§ 1 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor samt hälso- och sjukvårdsfrågor

Statsrådet Paulina Brandberg

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 8–9 december 2022

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN:

Varmt välkomna till EU-nämndens sammanträde.

Vi välkomnar biträdande arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister Paulina Brandberg med medarbetare till EU-nämndens sammanträde. Vi ska hantera dagordningspunkt 3 om direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.

Anf. 2 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L):

Fru ordförande! Vi kommer tillbaka hit för att återuppta samrådet om det så kallade plattformsdirektivet. Jag var i går i arbetsmarknadsutskottet och informerade utförligt om innehållet i den då senaste versionen av direktivförslaget.

Jag tänker för tydlighetens skull repetera det mest väsentliga i direktivet, eftersom det är ett komplicerat område. Det är ett direktiv som omfattar i huvudsak två områden: förebyggande och adressering av felaktig klassificering av anställningsstatus och regler för arbetsledning via algoritmer.

När det gäller det första området är det tänkt att felklassificering av anställningsstatus ska undvikas genom en rättslig presumtion om att ett anställningsförhållande föreligger om plattformsföretaget i viss utsträckning kontrollerar hur arbetet utförs. Presumtionen ska gälla om tre av sju kriterier är uppfyllda. Den rättsliga presumtionen ska sedan kunna motbevisas i rättsliga eller administrativa processer utifrån den nationella definitionen av ett anställningsförhållande.

Presumtionen utgör direktivets ryggrad och är den del som har diskuterats mest under förhandlingarna i rådet. Sverige har under förhandlingarna framfört att det är av största vikt att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas autonomi och att en EU-gemensam lagstadgad presumtion om anställningsstatus är problematisk för den svenska modellen. Men det har funnits stort stöd bland övriga medlemsländer för en presumtionsbestämmelse. En sådan finns alltså i förslaget.

Från svenskt håll har man verkat för att begränsa presumtionens tillämpningsområde och effekt genom att förtydliga att den inte ska användas i processer inom skatte‑, straffrätts- eller socialförsäkringsområdet och att medlemsländerna ska ges större utrymme för att själva avgöra vilka processrättsliga regler som ska gälla när presumtionen tillämpas. Det har vi också lyckats med i förhandlingarna. Därutöver finns det som sagt en möjlighet att motbevisa presumtionen utifrån den nationella definitionen av ett anställningsförhållande.

Sverige har under förhandlingarna också arbetat hårt för att inkludera en bestämmelse som möjliggör för medlemsländerna att låta arbetsmarknadens parter besluta om kollektivavtal som avviker från direktivets bestämmelser, så kallad semidispositivitet, så länge det övergripande skyddet för arbetstagare respekteras. En sådan bestämmelse finns också med i det här förslaget till allmän riktlinje.

Det hade varit önskvärt att möjligheten till avvikelse genom kollektivavtal hade gällt större delar av direktivet och därmed gett parterna på arbetsmarknaden större utrymme. Men det har varit tuffa förhandlingar, och det här är så långt man har kunnat gå. Vi får ändå konstatera att det har varit en framgång att man har kunnat införa den möjlighet som ändå finns i direktivet.

Sammanfattningsvis har Sverige alltså lyckats få gehör för flera förslag som innebär att direktivet blir mindre problematiskt i förhållande till den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas autonomi.

Detta var en repetition av vad direktivet gäller. Processen har varit intensiv den senaste tiden. Och det tjeckiska ordförandeskapet kommer fortfarande med fler utkasttexter.

Vår ambition är fortfarande att Sverige ska kunna ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje. Detta skulle säkra de svenska förhandlingsvinsterna, som inte är hemma förrän de faktiskt är hemma, och samtidigt ge oss en starkare position gentemot parlamentet och ett starkare förtroende i rådet i den kommande processen och i trilogförhandlingarna. Det skulle helt enkelt var väldigt dåligt för det svenska ordförandeskapet om vi inte skulle rösta ja till detta.

Det är dock problematiskt att det hela tiden kommer nya utkasttexter. Det finns stor risk för att det kommer att komma ytterligare utkasttexter, och vi har inte sett den senaste versionen än. Jag håller också öppet för att det kan komma ytterligare utkasttexter, vilket såklart är problematiskt när vi behöver få riksdagens mandat för den svenska ståndpunkten. Jag håller därför för sannolikt att vi kan komma att behöva ha ytterligare samråd med EU-nämnden i morgon bitti för att kunna ta ställning till den senaste texten, som alltså kommer att vara den som man kommer att besluta om i Bryssel. Vi har fortfarande inte fått tillgång till den.

Jag skulle ändå i dag vilja ha stöd för ståndpunkten, att vi kan godkänna det här förslaget, utifrån den senaste versionen vi har sett. Om vi sammankallar till ett nytt möte med EU-nämnden i morgon bitti behöver vi i så fall bara ta ställning till de förändringar som har skett i den nya texten i förhållande till den senaste versionen vi har sett. Jag hoppas att det var tydligt vad jag avsåg här. Det är svårt att hantera det när det hela tiden kommer nya utkasttexter.

Jag tror att det absolut bästa för att bevaka Sveriges intressen är att vi i det längsta undviker att rösta nej eller lägga ned vår röst, eftersom det kommer att vara negativt för oss i de fortsatta trilogförhandlingarna. Därför tror jag helt enkelt att detta är den bästa vägen att gå.

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN:

Eftersom det muntliga ordet gäller också här i EU-nämnden vore det bra om statsrådet läste upp den ståndpunkt som statsrådet vill att EU-nämnden tar ställning till i dag, så att vi vet vilken ståndpunkt det är. Det du sa nu överensstämmer ju inte riktigt med det skriftliga underlaget vi har sedan i fredags.

Anf. 4 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L):

Förslaget till svensk ståndpunkt är: Under förutsättning att förslaget inte ändras i negativ riktning för svenskt vidkommande föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom förslag till allmän riktlinje.

Jag vill som sagt flagga för att det om det blir förändringar kommer att innebära att vi kommer att behöva kalla nämnden på nytt.

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN:

Jättebra! Då vet vi vilken ståndpunkt vi samråder om.

Anf. 6 SERKAN KÖSE (S):

Ordförande! Tack, statsrådet, för informationen!

Precis som statsrådet sa fick vi i går en dragning i arbetsmarknadsutskottet. Vi hade då en massa frågor. Det känns som att min frågelista blir längre och längre efter varje möte. Jag delar också statsrådets uppfattning att detta är svårt att hantera. Eftersom processen uppdateras och uppdateras är det snart svårt att hänga med i vad som är nytt och hur det skiljer sig från det som var första versionen. Nu vet jag inte riktigt vilken version vi är inne på.

Samtidigt är det svårt att överblicka åt vilket håll vi går. Går vi i en positiv riktning, med tanke på att regeringens ståndpunkt är att det inte ska gå i en negativ riktning? Från det vi fick veta i går till det vi vet i dag, åt vilket håll går vi?

I går frågade jag också statsrådet om man är säker på att kommissionens förslag kommer att gå igenom. Är det i så fall kommissionens senaste förslag som vi tror kommer att gå igenom? Vi vet sedan tidigare att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< och vad jag förstår även >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, några länder, inte riktigt har bestämt sig. Har vi ett svar på vad >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< tycker i det här fallet? I går sa statsrådet att statsrådet utgår från att tjeckerna lägger fram ett förslag som man tror kommer att gå igenom. Ska vi tolka det som att man tror att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets‑ och sekretesslagen <<< kommer att säga ja? Det vore bra för mig och oss att få veta. Vi får gärna ett förtydligande där.

Anf. 7 ANN-CHRISTINE FROM UTTERSTEDT (SD):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för dragningen! Jag vill också tacka statsrådet och övriga regeringen för att ni har tagit er så god tid med detta.

Gårdagens möte i arbetsmarknadsutskottet var väldigt uttömmande. Undertecknad har till skillnad från föregående talare inte alls lika många frågetecken kvar. Jag är glad att vi har bytt regering och känner mig fullständigt trygg med nuvarande regerings ståndpunkt i frågan.

I arbetsmarknadsutskottet övertygade ministern åtminstone oss om att man kommer att verka för en positiv riktning. Vi känner oss trygga med det och ställer oss bakom regeringens ståndpunkt i frågan.

Anf. 8 REBECKA LE MOINE (MP):

Fru ordförande! Jag undrar vad som har försämrats sedan frågan var uppe senast. Nu har vi fått höra en hel del om vad som har blivit bättre.

Jag undrar om man också skulle kunna få ett tydliggörande av vad som är en röd linje i det här. När har förslaget försämrats så mycket att vi inte längre kan ställa oss bakom det?

Anf. 9 MALIN BJÖRK (C):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för dragningen!

Som nog har framgått tidigare är Centerpartiet kritiskt till hur ärendet har hanterats. Det har förekommit brister i beredningen, och det har påverkat möjligheterna för oss att på ett välgrundat sätt i sak förhålla oss till regeringens ståndpunkt.

Som känt har Centerpartiet varit kritiskt till plattformsdirektivet bland annat därför att det inskränker den svenska modellen men också för att det riskerar att underminera hela plattformsekonomin. Vi anser inte att regeringen på ett tillfredsställande sätt i utskottet och här i EU-nämnden har kunnat besvara en rad sakfrågor som ställts om hur de förslag vi nu har på bordet tillgodoser det som framfördes i den tidigare kritiken.

Därför säger jag redan nu att vi inte kommer att kunna stå bakom den svenska ståndpunkten i dag, utan vi vill anmäla en avvikande ståndpunkt. Jag hänvisar till innehållet i den avvikande ståndpunkt som vi lämnade i arbetsmarknadsutskottet den 25 januari i år.

Anf. 10 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången! Till skillnad från Centerpartiet tycker vi i Vänsterpartiet att gigarbeten och plattformsarbeten behöver ses över och regleras. Det finns därmed en hel del goda saker i förslaget till direktiv, samtidigt som det riskerar att hota den svenska arbetsmarknadsmodellen, som ju är otroligt viktig att värna.

Jag skulle vilja instämma i Rebeckas fråga och också fråga hur statsrådet anser att vi kan gå vidare med att reglera gigekonomin, så att den blir mer positiv för dem som jobbar i den, oavsett hur det går med det här direktivet. Vad skulle vara bra för Sveriges del när det gäller direktivet för att få en bättre arbetsmiljö för gigarbetare?

Anf. 11 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L):

Jag börjar med frågan om åt vilket håll förhandlingarna rör sig: Går vi i negativ eller positiv riktning? Om vi utgår från hur kommissionens ursprungliga förslag såg ut är vår bedömning att vi har rört oss i en för svenskt vidkommande positiv riktning genom de ändringar och undantag som jag redogjorde för.

Vi vet dock att det finns länder som tycker att förslaget med de ändringar som vi har fått igenom har blivit för urvattnat. Det finns alltså länder som vill verka i en riktning som är negativ för Sverige.

Detta är fortfarande rörlig materia. De förhandlingsvinster vi har fått kan vi alltså inte räkna hem förrän det hela är klart. Det är därför som processen blir så komplicerad. Det är också därför som jag redan nu flaggar för att vi i morgon sannolikt kommer att kunna se vad förhandlingarna, som löper in i sista minuten, har resulterat i, och då kommer jag sannolikt att behöva sammankalla EU-nämnden på nytt för att vi ska kunna ta ställning till förändringarna.

Jag vet inte själv i dag hur de förhandlingarna har gått, men jag kan säga att de förhandlingsvinster som vi tidigare har haft har varit positiva för svensk del. Jag hoppas att de kommer att ligga kvar. Detta är det besked jag kan lämna.

När det gäller hur andra länder förhåller sig kan jag säga att vi fortfarande inte vet hur >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< ställer sig. Vi har inte deras position. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< är ju en tung spelare i detta. Men som jag redogjorde för i arbetsmarknadsutskottet i går har det tjeckiska ordförandeskapet haft möjlighet att ta bort detta som beslutspunkt från Epsco, men de har valt att ha det kvar. Det tyder på att de uppfattar det som att det kommer att finnas en majoritet för förslaget under morgondagen. Men det är en spekulation, för vi vet inte hur alla andra länder står. Men ordförandeskapet bedömer alltså sannolikt att det finns en möjlighet att få igenom detta, för annars hade de inte satt upp det som en beslutspunkt.

Sedan har vi frågan om en röd linje. Detta är en komplicerad materia. Vår hållning är att vi får ta ställning till den text som finns, och om det rör sig på något sätt – det kommer det sannolikt att göra – kommer vi att behöva ta ställning till det under morgondagen om det går i en riktning som riksdagen inte kan ställa sig bakom. Jag har alltså egentligen inget besked i den frågan.

Frågan hur vi kan gå vidare med att reglera gigekonomin utanför direktivet ligger ju lite vid sidan av det ärende vi samråder om här, men regeringens ståndpunkt är att vi så långt möjligt vill värna den svenska modellen. Även på detta område vill vi att parterna ska fortsätta att ha stor makt. När det sker förändringar på arbetsmarknaden och det dyker upp olika anställningsformer är det klart att man som lagstiftare alltid får vara på tå och se hur man kan anpassa lagstiftningen så att den passar så bra som möjligt till den verklighet vi lever i. Men vi vill vara tydliga med att vi står bakom den svenska modellen så långt det är möjligt.

Anf. 12 VICE ORDFÖRANDEN:

För upplysnings skull vill jag bara säga att det inte är statsrådet som kallar samman EU-nämnden, men vi kan höra att statsrådet tycker att det vore bra om EU-nämnden skulle kallas samman för ett nytt samråd under morgondagen.

Anf. 13 ARIN KARAPET (M):

Ordförande! Från Moderaternas sida står vi bakom regeringens nuvarande ståndpunkt. Vi förstår att detta är komplex materia som rör sig, och vi vet inte i vilken riktning. Men det som är viktigt och känns tryggt är att regeringen värnar om parternas autonomi och den svenska modellen. Men vi får också ta i beaktande att Sverige, som vi alla vet, skiljer sig rätt mycket från de övriga europeiska länderna. Om de hade haft en arbetsmarknad snarlik vår hade vi inte haft denna huvudvärk.

Det känns tryggt att statsrådet ändå uttrycker en vilja att samråda med nämnden igen om det behövs. Det visar att man har insikt i hur komplext detta är och hur viktigt det är för riksdagen.

Med detta sagt, fru ordförande, står Moderaterna bakom regeringens ståndpunkt.

Anf. 14 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Från Miljöpartiets sida vill vi anmäla en avvikande ståndpunkt i det här ärendet.

Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ville bara ställa en fråga om huruvida förslaget har ändrats i positiv eller negativ riktning. I ståndpunkten står det ju tydligt att man vill rösta ja om det inte ändras i negativ riktning. Om det är som statsrådet nu säger, att uppfattningen är att det har gått i positiv riktning, är min fråga varför man har lagt in att det inte får ändras i negativ riktning. Min bild var snarare att regeringen ville säkra att det inte gick längre i negativ riktning än det redan har gått. Det är min fråga.

Anf. 16 SERKAN KÖSE (S):

Fru ordförande! Jag har lyssnat på statsrådet. Jag måste säga att jag fortfarande tycker att det är mycket som är otydligt, och jag känner fortfarande en del oro för den svenska ståndpunkten. Vi känner oss inte riktigt trygga med den.

Precis som statsrådet säger är det lite otydligt när det gäller >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, och det är mycket som är rörigt och osäkert. I en så pass viktig fråga känner vi oss inte lugna med detta. Vi socialdemokrater vill också anmäla en avvikande ståndpunkt i den här frågan.

Vi ställer oss positiva till att EU-kommissionen vill förbättra arbetsvillkoren och de sociala rättigheterna för plattformsarbetare men anser att plattformsdirektivet får långtgående konsekvenser för vår kollektivavtals- och arbetsmarknadsmodell. Därför anser vi att regeringen inte ska ställa sig bakom det tjeckiska ordförandeskapets kompromissförslag.

Anf. 17 MAGNUS BERNTSSON (KD):

Tack, ministern, för föredragningen och beskrivningen av ett mycket komplicerat läge! Vi vet ju egentligen inte exakt hur läget är och om det kan dyka upp ett nytt förslag som gör att saker och ting förändras. I det här läget tycker vi att det är klokt att man, som ministern föreslår, har denna skrivning i dag, men kommer det ett nytt förslag som innebär att förutsättningarna förändras måste de vägas fram och tillbaka. Det kan vara svårt att peka ut i förväg vad den röda linjen är. Vi vet ju inte vad det är för förändringar det handlar om. Det kan gå åt olika håll, och då måste man göra en helhetsbedömning i morgon.

I dagsläget tycker vi att detta är ett klokt ställningstagande. Så får EU-nämnden vara beredd på att det kanske blir en tidig morgon och ett nytt möte i morgon.

Anf. 18 ANNA STARBRINK (L):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Detta är ju en väldigt komplicerad fråga. Man kan väl säga att den är både rörig och rörlig i den pågående processen. Men jag uppskattar tydligheten när det gäller ståndpunkten kring den svenska modellens värnande. Jag noterar att det också finns mycket som är gott i intentionerna här.

Jag uppskattar flexibiliteten i nämnden om vi behöver träffas på nytt för att diskutera denna fråga. Men med det underlag vi har i dag tycker jag att det är rimligt att ställa sig bakom förslaget.

Anf. 19 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Tack för all kompletterande information! Jag ställde ju en fråga om hur vi skulle kunna jobba med bättre villkor för plattformsarbetare i Sverige utifrån de förutsättningar som vi kan få med det här direktivet. Vi kan ju konstatera att det inte ser bra ut i dag. Hur bra vår arbetsmarknadsmodell än är kommer den inte riktigt åt problemet med exempelvis egenanställningarna.

Det finns väldigt mycket positivt i förslaget från det tjeckiska ordförandeskapet, men eftersom det finns en risk för att det får långtgående konsekvenser för vår arbetsmarknadsmodell landar vi ändå i att Sverige borde säga nej. För att göra det enkelt tror jag att vi kan ha en likalydande avvikande ståndpunkt som Socialdemokraterna.

Anf. 20 VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ger ordet till statsrådet för att svara på frågan om det under den senaste veckan har gått i mer positiv riktning eller negativ riktning med anledning av att ståndpunkten är formulerad som den är.

Anf. 21 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L):

Fru ordförande! Tidigare har förhandlingarna som sagt gått i positiv riktning för svenskt vidkommande. Det vi kan se nu är att intensiva förhandlingar förs med de länder som tycker att direktivet är för urvattnat. Det finns anledning att befara att det då trycks på för att skärpa direktivet på ett sätt som inte är positivt för svenskt vidkommande. Det vet vi först när vi har fått den slutliga versionen av texten.

Mitt svar är helt enkelt att det finns en risk för att detta rör sig i negativ riktning. I så fall behövs ett nytt mandat från riksdagen. Men om vi har ett mandat utifrån den senaste versionen blir det enklare att ta ställning till just den förändring som ligger på bordet. Det finns risker, helt enkelt.

När det gäller de avvikande ståndpunkterna har jag respekt för att man känner att det är ett direktiv som är problematiskt för den svenska modellen. Det tror jag att vi alla i rummet är överens om. Den svenska modellen sticker ut. Vi sticker ut. Sverige är en udda fågel i dessa sammanhang i EU. Därför blir det problematiskt för oss med dessa direktiv, och det råder en bred samsyn i riksdagen om att värna den svenska modellen.

Det man ska ha med sig i processen är att vi står inför ett svenskt ordförandeskap. Oavsett om förslaget med eller utan svenskt stöd röstas igenom, kommer vi under vårt ordförandeskap ändå att få sköta trilogförhandlingarna. Regeringens bedömning är att vi kommer att ha en bättre position i förhandlingarna, kunna sköta förhandlingarna på ett starkare sätt, om vi inte har motsatt oss förslaget i Epsco. Vi får ha med oss att detta ligger i vågskålen. Oavsett om vi tycker om innehållet eller inte blir det den typen av bedömningar som vi måste ha med oss om vi röstar nej till förslaget.

Som ytterligare kompletterande svar på Vänsterpartiets fråga kan jag säga angående reglering av gigekonomin att om direktivet antas kommer det naturligtvis att tillsättas en utredning om hur man på bästa möjliga sätt implementerar detta i svensk lagstiftning. Med bästa möjliga sätt menar jag så att det inskränker på den svenska modellen så lite som möjligt. Det gäller också att det finns ett regelverk anpassat för svenska arbetstagare även inom gigekonomin så att deras rättigheter kan tillgodoses. En sådan utredning kommer att titta på detta så att det blir ett fortsatt starkt skydd för alla arbetstagare i Sverige.

Anf. 22 VICE ORDFÖRANDEN:

Detta är verkligen en komplicerad fråga, och det känner alla runt bordet. Det har också tagit mycket tid för oss att försöka sätta oss in i vad det är för förslag som ligger på bordet och bedöma hur det ska hanteras.

Det är fråga om en bedömning. Jag kan också konstatera att regeringen inför ordförandeskapet bedömde att man kunde avstå och inte rösta för hela EU:s budget för 2023. Regeringen bedömde att det gick att avstå från att rösta om EU:s budget. Men här runt bordet kommer vi till lite olika slutsatser om hur det här direktivet kan hanteras.

Med detta konstaterar jag att statsrådet har stöd för sin redovisade ståndpunkt. Så är det. Här har moderater, kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater uttryckt sitt stöd. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Men jag konstaterar också att det finns en likalydande avvikande ståndpunkt från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den avvikande ståndpunkten handlar om att vi anser att det är värdefullt och positivt att man försöker förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare i EU:s medlemsländer, men vi tycker att förslaget som ligger på bordet är för långtgående i relation till den svenska kollektivavtalsmodellen och arbetsmarknadsmodellen. Där anmäler vi en avvikande ståndpunkt eftersom vi tycker att man ska säga nej till det tjeckiska förslaget.

Centerpartiet har också en avvikande ståndpunkt sedan tidigare, från januari, som man håller fast vid, men inte riktigt likalydande.

Med detta klubbar vi denna punkt.

Innehållsförteckning

§ 1 Sysselsättningsfrågor, socialpolitiska frågor samt hälso‑ och sjukvårdsfrågor

Anf. 1 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)

Anf. 3 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 4 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)

Anf. 5 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 6 SERKAN KÖSE (S)

Anf. 7 ANN-CHRISTINE FROM UTTERSTEDT (SD)

Anf. 8 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 9 MALIN BJÖRK (C)

Anf. 10 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 11 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)

Anf. 12 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 13 ARIN KARAPET (M)

Anf. 14 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 15 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 16 SERKAN KÖSE (S)

Anf. 17 MAGNUS BERNTSSON (KD)

Anf. 18 ANNA STARBRINK (L)

Anf. 19 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 20 VICE ORDFÖRANDEN

Anf. 21 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)

Anf. 22 VICE ORDFÖRANDEN

Onsdagen den 7 december

EU-nämndens uppteckningar