§ 1 Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf. 1 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag öppnar dagens möte. Vi går in på punkt 1 på föredragningslistan som är medgivande till att deltaga på distans. Det är en ny punkt. Jag frågar om vi kan bevilja deltagande på distans. Svaret är ja.

§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Max Elger (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte den 9 juni 2020

Information och samråd inför videomöte den 10 juli 2020

Anf. 2 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Punkten 2 är Ekonomiska och finansiella frågor. Vi välkomnar statssekreterare Max Elger till mötet. Vi börjar med en återrapport från videomötet den 9 juni 2020.

Anf. 3 Statssekreterare MAX ELGER:

Hej alla! Max Elger här. Vi börjar med en återrapportering från det senaste videomötet med EU:s finansministrar. Det ägde rum den 9 juni.

Under den första dagordningspunkten inledde kommissionen med att ge en presentation av sitt förslag till ett återhämtningspaket. Kommissionen framhöll att målsättningen med paketet var att upprätthålla konkurrenskraft, undvika störningar på den inre marknaden och att motverka ökade sociala klyftor. Vidare ämnade man med paketet att förbereda EU:s ekonomi för framtiden med satsningar på grön och digital omställning.

Vid diskussionen underströk många medlemsstater vikten av att paketet kommer på plats snabbt och att stora delar av stödet betalas ut kommande två till tre år för att kunna bidra till återhämtningen. Andra medlemsstater, och det inkluderar Sverige, var kritiska till att stöd ska ges i form av bidrag. Sverige framhöll vidare att återhämtningspaketet sammantaget borde vara temporärt, välriktat, använda existerande instrument och inte finansieras genom nya egna medel.

Många medlemsstater valde att särskilt fokusera diskussionen på faciliteten för återhämtning och resiliens, som utgör den största delen av kommissionens återhämtningspaket. Här ansåg flertalet medlemsstater, inklusive Sverige, att allokeringsnyckeln för faciliteten inte hade en tillräckligt tydlig koppling till vilka medlemsstater som drabbades hårdast av krisen medan vissa gav stöd till kommissionens förslag.

Överlag välkomnade medlemsstaterna en koppling till den europeiska planeringsterminen. Några medlemsstater framhöll i detta sammanhang vikten av strikta reformkrav medan andra menade att det måste finnas tillräcklig flexibilitet och att faciliteten inte fick efterlikna ett makroekonomiskt stödprogram. Sverige framhöll också att åtgärder behövde vara i linje med stabilitets- och tillväxtpakten samt stödja gemensamma värderingar.

Under den andra och sista dagordningspunkten informerade ordföranden om de ekonomisk-politiska delarna av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 som hade godkänts av rådet vid ett skriftligt förfarande.

Därutöver hölls ett eurogruppsmöte i inkluderande format den 11 juni där den enda dagordningspunkten var en uppdatering av det ekonomiska läget med en kort ytterligare diskussion om kommissionens återhämtningsförslag. Diskussionen fokuserade på bedömningen av behovet för återhämtningen, hur nationella åtgärder och åtgärder på EU-nivå kompletterar varandra samt möjliga implikationer för euroområdet i faciliteten för återhämtning och resiliens.

Det var återrapporten.

Anf. 4 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten och går vidare på dagordningen.

Punkten 1 gäller presentation av ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en diskussionspunkt.

Anf. 5 Statssekreterare MAX ELGER:

Den 1 juli tog Tyskland över ordförandeskapet i EU. På mötet på fredag ska det presentera sitt arbetsprogram för Ekofin för det kommande halvåret.

En övergripande prioritering i programmet är, som väntat, att möta de sociala och ekonomiska utmaningar som följer av covid-19-pandemin. Stort fokus väntas därför ligga på att slutföra förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram och återhämtningsinstrumentet.

På Ekofinområdet väntas ordförandeskapet prioritera ett antal åtgärder som syftar till att främja rättvis beskattning samt en hållbar finansmarknadsarkitektur och finanspolitik. På skatteområdet nämns prioriteringar såsom implementeringen av eventuella reformförslag baserade på OECD:s arbete med beskattning av den digitala ekonomin, införandet av en skatt på finansiella transaktioner inom det befintliga fördjupade samarbetet och en översyn av direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet.

På finansmarknadsområdet vill Tyskland ta arbetet med att fördjupa kapitalmarknadsunionen, digitalisera finansiella tjänster vidare och därtill ge stöd till fortsatt arbete med bankunionen. Tyskland vill även att EU gör ytterligare ansträngningar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vad gäller finanspolitiken konstaterar ordförandeskapet att fokus i medlemsstaterna nu rätteligen ligger på åtgärder som syftar till att hantera pandemin. Samtidigt nämns vikten av att återgå till en mer långsiktig planering i finanspolitiken för att säkra ekonomisk stabilitet, motståndskraft och tillväxt.

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser att arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

Anf. 6 JAN ERICSON (M):

Man kan ha många synpunkter på det om står i texten. Jag vet att förslaget till svensk ståndpunkt är den sedvanliga formuleringen som regeringen brukar ha till varje ordförandeland. Samtidigt går det inte att komma ifrån att man skulle vilja ha med en lite skarpare skrivning om digital beskattning. Det finns även all anledning att följa upp vad som händer inom euroområdet med skatt på finansiella transaktioner och andra saker och hur detta påverkar Sverige. Statssekreteraren skulle kunna kommentera detta lite. Samtidigt inser jag att man vill ha en ganska neutral ståndpunkt, och vi accepterar den men med dessa medskick.

Anf. 7 Statssekreterare MAX ELGER:

Jag tror att vi är helt ense i att de förslag på skatteområdet som Tyskland avser att arbeta med inte är Sveriges likör. Vi kommer att vara motståndare till eventuella delar som utvecklas under det kommande halvåret. Men det är brukligt att man välkomnar programmet som sådant. Sedan tar man fajten när frågorna dyker upp. Jag tycker att vi fortsätter på det sättet. I sak vad avser Sveriges hållning på skatteområdet finns det nog inga egentliga motsättningar i parlamentet.

Anf. 8 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkten 2, Uppdatering om ekonomiska effekten av covid-19 och återhämtningsåtgärder. Det är en diskussionspunkt.

Anf. 9 Statssekreterare MAX ELGER:

Under den här dagordningspunkten ska vi få en presentation av kommissionens sommarprognos som publicerades i går. Vi väntas också diskutera status på de redan överenskomna åtgärderna på EU-nivå som har genomförts för att hantera covid-19-krisen. Det rör de tre förslagen som EU-nämnden fått information om tidigare, det vill säga SURE, garantifonden i EIB och den förebyggande kreditlinan för euroländerna som tillhandahålls av ESM.

SURE blir operativt när alla medlemsstater har ställt ut sina garantier. För svenskt vidkommande undertecknade regeringen garantiavtalet den 25 juni efter att riksdagen den 17 juni bifallit regeringens förslag. Enligt uppgift ska nu flertalet medlemsstater ha skrivit på avtalet.

Vad gäller garantifonden till EIB undertecknade regeringen avtalen den 30 juni. Även här biföll riksdagen regeringens förslag om utställande av garanti den 17 juni. Fonden blir operativ när medlemsstater om minst 60 procent av EIB:s ägarkapital undertecknat avtal om deltagande. Detta väntas bli relativt snart.

Den förebyggande kreditlinan för euroländerna som tillhandahålls av ESM blev operativ den 15 maj.

Det kommer sannolikt inte att bli någon omfattande diskussion om återhämtningspaketet på detta möta eftersom de större frågorna i paketet som bekant i första hand förhandlas av stats- och regeringscheferna. Nästa förhandlingstillfälle för dessa blir 17–18 juli.

En relaterad fråga som kan komma upp är EIB:s kapitalbehov. Där är bakgrunden att EIB har meddelat att den inte kan genomföra kommissionens förslag om investeringsstöd utan en kapitalhöjning. EIB har dock i innevarande läge ännu inte redogjort för hur omfattande en dylik kapitalhöjning skulle bli.

Vid en diskussion om frågor relaterade till återhämtningspaketet kommer regeringen att framföra de ståndpunkter som har överlagts med riksdagen och som beskrivs i den kommenterade dagordningen.

Anf. 10 ANNIKA QARLSSON (C):

Tack, statssekreteraren, för genomgången!

Det närmar sig ett lite skarpare läge vad gäller förhandlingarna. Det är lite intressant att gå bakom de ord som används för att förstå mer hur regeringen tänker.

Regeringen skriver att man endast vill att pengar ska gå till att hantera konsekvenser av krisen och säger med sin ståndpunkt att återhämtningspaketet går längre än så. Många program i EU:s budget som finansieras via återhämtningspaketet är framför allt program vilkas relevans har gjorts tydliga av krisen. Det gäller till exempel Horizon Europe och EU4Health.

Det skulle vara lite intressant att syna bakom. Vilka delar i återhämtningspaketet menar regeringen inte svarar mot detta syfte? Det gäller att förstå mer av detaljerna när vi kommer närmare skarpt läge.

För Centerpartiets del är det tydligt att återhämtningsinsatserna måste vara breda och framför allt inrikta sig på att lappa och laga den inre marknaden genom olika former av åtgärder för att se till att företag och sektorer i hela EU klarar sig genom krisen.

Den svenska ståndpunkten pekar också på flera ställen på vikten av att återhämtningsfonden inte ska gå till att finansiera en allmän ambitionshöjning. Vilka delar är det som är utpekade och som regeringen menar att den inte ska gå till?

För vår del ser vi att det är positivt att återhämtningspaketet möjliggör investeringar i sådant som EU-länderna och institutionerna har kommit överens om. Det gäller både grön och digital omställning där vi har stridit länge för att få med hela gänget på nettonollutsläpp 2050. Då är det oerhört viktigt att det också finns möjlighet att göra de insatser som krävs. Vi har som land drivit på för att vi ska nå det. Jag skulle gärna vilja få lite fördjupning på det området.

Sverige har varit oerhört kritiskt mot att det i ett tidigt skede blev gränsrestriktiva insatser och åtgärder på den inre marknaden. Det skadar både EU-samarbetet och möjligheten till återhämtning. Om vi nu har varit drivande på att det måste återställas och att vi ska komma tillbaka till det är det också viktigt att det finns insatser och åtgärder för att nå just det. I övrigt har jag inga kommentarer.

Anf. 11 TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för redogörelsen!

Den här frågan kommer upp igen. Visserligen är det ett skarpt läge. Jag ser fram emot svaren på Annika Qarlssons frågor som kommer härnäst. Diskussionen mer i detalj kommer att ske inför nästa EU-nämndsmöte.

Det ryktas att det filas på kompromisser från Europeiska rådets ordförande som går i linje med den delen av den svenska ståndpunkten som Liberalerna har hållit med om. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av detta.

Jag har egentligen tagit till orda för att upprepa den avvikande mening som vi har så att det står rätt i papperen. Jag vill också trycka på den sista meningen i den svenska föreslagna ståndpunkten, det vill säga att villkoren bör främja EU:s grundläggande värderingar.

Jag vill trycka på att vi verkligen står fast vid denna mening och bevakar konditionaliteten. Vi vet att den är utsatt för ganska hårt ifrågasättande både när det gäller denna fråga och när det gäller långtidsbudgeten.

Anf. 12 JAN ERICSON (M):

Från moderat sida konstaterar vi att förslaget till svensk ståndpunkt ligger väl i linje med det vi tidigare har uttalat i finansutskottet. Vi tycker att det är positivt att kommissionen nu är tydlig med att återhämtningsstödet ska vara förenat med de landsspecifika rekommendationerna. Sedan kan man fundera på och känna en viss oro för om det verkligen blir så i praktiken, men det är bra att det står så.

Vi tycker att det är bra att man har markerat att pengarna inte ska användas till generella ambitionshöjningar på områden som saknar koppling till krisen.

Vi ställer oss alltså bakom regeringens förslag till svensk ståndpunkt, men vi har en liten fundering. Det gäller det sista stycket i ståndpunkten, där det genomgående står ”bör” i ett antal viktiga frågor. Vi tycker att man skulle kunna vässa till det lite och faktiskt skriva ”ska”. Det handlar om att det ”ska” användas för att stödja de medlemsstater som har störst behov, att det ”ska” fokusera på de första årens återhämtning, att det ”ska” bidra till långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och så vidare. ”Bör” känns lite vagt och försiktigt.

Jag vet inte om det är något språkligt när man översätter det till engelska och att det kan bli ett lite annat värde på orden. Men vad säger statssekreteraren och EU-nämnden om att vässa detta lite och skriva ”ska” i stället för ”bör”? Det är vår enda synpunkt.

Anf. 13 HAMPUS HAGMAN (KD):

Fru ordförande! Tack för informationen! Också vi stöder ståndpunkten från regeringen och tycker att den är i huvudsak väl formulerad.

Jag undrar lite kring processen nu och vad vi egentligen vet. Det har förekommit medieuppgifter, som tidigare nämndes här, om att man filar på en kompromiss där bland annat rabatterna ska vara kvar. Vet vi någonting om hur detta ser ut?

Jag undrar också kring diskussionen om konditionaliteten och hur den går och även om lånens långa löptider. Hur har diskussionen gått kring detta?

Slutligen undrar jag lite om processen för vår del. Kommer det att bli något nytt möte i en beredningsgrupp, eller kommer det att vara ett nytt möte i finansutskottet? Hur ser processen framåt ut för vår del här?

Anf. 14 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Några av de där frågorna kanske jag ska svara på, men jag släpper först in statssekreterare Max Elger.

Anf. 15 Statssekreterare MAX ELGER:

Jag gör ett försök att svara. För det första är det ett riktigt konstaterande att inför Ekofin på fredag är inte frågan hur vi ska lösa ut den stora flerårsbudgeten och återhämtningspaketet, utan det är en fråga som har hamnat hos stats- och regeringscheferna inför den 17–18 juli. Inför detta möte utgår jag ifrån att EU-nämnden och parlamentet konsulteras på sedvanligt sätt.

Vad är det då som döljer sig bakom vår skepsis mot återhämtningspaketets utformning? Jag skulle säga att det är tre viktiga saker som vi är kritiska till.

För det första föreslås å ena sidan paketet i dag kunna utgå med stöd under de kommande fyra åren och beslutas under de kommande fyra åren för vidare utbetalningar under de tre därpå följande åren. Det förefaller inte ändamålsenligt för att adressera en kris som enligt kommissionens egna prognoser drabbar oss framför allt under innevarande år och där återhämtningen redan under nästa år förväntas bli rätt kraftfull. Det är utdraget i tid, och det tycker vi är märkligt med avseende på att det ska vara ett krishanteringsinstrument.

För det andra – och det är i viss mån en bokföringsfråga men likafullt en viktig fråga – är det så att i detta återhämtningsinstrument ligger 190 av de 500 föreslagna bidragsmiljarderna på områden som redan omfattas av MFF. Skillnaden mellan återhämtningsinstrumentet och MFF är att MFF är föremål för behandling i rådet och faktiskt tillika underkastat parlamentets godkännande medan återhämtningsinstrumentet rent legalt är ett rent kommissionsinstrument. Vi tycker att det är egenartat att lägga in satsningar som i och för sig i sak kan vara behjärtansvärda, såsom Horizon med mera, i återhämtningsinstrumentet då de rätteligen bör ligga i MFF. Det finns ingen anledning att ha två EU-budgetar; det räcker gott och väl med MFF.

För det tredje har vi varit kritiska mot att instrumentet egentligen motiveras på två sätt. Det ena är att man ska stödja länder som är hårt drabbade av covidpandemin, och det andra är att man ska stödja länder som saknar finanspolitiskt handlingsutrymme. Sådana länder är exempelvis Italien och Belgien. Om man däremot tittar på den allokeringsnyckel som har föreslagits ser man att bulken av pengarna går till Östeuropa, som har finanspolitiskt handlingsutrymme och som inte är särdeles hårt drabbat av covidepidemin. Även där är vi kritiska till hur instrumentet allokeras, utöver till dess omfattning.

Jag skulle säga att det är dessa tre stora invändningar som döljer sig bakom regeringens allmänna skrivningar om att vi inte tycker att instrumentet är ändamålsenligt. Det sammanfattar väl svaret på Annika Qarlssons fråga.

Från Tina Acketoft noterade jag en avvikande mening. Jag hörde ingen fråga, men jag ber om ursäkt om jag har missat den.

När det gäller Jan Ericsons förslag till svensk ståndpunkt – att vi skulle skriva ”ska” i stället för ”bör” – är det klart att detta betyder något. Anledningen till att vi har valt att skriva ”bör” är att det är den ståndpunkt vi har förankrat i finansutskottet vid ett flertal tillfällen när det gäller just de här frågorna, och jag tycker att finansutskottet har haft goda möjligheter att överväga ”bör” i stället för ”ska”. För att hålla på denna ordning att finansutskottet har sagt sitt håller jag gärna fast vid ”bör”, även om jag tror att detta i sak inte torde vara av någon enormt stor betydelse. Vi är rörande eniga om inriktningen på detta.

Slutligen går jag över till frågorna om vad vi vet om den stora diskussionen om den fleråriga budgetramen och återhämtningsinstrumentet. Vi vet inget mer än att vi också läser tidningar och ryktesvägen följer vad det spekuleras i. Men vi har inte hört några direkta förslag från ordförandeskapet, alltså Europeiska rådets ordförande Michels kansli.

De kommer att komma med ett nytt förslag till både återhämtningsinstrument och flerårig budget denna vecka, och vi räknar med att det blir på fredag. Jag har ingen annan gissning än vad som framgår av medierna om hur de avser att försöka lösa den här knuten, men jag har svårt att tänka mig att vi i detta förslag kommer att bli tillviljesgjorda på alla punkter. Jag tror att det kommer att bli en livaktig diskussion när stats- och regeringscheferna ses den 17 och 18 juli. Men vi har som sagt ingen privat information utöver vad som har varit tillgängligt ryktesvägen och publikt.

Anf. 16 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag kan tillägga att kansliet i dagsläget inte har planerat någon ny beredningsgrupp. Jag kan också påminna om att vi har EU-nämnd på fredag med Hans Dahlgren på plats inför ett allmänt råd nästa vecka.

Anf. 17 CHARLOTTE QUENSEL (SD):

Jag lämnar över till min kollega Martin Kinnunen. Det räcker med en av oss från vårt parti.

Anf. 18 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för redovisningarna! Jag vill börja med att ställa en fråga. I inledningen till regeringens förslag till svensk ståndpunkt står det att regeringen välkomnar de överenskommelser som har träffats om SURE och garantifonden i EIB.

Jag vill veta lite grann om vad regeringen menar med att man välkomnar överenskommelsen om SURE eftersom regeringen från början egentligen, precis som hela EU-nämnden, var kritisk till instrumentet SURE. Men från EU-nämndens sida tyckte ändå majoriteten att Sverige skulle vara med för att kunna påverka. Jag vill därför veta vad som numera är så positivt med SURE eftersom regeringen välkomnar det.

Jag vill vara tydlig med att vi är och har varit emot instrumentet SURE.

Jag instämmer i stora delar av regeringens förslag till svensk ståndpunkt, och jag tycker att det är positivt. Framför allt är det viktigt att stödet träffar rätt och inte som det är nu. Men med detta sagt är jag tveksam till att den europeiska planeringsterminen ska vara grund för återhämtningsinstrumentet eftersom vi i grunden är emot den europeiska planeringsterminen och att vi som inte är med i valutaunionen ska omfattas av den.

Jag skulle önska att Sveriges linje skulle vara att man hittade ett annat sätt att se till att stödet träffar rätt och att det inte blir den europeiska planeringsterminen som är grunden.

Anf. 19 MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag vill egentligen enbart upprepa tidigare avvikande mening från Sverigedemokraterna: Vi motsätter oss SURE, och vi tycker inte att det ska välkomnas. Vi är också principiella motståndare till just upplåning, och av detta skäl motsätter vi oss även återhämtningsinstrumentet. Jag vill upprepa tidigare avvikande meningar rörande det.

Anf. 20 Statssekreterare MAX ELGER:

Ja, vad ligger i begreppet välkomnande i ett läge när vi faktiskt har fattat beslut om ett förslag där vi var skeptiska initialt?

Välkomnandet ska tolkas som att vi välkomnar att dessa förslag nu operationaliseras. Det återspeglar också att vi tycker att de diskussioner som föregick de slutgiltiga förslagen faktiskt bidrog till att både garantifonden i EIB och SURE utvecklades till det bättre med avseende på tidslängd och omfattning. Det är det vi lägger i begreppet välkomnande förutom att vi har tillstyrkt sagda förslag.

Jag noterar Sverigedemokraternas avvikande mening.

Anf. 21 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag måste ställa en fråga till Ilona. Jag hörde att ni upprepade en avvikande mening kring SURE. Men sedan sa du något ytterligare. Vill du upprepa det? Har ni en avvikande ståndpunkt kring någonting annat i dag?

Anf. 22 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ja, vi har också en avvikande ståndpunkt där vi menar att regeringen inte ska välkomna den europeiska planeringsterminen som grund för återhämtningsinstrumentet.

Anf. 23 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Tack, då är det klart och tydligt! Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med avvikande ståndpunkter – skiljaktiga sådana – från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Vi går vidare till punkt 3, Konvergensrapporter från kommissionen och Europeiska centralbanken. Detta är en diskussionspunkt.

Anf. 24 Statssekreterare MAX ELGER:

Under denna dagordningspunkt väntas en diskussion om årets konvergensrapporter som kommissionen och ECB har publicerat. Konvergensrapporterna ska presenteras minst vartannat år och behandlar hur de medlemsstater som inte har infört euron som valuta uppfyller de så kallade konvergenskriterierna.

Konvergenskriterierna används för att bedöma huruvida medlemsstater har uppnått tillräcklig ekonomisk konvergens för att införa euro. Kriterierna som analyseras i rapporterna är som bekant prisstabilitet, offentliga finanser, växelkursstabilitet och konvergens av räntenivån. Dessutom innehåller rapporterna en bedömning av huruvida medlemsstaternas nationella lagstiftning för centralbanken överensstämmer med EU-rätten.

I årets rapport bedöms Sverige uppfylla kriterierna för sunda offentliga finanser, konvergens vad avser långsiktig räntenivå och prisstabilitet. Men precis som i tidigare rapport bedöms Sverige inte uppfylla kriteriet för växelkursstabilitet eftersom vi inte har anslutit oss till växelkursmekanismen ERM II. Därutöver bedöms den svenska centralbankslagstiftningen inte överensstämma med EU-rätten i likhet med vad som har noterats tidigare.

Regeringen delar kommissionens och Europeiska centralbankens bedömningar när det gäller Sveriges uppfyllande av konvergenskriterierna.

Anf. 25 JAN ERICSON (M):

Jag har inga synpunkter på ståndpunkten. Däremot har jag en liten kunskapsfråga om det sista som statssekreteraren nämnde om centralbankslagstiftningen. Jag har försökt gräva lite grann i detta och hittade lite gamla handlingar och liknande. Men det är lite svårt att få grepp om vad det egentligen är som man är kritisk mot. Det låter ju ganska dramatiskt att den svenska centralbankslagstiftningen inte bedöms överensstämma med EU-rätten. Det är en ganska hård skrivning men som regeringen inte kommenterar i ståndpunkten. Jag vet att detta har varit uppe förut. Men nu gav jag mig den på att jag vill ta reda på vad detta egentligen innebär. Kan statssekreteraren utveckla detta lite grann så att vi får lite kunskap om detta?

Anf. 26 Statssekreterare MAX ELGER:

Detta är ingen ny notering från EU, utan detta är faktiskt en diskussion som man lågintensivt har fört sedan 2012 utan att gå vidare.

Varför anser EU att den svenska centralbanken inte lever upp till den europeiska lagstiftningen på detta område? Det är två saker som har framhållits. Det ena handlar om att det är brukligt att Riksbanken inför alla viktiga penningpolitiska beslut informerar regeringen om vad som är å färde. Detta innebär inte att de får några instruktioner men att regeringen får information om det beslut som Riksbanken har fattat. Det är en ordning som EU centralt invänder mot.

Det andra handlar om hur man fattar beslut om Riksbankens vinstdisposition, det vill säga att det i Sverige är riksdagen som fattar beslut om hur Riksbankens vinst ska disponeras och inte Riksbanken själv. Ej heller detta anser EU centralt vara helt i överensstämmelse med EU-rätten.

Man kan säga att detta är några noteringar som gjordes för ungefär åtta år sedan, då man inledde en process. Man har inte gått vidare med den, och jag tror inte att det kommer att föranleda någon stor dramatik i närtid. Kritiken handlar om att Riksbanken å ena sidan informerar regeringen om vad som är å färde och att riksdagen å andra sidan har ett finger med i spelet när Riksbankens vinstmedel ska disponeras.

Anf. 27 JAN ERICSON (M):

Jag tackar så mycket för det.

Anf. 28 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 4, Internationella möten. Jag vill uppmärksamma nämnden på att detta är en informationspunkt på videomötet men att vi kommer att fatta ett beslut här i nämnden om en stund för att sedan inte ha ett skriftligt förfarande på det sätt som EU i övrigt har. Detta känner ni till sedan tidigare i vår.

Anf. 29 Statssekreterare MAX ELGER:

Under denna dagordningspunkt kommer kommissionen och ordförandeskapet att informera om kommande internationella möten, bland annat G20-mötet i kretsen av finansministrar och centralbankschefer den 18 juli.

Som ordföranden riktigt påpekade är det en informationspunkt på mötet nästa vecka. Däremot ska EU inför G20-mötet ta fram gemensamma positioner i form av ett mandat. Beslut om godkännande av detta mandat väntas ske genom skriftligt förfarande i rådet i morgon. Regeringens avsikt är därmed att i dag samråda om Sveriges agerande i detta förfarande.

Det mandat som är för handen fokuserar på åtgärder relaterade till ekonomiska utmaningar till följd av covid-19-pandemin. Det betonar vikten av en stärkt internationell samverkan, att nödvändiga åtgärder vidtas för att mildra effekterna av pandemin och att stötta den ekonomiska återhämtningen. Det finns också skrivningar om att den ekonomiska återhämtningen är en möjlighet för grön och digital omställning. Mandatet välkomnar vidare det arbete för skuldlättnad till fattiga länder som har drabbats av covid-19-pandemin, som G20 och Parisklubben tog initiativ till under våren.

EU åtar sig att arbeta för en effektiv implementering av detta initiativ och uppmanar även privata kreditorer att bidra. Därtill uppmanas internationella finansiella institutioner att utforska fler sätt att stödja finansiellt utsatta länder med likviditet.

Därutöver har G20 ett pågående arbete med infrastrukturinvesteringar. Apropå detta betonar EU vikten av hållbarhetsfrågor och offentligfinansiell hållbarhet i detta sammanhang. Därtill berörs de pågående förhandlingarna inom OECD om beskattning av den digitala ekonomin övergripande genom en uppmaning att åstadkomma en konsensusbaserad lösning före slutet av året.

Vidare stöder mandatet arbetet i Financial Stability Board och G20 med finansmarknadsfrågor och fortsatt arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner vid G20-mötet och avser att godkänna detta under det skriftliga förfarandet i rådet. Inriktningen ligger i linje med regeringens syn på vilka frågor som bör prioriteras i G20:s arbete relaterat till coronavirusets ekonomiska konsekvenser och andra relevanta sakområden.

Anf. 30 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Fru ordförande! Jag tackar statssekreteraren för föredragningen.

Jag har en fråga som gäller bakgrunden. I sista stycket står det: ”Mandatet välkomnar G20:s pågående arbete med infrastrukturinvesteringar och betonar vikten av att hänsyn tas till hållbarhetsfrågor.”

Att betona vikten av att hänsyn tas till hållbarhetsfrågor tycker jag är lite vagt formulerat och skulle gärna se att regeringen arbetar för en skärpning av detta och att hållbarhetsfrågor ändå utgör grunden för de åtgärder som man vidtar.

Jag skulle gärna vilja höra vad regeringen tycker om det. Men det är ett förslag från min sida.

Anf. 31 Statssekreterare MAX ELGER:

Innebörden i vår ståndpunkt är naturligtvis att vi tycker att det är viktigt med dessa frågor. Infrastruktur är ett spår som G20 jobbar med och försöker å ena sidan att med bättre analyser frambringa bättre infrastrukturinvesteringar och å andra sidan bidra till att mobilisera ytterligare kapital i dessa investeringar.

Men huruvida vi ska höja tonläget i denna fråga vet jag inte om jag känner mig helt trygg med det. Jag är alltså inte säker på att det kommer att göra någon större skillnad vid antagandet av denna ståndpunkt.

Sedan ska man komma ihåg att G20 inkluderar ytterligare länder utöver EU. Jag finner nog att den ståndpunkt som är för handen är balanserad med avseende på att vi välkomnar hållbarhetsfrågor på det sätt som är uttryckt.

Anf. 32 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag tror att statssekreteraren kanske missförstod mig lite grann. Jag har inga synpunkter på att man välkomnar det pågående arbetet med infrastrukturinvesteringar. Jag läste upp detta för att tydliggöra var i texten jag var. Det handlade mer om att betona vikten av att hänsyn tas till hållbarhetsfrågor. Där menar jag att regeringen som helhet borde jobba för att utgå från hållbarhetsfrågor och inte bara ta hänsyn till dem.

Anf. 33 Statssekreterare MAX ELGER:

Regeringen jobbar dagligen och stundligen med att försöka uppamma en större förståelse för hållbarhetsfrågor i världen. Men i detta fall välkomnar vi att dessa aspekter lyfts fram i mandatet. Jag upplever att det är gott så.

Anf. 34 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 5, Kapitalmarknadsunionen: Högnivåforumets slutliga rapport. Detta är en diskussionspunkt.

Anf. 35 Statssekreterare MAX ELGER:

Under denna dagordningspunkt väntas en presentation och efterföljande diskussion om en slutrapport som högnivåforumet för kapitalmarknadsunionen har tagit fram.

Högnivåforumet är en oberoende grupp som sedan i höstas har arbetat med att ta fram en extern rapport med rekommendationer för det fortsatta arbetet i kapitalmarknadsunionen. Kommissionen väntas presentera en ny handlingsplan för kapitalmarknadsunionen senare under detta år.

Regeringen välkomnar rapporten som ett viktigt bidrag till diskussionen om kapitalmarknadsunionen, även om regeringen vänder sig mot förslag som innebär att akter där en balanserad överenskommelse nyligen nåtts öppnas på nytt. Det handlar alltså om saker som vi nyligen har fattat beslut om i den europeiska kretsen och som vi helst inte vill behöva ta en diskussion om igen, då de hittillsvarande diskussionerna har varit tillräckligt tidsödande och plågsamma. Rekommendationerna kommer nu att analyseras vidare i väntan på konkreta förslag från kommissionen.

Regeringens generella utgångspunkter är att hållbarhet och digitalisering beaktas i det fortsatta arbetet. Vidare bör kommande förslag inte försämra investerarskydd, marknadsintegritet eller finansiell stabilitet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om kapitalmarknadsunionen när enskilda förslag sedermera presenteras.

Anf. 36 JAN ERICSON (M):

Inte heller här har vi någon avvikande synpunkt på ståndpunkten. Men även här har jag en liten fråga. I sista stycket står det: ”Vidare framhåller gruppen att Storbritanniens utträde ur EU utgör ytterligare ett skäl till att fortsatt utveckla kapitalmarknadsunionen.”

Det låter konstigt att när ett icke euroland lämnar unionen har man det som ett argument för att fortsätta utveckla kapitalmarknadsunionen.

Kan statssekreteraren kasta något ljus över hur i all sin dar man tänker i denna fråga? Jag är jättenyfiken.

Anf. 37 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag har ingen fråga och ingen avvikande mening. Men jag vill ändå påminna om att Vänsterpartiet hade en avvikande mening när detta ärende var uppe för första gången, eftersom vi menade att det skulle göras en helhetsutvärdering eller en analys innan man startade detta. Men eftersom arbetet är igång har vi ingen avvikande mening i detta läge.

Anf. 38 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för detta klargörande.

Anf. 39 Statssekreterare MAX ELGER:

När det gäller Jan Ericsons fråga om Storbritannien kan detta tyckas vara egenartat. Men jag ska börja från början.

Kapitalmarknadsunionen och arbetet med kapitalmarknadsunionen syftar till att skapa en mer effektiv kapitalmarknad i Europa. Den är mycket uppdelad på en stor mängd länder. Det är svårt att finna finansiering för mindre företag över landsgränser. Det finns också en obenägenhet att hitta investerings- och sparlösningar för privatpersoner i andra länder. Man åstundar en större sammanhållen kapitalmarknad, i akt och mening att försöka hitta en större effektivitet i ekonomin.

Vad har Storbritannien med detta att göra? Det är väl känt att i innevarande läge är Storbritannien och London hemvist för den allra största kapitalmarknaden i Europa, och där avslutas de allra flesta transaktionerna. Det är klart att i ett läge när Storbritannien lämnar Europeiska unionen finns det en större anledning för de återstående länderna att faktiskt jobba på med att förbättra sina kapitalmarknader, i akt och mening att öka den ekonomiska effektiviteten.

Jag tror att man ska se det som att det finns ett läge i den faktiska världen i dag där Storbritannien löser de flesta av uppgifterna åt EU. När Storbritannien lämnar EU vill man så långt det är möjligt – låt vara att det är en process som har pågått i många år och lär pågå ett antal år till – försöka skapa alternativ inom unionen eftersom det känns olyckligt att lägga ut hela denna viktiga verksamhet för ekonomin på entreprenad till ett icke-EU-land. Så skulle jag läsa det lilla stycket.

Anf. 40 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

§ 3 Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Statssekreterare Max Elger (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor – budget den 15 november 2019

Information och samråd inför videomöte den 24 juli

Anf. 41 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare. Ni kan se i era föredragningspromemorior att det har blivit förändringar. Det här mötet är inställt. Det kommer säkert statssekreterare Max Elger att kommentera. Jag vill också påminna om att det finns en Powerpoint-presentation utsänd i mötestjänsten, som ni gärna får slå upp nu.

Anf. 42 Statssekreterare MAX ELGER:

Det är helt riktigt att det möte som avsågs avhållas i juli avseende årsbudgeten kommer att avhållas i september, som planen är just nu. Skälet till detta är, föga förvånande, att årsbudgeten är den första årsbudgeten inom ramen för den nya fleråriga budgetramen, och i innevarande läge finns ingen överenskommen ny flerårig budgetram. Det försvårar betänkligt möjligheterna att fatta beslut om någon årsbudget i juli. Innan vi har en flerårig budgetram blir det lite knepigt att passa in en årsbudget i en sådan.

Med detta sagt; några av er sitter säkerligen med bilder. Jag börjar väl med första bilden, EU:s årsbudget, och säger att det här året är ett speciellt år. Vi saknar en MFF, och vi har således ingen budgetram att placera in årsbudgeten i.

Nåväl. Jag går vidare till s. 2, som kommenterar processen för årsbudgeten 2021.

Läget i detta är att kommissionen presenterade ett förslag till årsbudget för 2021 den 24 juni. Hur kan kommissionen presentera ett sådant förslag om det saknas en MFF? Ja, då tar man utgångspunkt i sitt förslag till MFF och utformar vad man bedömer vara en rimlig och relevant årsbudget i förhållande till denna fleråriga budgetram.

Detta förslag kommer under juni och juli att behandlas i rådets budgetkommitté och sedermera i Coreper II. Som vi konstaterade tidigare är det oerhört osannolikt att man skulle nå en överenskommelse innan sommaruppehållet eftersom MFF-förhandlingen fortfarande pågår. Innan det finns en överenskommelse om en MFF finns det faktiskt inga ramar att förhålla sig till i årsbudgetprocessen, och årsbudgeten är beroende av dylika ramar.

Vad händer härnäst? Den 17–18 juli kommer stats- och regeringscheferna att försöka nå en överenskommelse om MFF. Skulle ett sådant försök lyckas kommer vi därnäst att ha en ram att förhålla oss till i årsbudgeten. Men om det inte lyckas kommer väl stats- och regeringscheferna att återsamlas antingen i augusti eller i september. Rådets position avser årsbudget. Det vi pratar om just nu kommer att vara avhängigt en eventuell MFF-överenskommelse i augusti eller september, försåvitt den inte materialiseras i juli. Jag skulle inte göra några stora prognoser om det, men i innevarande läge är positionerna mycket skilda och det är svårt att se en lösning redan nu i juli.

När ska vi anta en rådsposition om ett årsbudgetförslag som i bästa fall tar sin utgångspunkt i en MFF-överenskommelse? Det väntas ske i september, inte på mötet i juli – som är brukligt.

Vad händer efter att rådet har antagit sin läsning av årsbudgeten? Ja, då är det dags för parlamentet att anta sin läsning av årsbudgeten. De brukar alltid vilja ha lite mer än rådet. Därefter följer ett förlikningsförfarande mellan parlament, kommission och råd, som ska enas om en kompromiss av dessa tre olika uppfattningar på budgetområdet.

Slutförhandlingen kommer att äga rum den 13 november vid ett förlikningsmöte mellan rådet och parlamentet, där kommissionen närvarar som en hederlig ”arbitrör” – om det är ett ord på svenska – en hederlig mäklare, en förhandlingsledare, honest broker. Om en överenskommelse om 2021 års budget då nås har Europaparlamentet 14 dagar på sig att fastställa budgeten för 2021.

Hjulet är som vanligt för dem av er som har varit med tidigare i sådana processer, nämligen att först kommer kommissionen med ett förslag, sedan antar rådet sin läsning, sedan parlamentet och sedan ses man för en trilog i november, men skillnaden är att rådet inte kommer att anta en position i juli eftersom det inte finns en MFF att förhålla sig till. Däremot kommer väl novembersteget och trilogen att gestalta sig som brukligt är. I det läget torde vi ha en MFF. Det är en gissning i innevarande läge. Vi vet inte.

Nåväl. Jag går vidare till flik 3 i vår presentation. Den handlar om vilka förslag som kommissionen har presenterat. Det förslag som kommissionen har presenterat utgår från kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021 till 2027, och det förslaget presenterades den 27 maj 2020. Man föreslår åtaganden för knappt 170 miljarder euro. Det är en minskning jämfört med budgeten för 2020 med knappt 10 procent. Den minskningen måste förstås i sammanhanget att antalet medlemsstater har minskat från 28 till 27. Då är det inte orimligt att åtagandena minskar.

Betalningsanslaget föreslås uppgå till knappt 164 miljarder euro. Det motsvarar en smärre ökning i förhållande till 2020 års budget.

Marginalerna för åtaganden är 1,8 miljarder och för betalningar 4,3. De marginalerna är också marginaler till kommissionens föreslagna tak. Således är de i innevarande läge lite svåra att förhålla sig till även om de som sådana inte är skrämmande låga.

Därutöver kan man konstatera att utanför budgetramstaken lägger kommissionen ytterligare special- och flexibilitetsinstrument i enlighet med det MFF-förslag som de själva har fört fram.

Kommissionen redovisar i jämförelse med budgeten för 2020, inklusive de ändringsbudgetar som kommissionen har föreslagit, även de som ännu inte är antagna. Förändringen jämfört med budgeten för 2020 redovisas som kommissionen har presenterat den.

Det är värt att notera att kommissionen redovisar även hur vissa program och instrument ska finansieras som ligger inom återhämtningsinstrumentet. Eftersom återhämtningsinstrumentet också förhandlas i MFF-förhandlingen och bestäms utanför årsbudgetprocessen redovisar vi inte de föreslagna flödena här. Det är värt att komma ihåg att återhämtningsinstrumentet inte är en del av den fleråriga budgetramen och kommer således inte att vara en del av årsbudgetförhandlingarna utan mer vara kommissionens prerogativ.

Jag byter till blad nr 4. Låt mig säga något kort om hur årsbudgetförslaget gestaltar sig med avseende på budgetrubrikerna. Det vi kan konstatera är att man väljer att minska åtagandena under rubrik 1 med 22 procent i förhållande till 2020. I rubrik 1 ligger forskning, innovation, Erasmus, transport och solvensstöd i Invest EU.

När det gäller Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, rubrik 2, går lejonparten av medlen till de relativt sett mindre utvecklade regionerna och länderna i EU. Åtagandena föreslås minska med 24 procent jämfört med beslutad budget för 2020. Däremot ökar betalningarna med ungefär 11 procent i förhållande till 2020. Betalningarna består främst av utestående åtaganden från innevarande MFF-period som ännu inte fallit till betalning.

Rubrik 3 omfattar jordbruk, fiske och miljö. Här finns även den föreslagna Just Transition Fund. Verksamheterna under denna rubrik utgör ungefär 40 procent av EU:s totala budget. Här föreslås åtagandeanslagen minska med 2,4 procent jämfört med 2020.

Rubrik 4 omfattar frågor som hanterar migrationsströmmar och asylpolitik. Åtagandena föreslås uppgå till 3 miljarder euro. Det är en ökning med knappt 30 procent.

Den minsta utgiftsrubriken är rubrik 5, och den omfattar program och instrument inom säkerhet och försvar, till exempel Europeiska försvarsfonden, civilskyddsmekanismen och det nya programmet EU4Health. Åtagandena föreslås på detta område minska med 50,2 procent jämfört med 2020 års budget.

Rubrik 6 omfattar EU:s externa politik, bistånds- och utvecklingssamarbete samt utrikes- och säkerhetspolitik. De tidigare instrumenten har slagits ihop till ett nytt samlat instrument. Här föreslår kommissionen att åtagandena ökar med ungefär en tredjedel.

Slutligen föreslås administrationen öka med 2,2 procent i både åtaganden och betalningar jämfört med innevarande år.

Det var beskrivningen av kommissionens förslag. Nu till bild 5, för dem av er som har tillgång till bilder, och regeringens bedömning av sagda förslag.

Förslaget till årsbudget från kommissionens sida är baserat på kommissionens reviderade förslag till flerårig budgetram 2021–2027. Vår position i det sammanhanget är att det förslaget utgör en alltför stor flerårig budgetram, och nivån är för hög. Det skulle innebära en alltför stor ökning i den svenska betalningen.

Vi är grundmurat skeptiska till denna fleråriga budgetram. Det är klart att varje årsbudget som baserar sig på en sådan ram kommer vi att finna mindre aptitlig. Men vi har ännu ingen MFF och således inget utgiftstak. De marginaler som presenteras bör i det sammanhanget ses som högst preliminära.

Däremot, givet att just denna MFF skulle se dagens ljus, vilket vi alltså motarbetar med stor kraft, tycker vi att marginalerna hade varit någorlunda adekvata. Men det är lite av en teoretisk övning att tala om en årsbudget i ett flerårigt sammanhang där vi saknar det fleråriga sammanhanget.

Slutligen går jag över till blad 6 om förslagen till svensk ståndpunkt. Det är mycket väl bekant materia. Vi har samma ståndpunkt inför denna årsbudget som vi har haft inför de senaste 25, plus minus, om jag inte misstar mig.

Regeringen kommer vid behandlingen av årsbudgetförslaget att verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen och att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar.

En restriktiv total utgiftsnivå och tillräckliga marginaler är avgörande för att EU-budgeten ska kunna omhänderta oförutsedda utgifter under året och därmed undvika att använda instrument som finansieras utanför budgetramen. Liksom tidigare år vill vi så långt det är möjligt undvika att de särskilda instrumenten mobiliseras, då dessa riskerar att öka den svenska EU-avgiften.

Betalningsanslagen ska baseras på realistiska prognoser och spegla genomförandet tidigare år. Det faktiska genomförandet av betalningar har tidigare varit lågt men förbättrades, ökade i alla fall, under 2018 och 2019. Det finns dock fortfarande skäl att ifrågasätta om de ökningar som föreslås kommer att kunna absorberas under 2021. Betalningsanslagen bör utgå från ett verifierat behov för att säkerställa en realistisk nivå.

Nya utgifter bör finansieras genom omprioriteringar inom respektive utgiftsrubrik. Åtagandenivån kan även detta år förväntas bli en viktig förhandlingsfråga eftersom dagens åtaganden är morgondagens betalningar. Vi kommer att argumentera för att det finns utrymme för en mer restriktiv total utgiftsnivå. Den svenska linjen och förhandlingstaktiken kommer att koordineras med likasinnade medlemsstater för att få bästa möjliga genomslag.

Anf. 43 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen! Vi fick en genomgång dels av hur processen förmodligen kommer att gå till, dels av förslaget till svensk ståndpunkt. Det är en informationspunkt.

Anf. 44 JAN ERICSON (M):

Jag har inga synpunkter alls på strategin och så vidare, utan det är en känd position som vi stöder från moderat sida.

Det som statssekreteraren nämnde om att man har dragit ned lite grann i budgetförslaget för 2021 var intressant. Statssekreteraren motiverar det med att man konstaterar att britterna har lämnat EU. Jag tycker att det är intressant inför fortsatta diskussioner att man i det här läget drar ned budgeten för 2021 på grund av britternas utträde. Det är ungefär det argument som Sverige har haft för att strama upp MFF, det vill säga att med ett stort medlemsland mindre bör också EU:s budget krympa.

Jag måste ställa frågan till statssekreteraren: Kommer regeringen att använda detta som argument på något vis i de fortsatta förhandlingarna om långtidsbudgeten, det vill säga att man faktiskt visar i budgetförslaget för 2021 att man själv inser att budgeten kan dras ned något?

Anf. 45 ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Det är positivt att inte blir något möte och att man inte ska diskutera budgeten för 2021 innan förhandlingarna om MFF är klara. Därför vill jag fråga: Hur ser läget ut? Vi vet ju på ett ungefär hur det ser ut, men hur troligt bedömer statssekreteraren att det är att förhandlingarna kommer att föras i mål i tid?

Jag har också en fråga som gäller rabatterna. Det har flaggats för att man ser positivt på att fortsätta med rabatter för Sverige med flera länder. Men jag antar att detta inte finns med i kommissionens förslag, alltså att rabatterna inte har räknats bort från intäkterna, så då påverkas väl även budgeten för 2021? Jag skulle vilja höra lite mer om rabatterna.

Anf. 46 Statssekreterare MAX ELGER:

Det är riktigt att det finns en enighet om att britternas utträde bör påverka nivån på den fleråriga budgetramen. Sverige och våra sparsamma vänner Österrike, Danmark och Nederländerna tycker att vi borde se till att hela bortfallet från det brittiska medlemskapet hanteras i en framtida flerårig budgetram, medan kommissionen i hittillsvarande förslag har tyckt att det räcker med att härbärgera ungefär hälften av bortfallet till följd av att britterna lämnar EU. Eftersom britterna var stora nettobetalare är det klart att det är en enorm skillnad.

Vid de fortsatta diskussionerna kommer vi att framhärda i logiken att man ska rätta munnen efter matsäcken. Om det är så att en stor nettobetalare lämnar föreningen får man anpassa utgifterna till det. Logiken på det planet tror jag inte att vi är mycket oense om. Det är mer att vi tycker att man ska ta de fulla konsekvenserna av det brittiska bortfallet, men hittills har kommissionen tyckt att det är gott nog att ta hälften av konsekvenserna. Däri består oenigheten. Det är dessvärre ingen obetydlig oenighet, utan det är en del av de stora frågor som nu ska behandlas. Detta sagt om argument och logik. Det är ett gott argument, men det har än så länge inte bitit så hårt som vi tycker vore erforderligt.

Detta för mig över till Ilonas fråga om huruvida man hinner i tid. Vad är i tid? I tid är att om vi har en flerårig ram färdig i början av september har kommissionen möjlighet att lämna ett årsbudgetförslag i september, som sedermera behandlas av rådet och parlamentet i god ordning. Det är i tid.

Är det rimligt att tro att diskussionen är avslutad till september? Jag vill inte lämna några prognoser för det här och nu, men det vore lyckligt om så vore fallet eftersom vi annars kommer att behöva hitta en hel del ad hoc-lösningar för att få det europeiska budgetmaskineriet att fungera. Sådana finns naturligtvis.

Detta för mig in på frågan om rabatterna. Där är fallet att de rabatter som Sverige och övriga länder har i dag löper under innevarande år och tar slut i och med att besluten om dem upphör att gälla den 31 december 2020. Än så länge finns det inga förslag om rabatter för 2021, utan det enda vi har noterat är att kommissionen har skrivit mer sympatiskt om rabatter än vad man tidigare gjort. Man har faktiskt nämnt behovet av rabatter, men det är inte kvantifierat i något förslag ännu. Vi svävar fortfarande i okunnighet om innebörden av dessa skrivningar och väljer att behandla dem som just kvalitativa skrivningar, som i och för sig är godartade. Men vi vill se hårda papper innan vi börjar räkna med några rabatter.

Är det troligt att det kommer att komma några rabatter? Ja, givet att kommissionen har uttryckt sig mindre skeptiskt till detta i sitt senaste förslag är det troligt att något förslag kommer att ligga på bordet, men jag vill verkligen inte uttala mig om huruvida ett sådant förslag skulle vara till fyllest med avseende på de svenska behoven. Detta får vi ta när vi har ett sådant förslag att förhålla oss till.

Anf. 47 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ser fram emot att regeringen återkommer i detta ärende.

Tack för informationen i dag!

Under den förra punkten glömde jag att fråga statssekreteraren om det fanns någon övrig fråga, så nu frågar jag: Finns det någon övrig fråga som statssekreteraren vill ta upp här i dag?

Anf. 48 Statssekreterare MAX ELGER:

Nej, jag har inte någon ambition att ta upp någon övrig fråga här i dag, men tack för frågan!

Anf. 49 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Då var vi klara med de ekonomiska frågorna för i dag. Vi tackar statssekreterare Max Elger.

Innehållsförteckning

§ 1 Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf. 1 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

§ 2 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 2 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 3 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 4 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 5 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 6 JAN ERICSON (M)

Anf. 7 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 8 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 9 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 10 ANNIKA QARLSSON (C)

Anf. 11 TINA ACKETOFT (L)

Anf. 12 JAN ERICSON (M)

Anf. 13 HAMPUS HAGMAN (KD)

Anf. 14 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 15 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 16 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 17 CHARLOTTE QUENSEL (SD)

Anf. 18 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 19 MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf. 20 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 21 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 22 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 23 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 24 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 25 JAN ERICSON (M)

Anf. 26 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 27 JAN ERICSON (M)

Anf. 28 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 29 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 30 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 31 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 32 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 33 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 34 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 35 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 36 JAN ERICSON (M)

Anf. 37 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 38 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 39 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 40 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

§ 3 Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Anf. 41 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 42 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 43 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 44 JAN ERICSON (M)

Anf. 45 ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf. 46 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 47 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 48 Statssekreterare MAX ELGER

Anf. 49 ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Onsdagen den 8 juli

EU-nämndens uppteckningar

EU-nämndens uppteckningar