§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 mars 2026

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för finansiella och ekonomiska frågor den 5 maj 2026

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Klockan är 9 och EU-nämnden inleder sitt sammanträde. Vi har med oss statssekreterare Johanna Lybeck Lilja med medarbetare. Jag önskar er hjärtligt välkomna till dagens sammanträde. Vi börjar med en återrapport.

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! God morgon! Jag har ingenting att tillägga. Ni har redan fått en skriftlig rapport. Men jag kan passa på att informera om att det kommer att vara ett eurogruppsmöte i inkluderande format på måndag. För det mötet har vi dock inte fått någon agenda än, så jag kan inte säga vad vi ska prata om.

Anf. 3 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag har bara en kort fråga. Statssekreteraren använde ordet ”vi”. Är det finansministern som deltar från Sveriges sida?

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Svaret är ja.

Anf. 5 ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen. Vi går vidare till information och samråd inför möte med rådet den 5 maj.

Vi går in på rådsdagordningens punkt 3, Rådets förordning om Eppos och Olafs åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå.

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Här ska vi alltså anta en allmän riktlinje om att ge de två europeiska myndigheterna Eppo och Olaf – Eppo är Europas åklagarmyndighet och Olaf är bedrägeribekämpningsbyrån – bättre tillgång till momsrelaterad information på EU-nivå. Tanken är helt enkelt att förbättra deras möjligheter att upptäcka momsbedrägerier inom unionen, som är relativt substantiella.

Förslaget innebär bland annat att Eppo och Olaf ska få tillgång till vissa EU-system för att kunna göra vissa informationssökningar. Sedan finns det även ett nätverk i EU där skattemyndigheterna samarbetar, Eurofisc. Där utbyter man information om just mervärdesskattebedrägerier. Tanken är att nätverket Eurofisc ska ha en skyldighet att informera Eppo och Olaf om man har misstankar om bedrägerier inom sina respektive områden.

Regeringen är självklart positiv till den här möjligheten att upptäcka dessa bedrägerier. Vi kan därför ställa oss bakom beslutet.

Som ni kanske kommer ihåg har det ju tidigare hänt att det kommer in några mindre ändringar de sista dagarna eller till och med de sista timmarna innan rådet ska fatta ett beslut. Vi tror inte att det kommer vara så den här gången. Men >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<har kommit med vissa lite mindre tekniska förändringar i skälen, inte i själva lagtexten, och >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<vill ha in en översynsklausul. Inget av detta påverkar förslaget och hur det är tänkt att fungera.

Vi tycker att förslaget är bra, men vi skulle också kunna ställa oss bakom dessa mindre förändringar, för de påverkar inte förslaget. Förslaget är bra ur ett svenskt perspektiv. Det uppfyller våra ståndpunkter och den överlagda ståndpunkten.

Anf. 7 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar då att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 på rådsdagordningen, Lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn. Det finns tre underpunkter, och jag tolkar det som att vi tar dem alla i ett svep.

Anf. 8 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Vid det här laget känner ni säkert igen det här ärendet. Vi har haft frågan uppe på Ekofin både i december och i mars. Nu ska vi alltså ha ytterligare en diskussion om marknadsintegration och tillsynspaketet.

Anledningen till att vi så ofta har diskussioner om detta på Ekofin har att göra med slutsatserna från Europeiska rådet i mars. Det finns ju ett starkt politiskt önskemål om att vi ska vara klara med förhandlingarna i slutet av det här året. Därför blir det ett intensivt arbete, och man behöver politisk vägledning lite oftare.

Jag har beskrivit förslaget hyfsat detaljerat i nämnden tidigare. I kort handlar det om att ta bort hinder inom kapitalförvaltning, handel och efterhandel samt ändringar i tillsynsstrukturen.

Regeringens position är att paketet måste vara kostnadseffektivt, inte medföra onödig byråkrati och värna välfungerande nationella modeller, som de modeller vi har i Sverige. När det gäller tillsyn kan regeringen, precis som jag har sagt tidigare, hålla med kommissionen om att den nuvarande tillsynsstrukturen medför vissa utmaningar, speciellt för gränsöverskridande institut.

Här är styrningen av Esma mycket viktig, liksom att det nationella inflytandet i Esma säkerställs. Det behövs bra former för samarbete och informationsutbyte mellan den kommande europeiska tillsynsmyndigheten Esma och nationella myndigheter. Detta är särskilt viktigt när det gäller centrala motparters krishantering.

Vi anser också att tillsynen behöver ta hänsyn till lokala förhållanden. Här kommer vi tillbaka till att värna välfungerande nationella modeller. Vi ser en skillnad i behovet av EU-tillsyn mellan de aktörer som bedriver en hög grad av gränsöverskridande verksamhet och de aktörer som främst arbetar på en lokal marknad. Ett bra exempel på det sistnämnda är de svenska aktiemarknaderna för SME-företag.

Vi måste också komma ihåg att – som vi brukar säga relativt ofta i Bryssel – för att vi ska få kapitalmarknaden att växa är det nationella åtgärder som behövs.

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen!

Jag undrar hur man i arbetet tar hänsyn till och kan garantera att detta inte får negativ effekt på miljö- och klimatarbetet, som ju i förlängningen är en viktig del av konkurrenskraften i EU. Görs det i konsekvensanalyserna några kopplingar till att det inte får innebära försämringar, så att det finns en garanti för miljö- och klimatarbetet?

Anf. 10 MATILDA ERNKRANS (S):

Ordförande! Vi delar ju ambitionen och synen på hur viktigt det är att stärka EU:s kapitalmarknader. Allt stöd till regeringen i detta!

Min fråga gäller om statssekreteraren kan säga någonting om hur detta påverkar Sverige. Vi är ju duktiga här. Vi är bäst. Vi vill ju snarast inspirera andra EU-länder med det vi har gjort. Jag vet inte om statssekreteraren sa det, men det är ju viktigt att vi i processen ser till att vi behåller vår styrka. Det får inte ske saker här som skulle innebära försämringar för det arbete och de processer som vi redan har på plats.

Anf. 11 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågorna!

Till Rebecka Le Moine kan jag säga att miljö och klimat inte är relaterat till detta. Den här frågan handlar ju om hur tillsynsstrukturen ska se ut. Det handlar om vilka beslut Esmas tillsynsstyrelse, Board of Supervisors, ska fatta och vilka beslut som andra ska fatta. Hur ska samarbetsformerna se ut? Vem ska se över processen när det handlar om att invända mot olika beslut, och hur ska direktionen vara sammansatt? Det är den typen av frågor som hanteras här.

Det som ledamoten tar upp ligger snarare i översynen av SFDR och den typen av arbete. Det är inte relaterat till detta alls.

Till Matilda Ernkrans kan jag säga att vi är helt eniga. Sverige är utan tvekan bäst i Europa. Ni har säkert sett The Economists artikel ”The Capital of Capital”. Jag kan säga att jag får väldigt många förfrågningar om att delta i paneler och seminarier över hela Europa för att berätta om vad vi i Sverige har gjort under väldigt många decennier och under många regeringar.

Relaterat till den här förhandlingen har vi tre SME growth markets i Sverige. Detta säger jag bara som en intressant siffra. Dessa tre leder till att Sverige står för 57 procent av de godkända SME growth prospectuses 2023. Det är lite drygt 3 procent av BNP.

Vi är alltså inte bara bra på en stor börs. Vi är också bra på finansiering av tillväxtbolag. Självklart är det därför också en viktig fråga för regeringen att värna detta, så att vi kan behålla det vi har.

Sedan pågår det väldigt mycket arbete över huvud taget när det gäller kapitalmarknadsunionen. Det här är bara en del. Vi har ju nyligen sett rekommendationerna från EU-kommissionen, dels rörande investeringssparkonto, dels rörande pensioner. Vi börjar nu se olika länder i Europa ta olika steg, men det handlar om nationella åtgärder.

Irland funderar på ett investeringssparkonto. Jag pratade med dem i helgen. Det har länge lanserats som ett sparkonto, men nu vill de att det ska heta investeringskonto i stället. De har också arbetat med automatisk anslutning till pensioner. Polen har också skapat ett investeringssparkonto.

Här pågår mycket arbete. Den svenska modellen, om jag får kalla det så, har definitivt fått väldigt stort genomslag även på det här området.

Anf. 12 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till rådets dagordningspunkt 5, Övriga frågor.

Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Detta är den helt vanliga återkommande punkten där vi får höra vad som händer i de olika förhandlingarna på finansmarknadsområdet. Det redovisas helt enkelt på rådet av kommissionären. Det finns inget mer att säga om det, men jag svarar naturligtvis gärna på frågor.

Anf. 14 ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Det är extra roligt att få prata om Ukraina den här gången, när vi nu äntligen har fått ett beslut om stödet. Det återstår lite tekniskt arbete, bland annat med låneavtal och finansieringsavtal. Låneavtalen ska också godkännas av Ukrainas parlament innan vi kan börja betala ut pengarna. Men arbetet går framåt. Vårt fokus från regeringens sida på detta är väldigt tydligt.

Men det händer samtidigt väldigt mycket i världen just nu, och det riskerar tyvärr att leda till att vissa tappar fokus på Ukraina. Ukraina är otroligt viktigt för oss, och detta var en av de frågor vi drev väldigt hårt i Washington för någon vecka sedan. Vi får inte glömma bort Ukraina, och stödet måste fortsätta.

Vi arbetar stenhårt för att upprätthålla stödet för Ukraina på många fronter. Därför är det väldigt bra att vi fortsätter att diskutera Ukraina på varje Ekofinmöte som vi har.

Anf. 16 PER-ARNE HÅKANSSON (S):

Ordförande! Jag tittar på förslaget till ståndpunkt. I bakgrunden skriver man att när det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Det är ett sätt att sätta tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker, framhåller man.

Jag tänker att det kanske är viktigt att betona detta ytterligare och framhålla vikten av att sanktionerna mot Ryssland upprätthålls.

Vi nås ju återkommande av beskrivningar. För ett tag sedan var det techföretaget Avinode som tydligen hade använt den ryska eliten för att runda EU:s sanktioner. Det var ett svenskt företag. Det har funnits andra exempel tidigare på försvarsföretag och tillverkningsföretag. Samtidigt har vi den ryska skuggflottan som bedriver illavarslande och alarmerande verksamhet i Östersjön och Öresund.

Nog finns det anledning för oss att betona vikten av att sanktionerna verkligen följs, och det är viktigt vi både här hemma och i EU-sammanhang framför detta.

Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan! Detta är ju ytterligare ett område där vi faktiskt är helt överens. Samtidigt som Ungern släppte sitt motstånd mot lånet till Ukraina släppte de också motståndet mot det 20:e sanktionspaketet.

Sanktionspaketet innehåller en hel del. Till exempel får man inte underhålla eller göra andra tjänster för LNG-fartyg. Det handlar om att försvåra gasexporten. Det är nya listningar – det är nu ganska många fartyg i skuggflottan som är listade. Det är import- och exportförbud.

>>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Nu när vi redan har börjat arbeta med det 21:a sanktionspaketet är det här vi går in stenhårt för att få igenom ett fullständigt maritimt tjänsteförbud.

Vad gäller Ryssland och rysk ekonomi är det klart att stigande priser till följd av det som har hänt i Mellanöstern ger det ett, får jag ändå säga, ovälkommet andrum för Ryssland. Vi får dock inte glömma bort att rysk ekonomi är under press, och jag tycker att det är väldigt tydligt att sedan vi inledde arbetet med att beskriva rysk ekonomi på ett vad vi anser mer korrekt sätt är det fler och fler som börjar rapportera i den riktningen.

Vi vet från underrättelseinformation att den ryska regeringen använder en helt annan och högre inflationssiffra än vad de publicerar i sin officiella statistik. Vi vet att deras budget är orealistisk. Det räcker alltså inte med de extra vinster de nu gör på högre oljepriser för att täcka hålen i budgeten.

Till detta kommer att de i princip har tömt sin nationella välfärdsfond. Det finns inte mycket kvar där. Eftersom de inte kan låna i internationella banker lånar de domestikt av bankerna, vilket gör att bankerna får problem. Bankernas andel av nödlidande krediter är nu enligt Ryssland självt över 10 procent. Våra bedömningar är naturligtvis mycket högre än så. En tredjedel av företagen gick med förlust förra året, och vi har också information om att det faktiskt är att betrakta som en bankkris i Ryssland.

Det är alltså mycket som händer. Jag är helt enig med ledamoten om att det är viktigt att hålla trycket uppe, och vi arbetar redan nu på det 21:a sanktionspaketet.

Anf. 18 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Vi delar glädjen över utvecklingen att inte längre ha den här blockerande kraften. Det ger utrymme för nya sanktionspaket och nya tag.

Från Miljöpartiets sida har vi från dag ett drivit på för att fasa ut och porta den ryska fossilenergin, eller egentligen all energi, från Ryssland. Något som det inte har talats så mycket om är dock det anrikade uranet. Den här regeringen har en inriktning som handlar om att vi ska bygga väldigt mycket mer kärnkraft, och det är någonting som man vill både i Sverige och i EU.

Enligt riksdagens utredningstjänst köper EU 23 procent av det anrikade uranet från Ryssland, vilket är betydande pengar. Det finns väldigt få alternativ, få länder, som kan anrika uran på det här sättet, så oavsett om vi skulle öppna 100 nya urangruvor i Sverige är vi fortsatt beroende av Ryssland för just anrikningen.

Ryssland står för ungefär 40 procent av världsmarknaden, och en fråga som jag hoppas att man också är väl medveten om är att ju fler kärnkraftverk desto mer kommer vi indirekt att gynna Ryssland och Putins krigskassa. Är det här något man har tagit i beaktande? Finns det i så fall någon plan för hur man kan göra sig mer oberoende och kanske satsa på andra energislag?

Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan!

Europa har haft ett beroende framför allt av fossila produkter från Ryssland. Nu har man delvis bytt det till fossila produkter från USA, Norge och Mellanöstern. När det gäller olja och gas visar ju de kriser som vi har gått igenom de senaste åren vilket problem det blir. Vi måste alltså ha elproduktion i våra egna länder. Det är den enda rimliga slutsatsen av det: Vi kan inte vara beroende.

Då måste vi ha olika energikällor. Vi måste arbeta för att fasa ut alla våra beroenden och bygga upp vår egen produktion. Det ligger i alla de här diskussionerna: Hur fasar vi ut det här på ett rimligt sätt?

Då måste vi dels sätta upp elproduktion i våra länder, dels faktiskt vara beredda att öppna gruvor i våra länder för att göra oss mindre beroende, oavsett om det gäller mineraler från Kina eller anrikat uran från Ryssland.

Allt det här hänger ihop, och i grunden hänger det faktiskt ihop med konkurrenskraft.

Anf. 20 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 7, EU-lagstiftningens ekonomiska konsekvenser.

Anf. 21 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Ordförande! Det är många frågor på agendan denna tisdag!

Den här frågan kanske ni kommer ihåg från december under det danska ordförandeskapet, som ville att vi skulle vara bättre på att följa upp vilka kostnader som är förknippade med den lagstiftning som vi antar och håller på att förhandla i EU. Det här är någonting som Cypern har tagit vidare, och det är väldigt bra.

På tisdag ska finansministrarna få en övergripande bild av vilka kostnader som pågående lagstiftningsförhandlingar innebär för både företag och myndigheter. Jag har en väldigt fin tabell här som har skickats ut och som man kan roa sig med att läsa.

Diskussionen bygger på en sammanställning från kommissionen – det är deras konsekvensanalyser av de förslag som de har lagt fram. Tanken här är inte att varje minister ska lägga in sitt veto mot olika förslag utan få en bild av helheten.

Ni har fått hela ståndpunkten i den kommenterade dagordningen. I korthet är vi positiva till den här övningen, men vi måste också hitta ett bra arbetssätt i rådet så att det här faktiskt leder till förenkling. Därför blir det viktigt att de lagar som vi beslutar om i EU är utformade på ett bra sätt från början och att de införs när de behövs så att vi inte behöver gå tillbaka och ändra i dem när vi upptäcker att det blir för arbetsamt.

Sedan har vi frågan om kommissionens konsekvensanalyser. Ibland saknas de i lagförslag, och det brukar vi påpeka. De behöver vara gedigna och visa helheten. Det är viktigt för att den här diskussionen ska bli värdefull.

Vi måste också hitta ett sätt att analysera stora förändringar i förslagen under förhandlingens gång. Det blir ju så att både rådet och parlamentet kommer med ändringsförslag, så här behövs en process så att vi vet konsekvenserna av det slutliga förslaget. Det är ju det som sedan gäller i våra länder.

Anf. 22 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Ordförande! Det är väldigt bra att den här diskussionen förs, men jag har ändå några funderingar kring regeringens förslag till ståndpunkt, där det står att regeringen välkomnar diskussionen och anser att förenkling och regulatorisk lättnad är en central del. Sedan kommer man också med lite åsikter om hur ny lagstiftning ska vara.

Det jag saknar är det som har varit min och Vänsterpartiets kritik mot förenklingsarbetet: att man ibland förenklar på ett sätt som innebär försämringar på arbetsmarknaden, för arbetstagare och för klimat och miljö. Jag skulle kanske gärna vilja ha in det i ståndpunkten, men jag vill först höra vad statssekreteraren säger om det.

Anf. 23 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan!

Det är en fråga som vi har diskuterat tidigare, och vi ser tydliga behov av förenklingar när vi ser lagstiftning som överlappar och som faktiskt är duplicerad på väldigt många ställen.

Förenklingar innebär inte nödvändigtvis att det blir försämringar. Det här handlar till exempel om att ta bort dubbelrapportering. Jag vet att jag tidigare har nämnt ett exempel runt CBAM, där det nu är 91 procent av företagen som inte längre omfattas men fortfarande är det 99 procent av de inbäddade utsläppen som täcks.

Det går att göra det här på ett bra sätt som inte innebär försämringar.

Anf. 24 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Vi i Miljöpartiet har faktiskt samma synpunkt som Vänsterpartiet hade.

Nej, det behöver inte betyda försämringar, men omnibusarbetet har betytt försämringar i många delar. När vi har de här samråden och resonerar tycker jag inte att jag hör något större motstånd när det gäller att säkra upp värden som handlar om klimat och arbetarnas rättigheter och liknande, och jag skulle därför gärna se att det skulle kunna reflekteras i ståndpunkten.

Det är väl en vädjan i så fall att faktiskt inkludera det i ståndpunkten, om det inte är så att regeringen tycker att det är dåligt att säkra de här områdena.

Anf. 25 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Rebecka sa mycket av det jag tänkte säga, men jag tänkte också fråga statssekretaren om Sverige bevakar att inga förenklingar går ut över arbetstagares rättigheter, klimat och miljö. Som Rebecka Le Moine säger har det införts förenklingar som har gått ut över dessa.

Anf. 26 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågor och åsikter!

I grunden handlar det här om att göra avvägningar, som det så ofta är på alla våra områden. Det gäller att hitta avvägningen mellan en ambitionsnivå och en regelförenkling. Man kan inte säga att vi till hundra procent ska lägga allt i den ena lådan eller 100 procent i den andra lådan, utan det gäller att hitta avvägningen.

Jag säger att vi strävar efter att hela tiden se till att det inte är en ambitionssänkning, men det är i slutändan en avvägning. Vi vet också vilka enorma kostnader rapportering medför för företagen och våra myndigheter. Jag har säkert en siffra här någonstans, men vi pratar ganska många miljarder euro för våra företag.

Vad gäller arbetarnas rättigheter skulle jag snarare säga att det som är viktigt för oss är att värna den svenska modellen. Vi vill inte se reglering på EU-nivå av vår modell. Det tycker vi skulle vara fel väg.

Anf. 27 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Regeringens företrädare säger att viktiga avvägningar ska göras mellan konkurrenskraft och tillväxt, miljö och mänskliga rättigheter, som är vad det handlar om. Det är inte bara den svenska modellen utan mänskliga rättigheter internationellt, och där har faktiskt de omnibuspaket som man har tryckt igenom haft förödande effekter. Det handlar inte bara om att man skulle dubbelrapportera, utan det handlar om mänskliga rättigheter internationellt.

Jag vill därför anmäla en avvikande ståndpunkt som går väldigt mycket i linje med de värden som jag har nämnt många gånger förut: När man jobbar med att regelförenkla måste det finnas en garanti som säkrar de värden som handlar om arbetarnas rättigheter och villkor, miljö, klimat och djurrätt.

Anf. 28 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Jag instämmer i det, och vi har en gemensam avvikande ståndpunkt.

Anf. 29 PER-ARNE HÅKANSSON (S):

Ordförande! Det är rimliga synpunkter som kommer upp, men som jag läser texten här och när jag har lyssnat på det som statssekreteraren framför finns också ett effektivt övervakande av konsekvenser av flödet av EU-lagstiftning och relevanta konsekvensanalyser med i det här.

Utifrån de formuleringar som framförs här finns det, som jag ser det, inte någon anledning att ha invändningar mot ståndpunkten i sig, utan det viktiga blir i så fall uppföljningen.

Anf. 30 MARTINA JOHANSSON (C):

Tack, statssekreteraren, för dragningen!

Vi håller med regeringen gällande hur viktigt det är att hitta smarta sätt att arbeta med regelförenklingar, för vi behöver företag som kan växa. Självklart vill vi inte att det ska inverka på de målsättningar som finns när det gäller klimat och andra viktiga frågeställningar.

Men jag hör vad statssekreteraren säger och känner mig trygg med det i nuläget och vill betona vikten av regelförenklingar.

Anf. 31 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Om det inte var tydligt för alla vill jag bara tydliggöra att jag inte har någonting emot regeringens förslag till ståndpunkt; jag ville bara ha ett tillägg att det inte bara handlar om administrativ börda för företag utan även om miljö, klimat och arbetares rättigheter och även mänskliga rättigheter.

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

Bara så att jag förstår: Jag tolkar Rebecka Le Moine som att hon har synpunkter på att det görs avvägningar och att det är en del av regeringens ståndpunkt och vill att det inte ska göras det, medan Ilona vill ha ett tillägg. Men ni har en gemensam ståndpunkt?

Jag blir förvirrad; jag vill bara förstå.

Anf. 33 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Det var snarare i förklaringen. Det vi är ute efter är i så fall tillägg till den svenska ståndpunkten.

Är det så att man ska göra det här proportionerligt och säkerställa att den här lagstiftningen utformas väl skulle man, enligt vårt förslag, faktiskt också kunna föra in att konsekvensanalyserna görs med hänsyn till arbetares rättigheter, miljö, klimat och djurrätt.

Svaret som jag fick var att regeringen jobbar med avvägningar, och man var inte tillmötesgående i att lägga till det. Med den otydligheten får jag anmäla en avvikande ståndpunkt.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Då är jag med på noterna. Det är ett tillägg till den skriftliga i kontrast till den muntliga – ska jag tolka det så? Det är ju det talade ordet som gäller. Är vi överens? Bra.

Med den avvikande ståndpunkten från Vänsterpartiet och Miljöpartiet konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den ekonomiska återhämtningen i Europa. Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anf. 35 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Precis som på förra mötet är det på det här mötet bara en plan – Danmarks – som vi ska besluta om. Det är inga stora revideringar. Vi kan helt enkelt ställa oss bakom beslutet.

Anf. 36 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V):

Mitt minne är kort; jag vet att jag har frågat det här förut: När är sista datum för att göra förändringar och för att betala ut?

Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågan! Sista datum för att lämna in en reviderad plan är den 31 maj. Man har alltså väldigt bråttom om man ska göra det. Sverige har reviderat sin plan endast tre gånger. Det är väsentligt mindre än andra. Vi hade en bra plan från början, och vi kör på den.

Man ska ha genomfört alla åtgärder den 31 augusti, och sedan ska man skicka in sin sista betalningsansökan. För svensk del skickade vi in betalningsansökan direkt efter det att vår revidering godkändes. Det var den 23 januari, om jag kommer ihåg datumet rätt.

Nu håller kommissionen på med att kontrollera de underlag vi har lämnat in för att visa att vi har genomfört de åtgärder vi säger att vi har genomfört. Jag hoppas att utbetalningen kan komma innan sommaren.

Vi håller också på med att förbereda den sista betalningsansökan, som vi kommer att skicka in i god tid innan måldatumet är ute.

Anf. 38 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Dagordningspunkt 9, Uppföljning av G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 16 april 2026. Information från ordförandeskapet och kommissionen.

Anf. 39 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Herr ordförande! Som vanligt efter mötena i Washington ska kommissionen och ordförandeskapet säga någonting kort om vad som diskuterades där. Vi välkomnar informationen. Det är ju i grunden viktigt att vi koordinerar oss i EU och har en gemensam bild av de internationella utmaningar som finns, helt enkelt.

Anf. 40 MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Den här diskussionspunkten handlar såklart om det möte som varit. Samtidigt har ju under de senaste dagarna också kommande möte – i december – diskuterats i medierna, eftersom det gjorts gällande att Trump kommer att bjuda in Ryssland. Vår fråga är om regeringen tror att det kommer att diskuteras på det kommande mötet i Bryssel och om regeringen i så fall tänker agera på något sätt.

Vår syn är att regeringen vid ett antal tillfällen har varit alldeles för mjuk mot USA och Donald Trump, till exempel när det gäller Big Beautiful Bill som slutade med vårt side-by-side-system när det gäller den andra pelaren av OECD:s skatteregler. Det är såklart oerhört viktigt att vi har goda relationer med USA. Det är också klart att vi inte vill ha extra tullhinder, men det verkar ändå inte vara en vinnande strategi att vara alltför inställsam. Frågan är alltså helt enkelt om regeringen avser att agera och i så fall hur.

Anf. 41 REBECKA LE MOINE (MP):

Ordförande! Jag har en fråga om löftet som gavs i G20 för ganska många år sedan och som handlar om att fasa ut det fossila. Det hade man ju önskat att vi redan hade uppnått, men där är vi inte i dag. Vi lägger fortfarande runt 100 miljarder euro på fossila subventioner varje år i EU:s långtidsbudget, enligt EU-kommissionens egna beräkningar. Jag undrar helt enkelt om G20-löftet att fasa ut subventionerna diskuterades och om Sveriges representation var delaktig och lyfte fram dessa frågor.

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tack för frågorna!

Jag ska börja med att peka på att Sverige inte deltog i G20-mötet den här gången. Vi kunde alltså inte föra fram någonting. Vi deltog förra året. Allt hänger ihop med att G20-ordföranden bestämmer vilka som ska bjudas in. Vi var inbjudna av Sydafrika men blev inte inbjudna av USA.

USA valde också att inte bjuda in Sydafrika, vilket vi har sagt att vi tycker är allvarligt och inte särskilt lämpligt. Men det är G20-ordföranden som bestämmer. Jag skulle säga att åtminstone mitt statsråd har varit tydlig, både i Sverige och i Bryssel, med vad den amerikanska administrationens agerande innebär för världsekonomin. Men inget land har inflytande över vem G20-ordföranden väljer att bjuda in. Det är naturligtvis väldigt allvarligt att man försöker släppa in Ryssland i värmen. Det är ingenting vi på något vis ser positivt på. Det här gör även att vi inte vet om någon sa något om fossil energi på G20-mötet.

Jag kan konstatera att USA har valt att smalna av G20-arbetet i betydande omfattning. De vill egentligen bara prata om kärnfrågor och kanske globala obalanser. De har lagt ned klimatarbetsgrupper och alla andra saker vi har hållit på med.

Jag kan också konstatera att ett land som är nära oss och viktigt för oss, nämligen Tyskland, lade ned sin kärnkraft. Det betyder att de har ökat sitt beroende av kol – i värsta fall smutsig brunkol – och gas. Det är inte det jag ser som framtiden.

Anf. 43 ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Dagordningspunkt 10, Övriga frågor. Där har vi ingenting.

Vi är klara med rådsdagordningen och tackar statssekreteraren med medarbetare så mycket för medverkan vid dagens sammanträde i EU-nämnden och önskar lycka till i rådet. Ha en fortsatt trevlig vecka!

Anf. 44 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Jag önskar er en trevlig Valborg och första maj, hur ni än tänker fira den.

Innehållsförteckning

§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor

Anf. 1 ORDFÖRANDEN

Anf. 2 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 3 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 4 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 5 ORDFÖRANDEN

Anf. 6 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 7 ORDFÖRANDEN

Anf. 8 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 10 MATILDA ERNKRANS (S)

Anf. 11 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 12 ORDFÖRANDEN

Anf. 13 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 14 ORDFÖRANDEN

Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 16 PER-ARNE HÅKANSSON (S)

Anf. 17 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 18 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 19 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 20 ORDFÖRANDEN

Anf. 21 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 22 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 23 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 24 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 25 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 26 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 27 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 28 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 29 PER-ARNE HÅKANSSON (S)

Anf. 30 MARTINA JOHANSSON (C)

Anf. 31 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 32 ORDFÖRANDEN

Anf. 33 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 34 ORDFÖRANDEN

Anf. 35 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 36 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)

Anf. 37 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 38 ORDFÖRANDEN

Anf. 39 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 40 MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf. 41 REBECKA LE MOINE (MP)

Anf. 42 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Anf. 43 ORDFÖRANDEN

Anf. 44 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA

Onsdagen den 29 april

EU-nämndens uppteckningar