSSON 10

2 §  Europeiska rådets möte i Nice 11

Anf.  35  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 11

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  37  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 12

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 12

Anf.  40  CHRISTINA AXELSSON (s) 12

Anf.  41  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 12

Anf.  42  MIKAEL ODENBERG (m) 12

Anf.  43  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 12

Anf.  44  MIKAEL ODENBERG (m) 12

Anf.  45  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 13

Anf.  46  MIKAEL ODENBERG (m) 13

Anf.  47  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 13

Anf.  48  MIKAEL ODENBERG (m) 13

Anf.  49  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 13

Anf.  50  MIKAEL ODENBERG (m) 13

Anf.  51  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 13

Anf.  52  YVONNE RUWAIDA (mp) 13

Anf.  53  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 14

Anf.  54  WILLY SÖDERDAHL (v) 15

Anf.  55  MARTIN NILSSON (s) 15

Anf.  56  KARIN PILSÄTER (fp) 15

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  58  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 15

Anf.  59  GÖRAN MAGNUSSON (s) 16

Anf.  60  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 17

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  62  WILLY SÖDERDAHL (v) 17

Anf.  63  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 17

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 18

Anf.  68  PER BILL (m) 18

Anf.  69  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 18

Anf.  70  PER BILL (m) 18

Anf.  71  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 18

Anf.  72  YVONNE RUWAIDA (mp) 18

Anf.  73  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  75  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

3 §  Europeiska rådets möte i Nice 20

Anf.  77  Statssekreterare LARS DANIELSSON 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  79  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  81  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  83  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  85  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  87  Statssekreterare LARS DANIELSSON 21

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  89  Statssekreterare LARS DANIELSSON 22

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  91  Statssekreterare LARS DANIELSSON 22

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  93  Statssekreterare LARS DANIELSSON 22

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  95  Statssekreterare LARS DANIELSSON 22

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  97  Statssekreterare LARS DANIELSSON 23

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  99  Statssekreterare LARS DANIELSSON 24

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  101  Statssekreterare LARS DANIELSSON 24

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  103  Statssekreterare LARS DANIELSSON 24

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  105  Statssekreterare LARS DANIELSSON 25

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  107  Statssekreterare LARS DANIELSSON 26

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  109  Statssekreterare LARS DANIELSSON 26

Anf.  110  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  111  Statssekreterare LARS DANIELSSON 26

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  113  Statssekreterare LARS DANIELSSON 27

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  115  Statssekreterare LARS DANIELSSON 27

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  117  YVONNE RUWAIDA (mp) 27

Anf.  118  INGER STRÖMBOM (kd) 27

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  120  MIKAEL ODENBERG (m) 28

Anf.  121  MARTIN NILSSON (s) 28

Anf.  122  WILLY SÖDERDAHL (v) 28

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  124  Statssekreterare LARS DANIELSSON 29

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  126  Statssekreterare LARS DANIELSSON 29

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  128  YVONNE RUWAIDA (mp) 30

Anf.  129  Statssekreterare LARS DANIELSSON 30

Anf.  130  YVONNE RUWAIDA (mp) 30

Anf.  131  Statssekreterare LARS DANIELSSON 30

Anf.  132  MARTIN NILSSON (s) 30

Anf.  133  Statssekreterare LARS DANIELSSON 30

Anf.  134  WILLY SÖDERDAHL (v) 31

Anf.  135  Statssekreterare LARS DANIELSSON 31

Anf.  136  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  137  Statssekreterare LARS DANIELSSON 32

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  139  Statssekreterare LARS DANIELSSON 32

Anf.  140  GÖRAN MAGNUSSON (s) 33

Anf.  141  MIKAEL ODENBERG (m) 33

Anf.  142  Statssekreterare LARS DANIELSSON 33

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  144  Statssekreterare LARS DANIELSSON 33

Anf.  145  MIKAEL ODENBERG (m) 34

Anf.  146  GÖRAN MAGNUSSON (s) 34

Anf.  147  Statssekreterare LARS DANIELSSON 34

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  149  Statssekreterare LARS DANIELSSON 35

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  151  Statssekreterare LARS DANIELSSON 35

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  153  Statssekreterare LARS DANIELSSON 35

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  155  Statssekreterare LARS DANIELSSON 35

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  157  Statssekreterare LARS DANIELSSON 36

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  159  Statssekreterare LARS DANIELSSON 36

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  161  Statssekreterare LARS DANIELSSON 36

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  163  Statssekreterare LARS DANIELSSON 37

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  165  Statssekreterare LARS DANIELSSON 37

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  167  Statssekreterare LARS DANIELSSON 37

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  169  Statssekreterare LARS DANIELSSON 37

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  171  Statssekreterare LARS DANIELSSON 37

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  173  Statssekreterare LARS DANIELSSON 38

Anf.  174  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  175  Statssekreterare LARS DANIELSSON 38

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  177  Statssekreterare LARS DANIELSSON 38

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 39

4 §  Europeiska rådets möte i Nice 40

Anf.  179  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  180  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  181  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  182  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  184  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  185  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  186  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  187  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  188  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  189  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  190  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 40

Anf.  191  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  192  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 41

Anf.  193  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  194  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 41

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  196  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 41

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  198  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 41

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  200  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  202  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  203  MIKAEL ODENBERG (m) 42

Anf.  204  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  206  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  207  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  208  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  209  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  210  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 42

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  212  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 43

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  214  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  215  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 43

Anf.  216  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  217  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 43

Anf.  218  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  219  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 43

Anf.  220  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  221  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 43

Anf.  222  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  223  YVONNE RUWAIDA (mp) 43

Anf.  224  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 44

Anf.  225  YVONNE RUWAIDA (mp) 44

Anf.  226  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 44

Anf.  227  WILLY SÖDERDAHL (v) 44

Anf.  228  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 44

Anf.  229  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  230  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 44

Anf.  231  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  232  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 45

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  234  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 45

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  236  Utrikesminister ANNA LINDH (s) 45

Anf.  237  ORDFÖRANDEN 45