1 § Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) den 21 oktober 2010

Anf. 1 ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat. Kanslichefen har före detta möte sagt några ord om användandet av mobiltelefoner i denna sal.

Anf. 2 MARIE GRANLUND (S):

Det sagda kan väl vara rimligt. Om det handlar om att inte föra ut information från nämnden är det fullständigt rimligt – så måste det vara. Däremot måste man väl rent allmänt kunna använda mobilen för att skicka ett sms om att man är försenad till ett möte eller så. Det är lite otydligt vad förhållningsordern innebär.

Anf. 3 FREDRICK FEDERLEY (C):

Jag vill bara förtydliga. Det här sagda är fullständigt rimligt. Det hoppas jag att alla i nämnden förstår. Också i alla andra utskott har vi säkert haft en diskussion om att inte lämna ut pågående diskussioner och annat, utan man inväntar protokoll. Om vi däremot senare ska till andra möten måste vi självklart kunna kommunicera, för annars blir det omöjligt, särskilt om det blir som i fredags då mötet drog ut på tiden i flera timmar. Det är nog en förtroendeöverenskommelse som vi här runt bordet måste kunna ha. Svårare än så ska det inte vara.

Anf. 4 ORDFÖRANDEN:

Förhoppningsvis är alla införstådda med att vi i detta rum använder mobiltelefonen med omdöme.

Vi återgår till den punkt på dagordningen där vi förra gången avslutade mötet, nämligen punkt 5 med Hillevi Engström.

Förra gången när vi avslutade mötet riktade vi en uppmaning till arbetsmarknadsutskottet eftersom det framfördes kritik – berättigad kritik, tycker jag – mot att beredningen av frågan i arbetsmarknadsutskottet inte hade varit till fyllest, därmed inte heller inför EU-nämndens sammanträde.

Arbetsmarknadsutskottet hade i måndags en överläggning. Den resulterade i ett protokollsutdrag som ska finnas utdelat här.

Punkt 5 består av två delar; den första gäller antagandet av rådsslutsatser och den andra gäller riktlinjedebatt. Jag tycker att vi börjar med rådsslutsatserna och den delen av punkt 5 trots att det som behandlades i arbetsmarknadsutskottet gällde båda strecksatserna samtidigt.

Inledningsvis refererar jag vad som blev avslutningen beträffande rådsslutsatserna, punkt 5, i arbetsmarknadsutskottet:

”Ordföranden” – i arbetsmarknadsutskottet – ”konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ville till protokollet anmäla särskilt yttrande, bilaga 2” – i arbetsmarknadsutskottets protokoll.

”Företrädarna för Sverigedemokraterna ville till protokollet anmäla särskilt yttrande, bilaga 3” – i arbetsmarknadsutskottets protokoll.

Anf. 5 PATRIK BJÖRCK (S):

Jag vill lite grann redogöra för hur vi i arbetsmarknadsutskottet resonerade på denna punkt och varför vi avlämnar ett särskilt yttrande. Det är väl ingen hemlighet att den regerande majoriteten och oppositionen i arbetsmarknadspolitiken har rätt skilda synpunkter på hur svensk arbetsmarknad ska regleras och på hur den fungerar.

När det gäller EU-nivån har vi, tycker vi, all anledning att framföra kritik mot regeringen i en mängd frågor, bland annat när det gäller passivitet och hur regeringen har agerat i just EU-sammanhang.

När det gäller de domar som har uppträtt och som har komplicerat förhållandena på svensk arbetsmarknad – domar som är väl kända, såsom Lavaldomen som kanske framför allt symboliserar vad som skett och även andra domar – har vi tidigare riktat kritik mot regeringen. Man har inte agerat, utan man har varit väldigt passiv och har inte tagit initiativ i de här frågorna. Naturligtvis vill vi att man från regeringens sida ska lämna denna passiva ståndpunkt och i stället gå in och agera på EU-nivå – detta för att vi ska kunna upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen som vi har lärt känna den och som vi i Sverige i många år haft stor nytta av. Det är bakgrunden till det särskilda yttrande som vi socialdemokrater avlämnade vid arbetsmarknadsutskottets överläggning.

Anf. 6 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till den andra strecksatsen, riktlinjedebatten.

Anf. 7 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Herr ordförande! I den andra delen av dagordningspunkten inbjuds medlemsstaterna till en diskussion om hur sysselsättningsstrategin kan användas för att effektivt genomföra och följa upp riktlinjerna så att målen i EU 2020 kan uppnås.

Jag vill här först poängtera att utgångspunkten för regeringens arbete i EU gällande arbetsmarknad och sysselsättning är att värna om den svenska modellen. EU-samarbetet är en hörnsten i svensk politik och har i allt väsentligt tjänat Sverige mycket väl. I EU-samarbetet ska vi agera och använda oss av de fördelar som den öppna samordningsmetoden ger på sysselsättningsområdet. Vi ska lära av varandra och utbyta erfarenheter samtidigt som medlemsstaternas olika förhållanden och traditioner på området beaktas.

I den här diskussionen vill jag därför säga att en uppföljning av medlemsländernas reformer på sysselsättningsområdet är viktig. Att arbeta för en högre sysselsättning är avgörande inte minst för att upprätthålla välfärden och den sociala sammanhållningen och för att möjliggöra för individen att förverkliga sin potential.

I diskussionen föreslår jag att Sverige välkomnar det arbete som nu pågår med att ta fram ett förstärkt och flexibelt ramverk för uppföljning. Rätt utformat och använt kan ramverket bidra till en bättre utvärdering av strategins delar och stödja alla medlemsstaters arbete med att nå EU 2020:s mål.

Det är också viktigt att den årliga europeiska sysselsättningsrapporten blir tydlig och väl genomarbetad. På så vis kan Epsco ha lättare att lyfta fram de huvudutmaningar som finns på området och fästa Europeiska rådets uppmärksamhet på dem.

I det här sammanhanget har det belgiska ordförandeskapet bett medlemsländerna att kommentera olika hinder som kan hämma tillväxt och sysselsättning. Här vill jag särskilt lyfta fram den demografiska utmaningen och behovet av att stödja och hjälpa dem som till exempel under en lång tid varit arbetslösa eller sjukskrivna, eller sjukpensionärer med vilja och förmåga att arbeta, med att faktiskt kunna komma tillbaka i arbete.

För att kunna fortsätta arbetet för en högre sysselsättningsgrad, en god välfärd och en mångfald i Europa måste vi ha en bättre integration av utrikes födda personer på arbetsmarknaden och också en arbetskraftsinvandring. Om vi inte lyckas skapa mer inkluderande arbetsmarknader för alla, ett hållbart arbetsliv och en högre sysselsättning riskerar vi tillväxten och finansieringen av den gemensamma välfärden.

I detta är jämställdhetsperspektivet självklart en väsentlig del. Att kvinnor och män får samma möjligheter att påverka sin vardag och sina liv är grundläggande både ur ett rättviseperspektiv och ur ett samhällsperspektiv.

Med detta sagt, herr ordförande, föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet välkomnar den här diskussionen och lyfter fram de frågor som jag nu har berört.

Anf. 8 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (S):

Jag vill bara ställa en liten formaliafråga. Det är kanske inte bara jag som inte riktigt förstått exakt var på dagordningen vi nu är i förhållande till förra beslutet. Jag tänker på ministerns föredragning här. Utifrån var jag upplever att vi nu är på dagordningen känner jag inte riktigt igen ministerns föredragning. För övrigt tackar vi för föredragningen. Kan ordföranden klargöra exakt var på dagordningen vi nu är?

Anf. 9 ORDFÖRANDEN:

Vi är på punkt 5, den andra strecksatsen. Det beslut som vi nyss fattade avsåg den första strecksatsen. Men i sin behandling tog arbetsmarknadsutskottet de två strecksatserna i klump, så man kan säga att vi har ökade möjligheter här att diskutera.

Anf. 10 MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Som ny här får jag väl ha synpunkter på det som sist sades. Är det okej?

Anf. 11 ORDFÖRANDEN:

Javisst.

Anf. 12 MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Vi har ju olika syn på integrationen, på invandringspolitiken. Vi förespråkar en assimilationspolitik i Sverige. Vi anser att det då skulle fungera mycket bättre och att det skulle bli lättare för invandrare i Sverige att komma in i svenskt arbetsliv. Det gagnar dem själva.

Jag har lite betänkligheter kring begreppen ”sysselsättning” och ”sysselsättningspolitik”. Det räcker att man har en timmes arbete i veckan för att det ska heta att man är sysselsatt. Det gäller även då man, har jag förstått, är inskriven i olika arbetsmarknadsåtgärder som kanske lite slarvigt kan betecknas som flumåtgärder – eller hur man nu ser på den saken.

Ser man hela tiden till att få bra siffror gentemot EU och bra siffror i sysselsättningspolitiken kan det lätt bli så att man frestas att se siffrorna som viktigare än det som egentligen är bra för Sverige. Jag anser inte att olika arbetsmarknadsåtgärder, subventionerade praktikplatser och sådant, är en modell som är bra för Sverige. Vi ska i stället satsa på riktig tillväxt och på riktiga arbeten, inte satsa på låga löner, på lönedumpning, som görs med den här politiken.

Det här är de synpunkter jag ville lägga fram.

Anf. 13 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Jag noterar vad som här sagts.

Anf. 14 MARIE GRANLUND (S):

Eftersom det var två punkter är vårt medskick det som Patrik Björck anfört i motiveringen till det särskilda yttrandet i arbetsmarknadsutskottet.

Anf. 15 ORDFÖRANDEN:

Just det. Socialdemokraterna har lite mer bakgrundstext i protokollet i arbetsmarknadsutskottet; det är riktigt.

Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V):

Herr ordförande! Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom det särskilda yttrandet så jag vill lyfta fram det.

Det här är ett viktigt arbete för att ha en fungerande sysselsättningspolitik i Europeiska unionen. Mycket av det som sägs här håller jag med om. Men det jag funderar på är samordningen med det som sker i den ekonomiska politiken. Gör ni egentligen någon bedömning av hur sysselsättningspolitiken påverkas av ministerrådsmötena på det ekonomiska området och de krav som ställs exempelvis på budgetnedskärningar i olika länder? Har ni en sådan diskussion?

Anf. 17 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Jag lämnar över till Thomas Göransson om hur det praktiskt går till.

Anf. 18 Departementssekreterare THOMAS GÖRANSSON:

Vad gäller ekonomiska frågor och Epscos roll vill jag kort nämna att i rådsslutsatserna betonas vikten av att årligen titta på och analysera effekterna av sysselsättningen på den makroekonomiska situationen och tvärtom. I de här rådsslutsatserna lyfter man alltså fram vikten av att Epsco tittar på den delen av sysselsättningsfrågorna.

Anf. 19 ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det beträffande den andra strecksatsen finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Därmed är vi klara med punkt 5.

Vi går över till punkt 6 som är en informationspunkt, Förberedelser inför det sociala trepartsmötet. Det gäller information från ordförandeskapet.

Anf. 20 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Herr ordförande! I anslutning till Europeiska rådets möte i oktober genomförs i år liksom tidigare år ett möte med arbetsmarknadens parter på EU-nivå, ett så kallat socialt trepartsmöte. Det gäller kommissionen, rådet, ordförandeskapet och parterna.

På Epscorådets möte den 21 oktober kommer det belgiska ordförandeskapet att under denna punkt informera rådet om förberedelserna inför trepartsmötet. Ingen diskussion förväntas på denna punkt.

Jag anser att arbetsmarknadens parter är viktiga aktörer för genomförandet av Europa 2020-strategin. Det är naturligtvis viktigt att alla regeringar lyssnar på parterna. Det sociala toppmötet stärker och fördjupar den sociala dialogen på EU-nivå. Jag föreslår att Sverige tar del av denna information; det blir inget annat än en information.

Anf. 21 ORDFÖRANDEN:

Vidare överläggning förefaller vara överflödig. Vi tackar för informationen.

Vi går nu över till punkt 7, Meddelande från kommissionen om flaggskeppsinitiativet. Även den frågan var uppe i arbetsmarknadsutskottet, men jag vill gärna ge arbetsmarknadsministern en chans till en inledning.

Detta är en ny fråga, en diskussionspunkt där det handlar om att ge stöd till regeringen inför de fortsatta förhandlingarna.

Anf. 22 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

På Epscos möte kommer kommissionen att presentera sitt meddelande Unga på väg. Det är viktigt att poängtera att det är kommissionens meddelande. De kommer att fokusera endast på sysselsättningsdelarna.

Jag och mina kolleger väntas ta del av informationen och inbjuds sedan till en diskussion.

Unga på väg är ett av sju så kallade flaggskepp, huvudinitiativ, som syftar till att stödja arbetet med Europa 2020-strategin. Det här flaggskeppet är ett ramverk för att introducera åtgärder och förstärka redan existerande arbete. Flaggskeppen anger kommissionens viljeinriktning.

Det här dokumentet kommer alltså inte att antas av rådet vare sig den 21 oktober eller senare. Rådet kommer att hålla en första diskussion om meddelandet, och medlemsstaterna kommer att ge sin syn på frågan, som kommissionen och det belgiska ordförandeskapet tar med sig i det fortsatta arbetet med 2020-strategin.

I det här sammanhanget föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet välkomnar angreppssättet i meddelandet där utbildnings- och arbetsmarknadsområdena länkas ihop. En effektiv samverkan mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och ungdomspolitik ser jag som en förutsättning för att vi ska kunna hantera de utmaningar vi står inför och kunna skapa en hög sysselsättning och en smart och hållbar tillväxt för alla.

Det förutsätter ett tydligt fokus på att minska ungdomsarbetslösheten och på att förbättra ungas anställningsbarhet och tillträde till arbetsmarknaden. Detta kan bland annat vara en skola för alla där ingen elev slutar i förtid. Det kan handla om att bygga broar mellan skola och arbetsliv.

Jag tycker att det är extra angeläget att identifiera den grupp unga som riskerar att permanent utestängas från arbetsmarknaden. Det tänker jag också framföra på mötet. Regeringen kan i diskussionen även lyfta fram att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är betydelsefull samt vikten av aktiva åtgärder.

Avslutningsvis föreslås att Sverige betonar att de olika förhållanden som råder i medlemsstaterna måste beaktas när det gäller åtgärder för att förbättra flexibiliteten och tryggheten på arbetsmarknaden samt att man måste respektera medlemsstaternas olika traditioner, särskilt vad gäller parternas roll och lönebildning. Till exempel håller regeringen inte med kommissionen om att särskilda minimilöner för unga är en åtgärd som är aktuell för alla medlemsstater. I Sverige är detta naturligtvis en fråga för parterna att hantera.

Regeringens utgångspunkt i alla diskussioner inom EU när det gäller arbetsmarknad och sysselsättning är värnandet av den svenska modellen.

Jag kan lägga till att det här meddelandet inte binder medlemsstaterna, utan det är kommissionens viljeinriktning. Det som gäller är den öppna samordningsmetoden där vi i Sverige bestämmer vad vi ska göra inom området.

Anf. 23 ORDFÖRANDEN:

Som jag gjorde under förra punkten refererar jag också nu det som sagts i arbetsmarknadsutskottet:

”Ordföranden konstaterade att det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt som den nu redovisats.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ville till protokollet anmäla avvikande mening i enlighet med det som företrädare för Socialdemokraterna framfört enligt ovan och som utvecklas vidare i bilaga 4” – i arbetsmarknadsutskottets protokoll.

”Företrädarna för Sverigedemokraterna ville till protokollet anmäla särskilt yttrande enligt bilaga 5” – i arbetsmarknadsutskottets protokoll.

Sådan är utgångspunkten.

Anf. 24 PATRIK BJÖRCK (S):

Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för föredragningen.

Ja, i måndags hade vi, som sagt, överläggningar om det här i utskottet. Jag får väl särskilt tacka för att vi fick gehör för vissa av våra synpunkter, som man kan se i tillägget från regeringens sida – väl så.

Men det finns fler punkter som vi vill anmäla. Fortfarande anmäler vi avvikande mening i EU-nämnden vid denna överläggning. Vi vill att regeringens ståndpunkt ska innehålla två punkter till. Dessa framgår av det dokument som är utdelat på borden, den så kallade bilaga 4.

Det vi framför allt vill hålla fram är hanteringen av de frågor som uppstått efter de EU-domar som jag lyft fram under den tidigare punkten – Laval- och Rüffertdomarna – samt det som hänt med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi har framfört och framför fortfarande kritik mot regeringen för att den är passiv och inte agerar på ett sådant sätt att man kan återställa den obalans som dessa domar har skapat.

Det vi vill ska vara regeringens ståndpunkt är att regeringen i EU framför att man ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll som tydliggör de fackliga rättigheterna, såsom förhandlings- och konflikträtten samt rätten att teckna kollektivavtal. Vi vill att det i det sociala protokollet fastställs att dessa grundläggande rättigheter har företräde framför ekonomiska intressen. Motsvarande krav har förts fram från Europafacket. Det hävdar vi ska vara regeringens ståndpunkt i frågan.

Även frågan om visstidsanställningar vill vi att regeringen ska lyfta fram. Av dokumentet Unga på väg framgår att kommissionen säger att åtgärder för att öka ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden inte får innebära fler otrygga anställningar. Kommissionen har också riktat allvarlig kritik mot regeringens sätt att lagstifta på det här området. Därför måste regeringens ståndpunkt bli att man tar detta på allvar och vidtar åtgärder för att minska otryggheten på arbetsmarknaden samt att man tar fasta på EU-kommissionens kritik och ändrar lagstiftningen när det gäller visstidsanställda i Sverige så att inte unga drabbas av den situation som råder i dag.

Detta framgår, som sagt, av vår anmälan i arbetsmarknadsutskottet om avvikande mening. Vi vidhåller de yrkandena också här i nämnden.

Anf. 25 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Helt kort: Det är viktigt att säga att kommissionen inte har riktat allvarlig kritik mot Sveriges regering utan har inlett ett förfarande där det nu pågår en skriftväxling. Jag tycker att vi får avvakta vad kommissionen säger; det kommer besked. Det kan också mycket väl vara så att de tittar på de svar som lämnats både muntligt och skriftligt och tycker att Sveriges lagstiftning lever upp till det som visstidsdirektivet stadgar. Än så länge kan man alltså inte säga att kommissionen har uttryckt allvarlig kritik.

Anf. 26 JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Även Vänsterpartiet vill anmäla avvikande mening på den här punkten, i enlighet med vad som skrivits i arbetsmarknadsutskottet.

Jag uppskattar det tillägg som finns i regeringens position, att man tydligt kommer att markera att ett införande av minimilöner för ungdomar inte är förenligt med den svenska modellen. Jag tycker att det är ett tydligt steg framåt – bra så, men mer återstår. I allt väsentligt ansluter jag mig till den socialdemokratiska kritiken på den här punkten.

Många av de unga som i dag arbetar i andra EU-länder arbetar under villkor som faktiskt underskrider det som är praxis på gällande arbetsmarknad. I Sverige finns det en rad exempel på att man går under gällande kollektivavtal till exempel. Vi kan se hur Lavaldomen och andra domar öppnar för att EU tillåter att man får mindre betalt än motsvarande arbetstagare på svensk arbetsmarknad.

För oss är det en helt oacceptabel ståndpunkt eftersom det innebär en diskriminering av arbetstagare från andra länder. På lång sikt innebär det en försvagning av villkoren på svensk arbetsmarknad. Det innebär att oseriösa aktörer, företagare, gynnas på de seriösa företagares bekostnad, de som behandlar sina anställda väl och sluter riktiga svenska kollektivavtal.

Jag menar att regeringen måste anföra detta och att man måste tydliggöra att det är den svenska regeringens position att på svensk arbetsmarknad gäller svenska kollektivavtal från dag ett samt att vi för att garantera det kräver ett juridiskt bindande socialt protokoll.

Anf. 27 PATRIK BJÖRCK (S):

Herr ordförande! Jag vill bara kommentera det arbetsmarknadsministern säger om att det inte har riktats allvarlig kritik från kommissionen mot regeringen. Visserligen kan vi fundera på hur orden fallit i det avseendet – det är egentligen inte det som är huvudpoängen – men man kan inte förneka att kommissionen har konstaterat att den svenska visstidslagstiftningen strider mot EU-rätten; det har kommissionen konstaterat. Huruvida det är allvarlig kritik eller inte är naturligtvis mer en semantisk fråga.

Vad vi diskuterar här är dokumentet Unga på väg där det konstateras att otrygga anställningar inte får vara svaret på att lösa ungdomsarbetslöshetsproblemen. Eftersom det framgår av det dokument som vi i dag diskuterar är det naturligtvis viktigt att vi skickar med att det är regeringens ståndpunkt. Att vi ska avskaffa situationen med otrygga anställningar för unga i Sverige är ju vår ståndpunkt.

Diskussionen om huruvida EU-kommissionens kritik ska betraktas som allvarlig eller inte tror jag inte att vi ska fortsätta just här. Det kan vi göra vid ett annat tillfälle. Jag hoppas att vi får möjlighet till det.

Liksom EU-kommissionen är också vi oroade över de otrygga anställningarna. Det vill vi ska vara regeringens ståndpunkt.

Anf. 28 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Helt kort: Jag har noterat det som sagts och kan bara ännu en gång understryka att det här är kommissionens meddelande, inte något som vi ska anta i rådet vare sig nu eller senare. Det är alltså kommissionens viljeinriktning.

Anf. 29 MARIA FERM (MP):

Jag vill bara tillägga att också Miljöpartiet står bakom framförd avvikande mening både under föregående punkt och under denna punkt.

Anf. 30 ORDFÖRANDEN:

Jag finner att fortsatt överläggning är överflödig eftersom ingen ytterligare begär ordet.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Avvikande mening har anmälts från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Anf. 31 MARGARETA SANDSTEDT (SD):

Ursäkta, men jag som är så ny i sammanhanget har inte riktigt koll på hur det går till här. Får mina synpunkter till arbetsmarknadsministern räknas som avvikelser, eller ska jag särskilt anmäla dem som avvikelser?

Anf. 32 ORDFÖRANDEN:

De finns registrerade i de stenografiska uppteckningarna. Allt här tas upp, så man kan läsa vad partierna tycker. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har anmält avvikande mening baserat på den beredning som varit i arbetsmarknadsutskottet.

Därmed har jag sammanfattat under denna punkt.

Vi går vidare till den avslutande punkten 8, Yttrande av sysselsättningskommittén om aktiva och positiva övergångar. Det är en ny fråga och en beslutspunkt. I denna fråga hade inte någon i arbetsmarknadsutskottet någonting att säga, så jag lämnar ordet till arbetsmarknadsministern.

Anf. 33 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M):

Herr ordförande! Vidare på dagordningen under punkt 8 förväntas rådet godkänna ett yttrande från sysselsättningskommittén. Ingen diskussion sker.

Sysselsättningskommittén, också kallad EMCO, är en rådgivande kommitté till Epsco, där alla 27 medlemsstaterna är representerade tillsammans med kommissionen. Inför Epscos möten brukar denna kommitté, antingen på eget initiativ eller på beställning från innevarande ordförandeskap, avge yttranden som Epsco ställer sig bakom.

Yttrandet heter Aktiva och positiva övergångar på arbetsmarknaden. Grundtanken i det är att vidareutveckla flexicuritybegreppet genom aktiva och positiva övergångar på arbetsmarknaden och på så sätt bättre hantera balansen mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft vid omställningar i ekonomin.

Yttrandet understryker vidare vikten av att man i olika skeenden i livet kan behöva olika former av stöd och att en balans mellan arbetsgivarens behov och möjligheter till att förena arbete och familjeliv bör beaktas.

Det är positivt att yttrandet uppmärksammar ungas övergångar på arbetsmarknaden samt vikten av att stödja de äldre arbetstagarnas omskolning och fortbildning. Det är regeringens uppfattning att övergångar på arbetsmarknaden är en viktig del av arbetet med att förhindra att människor förblir långtidsarbetslösa.

Med detta sagt tycker regeringen att vi i morgon kan ställa oss bakom sysselsättningskommitténs yttrande. För er kännedom vill jag nämna att Sverige i sysselsättningskommittén representeras av tjänstemän.

Anf. 34 ORDFÖRANDEN:

Ordet är fritt. Ingen begär ordet, och fortsatt överläggning är därmed överflödig.

Jag sammanfattar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Anf. 35 GUSTAV BLIX (M):

Vi hade faktiskt en punkt 2 Övrigt på föredragningslistan i dag, och då vill jag passa på att tacka oppositionen. Jag tycker att vi har tagit ett stort steg framåt i att hitta formerna för hur vi ska arbeta i EU-nämnden. Jag tycker att ni har haft ett både seriöst och tydligt agerande som inte bara är bra för regeringen att ta med sig utan också blir tydligt för oss i allianspartierna att förhålla oss till. Det blir också i slutändan tydligt och bra för medborgarna att förhålla sig till.

Jag hoppas att vi kan fortsätta på det här sättet och hitta just de tydliga rollerna så att både er politik och regeringens politik blir tydlig för medborgarna, men också så att regeringen får ett tydligt mandat med sig i arbetet i rådet.

Tack för i dag – jag tycker att det har varit väldigt bra!

Anf. 36 MARIE GRANLUND (S):

Det kan vara bra att det blir rutiner för hur vi ska hantera det hela.

Jag skulle vilja göra ett medskick om att jag hoppas att man framöver inte sprider en massa osanningar från möten, hur de pågår, vad konklusionerna blir, vem som samarbetar med vem och så vidare.

Anf. 37 ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för dessa två inlägg. Vi hör vad som sägs och rättar oss efter detta, tycker jag.

Jag vill gärna instämma i vad Gustav Blix sade om att utarbeta rutiner. Marie Granlund och jag har diskuterat hur vi ska införa dessa rutiner framöver.

Inget ont som inte har något gott med sig kan man säga när det gäller den något stökiga förra tillställningen. Nu kan utskottens ledamöter inte sitta vid utskottssammanträden och bara artigt lyssna på EU-föredragningar. Nu blir det mycket viktigt att lyssna på vad som faktiskt sägs, vad som inte sägs och vad man inte är överens om. Vi får alltså tacka för den ökade betydelse som EU-nämnden har fått på grund av det parlamentariska läget.

Därmed förklarar jag sammanträdet avslutat.

Innehållsförteckning

1 § Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 1

Anf. 1 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 2 MARIE GRANLUND (S) 1

Anf. 3 FREDRICK FEDERLEY (C) 1

Anf. 4 ORDFÖRANDEN 1

Anf. 5 PATRIK BJÖRCK (S) 2

Anf. 6 ORDFÖRANDEN 2

Anf. 7 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 2

Anf. 8 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (S) 3

Anf. 9 ORDFÖRANDEN 3

Anf. 10 MARGARETA SANDSTEDT (SD) 4

Anf. 11 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 12 MARGARETA SANDSTEDT (SD) 4

Anf. 13 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 4

Anf. 14 MARIE GRANLUND (S) 4

Anf. 15 ORDFÖRANDEN 4

Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V) 4

Anf. 17 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 5

Anf. 18 Departementssekreterare THOMAS GÖRANSSON 5

Anf. 19 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 20 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 5

Anf. 21 ORDFÖRANDEN 5

Anf. 22 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 5

Anf. 23 ORDFÖRANDEN 6

Anf. 24 PATRIK BJÖRCK (S) 7

Anf. 25 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 7

Anf. 26 JONAS SJÖSTEDT (V) 7

Anf. 27 PATRIK BJÖRCK (S) 8

Anf. 28 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 8

Anf. 29 MARIA FERM (MP) 8

Anf. 30 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 31 MARGARETA SANDSTEDT (SD) 9

Anf. 32 ORDFÖRANDEN 9

Anf. 33 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M) 9

Anf. 34 ORDFÖRANDEN 10

Anf. 35 GUSTAV BLIX (M) 10

Anf. 36 MARIE GRANLUND (S) 10

Anf. 37 ORDFÖRANDEN 10

Onsdagen den 20 oktober 2010

EU-nämndens uppteckningar