Onsdagen den 21 mars

EU-nämndens uppteckningar 2017/18:28

§ 1  Europeiska rådet

Statsminister Stefan Löfven

Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 22−23 mars 2018

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar dagens EU-nämndssammanträde öppnat.

Vi hälsar statsminister Stefan Löfven välkommen till EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet.

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! Mötet i Europeiska rådet inleds i morgon torsdag och fortsätter på fredag. Vid mötet ska vi främst avhandla frågor om jobb, tillväxt och handel.

Vi kommer också att diskutera några externa relationer, främst med västra Balkan, Turkiet och Ryssland. Jag skulle även vilja ge information till EU-nämndens ledamöter om de diskussioner om beskattning som ska hållas inom ramen för ledaragendan. Några slutsatser eller beslut kommer dock inte att tas i den delen.

Vi kommer att avsluta mötet med att träffas utan Storbritannien för att diskutera läget i brexitförhandlingarna och anta riktlinjer med sikte på den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Herr ordförande! Som vanligt på vårtoppmötet kommer vi att följa upp det ekonomiska läget. I Sverige kan vi se tillbaka på en stark utveckling sedan flera år, med både hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det vi nu ser inom EU är en måttlig men stabil tillväxt, men skillnaderna inom unionen är fortfarande stora vad gäller ekonomiska resultat, sociala villkor och genomförandet av reformer. Den starka ekonomiska utvecklingen inom unionen är dock naturligtvis också viktig för Sverige.

Årets förslag till prioriteringar i den europeiska terminen överensstämmer med tidigare årsprioriteringar, och det är fortfarande viktigt med ökade investeringar, strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik inom EU. Den inre marknaden, som i år firar 25 år, har betytt mycket för EU:s handel och ekonomi. Trots den starka utvecklingen finns det dock fortfarande handelshinder och begränsningar som påverkar det fria flödet av både varor och tjänster inom EU. Vi behöver alltså fortsätta att underlätta för ökad handel, inte minst inom det digitala området.

Diskussionen om rättvisa, jobb och tillväxt mellan Europas ledare på toppmötet i Göteborg visade tydligt att de sociala frågorna är centrala i debatten om EU:s framtid. Vid detta möte väntas vi dock endast konstatera betydelsen av att frågorna förs framåt. Det paket för social rättvisa som kommissionen presenterade i förra veckan kommer att behandlas i rådet i vanlig ordning, och regeringen återkommer till riksdagen inför de kommande förhandlingarna.

Regeringens utgångspunkt är som alltid att sätta medborgarna i centrum. Det förutsätter att vi värnar den svenska modellen och kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna.

Herr ordförande! Ett område som väntas få stort utrymme är handelsfrågorna, inte minst i ljuset av att USA:s president Donald Trump beslutade att införa skyddstullar på stål och aluminium. Detta var också något jag diskuterade med president Trump när jag träffade honom i Washington för några veckor sedan.

De direkta konsekvenserna för svensk del av de amerikanska tullarna är lite svåra att överblicka; det är ännu oklart om EU faktiskt kan undantas. Det är dock uppenbart att stora värden står på spel – USA är efter Tyskland Sveriges näst största avsättningsmarknad för stål. Utvecklingen är oroande för oss som exportberoende land. Fri och öppen handel är oerhört viktigt för Sverige. Vi förlorar alla på en upptrappad utveckling här, inte bara Sverige och EU utan naturligtvis i förlängningen också USA.

EU måste svara nu. Det är oundvikligt. Vi behöver stå enade. Samtidigt ska vi verka för att situationen inte eskalerar på ett sådant sätt att det skadar oss ytterligare, så en fortsatt dialog med USA är av största vikt. Kommissionen har hanterat frågan väl. Jag har under den här resan talat flera gånger både med kommissionären Cecilia Malmström och med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Samtidigt som den här diskussionen pågår kan vi glädja oss åt de framsteg som sker i några av de bilaterala handelsavtal som EU nu förhandlar med länder runt om i världen.

Herr ordförande! Den 17 maj kommer jag och mina kollegor att träffas i Bulgarien för ett toppmöte med länderna på västra Balkan. Det är ett möte som vi kort ska förbereda i Europeiska rådet. Ett trovärdigt samarbete är ur ett europeiskt perspektiv den viktigaste motorn för reformerna i länderna på västra Balkan och för att främja demokrati, säkerhet och välstånd.

Europeiska rådet kommer också att beröra det kommande mötet mellan EU:s institutioner och Turkiet den 26 mars. Turkiets agerande mot några av EU:s medlemsstater kommer att tas upp, och här är det viktigt att EU visar solidaritet med dessa medlemsstater. Jag är djupt orolig över utvecklingen i landet och över Turkiets militära agerande i Syrien, och det är någonting vi tar upp. Vi gör det från svensk sida, och det görs från EU i de dialoger vi har med Turkiet på olika sätt.

Ordförande! Så till Ryssland, som har satts upp på dagordningen efter nervgiftsattacken i Salisbury. All användning av kemiska vapen är naturligtvis fullständigt oacceptabel, och regeringen ställer sig fullt bakom det brittiska kravet att Ryssland måste förklara hur ett nervgift som har tagits fram i Sovjetunionen och övertagits av Ryssland har kunnat användas för ett mordförsök i Storbritannien. Därför vill vi se ett kraftfullt uttalande om detta från Europeiska rådet, och det är det regeringen verkar för. En annan slutsats vi kan dra är att EU behöver ägna mer energi åt att stärka sin förmåga att möta de så kallade hybridhoten.

Herr ordförande! Vi kommer också att ha diskussioner inom ramen för den så kallade ledaragendan, och jag vill därför passa på att informera om det. Temat den här gången är beskattning, särskilt av den digitala ekonomin. Inga slutsatser ska antas i den här delen. Diskussionen utgår som vanligt från papper från ordförande Tusk, och här ställs tre frågor: hur våra skattesystem ska anpassas för att också omfatta den digitala ekonomin, hur vi ska bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och hur vi kan använda synergier mellan åtgärder på EU-nivå och internationell nivå.

Frågan om beskattning av den digitala ekonomin har under det senaste året diskuterats på flera håll – såväl kommissionen som OECD arbetar med detta. Från svensk sida har vi sagt att åtgärder som vidtas borde ligga på global nivå eftersom frågan i grunden är global. Därför föredrar vi att vänta på de diskussioner som förs i OECD.

När det gäller åtgärder för att motverka skatteflykt menar vi att det i första hand handlar om att genomföra det som redan har beslutats på detta område, särskilt när det gäller utbyte av information och annat samarbete mellan nationella myndigheter.

Herr ordförande! På fredagen träffas Europeiska rådet utan Storbritanniens premiärminister Theresa May, och det sker naturligtvis för att läget i utträdesförhandlingarna ska diskuteras. Vi ska också anta nya riktlinjer för de överläggningar som nu väntar om ramar och villkor för den framtida relationen med Storbritannien.

Chefsförhandlarna har kommit fram till en principuppgörelse om stora delar av ett utträdesavtal och ett övergångsarrangemang fram till slutet av år 2020. Detta är mycket goda nyheter och ett viktigt steg i den ordnade brexit vi naturligtvis vill se. Vi har länge väntat på brittisk tydlighet gällande hur de ser på vår framtida ekonomiska relation, och det har vi nu fått från premiärminister May. Hon har bekräftat att Storbritannien ska lämna tullunionen och den inre marknaden, och i stället vill man ha en nära relation där man på utvalda områden ska tillämpa regler som är så lika att de ömsesidigt kan erkännas.

De riktlinjer vi nu ska anta talar klarspråk. Eftersom britterna lämnar den inre marknaden och tullunionen, vilket jag betraktar som en så kallad hård brexit, är det ett frihandelsavtal som kommer att reglera den framtida ekonomiska relationen mellan EU och Storbritannien. Det ska naturligtvis vara ett ambitiöst och bra avtal, men det blir inte detsamma som den inre marknaden. Det är det som är budskapet i förslaget till riktlinjer.

Vår bedömning är att riktlinjerna ger goda möjligheter för Michel Barnier att föra en bra förhandling med britterna om den framtida relationen. Jag föreslår därför att Sverige ger grönt ljus till de föreslagna riktlinjerna. Det är bra att vi nu snabbt kommer igång med dessa mycket viktiga förhandlingar.

Låt mig också passa på att säga att jag är glad att vi har haft samsyn över blockgränserna om hanteringen av brexit. Det är väldigt viktigt att vi kan arbeta tillsammans i en fråga som är så betydelsefull för Sverige.

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S):

Herr ordförande! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen inför det här mötet i Europeiska rådet, som framför allt ska vara inriktat på jobb, tillväxt och handel. Det är väldigt välkommet, för även om det går bättre för EU är det många människor som fortfarande är arbetslösa i EU.

Det behövs väldigt många fler jobb. Därför är det som statsministern säger viktigt att man också försöker jobba med den gemensamma marknaden på olika sätt. Ibland kan man ju nästan ta den lite för given – vi firar tydligen 25 år nu, och man tar den lite för given. Detta är dock någonting som hela tiden måste värnas och fördjupas så att det verkligen fungerar inom EU och skapar mer jobb.

Jag är också övertygad om att det är väldigt viktigt att man, som vi i Sverige har gjort, även diskuterar på EU-nivå hur man minskar klyftorna. Det kommer nämligen inte att finnas någon förståelse för frihandel om det finns en oro för att människor ska bli av med sina jobb. Man kan aldrig stoppa teknikutvecklingen, tror jag, men vad samhället måste göra är ju att på olika sätt se till att det finns skyddsnät runt omkring när samhället utvecklas.

Då kommer man till den stora frågan om USA:s skyddstullar, vilket man kan verkligen tycka är förfärande. Vi vet ju hur det blev när USA tidigare införde skyddstullar, inte minst på 30-talet. Det blev en förfärande utveckling därefter. Vad jag tror är bra är dock att vi i Sverige kan spela en roll med vår frihandelsvänliga inställning. Det är också bra att vi har en kommissionär som är svensk. Även om hon jobbar för kommissionen omfattas hon i grunden av vårt frihandelsvänliga tänk.

Precis som statsministern säger tror jag att vi måste fundera på motåtgärder men ändå ha is i magen, så att man inte driver upp den här konflikten och gör den än värre. Då kan det nämligen bli riktigt allvarligt såväl för svensk industri som för EU – och i slutändan självklart även för USA. Alla kommer att bli drabbade av det här.

Jag går över till brexit. Statsministern nämnde inte det, men om jag har förstått det rätt har man nu lyckats lösa det här med svenskar i Storbritannien. Det ser bra ut, och det finns en stor beredvillighet från UK när det gäller att lösa deras situation. Det är någonting vi har pratat mycket om här i EU-nämnden, så det är väldigt positivt.

Även om man beklagar att Storbritannien lämnar EU är det väldigt bra att man nu kommer fram till hur man vill ha det. Det är som sagt sorgligt i sig, men man kommer nu ändå framåt så att vi kan jobba vidare. Det behöver nämligen EU, och det behöver Storbritannien.

Anf.  4  KARIN ENSTRÖM (M):

Herr ordförande! Det är många frågor på mötet i Europeiska rådet, och jag tänkte börja med Ryssland som ju kommer upp på grund av en förfärlig anledning – den förfärliga nervgiftsattacken i Salisbury i Storbritannien. Jag hörde statsministern betona vikten av att rådet gör ett kraftfullt uttalande, och det har statsministern Moderaternas fulla stöd för.

Jag skulle också vilja se att konsekvenserna av ett sådant här agerande inte bara är ett fördömande, utan det ska även få både ekonomiska och politiska konsekvenser. Därför är min första fråga till statsministern om han anser att förslaget till uttalande nu är tillräckligt eller om Sverige kommer att driva på för ett starkare uttalande som kanske också öppnar för framtida konsekvenser när det gäller Ryssland.

När det gäller huvudtemat för mötet i rådet, och inte minst den inre marknaden, är det naturligtvis väldigt bra att reformarbetet för EU:s inre marknad kan fortsätta. Här har vi en samsyn om vikten av att utveckla den digitala marknaden och titta på digitaliseringens möjligheter. Det gäller väl bara att nämna de möjligheter som finns gällande digitala tjänster – och att nämna nästa generations mobilnätverk, 5G, och att det kan lanseras över hela Europa. Här ser jag dock att det snarare gäller att välkomna att detta fortsätter fördjupas och att helt enkelt fullfölja den inre marknaden.

När det däremot gäller diskussionen om den sociala pelaren vet både nämnden och statsministern mycket väl vad vi moderater sa inför det sociala toppmötet. Vi varnade för att detta kan utvecklas till att kompetensen mellan EU och medlemsländerna förändras. För frågor som rör arbetsmarknad är det nationell kompetens som ska gälla. Det finns dessutom ett tydligt mandat från riksdagen och inte minst från arbetsmarknadsutskottet om detta. Hur ser statsministern på det ställningstagande som riksdagen gjorde då om exempelvis införandet av en europeisk arbetsmarknadsmyndighet?

Jag håller med Marie Granlund och statsministern om att det gäller att balansera på rätt sätt i fråga om tullar och USA så att vi i Sverige, övriga medlemsländer, medborgare och konsumenter inte drabbas onödigt hårt av detta. Kan statsministern utveckla mer vad han tänker driva i diskussionen? Hur hårt ska man gå fram? Eller gäller det kanske att lyssna av övriga?

Även vi uppskattar den dialog som har förts och det samarbete vi har haft i den svåra situationen med brexit. Efter att det i flera månader har sett väldigt mörkt ut är det glädjande att det nu finns ett utkast till både utträdesavtal och övergångsavtal. Det är väldigt positivt, och även riktlinjerna ser positiva ut. Jag vill bara understryka vikten av att EU fortsätter att vara konstruktivt och förhoppningsvis kan locka fram ännu mer konstruktivitet från Storbritannien.

Det gäller att se till att riktlinjerna inte blir alltför begränsande om britterna efterhand kanske vill ha lite mer än ett rent frihandelsavtal. Detta är dock vad vi ser nu. Men det vore bra med en öppen syn så att riktlinjerna har utrymme för konstruktivitet.

Anf.  5  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Jag fick en fråga om hur man ordnar fler jobb och om marknaden. På grund av just detta är det så viktigt att Europeiska rådet nu säger till kommissionen att detta behöver fullföljas. Det gäller den inre marknaden som helhet, den digitala inre marknaden, kapitalmarknaden och energiunionen. Vi har pekat ut vilka de är och ber om en assessment om var det ligger. Sedan ska man se till att fullfölja det som ska göras inom innevarande mandatperiod. Detsamma gäller för att minska klyftorna.

Det som sas om USA:s skyddstullar stämmer precis. De fanns på 30‑talet och faktiskt också på 2000-talet. De senare togs bort efter tio månader, efter att den dåvarande presidenten, George W Bush, insåg att det inte var särskilt bra. Jag delar alltså uppfattningen. Vi kommer att svara, men vi ska ha is i magen så att vi inte ställer till det. Samma fråga tog Karin Enström upp. Vi ska själva inte medverka till att detta eskalerar.

Jag vill också säga något om besöket i Washington. Det är viktigt att vi européer förstår det här: Under mitt besök i Washington blev det ännu tydligare för mig hur verkligt förfördelat USA känner sig. Jag säger inte att de har rätt i den uppfattningen, men så ligger det till. I USA känner de sig riktigt förfördelade och är riktigt irriterade och arga på EU på grund av ett handelsöverskott.

Det är av yttersta betydelse att vi håller fast vid en dialog. Huruvida något är ett handelsöverskott eller ett handelsunderskott kan räknas på många olika sätt. Med dagens moderna sätt att räkna är bilden nog inte lika dramatisk. Men vi måste förstå att man i USA är rejält irriterad på detta faktum. Det här sitter djupt, vilket jag fick flera bevis för.

Vad gäller brexit ska vi naturligtvis ta det vidare.

Karin Enström undrade lite om Ryssland och stödet för ett uttalande. Man måste komma ihåg att även UK är noga med att understryka att enighet är jätteviktigt. Vi vill såklart ha ett skarpt uttalande, men ett uttalande som vi inte är eniga om blir en nackdel. UK är tydligt med att enighet bakom ett uttalande är ett starkt krav. Vi får väga av det här på ett bra sätt. Det råder dock inga tvivel om var vi står. Redan i texten i slutsatserna är det tydligt.

Vad gäller framtida konsekvenser är det lite tidigt att tala om vad det skulle kunna innebära. Det får visa sig. En process pågår nu. UK befinner sig i dialog och i en process med myndigheten OPCW. Man tar sig steg för steg fram till vad som verkligen är belagt.

Vi har ingen anledning att tvivla på uppgifterna om att det med stor sannolikhet är Ryssland som ligger bakom det här. Det får dock först utredas så kan vi återkomma om det senare. Även när det gäller konsekvenser måste det finnas en enighet. Jag tror att enighet är nyckelordet också i detta fall.

Vi har legat på hårt vad gäller den digitala inre marknaden och inte minst möjligheterna till 5G. Vi ska fullfölja och fördjupa detta.

Den sociala pelaren har vi helt enkelt olika uppfattningar om. Den nya myndigheten kommer förresten att heta Arbetsmyndigheten. Låt oss se vilka uppgifter den föreslås få. Vi får analysera det. Jag håller med om att det här inte ska innebära någon överflyttning – och gör heller inte det – av mandat från den nationella nivån till EU och Bryssel. Detta har jag sagt hela tiden ända sedan vi började diskutera den sociala pelaren. Sedan tidigare finns en initiativrätt för kommissionen.

En uppgift som man talar om att myndigheten ska ha är att underlätta för företag och länder att få tag på uppgifter om hur det ser ut på en viss arbetsmarknad, till exempel i Sverige, Bulgarien eller Italien. Detta är en ganska harmlös uppgift. Den är avsedd att underlätta rörligheten, och det tycker jag är bra.

Skulle myndigheten däremot helt plötsligt fatta beslut som påverkar oss är det något helt annat. Det har vi varit tydliga med. Men det är inte något sådant vi ska ha. Låt oss dock analysera förslaget om vad myndigheten ska göra. Vi vill som sagt inte ha någon överflyttning av kompetens från nationell nivå till EU-nivå.

Jag fick en fråga om handeln och hur vi kan gå till väga. Länderna har fått en lista på förslag, och detta bereds nu. Vi har redan haft en beredning tillsammans med både ordförande Juncker och kommissionär Cecilia Malmström. Vi står enade; vi vill ha enighet inom EU om hur detta ska besvaras. Vi ska inte göra så att det hela eskalerar, utan gå varsamt fram. Listan ska nu beredas, så får vi i Sverige senare se exakt hur vi ska gå till väga. Det är svårt att svara på det nu.

Jag fick också en fråga om brexit och vad som händer ifall britterna vill ha mer. I slutsatserna står det att det som nu föreslås utgår från britternas ståndpunkt om att vilja lämna både unionen och den inre marknaden. Men om den positionen skulle förändras är vi beredda att ändra på våra erbjudna villkor.

Anf.  6  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Ordförande! Statsministern! Jag vill börja med den sociala pelaren. Sverigedemokraternas inställning i frågan är tydlig. Jag har själv behandlat ärendet många gånger i arbetsmarknadsutskottet. Vi är emot att man fortsätter i nuvarande riktning, det vill säga att man på EU-nivå ska reglera vilka sociala rättigheter som ska finnas i de enskilda nationalstaterna. Detta ska naturligtvis lösas på nationell nivå.

Det är också oroande att exempelvis Juncker vill ha ett gemensamt europeiskt socialförsäkringsnummer. Detta går i exakt i den federala riktning som vi inte ska gå.

Vi har exakt samma inställning om Arbetsmyndigheten. Här får vi en myndighet som har federala drag, inte minst vid tvistlösningar och liknande. Det blir en överordnad myndighet som ska hjälpa till vid sådana nationella tvister som kan finnas mellan enskilda medlemsstater. Det är klart att det då blir en federal nivå. Det går inte att komma undan.

EU:s normala modus operandi är att först säga att det bara handlar om en stödjande funktion, och sedan växer andra kompetenser fram. Till slut sitter man med en EU-lagstiftning på området. Dit vill vi inte gå, och vi tar starkt avstånd från det här.

Jag vill understryka att flera andra inte är bekväma med en europeisk arbetsmyndighet. Både Svenskt Näringsliv och LO befarar att den kommer att inskränka den svenska modellen. Det här kommer att påverkar deras möjlighet att skapa regelverk på svensk arbetsmarknad. Hur ser statsministern på detta?

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då går ordet till mig själv, Jonas Eriksson, för Miljöpartiets räkning.

Jag konstaterar att det inte finns något förslag på ståndpunkt vad gäller Turkiet och dess agerande i Syrien. Hur ser statsministern på möjligheterna för Europeiska rådet att vara mer aktivt i stödet för en bättre utveckling och komma till rätta med hur Turkiet under en längre tid har agerat i Syrien?

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Först tar jag upp frågan från SD om den sociala pelaren. Jag vet att vi har olika uppfattning i detta. Regeringen tycker att de sociala frågorna är viktiga. Som jag har sagt hela tiden: Den sociala pelaren innebär ingen överförd kompetens. Det finns sedan tidigare en möjlighet för kommission att komma med förslag.

Låt oss titta på vad myndigheten innebär. En myndighet som har som uppgift att underlätta rörlighet genom att tillhandahålla information om förhållandena på en viss arbetsmarknad är ganska harmlös. Det är dock bra att den underlättar rörligheten mellan länder och arbetskraft. Detta tycker jag är bra.

Låt oss alltså först analysera hur förslaget om myndigheten ser ut, hur myndigheten ska fungera och vilka uppgifter det är tänkt att den ska ha. Därefter kan vi svara med utgångspunkt i att Sverige inte vill ha någon ytterligare överflyttning av beslutskompetens från Sverige till Bryssel.

Vad gäller parterna har vi påpekat denna synpunkt hela tiden och så är det också skrivit i slutsatserna. Där står det: ”Its implementation will be monitored with due regard to the respective competences of the Union and Member States.” Detta står i slutsatserna och har därför fastslagits. Det är så vi ska se det.

Ordföranden ställde en fråga om Turkiet. Det är inte tänkt att Turkiet och Syrien per se kommer att diskuteras på detta möte. Men vi tar upp det på flera sätt. Det görs bilateralt mellan Sverige och Turkiet. Det görs också via EU och vår gemensamma utrikeskompetens direkt med Turkiet liksom i FN:s säkerhetsråd. Det är inte tyst i frågan, men den kommer inte att tas upp vid detta möte som en del av slutsatserna eller diskussionerna. Frågan är dock i allra högsta grad i gång.

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Tack, statsministern, för redovisningen inför mötet i Europeiska rådet!

Jag vill börja med brexit och kan konstatera att vi i Centerpartiet är väldigt överens med statsministern. Precis som statsministern är jag glad över att vi har kommit en bra bit på väg i att definiera relationen med Storbritannien och hur ett balanserat utträde ska ske. Förutsägbarheten tror jag att alla har att vinna på. Det gäller inte minst alla de EU-medborgare som har valt att bosätta sig i Storbritannien. Det gäller såklart också tvärtom.

Som statsministern sa är det nu viktigt att vi snabbt får igång diskussionerna om ett kommande frihandelsavtal och få det så balanserat och bra som möjligt så att vi alla blir vinnare i den situation som råder. Vi hade väl i och för sig önskat att situationen var en annan, men ändå.

Låt mig gå över till lite mer problematiska frågor, nämligen den sociala pelaren. I rådsslutsatserna anges att det finns ett delat ansvar mellan medlemsländerna och EU om att leverera resultat inom den sociala pelaren. Samtidigt kan jag med lätthet konstatera att regeringens linje – jag kan säga Sveriges linje, för vi är överens om den – är att vi vid en framtida långtidsbudget ska hålla nere medlemsavgiften och kostnaderna, ha ett lågt budgettak och så vidare. Nu finns en risk att den sociala pelaren blir ytterligare ett kostnadsdrivande område inom det samarbete vi har i Europa.

Kommer statsministern att påpeka detta apropå att vi snart kommer till diskussionen om långtidsbudgeten? Vi har prioriterat lite andra saker än att just lägga pengar på det jag befarar, nämligen den sociala pelaren som jag anser ska vara nationell och ingenting annat.

Vad gäller handel, eventuella tullar och liknande är vi överens i det här rummet. Jag avstår därför från att ytterligare kommentera den saken. Vi vill ha den frihandel vi alla tjänar på.

Jag ska i stället ägna en minut åt Salisbury och Rysslandsproblemet.

EU:s linje mot Ryssland behöver bli mer koherent. Om man fördömer Salisburyattacken, vilket har skett, och samtidigt vet att Putin har vunnit ett val, delvis eller helt med hjälp av valfusk, anser statsministern att det är rätt av kommissionens ordförande Juncker att agera på det sätt han har gjort, det vill säga att gratulera Putin till vinsten? Samtidigt är han mycket medveten om att valet har inkluderat ett olagligt val på Krimhalvön. På vilket sätt tycker statsministern att EU i stället borde agera för att visa styrka och sammanhållning gentemot Ryssland, i mitt tycke på ett olagligt sätt, och visa solidaritet med Storbritannien?

Anf.  10  JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Vänsterpartiet välkomnar att det sker framsteg i brexitförhandlingarna. Vi tycker att regeringen har en väl avvägd ståndpunkt vad avser den uppseglande handelskonflikten med USA. Det kräver någon form av svar utan att försöka trappa upp detta i onödan. Vi tycker också att det är viktigt med ett kraftfullt markerande mot Ryssland efter den helt oacceptabla händelsen i Salisbury.

Jag har två frågor som gäller andra områden. Den första är att det sägs att Nederländerna kommer att lyfta upp utnämningen av Martin Selmayr till generalsekreterare i EU-kommissionen under toppmötets diskussioner. Om Nederländerna gör det, kommer Sverige att inta någon ståndpunkt? Han har fått kraftfull kritik för sin auktoritära ledarstil och för det kuppartade sätt tillsättningen skedde på i EU-kommissionen. Det har därefter följt en omfattande debatt i EU-parlamentet. Jag är nyfiken på om den svenska regeringen har en hållning. Jag tycker att det är rimligt att inta en kritisk hållning i det här fallet.

Den andra frågan gäller Turkiet. Det finns i utkastet till slutsatser markerat att man kan skriva in en text om Turkiet. Jag tycker att det är helt nödvändigt. Man ska inte bara skriva in en uttryckt oro över det som sker i regionen utan också ett tydligt fördömande av den massiva militära insats som Turkiet har gjort i norra Syrien, som innebär att man bombar och dödar inte minst de kurdiska styrkor som faktiskt besegrade Islamiska staten. Omvärlden kan inte vara tyst inför det som sker.

Turkiet har också inlett en omfattande etnisk rensning där hundratusentals människor, inte minst minoriteter, drivs från hus och hem. Att vara tyst eller att bara uttrycka oro i största allmänhet är att ge ett indirekt grönt ljus till dessa övergrepp och denna folkfördrivning. Jag menar att EU i slutsatserna bör skriva in ett fördömande av Turkiets folkrättsvidriga angrepp på norra Syrien. Allt annat vore att inte ta sitt ansvar.

Sett i ljuset av detta är det också rimligt att ifrågasätta att man betalar ut pengar till Turkiet för att agera EU:s gränsvakt. Turkiet skapar i dag hundratusentals nya flyktingar genom sina egna militära angrepp. Turkiet säger också öppet att man ska börja driva tillbaka syriska flyktingar in i Syrien till det Afrinområde som man då har rensat etniskt.

Det är också rimligt att ställa in toppmötet med Turkiet. Det måste sättas kraft bakom orden när det gäller Turkiets agerande. Annars kommer man i Ankara att uppfatta det som att EU i praktiken godtar – inte agerar mot – agerandet. Jag vill gärna höra vad statsministern tänker här. Är det inte dags att EU fördömer det turkiska angreppet? Ska det inte få ekonomiska konsekvenser? Kan man fortsätta att ha toppmöten som vanligt?

Beroende på statsministerns svar har vi en eventuell avvikande mening när det gäller slutsatserna.

Anf.  11  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Jag vänder mig först till Eskil Erlandsson och frågan om brexit. Där är vi överens.

Angående den sociala pelaren är min uppfattning att det inte finns något kostnadsdrivande i detta. Det förändrar ingen tidigare kompetens. Här finns enligt fördraget reglerat hur kompetensen ska vara delad. Det finns exempelvis inom arbetsmiljöområdet, och det är inget nytt. Däremot har medlemsstaterna kompetensen i hur de sociala systemen ska vara konstruerade. Det är upp till vart och ett av medlemsländerna. Där har jag en annan uppfattning.

Vi återkommer till MFF. Vi har tidigare uttalat hur vi ser på den frågan. Det är inte så att när det finns nya prioriteringar på exempelvis säkerhetsområdet eller klimatområdet att det per automatik innebär att budgeten ska öka. Då får man faktiskt ta ned någonting på något annat område, men den diskussionen återkommer vi till. Vi måste helt enkelt hålla ned avgiften.

Sedan var det frågan om Ryssland och den fruktansvärda attacken. Hur kommissionens president väljer att göra olika val är helt och hållet upp till honom att avgöra. Vi har valt att inte göra så. Det är bland annat fråga om ett återval, så Sverige gratulerar inte.

Det viktigaste är enigheten. Det gäller till exempel att vi behåller enigheten om sanktionerna gentemot Ryssland, som redan finns på plats. Det är det viktigaste vi kan förmedla till Ryssland. Här finns en enighet, och det är därför det finns en skrivning i slutsatserna att beroende på hur processen utvecklas finns en beredskap att se över att det kan bli ytterligare konsekvenser mellan EU och Ryssland. Men vi får avvakta och se hur processen går.

Jonas Sjöstedt tog även upp frågan om balansen i fråga om USA och en markering mot Ryssland.

I fråga om Selmayr har vi inte fått några signaler över huvud taget om att någon utnämningsfråga ska komma upp på mötet. Vi förutsätter naturligtvis att allting har skötts så som de ska skötas. Vi får utgå från det. Men det finns inga signaler på att det kommer upp en sådan fråga på mötet.

Jag delar inte uppfattningen om Turkiet. Jag har respekt för vad man tycker ska tas med i slutsatserna, men det är inte så att det är tyst. Det är inte tyst. Jag menar tvärtom att det då är bra att hålla ett möte med Turkiet och där ge uttryck för precis det som Jonas Sjöstedt tar upp. Jag håller med om att det är en oroväckande utveckling, och jag har hävdat det länge. Det gäller inte minst det som händer i Afrin. Det är mycket oroväckande. De som har kämpat mot IS måste också få omvärldens stöd. Det är vår hållning.

Vi menar att agerandet inte rättfärdigar det Turkiet gör. Det ger vi uttryck för. Vi gör det som land. EU gör det. Vi gör det inom ramen för säkerhetsrådet. Det kommer också att ges uttryck för detta i ett toppmöte med Turkiet.

Diskussionen om pengar till Turkiet har vi haft tidigare. Pengarna är avsedda för flyktingarna och deras behov, att bygga skolor, skapa arbete, att det finns förnödenheter och bostäder. Det är dit pengarna går. De går inte till Erdoğans statskassa utan till att hjälpa flyktingarna. Det är de människorna som behöver stöd.

Anf.  12  TINA ACKETOFT (L):

Tack för redogörelsen och de svar vi har fått på majoriteten av de frågor jag hade när jag kom hit till mötet. Det verkar som att vi är överens i de flesta frågorna. Det är glädjande för oss alla att känna att lite av proppen i brexit lossnade häromdagen, även om de svåra frågorna om domstolar och Irland fortfarande finns kvar att lösa. Men det känns som att det rör på sig framåt.

Fokus på mötet är, som statsministern sa, investeringar och strukturreformer snarare än något annat. Det är också viktigt. Även om den inre marknaden fyllde 25 år i går känns den fortfarande som ett nytt begrepp och att vi inte har löpt hela linan ut. Det är viktigt att vi som alltid har propsat på frihandel och utbyte fortsätter att stå upp för den frågan. Det gäller inte bara när vi pratar USA och EU utan också när vi pratar inom EU. Det är inte alltid lätt att stå emot när vissa av våra länder fortfarande känner ett stort behov av att bygga upp sina egna tullhinder och gränser inom EU.

Precis som statsministern sa känns det som att det hålls en klok och resonabel ton, om det går att hålla en sådan med USA:s president. Det är i allra högsta grad fråga om en dialog och balansakt. Vi får se vad som händer de närmaste dagarna.

Det är också lite roligt att USA känner sig förfördelat gentemot EU utan att med ett ord nämna Kina. Men det är en annan sak.

Min fråga gäller en av de andra ärendena på listan, nämligen västra Balkan. Som jag förstår det är punkten på dagordningen inför mötet att ta upp den punkt som man ska återkomma till i Sofia den 17 maj. Kommer det att ske några diskussioner över huvud taget vad gäller innehållet i den överenskommelsen, eller kommer det att vara en tidsplan för ett eventuellt utvidgande, eller är det bara en påminnelse om att detta kommer att diskuteras vid senare tillfälle?

Det gör mig naturligtvis ledsen som liberal att statsministern inte får vara med på den ledaragenda som ska diskutera en av de viktigaste frågorna för EU, det vill säga utvidgningen av EMU. Men vi vet sedan tidigare att det är en fråga som Liberalerna driver och som vi kommer att fortsätta att driva till dess vi har även er med oss.

Anf.  13  ARON MODIG (KD):

Tack, statsministern, för genomgången! Också jag vill inleda med brexitfrågan och uttrycka att det är positivt med den första överenskommelse som presenterades häromdagen och som bäddar för att Storbritanniens utträde ur EU sker på ett ordnat sätt. Det är positivt att vi nu får till en överenskommelse om vilka övergångsregler som ska gälla under den första tiden efter utträdet och även att parterna är överens om hur Storbritanniens ekonomiska skuld till EU ska hanteras.

Vad gäller det slutliga avtalet är det såklart viktigt att det ska vara en tydlig skillnad på att vara medlem i EU och att inte vara medlem i unionen, att de fyra friheterna är att se som ett paket och så vidare. Men med det sagt är det viktigt att vi är konstruktiva, som också har framförts tidigare, för att säkerställa en så nära relation som möjligt mellan EU och Storbritannien och att se framåt. Det är något som Sverige har allt att vinna på. Storbritannien är ett viktigt samarbetsland till Sverige och en viktig handelspartner till oss.

Avvägningen mellan de två delarna har fångats väl i utkastet till rådsslutsatser.

När det kommer till handelsfrågorna tycker vi från KD:s sida att formuleringarna i utkastet är bra. Vi har inget konkret att invända där. Däremot är inramningen på området betydligt mer negativ. Det går inte att känna annat än oro för USA:s utveckling i handelsfrågorna. TTIP-förhandlingarna är sedan tidigare stoppade, och nu finns också USA:s förestående tullar på stål och aluminium, som de facto riskerar att leda till en utveckling som vi absolut inte vill ha på handelsområdet. Det är verkligen deprimerande med en amerikansk president som i stället för att stå på barrikaderna för att försvara frihandeln och den liberala världsordningen gör det motsatta.

I sak har vi från Kristdemokraternas sida ingen annan uppfattning än vad regeringen har i frågan vad gäller vägen framåt för att lösa situationen.

Vad gäller den sociala pelaren vill jag instämma i det som framför allt Moderaterna och Centerpartiet har framfört. Vi har haft en gemensam linje med de två partierna under hela processen.

Jag har två frågor. Det här är någonting som statsministern delvis var inne på. I diskussionerna om EU:s svar på USA:s skyddstullar, finns det en risk att olika medlemsstater vill agera eller svara på olika sätt? Jag delar naturligtvis uppfattningen att det är viktigt med enighet i svaret, men finns det en risk att det kommer att drivas olika linjer?

Jag vill drista mig till att ställa en fråga på ett område som inte är uppe på dagordningen inför Europeiska rådets möte, men det är en fråga som i allra högsta grad är aktuell i EU-sammanhang, nämligen migrationsfrågan.

Jag tänker naturligtvis på det gemensamma asylsystem som det förhandlas om inom ramen för EU. Här har vi tidigare från regeringen och andra håll uttalat målsättningen att vi ska ha det här på plats under det bulgariska ordförandeskapet. Det är snart bara tre månader kvar av det. Jag vill fråga statsministern om han har för avsikt att påminna om betydelsen av att vi kommer fram och om att tiden börjar bli väldigt knapp för att ro i land detta.

Anf.  14  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Först vill jag svara Tina Acketoft vad gäller brexit, frihandel och den här balansen. Det är precis den balansen som är så delikat. Men det förs en dialog. Kommissionären är där precis nu. Så länge dialogen är igång kan vi hoppas att det inte förvärras. EU behöver inte vidta åtgärderna direkt. Man måste vidta åtgärder inom en viss tidsrymd. Men låt oss hoppas att dialogen går på ett sådant sätt att det inte eskalerar.

Vad gäller västra Balkan blir det ingen diskussion om exakt vilka steg som ska tas och ingen tidsplan. Vi hör ibland några som vill gå mer i den riktningen. Vi menar att vi ska hålla fast vid den ordning som finns för medlemsansökan. Det handlar om vilka processer som ska gås igenom, vilka kapitel som ska öppnas och stängas och så vidare. Där finns en ordning, och då menar vi att det är den som man ska hålla sig till. Man ska inte utlova någon tidsplan, utan det är innehållet och substansen som ska avgöra huruvida ett land ska bli medlem eller inte.

Vi tycker dock att det är viktigt att det europeiska perspektivet finns i dessa länder. Det finns ju också andra intressen där, som naturligtvis vill dra i en helt annan riktning. Skulle vi vara för strama och så att säga inte alls ge någon bild av en möjlighet skulle den här delen av kontinenten riskera att få en olycklig utveckling som direkt skulle spela in på oss. Även här är det en balansgång. Vi måste följa den processordning som finns för medlemsansökan och så vidare. Men vi vill också visa att detta är en bättre väg att gå.

Till Aron Modig från Kristdemokraterna vill jag säga att jag delar uppfattningen att vi har de här problemen mitt i det här med handel – vi är tydliga vad gäller frihandeln. Vi har ytterligare ett problem som ligger utanför EU, och det är utvecklingen inom WTO. Inte heller USA utnämner nu de positioner som måste utnämnas för att tvistlösningsmekanismen ska fungera. Det riskerar att bli ett ännu större problem. Skulle det inte fungera har vi etter större problem. Låt oss hoppas att vi får någon hejd på detta.

Vad gäller den sociala pelaren har vi nog helt enkelt olika uppfattningar. Men sedan handlar det om EU:s svar när det gäller handeln och ståltullarna. Det här är kommissionens område. Det är kommissionen med kommissionären Cecilia Malmström som sköter det här. Jag tycker dessutom att hon sköter det på ett alldeles utmärkt sätt. Sedan kan man aldrig helt friskriva sig från att något land skulle känna sig lite frestat i något ögonblick. Det kan man aldrig helt utesluta. Men min bedömning är att vi håller ihop. Det är helt enkelt alldeles nödvändigt.

Migrationen kommer som sägs inte att behandlas här, men den kommer att komma upp ändå, för Bulgarien kommer som ordförandeland att redovisa hur långt man har kommit. Det arbetet pågår. Bulgarien gör så gott de kan. Vi för också naturligtvis en dialog gentemot vår ordförande Donald Tusk. Vi säger att det gäller att leverera det som vi sa i december. Det måste till ett konkret arbete bland alla. Sverige är också med i några dialoger med innebörden hur vi själva kan bidra i en process och se till att vi kommer framåt. I juni måste vi ha nått någon kompromiss. Det pågår olika processer, och tiden är helt enkelt knapp, som riktigt påpekas här. Men arbetet pågår, för vi måste nå fram någonstans till juni, så att vi har ett resultat.

Anf.  15  PAVEL GAMOV (-):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern för föredragningen. På mötet i Europeiska rådet kommer det att tas upp en rad olika viktiga frågor. Att döma av statsministerns svar och de förslag som finns kan vi tyvärr konstatera att EU även på det här toppmötet kommer att röra sig i en alltmer federalistisk riktning.

När det gäller de sociala frågorna är det ur ett nationalkonservativt perspektiv självklart att Sverige och statsministern på det här toppmötet ska säga nej till den sociala pelaren, liksom i andra sammanhang. Som vi har hört här tidigare under förhandlingarna innebär detta en maktöverflyttning av nationell kompetens till EU-nivå. Det är någonting som regeringen bör säga nej till. Det gäller inte minst tanken på en arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå.

Vad gäller de externa relationerna har det talats mycket här om Turkiet. Statsministern nämnde även att frågan om Balkan kommer att tas upp. I det här sammanhanget är det ur ett nationalkonservativt perspektiv viktigt att lyfta fram att medlemsfrågan för Turkiets vidkommande helt och hållet ska avfärdas från dagordningen, liksom medlemskapsfrågan för länderna på Balkan. De senaste årens nya medlemsländer har ju inneburit en kraftig ekonomisk påfrestning för EU, inte minst för Sveriges vidkommande. Inte minst strukturfonderna används flitigt av dessa nytillkomna länder. Det är självklart så att det är viktigt att lyfta fram att ett EU-medlemskap för Turkiets del inte är på tapeten.

Statsministern berörde även frågan om beskattning. Vi vet att det på EU-nivå bland annat diskuteras en plastskatt. Lite då och då kommer även andra förslag på olika EU-skatter som planeras inför framtiden. Enligt mitt förmenande är det viktigt att statsministern sätter ned foten även här och deklarerar att EU inte ska ha någon beskattningsrätt, oavsett om det gäller digitalisering, plastskatt eller någonting annat. Här vill jag också veta lite mer om det som statsministern tog upp när han berörde de här frågorna. Statsministern pratade om att anpassa våra skattesystem i de enskilda medlemsstaterna ur ett EU-perspektiv. Jag skulle gärna vilja ha mer information om vad det förs för diskussioner i det fallet.

Vad gäller skyddstullarna, som Förenta staternas president Donald Trump har aviserat, menar jag att den frågan absolut inte är svartvit. Här är det ändå glädjande att statsministern i ett av sina svar visade viss förståelse för detta. Statsministern nämnde att man är väldigt irriterad från amerikanskt håll. Jag menar som sagt att den här frågan inte är svartvit utan att man måste ha förståelse för att den amerikanska industrin går på knäna i många avseenden. I vårt eget land Sverige har i mångt och mycket industrin avvecklats och flyttats utomlands. Det är självklart så att man befarar en sådan utveckling även i USA. Det är en olycklig situation, men jag menar att man måste huvudet kallt här och inte vidta några drastiska åtgärder från EU:s håll.

Avslutningsvis, herr ordförande, vill jag säga några ord om brexit. Till skillnad från vissa andra i den här salen tycker jag att det är en väldigt glädjande situation att Storbritannien nu lämnar EU. Jag hoppas att fler länder följer efter, inte minst Sverige. Innan vi har en sådan situation är det däremot intressant att få veta om det finns någon mer information att tillgå om hur Sveriges medlemsavgift kommer att påverkas av det här. Detta är en diskussion som vi har haft i en rad olika sammanhang, både här under överläggningarna och under återrapporteringarna från toppmötena. Min fråga till statsministern i det avseendet är: Finns det någon mer information om hur brexit, som nu tycks gå in i en slutfas, kommer att påverka medlemsavgiften för Sveriges del?

Därmed vill jag anmäla avvikande mening.

Anf.  16  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! När det gäller den sociala pelaren vill jag säga att det inte blir mer sant bara för att man upprepar en sak. Det blir ingen maktförflyttning, utan kompetenserna ligger kvar. Det står också så i slutsatserna.

Vad gäller västra Balkan och Turkiet kan jag säga att frågor om någons medlemskap inte står på dagordningen och därmed över huvud taget inte kommer upp till diskussion. Det jag säger är att det finns processer för hur det här i så fall ska skötas, men att det också är viktigt att hålla i dialogen med dessa länder. Det sämsta vi kan göra är att strypa dialogen. Man ska inte strypa en dialog bara för att man har olika uppfattning, utan då är det faktiskt som viktigast att hålla igång den. Det står vi för. Det är en bra ordning, menar jag.

Frågan om skatter och huruvida vi ska anpassa skattesystemen är inte heller uppe. Men ordförande Donald Tusk ställer tre frågor. Hur ska skattesystemen anpassas för att omfatta den digitala ekonomin? Vi har företag som inte finns fysiskt närvarande här och därmed inte kan beskattas på det sättet; man är så att säga närvarande globalt. Hur ska då skattesystemen anpassas för att kunna få in de skatter som behövs? Det är en mer övergripande frågeställning. Den har inte något att göra med hur våra länder just nu ska anpassa skattesystemen. Det är mer en övergripande fråga. Jag tycker att den är relevant, för detta är en ny del av ekonomin.

Detsamma gäller USA. Som jag sa får vi naturligtvis ta deras oro på allvar, men det är också så att produktionen nu sker på ett annat sätt. Förut var det väldigt tydligt. Vi producerade en sak här, sålde den dit och fick pengar för produkten. I dag kan det som produceras här komma från många olika håll, och så görs en produkt som vi sedan säljer. Man kan exempelvis inte beräkna handelns överskott på samma sätt nu. Vi vet att en stor del av JAS Gripen innehåller delar från exempelvis USA. När vi exporterar JAS Gripen är det därmed också amerikanska produkter som exporteras. Det är alltså en helt annan värdeförädlingskedja nu. Jag tycker att det är nog så viktigt att man diskuterar även detta mellan USA och EU. Hur ser det egentligen ut? Hurdan är bilden? Beräknar man det på ett annat sätt ser faktiskt överskott och underskott annorlunda ut utifrån hur produktions- och affärsmodeller ser ut i dag.

Brexit må man tycka är bra. Men det är inte många i EU som tycker det. Medlemsavgifterna är en fråga för den nya budgeten och budgetdiskussionerna. Vi har sagt att det inte är så att vi helt plötsligt ska betala mer för att Storbritannien drar sig ur. Försvinner intäkter måste utgifter också försvinna – det är så man får hantera budgeten. Utöver det måste vi se på slutresultatet för Sverige. Är det ett bra slutresultat för Sverige eller inte? Det är det som måste avgöras. Men det här kommer säkert att diskuteras. Det finns de som har en positiv tidtabell och tror att det här kan göras före Europaparlamentsvalet nästa år. Vi bedömer inte att det över huvud taget är möjligt. Mycket tyder på att det är tidigast i början av 2020 som det här skulle kunna vara på plats. Men den diskussionen får vi helt enkelt återkomma till.

Anf.  17  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern för informationen så här långt. Även jag vill uppehålla mig lite grann vid frågan om den sociala pelaren. Vi som hela tiden har varit skeptiska har varit det utifrån en oro över att utbyggnaden av en social pelare ska leda till maktförskjutning, ökad detaljreglering på EU-nivå och att vi helt enkelt flyttar maktkompetens från Sverige till EU. Statsministern har ständigt argumenterat för att så inte är fallet, men jag tycker nu att det är ganska tydligt att EU bygger upp nya institutioner. En ny myndighet är på väg fram. Det tas en rad olika initiativ, och det kommer en lång rad förslag från kommissionen för att förverkliga den sociala pelaren. Jag undrar om statsministern verkligen inte ser med viss oro på en maktförskjutning.

Jag tycker också att det är intressant att konstatera att när riksdagen nu behandlar de olika initiativ och förslag som kommer från kommissionen som svar på den sociala pelaren är även regeringspartierna här i huset motståndare och skeptiska till de förslag som kommer från kommissionen. Ett exempel är kommissionens förslag till revidering av upplysningsdirektivet. Där sa kommissionen att initiativet var en åtgärd för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Åter till frågan om Arbetsmyndigheten! Jag tycker att det är intressant att statsministern inte tycker att det är kostnadsdrivande att inrätta en myndighet som beräknas kosta ungefär 500 miljoner kronor per år. Det är väl en kostnad om något, kan jag tycka.

Jag blir också lite förvånad över passiviteten från statsministerns sida när det gäller myndigheten. Statsministern sa någonting i stil med att vi ska titta på vad det är för uppgifter som myndigheten ska ha. Jag är mer nyfiken på att veta vad statsministern tycker att myndigheten ska ha för uppgifter i så fall. Det är lite väl mycket laissez-faire, kan jag uppfatta det som. Regeringen har ingen riktigt tydlig uppfattning om vad man vill, utan man lämnar mycket inflytande och initiativrätt till kommissionen. Det tycker jag är problematiskt.

När det gäller skattefrågan, som tas upp i Leaders’ Agenda och som statsministern hänvisade till apropå Tusks fråga om den digitala ekonomin, skulle jag vilja veta vad Sverige svarar på den fråga som statsministern nämnde. Hur agerar Sverige för att säkerställa att den lagstiftning som arbetas fram på skatteområdet när det gäller den digitala ekonomin inte blir ett hafsverk som riskerar att försämra den svenska och europeiska konkurrenskraften? Bland andra OECD har varnat för detta och kom i förra veckan med en rapport som jag tycker väcker en hel del frågor som regeringen bör ta på allvar.

Anf.  18  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Även jag ska uppehålla mig i huvudsak vid den sociala pelaren. I rådsslutsatserna anges att det är ett delat ansvar mellan medlemsländerna och EU att leverera resultat inom den sociala pelaren. Jag är alldeles övertygad om att detta hos både Brysseladministrationen och rejält många medlemsstater kommer att tas till intäkt för att kostnaderna för detta nu till del – eller i vissas tolkning säkert helt – läggs på Bryssel. Då ställer jag frågan igen: Hur avser statsministern att möta detta när vi nu har en svensk position som i korthet innebär budgetrestriktivitet? Vad jag förstår är vi väldigt överens om att vi inte ska förskjuta ytterligare kompetens på det här området till Brysselsystemet och EU.

Jag är alltså jätteövertygad om att detta hos rejält många kommer att tas till intäkt för att öka kostnaderna samtidigt som vi har andra prioriteringar och dessutom vill hålla nere kostnaderna för Brysselsystemet.

Sedan har jag ytterligare en fråga om Ryssland. Statsministern nämnde att vi ska vara eniga. Jag håller med om det. Det är synnerligen viktigt. I samma mening sa statsministern att vi får se när vi tar nästa steg. Vad kan nästa steg vara när det gäller fördömandet och att solidarisera sig med Storbritannien efter den tragedi som utspelat sig i Salisbury?

Anf.  19  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Jag tar först Johan Hultbergs frågor. Nu är vi på den sociala pelaren igen. Jag konstaterar att det finns ett magert intresse från det hållet vad gäller sociala frågor. Det finns sedan förut.

Det som står i slutsatserna är ett konstaterande. Det är ingen ny slutsats. Här finns ett delat ansvar mellan EU-nivån och medlemsstaterna. Det som står där är att utvecklingen ska ske med respekt för maktfördelningen. Det är alltså ingen ny maktfördelning.

Det är inget nytt att EU föreslår saker på det här området. Det har gjorts i många år. Däremot tycker jag och regeringen att det är viktigt att vi visar EU:s medborgare att samarbetet är bra och viktigt för att ha en stark inre marknad. Det ger våra företag bra möjligheter och volym, och vi kan möta de stora spelarna runt om i världen med denna marknad. Men det förutsätter faktiskt att medborgarna, löntagarna som gör jobbet, har sjysta villkor. Det är viktigt att ha sagt att detta är en uppgift på båda nivåerna, men det innebär inte att vår arbetsmarknadspolitik eller den svenska modellen, som jag har stor respekt för, helt plötsligt ska överprövas.

Här gäller att kommissionen har initiativrätt. De har rätten att föreslå. Några förslag som har förts fram när det gäller myndigheten är att den ska underlätta rörlighet och utbyte av information om rättigheter och skyldigheter för personer och företag som rör sig över gränser. Är det detta saken gäller är det väl ingen katastrof. Sedan kan man möjligtvis tycka att det kostar för mycket, men det handlar inte om att överta ansvar för tvistelösning, och det föreslås inte att någon obligatorisk medling ska ingå bland uppgifterna. Det är något helt annat.

Man kan ha olika uppfattningar om behovet av en myndighet – det respekterar jag – men framställ det inte som något det inte är.

När det gäller den digitala ekonomin och skatter är vår uppfattning att detta är ett globalt fenomen. Det är precis det som vi har uttryckt. Då menar vi också att det ska lösas globalt. Det är en pågående process inom OECD, och vi vill att den ska fullföljas. Det är Sveriges hållning, och där har jag uppfattat att vi är överens.

Eskil Erlandsson får ungefär samma svar som Johan Hultberg. När det står att EU och medlemsstaterna har ett delat ansvar är det ett konstaterande: Så är det i dag. Det innebär ingen förskjutning av kompetens eller makt.

Hur det påverkar budgeten får vi se senare. De principer vi ska ha i den diskussionen har vi gett uttryck för, och dem har vi också starkt stöd för i riksdagen. Det är utgångspunkten.

När det gäller Ryssland vidhåller jag enigheten. Det som står i förslaget till slutsatser är: ”Member states will coordinate on the consequences to be drawn in the light of the answers provided by the Russian authorities.”

UK har ställt frågor till Ryssland, och vi alla ställer frågor till Ryssland: Hur kan det komma sig att ett sådant här gift, ett kemiskt vapen som är producerat i Sovjetunionen och överflyttat till Ryssland, nu har använts i ett mordförsök i Storbritannien? Det har Ryssland ännu inte svarat på. De var ju inne på en spekulation om Sverige, Slovakien och andra länder, men där har de faktiskt gjort en rejäl backning nu.

Där sker en process nu. I ljuset av det resultat som kommer får vi sedan titta på konsekvenserna.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Då får jag å EU-nämndens vägnar tacka för informationen vad gäller Ledaragendan.

Anf.  21  JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Vänsterpartiet har en avvikande mening vad avser Turkiet. Vi anser att Sverige på toppmötet bör driva att EU ska fördöma Turkiets anfall mot norra Syrien och den etniska rensning som sker där. Detta måste också få konsekvenser för EU:s och Turkiets samarbete i övrigt, exempelvis flyktingavtalet och de ekonomiska överföringarna till Turkiet på grund av det.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt, med två oliklydande avvikande meningar: en från Pavel Gamov och en från Vänsterpartiet.

Tack, statsministern med medarbetare, för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde!

Innehållsförteckning

§ 1  Europeiska rådet

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S)

Anf.  4  KARIN ENSTRÖM (M)

Anf.  5  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  6  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD)

Anf.  7  ORDFÖRANDEN

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  10  JONAS SJÖSTEDT (V)

Anf.  11  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  12  TINA ACKETOFT (L)

Anf.  13  ARON MODIG (KD)

Anf.  14  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  15  PAVEL GAMOV (-)

Anf.  16  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  17  JOHAN HULTBERG (M)

Anf.  18  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  19  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)

Anf.  20  ORDFÖRANDEN

Anf.  21  JONAS SJÖSTEDT (V)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN